Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bläshammar skola och fritidshem Läsåret 2015/2016 Alla är vi lika värda och alla är vi lika olika

2 1 BLÄSHAMMAR SKOLAS VISION FÖRORD... 4 Skollagen... 4 Lgr DEFINITION... 5 Enligt Skollagen (2008:571) Enligt Diskrimineringslagen (2008:567)... 5 Direkt och indirekt diskriminering SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET... 7 Eleverna blir delaktiga genom:... 7 Vårdnadshavare blir delaktiga genom:... 8 Personalen blir delaktig genom: RESURSER ANSVARSFÖRDELNING FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE & FÖRHINDRANDE ARBETE... 9 Elevråd/klassråd Skolsköterska Kurator Vår trygghetsgrupp Alla Duger KARTLÄGGNING OCH NULÄGESANALYS PLANERING INFÖR LÄSÅRET OCH KOMPETENSUTVECKLING MÅL OCH KONKRETA ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅRET HANDLINGSPLAN VID TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRANKRING AV PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING KVALITETSSÄKRING UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING ANMÄLAN DOKUMENT Lathund Arbetsgång vid kränkande behandling 2

3 1 Bläshammar skolas vision Alla är vi lika värda och alla är vi lika olika. Vi vill med dessa ord visa att alla människor, oavsett bakgrund och sociala förhållanden, är lika mycket värda men att vi även är olika varandra och där var och en av oss är unik. Alla elever/barn och personal på Bläshammar skola/fritidshem skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egenart. På Bläshammar skola/fritidshem kan vi växa och utvecklas som människor och stärkas i en god självuppfattning. Vi skapar förtroendefulla relationer, kamratlig anda och acceptans för varandras olikheter. Ömsesidig respekt och värme råder i relationer mellan vuxna och elever och elever sinsemellan. Ingen lämnas ensam eller utanför. 3

4 2 Förord Alla skolor/fritidshem skall ha en aktuell och levande plan mot kränkande behandling. Syftet med planen skall vara att främja barns/elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. På vår skola/fritidshem har vi en plan mot kränkande behandling. Den innefattar den årliga planen (enligt skollagen) och likabehandlingsplanen (enligt diskrimineringslagen). Detta enligt Varbergs kommuns policy. Våra skyldigheter, som de uttrycks i skollagen, diskrimineringslagen och läroplanen: Skollagen. 1 kap 5 Skollagen (2010:800) Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Diskrimineringslagen 1 kap 1 Diskrimineringslag (2008:567) Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lgr11 Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. (sid 7 Läroplan) 4

5 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Läroplan sid 12 kap.2.1) Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Läroplan sid 18 kap. 2.8) 2.1 Definition Med likabehandlingsplan avses plan mot kränkande behandling. Enligt Skollagen (2010:800). elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag, barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt denna lag, personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, huvudman: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag, kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barn eller en elevs värdighet. Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) 1. kön: att någon är kvinna eller man. 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. (Religion definieras inte i lagen) Direkt och indirekt diskriminering Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling utifrån de sju olika diskrimineringsgrunderna. Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Funktionsnedsättning Sexuell läggning 5

6 Ålder Religion eller annan trosuppfattning Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet (Diskrimineringslagen 2008:567, 1 kap. 4 ). Indirekt diskriminering Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet (Diskrimineringslagen 2008:567, 1 kap. 4 ). Instruktioner att diskriminera Order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. (Diskrimineringslagen 2008:567, 1 kap. 4 ). Trakasserier Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss sexuell läggning, viss funktionsnedsättning, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder. (Diskrimineringslagen 2008:567, 1 kap. 4 ). Sexuella trakasserier Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. (Diskrimineringslagen 2008:567, 1 kap. 4 ). Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en individs värdighet men som inte är diskriminerande, det vill säga ingen koppling finns till de sju diskrimineringsgrunderna. En kränkning kan exempelvis grunda sig på att en person har fel hårfärg eller är överviktig. En kränkning uppstår ofta då någon eller några avviker från normerna, innebärande att någon uppfattas annorlunda. 6

7 Gemensamt för alla kränkningar är att det råder obalans i maktförhållandet mellan de inblandade parterna samt att principen om alla människors lika värde ignoreras. Kränkande behandlingar kan vara enstaka händelser men även upprepade. Med upprepade kränkningar menar vi mobbning. Mobbning är systematisk och återkommande kränkande behandling som saknar en koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Det är viktigt att den som upplever sig ha blivit kränkt, alltid tas på allvar! Kränkningar kan vara: - Fysiska, exempelvis slag, knuffar, krokben, dra i håret - Verbala, exempelvis att bli hotad, glåpord, bli kallad ex. hora eller bög - Psykosociala, exempelvis utfrysning och ryktesspridning, blickar, att alla går när man kommmer till ett bord i matsalen - Text och bildburna, exempelvis klotter, sms, mms och text/bild i sociala medier Hur gör jag som elev när annan elev diskriminerar, trakasserar eller kränker mig Om du som elev känner dig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av någon annan elev/elever på skolan så vänder du till din kontaktlärare eller annan vuxen på skolan. Samma dag som kränkningen uppmärksammas anmäler personalen detta till rektor. Även elevens/elevernas kontaktlärare meddelas. Skolans trygghetsgrupp, Alla duger, informeras också om händelsen. Rektor anmäler, senast en arbetsdag efter att rektor fått kännedom om det inträffade, händelsen till huvudmannen. (se rutin på sid 14) Hur gör jag som elev när någon vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker mig Om du som elev känner dig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av någon vuxen på skolan så vänder du dig (med stöd av vårdnadshavare) direkt till rektorn eller annan vuxen, som i sin tur vänder sig till rektorn. Rektorn kontaktar vårdnadshavare samt ansvarar för att samtal och utredning med berörda sker. Rektor ansvarar även för att huvudmannen skyndsamt informeras, att dokumentation upprättas samt att uppföljning sker. 3. Samverkan och delaktighet Eleverna blir delaktiga genom regelbundna: samtal klassråd elevråd enkätundersökningar Alla Duger-arbete i klasserna. Varje klass bestämmer hur de vill arbeta med Alla Duger. Man kan välja ut elever som är Alla Duger representanter eller så kan man välja att arbeta med hela klassen för att kartlägga stämningen i klassen. kartläggningar av platser som känns otrygga genom markeringar på skolgårdskarta. övningar i likabehandlingsfrågor 7

8 Vårdnadshavare blir delaktiga genom: information hem via t.ex. bloggar föräldrasamtal/utvecklingssamtal föräldramöten föräldrabesök i verksamheten kontakt med elevhälsoteamet (EHT) elevhälsomöte Personalen blir delaktig genom: I skolans elevhälsoteam ingår rektor, skolpsykolog, skolkurator, skolsköterska och specialpedagog. Elevhälsoteamet träffas en gång/vecka och diskuterar aktuella elevärenden samt diskuterar hur elevhälsoarbetet kan utvecklas på skolan. Elevhälsoteamet kommer ut till alla arbetslag en gång/månad enligt ett rullande schema. Då genomförs en kartläggning av de olika grupperna för att få syn på behov i verksamheten, på organisations, grupp och individnivå. Då tas också nödvändiga kontakter för ett vidare arbete. De vuxna representanterna i Alla Duger träffas vid tre till fyra tillfällen per termin. Resten av likabehandlingsarbetet sker i arbetslaget och i respektive klass. Handledning till personal, av olika professioner inom EHT. 3.1 Resurser Skolan har köpt in litteratur för fortbildning om likabehandling. Beteendeproblem i skolan av Bo Hejlskov Elvén. Fortbildningsdagar för all personal på skolan genom föreläsningar av Helen Tranquist om NPF och AST (Neuropsykiatriska Funktionshinder och Autismspektrumtillstånd). Arbetslagen har tid tillsammans varje vecka då de bl.a. ska ta upp elevsocialt arbete. Under läsåret 15/16 fortsätter arbetet med elever som utbildas och verkar som trivselledare. Det är en form av kamratstöd där syftet är att minska utanförskap/mobbning genom fler styrda aktiviteter på rasterna. Under läsåret 15/16 satsar vi på vuxna som har fått i sitt uppdrag att vara rast aktivister. Detta innebär att de under förmiddagsrasterna ansvarar för att hålla i styrda rastaktiviteter för alla elever åk F-3, samt vissa middagsraster även för äldre elever. Vi har två utomhuspedagoger som arbetar med värdegrundsfrågor och stöttar upp i de klasser där det finns ett uttalat behov. Varje år skickar skolan två elever och en lärare på resa med Auschwitz -94. Eleverna som är med gör redovisningar för andra elever om bl.a. förintelsen, rasism och förföljelse. Under läsåret 15/16 bygger vi upp ett arbete med tvålärarskap bland de yngre eleverna. Vi arbetar också med att skapa inkluderande klassrum, så kallade flexklasser och uppbyggandet av en flexenhet. 8

9 3.2 Ansvarsfördelning Rektorn ansvarar för att årligen upprätta en plan mot kränkande behandling och för att förebygga främjande arbete. Lärare, förskolelärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor omedelbart. Rektor ansvarar för att skyndsamt rapportera kränkningar till huvudmannen och vidtagna åtgärder dokumenteras samt att årligen sammanställa denna dokumentation som underlag till utvärdering av plan mot kränkande behandling. Rektor ansvarar för att lyfta arbetet med likabehandling med personalen så att arbetet med likabehandling ständigt är på dagordningen. Vid behov ansvarar rektor för att genomföra utbildningsinsatser för berörd personal. Varje arbetslag har ansvar för att genomföra, följa upp och utvärdera sitt förebyggande arbete. Klassläraren ansvarar för att informera vårdnadshavare om planen. Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida. All personal har ansvar för att följa planen mot kränkande behandling och agera när det uppstår situationer som faller under likabehandlingsplanen. Vi uppmuntrar alla elever/barn att påtala diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som förekommer på skolan/fritids. EHT i samarbete med personalrepresentanterna i Alla Duger ansvarar för att kartläggning av stämningen på skolan genomförs varje år. Klassföreståndaren ansvarar för att trivselenkäten genomförs i sin klass och redovisar resultatet för EHT. 4. Främjande, förebyggande & förhindrande arbete På Bläshammar skola/fritids främjar vi barns och elevers lika rättigheter, samt förbygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Exempel på det främjande arbetet är aktiviteter som: Utbytesstudenter från Canada i år 4-9 F-9 dag med samarbetsövningar under våren 9

10 En kväll för tryggare överlämning förskola/skola. Vi arbetar med den röda tråden i samband med överlämningar. Utomhuspedagogik Genusprojekt med år 8-9. I klasserna förs diskussioner om diskrimineringsgrunderna. Vi har arbetat med kamratbanor i vissa klasser för att stärka gruppens samarbetsförmåga äventyrspedagogik. Alla klasser/grupper arbetar regelbundet med värderingsövningar i någon form. Detta kan vara drama, etiska samtal etc. På regelbundna klassråd och fritidshemmens samlingar diskutera frågor kring likabehandling. Vi använder oss av dagordning och protokoll för att alla ska ha lika möjligheter. Elevärenden tas upp vid varje arbetslagskonferens. Trivselfrågor tas alltid upp vid utvecklingssamtal. Det finns alltid rastvakter när eleverna är på rast. Rastvakterna för F-3 är väl synliga i gula/orange västar. Varje förmiddagsrast finns två rast aktivister ute på F-3 skolgården och anordnar styrda rastaktiviteter för de elever som vill vara med. Personal strävar efter att alla elever ska få lika mycket utrymme och behandlas lika utifrån sina förutsättningar i klassrummet. I den fria leken hjälper personalen barnen så att alla kan vara med i leken och inte fastna i könsroller. I samlingar och samtal lyfter personalen frågan om allas lika värde, hur man är mot varandra och att det är viktigt att man berättar om man är ledsen för något. Peronalen markerar direkt när vi uppmärksammar att någon gör något kränkande i ord eller handling. Markeringen ska ske med respekt för alla inblandade. F-4 har bestämda platser i matsalen. År 5-9 har bestämda bord i matsalen. F-9 har bestämda platser i klassrummet. Alla elever/barn grupper jobbar med gruppstärkande aktiviteter vid höstterminens start, men även kontinuerligt under året. I F-5 gör man detta med sin klass och i 6-9 gör man det kontinuerligt med varje klass i sitt ämne, fördelat under terminen. Åldersblandade aktiviteter genomförs en gång per läsår. Vi har trivselledare på skolan som utför trivselaktiviteter/lekar på rasterna. Man har skapat en kontakt och ett visst samarbete med en flyktingförläggning i området. En del i arbetet är att fritidshemmen bakar och anordnar en loppisdag där intäkterna oavkortat går till Rädda Barnen för att stödja flyktingarbetet. Temadag på temat Varberg Calling for Peace då hela skolan arbetar med olika ämnen såsom freds-, värdegrunds-, och likabehandlingsfrågor. 10

11 Elevråd/klassråd Vi har elevråd som träffas i F-5 en gång per månad och 6-9 två gånger per månad där en till två vuxna träffar två elevrepresentanter från varje klass. Varje klass har klassråd minst en gång i månaden. Skolsköterska Skolsköterska finns på skolan ca tre gånger i veckan. Skolsköterska genomför hälsosamtal och där tas frågor om trivsel, skolsituation, kamrater etc. upp. Kurator Kurator finns på skolan två till tre dagar i veckan. Kurator träffar eleverna enskilt eller i grupp. Kurator genomför förebyggande arbete i grupper i samarbete med kontaktläraren och arbetslaget. Vår trygghetsgrupp Alla Duger Alla Duger är Bläshammar skolas trygghetsgrupp, vilken består av personalrepresentanter för varje arbetslag. Representanterna bestämmer hur de vill lägga upp arbetet med eleverna, om de vill ha elevrepresentanter från varje klass, eller vill arbeta med hela klasser eller grupper. Kurator finns med som ett stöd och som sammankallande för Alla Duger-representanterna och hjälper till att hålla arbetet med årshjulet levande. På Bläshammar skola har Alla Duger följande rutiner för att kartlägga och förhindra kränkande behandling: EHT i samarbete med personalrepresentanterna i Alla Duger genomför i samarbete med pedagogerna, varje termin en trivselenkät i varje klass. Alla Duger genomför i samarbete med pedagogerna, även en undersökning bland eleverna om var på rastområdet som de kan tänka sig att det förekommer kränkningar, en så kallad skolgårdskarta. De vuxna i Alla Duger träffas tre till fyra gånger per läsår där arbetet kring likabehandlingsfrågor tas upp. Vi för kontinuerlig dialog med eleverna om trivsel på skola/fritidshemmet i form av elevråd, klassråd och Alla Duger-möten. 4.1 Kartläggning och nulägesanalys Hur gör vi för att kartlägga? Trivselenkäter genomförs minst en gång/läsår, gärna två, med samtliga elever/barn. Föräldraenkät genomförs varje läsår, kommungemensamt i år 2, 5 och 8. Föräldra-, och elevenkät genomförs varje läsår för fritidsbarn. 11

12 Via elevenkät undersöker vi var på rastområdet som eleverna kan tänka sig att det förekommer kränkningar, en så kallad skolgårdskarta Regelbundna samtal i Alla Dugergruppen, arbetslaget, elevvårdsteamet och på arbetsplatsträffar. Utvecklingssamtal Klassråd och elevråd Skolsköterskan har årligen enskilda hälsosamtal med elever i år f, 4, 6 och år 8, med uppföljning med samtliga elever under elevens skolgång. Rapporterade kränkningar och vidtagna åtgärder dokumenteras alltid. Sammanställningen av denna dokumentation är en del av utvärderingen av likabehandlingsplanen. Nulägesanalys utifrån trivselenkät från Vt Trivselenkäten gjordes av eleverna i år 3-9 Vt Enkäten görs anonymt, men man kan se på svaren i vilken klass eleven går. De flesta eleverna trivs på skolan. De upplever också att de vuxna lyssnar på dem. Det finns några elever som trivs mindre bra, både i sin klass och i skolan. På frågan om de känner sig trygga i sin klass svarar nästan alla ja. Sammanhållningen i sin egen klass upplevs som mycket bra bra. Ett par elever i varje klass upplever sammanhållningen i sin klass som mindre bra. På frågan om eleverna upplever att de får arbetsro på lektionerna svarar de flesta eleverna ibland. Flertalet har alltid eller ofta någon att vara med på rasterna och de känner sig trygga på rasterna. Ett tjugotal elever svarar att det finns otrygga plaster på skolan. Vilka dessa otrygga plaster är varierar från klass till klass. Flertalet tycker att omklädningsrummen är mindre bra och ett tiotal tycker att omklädningsrummen är dåliga. De yngre eleverna är nöjda med rast-utrymmena både inne och ute på skolgården. Bland de äldre eleverna är missnöjet större och de tycker att rast-utrymmena, främst inne är mindre bra. Det flesta har aldrig blivit kränkta eller dåligt behandlade av andra elever. Men en del har också svarat att det ibland händer. En handfull elever har svarat ofta på den frågan. De flesta har heller aldrig blivit utsatta för kränkningar på nätet, men ett flertal har svarat att det har hänt. Några elever har svarat att de själva ibland utsätter andra för kränkningar och att det har hänt att de behandlar andra elever dåligt på nätet. På frågan vilka ojusta beteenden som kan förekomma på skolan så svarar flertalet att det är fula ord och retningar. 12

13 Förebyggande arbete Eleverna på Bläshammar skola upplever överlag att de trivs och känner sig trygga på skolan. Det varierar i vilken klass man upplever att man trivs i sin klass och om sammanhållningen är bra eller dålig. Någon klass utmärker sig lite mer på antalet som upplever att de trivs dåligt eller endast ibland har någon att vara med på rasterna. Vi arbetar förebyggande med att öka trivselns och minska utanförskapet genom att tillsätta pedagoger som har i uppdrag att verka som rast aktivister med styrda aktiviteter på rasterna. På så sätt har alla elever någon att vända sig till och något att göra om de känner sig utanför. Rast aktivisterna arbetar med att hjälpa och stötta alla elever in i sociala sammanhang. Arbetsron är något som behöver arbetas med mer på hela skolan. Flertalet elever svarar att de endast ibland får arbetsro. Inför läsåret 15/16 har vi gjort en översyn av lokalerna och arbetat med ljuddämpande åtgärder i flera klassrum. Vi arbetar också med att lyfta frågor om elevernas eget ansvar i arbetssituationer. Det finns elever på skolan som upplever att de ibland/ofta blir kränkta eller dåligt behandlade av andra elever och det är viktigt att vi utreder det vidare. Klontaktlärare och Alla Dugerrepresentanter har här ett stort ansvar. Omklädningsrummen i idrottshallen är en plats eleverna tycker är mindre bra och några tycker att de är dåliga. Vi ser över vad som upplevs vara mindre bra. Vi arbetar med att sätta upp duschdraperier för att minska känslan av utsatthet i duschsituationen. Otrygga plaster varierar och det behöver klassvis ses över vilka dessa plaster är och vad orsaken är till varför de upplevs otrygga. Pedagogerna i år 4-6 har uppmärksammat en otrygghet bland eleverna i år 4-6, att vilja gå på toaletten. Som ett förebyggande arbete så att eleverna känner sig tryggare med att gå på toaletten, kommer de att sätta upp haspar på insidan av toaletterna. 4.2 Planering inför läsåret och kompetensutveckling Aktivitet Ansvarig Fortbildning för all personal om barn med neuropsykiska funktionshinder inom autismspektrum. Två studiedagar med föreläsning av Helene Tranqwist. Rektor Alla elev/barn-grupper jobbar med gruppstärkande aktiviteter vid höstterminens start, men även kontinuerligt under året. I F-5 gör man detta med sin klass och i 6 9 gör man det en gång med varje klass i sitt ämne, fördelat under terminen (vilket ger 17 tillfällen per termin för eleven). Undervisande pedagog Högläsningsböcker är valda utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Undervisande pedagog 13

14 Åldersblandade aktiviteter, exempelvis F-9-dag eller elevens val-dagar. En grupp av pedagoger Trivselenkät för eleverna i år 3-9 utförs en gång på höstterminen och en gång på vårterminen. Där finns frågor om trygghet och trivsel på skolan och vi kartlägger också om de upplever att det finns otrygga plaster på skolan. EHT/Alla duger gruppen/pedagoger Ett gemensamt arbete för att skapa studiero i klassrummet mellan pedagogerna och eleverna i klassen. Undervisande pedagog Aktiviteter enligt likabehandlingsplan arbetas med vid flera tillfällen under läsåret. Undervisande pedagog 5. Mål och konkreta åtgärder , utifrån diskrimineringsgrunderna: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Inga elever/barn ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Detta är ett arbete som är pågående i den dagliga undervisningen. Det är alla som arbetar på Bläshammar skolas/fritids ansvar att arbeta främjande utifrån diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och kränkande behandling. En del av detta arbete redogörs i kapitel 4 Främjande, förebyggande och förhindrande arbete. Några arbetslag har planerat ett mer specifikt målinriktat främjande arbete utifrån vissa diskrimineringsgrunder (sid. 15). 14

15 Funktionsnedsättning Mål Vi ska underlätta för elever som har funktionsnedsättning, både gällande det praktiska och i fråga om attityd och förhållningssätt samt att alla elever får en förståelse för att vi alla fungerar olika bra i olika situationer. Målgrupp År 2-3 Åtgärder Öka kunskaperna hos eleverna vad ett liv med funktionsnedsättning innebär. Hur Aktivitetsdagar då eleverna får prova på hur det känns att t ex inte kunna se. Prova på aktiviteter tillsammans med handikappsidrottsföreningar. Högläsningsböcker inom temat. Vi tar hjälp av specialpedagog. Klasslärarna håller uppföljningssamtal med eleverna efter aktivitetsdagarna. Ansvar Personal i åk 2-3 När Läsåret Funktionsnedsättning Mål Vi vill öka förståelse och acceptans för olikheter bland eleverna. Vi har funktionsnedsättningar bland våra elever och vi vill att eleverna ska komma till en acceptans att olika leder till olika anpassningar. Målgrupp Elever i år 4-6. Aktiviteter för att nå målen/hur Vi använder oss av programmet Orka! filmer/info. Vi har diskussioner med eleverna utifrån materialet. Vi delar med oss till varandra i arbetslaget och diskuterar på våra A- lagsmöte. Grej of the Day genomför vi med klassen och vi kan då välja en funktionsnedsättning som ett ämne. Ansvar Alla pedagoger ansvarar för att arbetet genomförs i sin klass för eleverna i år 4-6. Tidpunkt Varje vecka på ett egenvalt tillfälle av lärare. 15

16 Etnisk tillhörighet och Kränkande behandling Mål Personalen i arbetslag 7-9 har uppmärksammat att det är en främlingsfientlighet som förekommer i sociala medier, de har också uppmärksammat att eleverna har en hård attityd mot varandra på nätet som upplevs kränkande. Arbetslag 7-9 vill ha ett mer förebyggande arbete med eleverna kring etnisk tillhörighet, med fokus på ämnet främlingsfientlighet. Målet är också att arbeta förebyggande kring kränkande behandling mellan eleverna på sociala medier. Målgrupp Elever i år 7-9 Aktiviteter för att nå målen/ Hur: Bjuder in föreläsare såsom som pratar med eleverna om bl.a. hantering av bilder i sociala medier. Film UR kränkningsmål (verklighetsbaserad). Filmserien Morgans Mission Polisbesök Arbeta med övningar, b.la 4-hörnsövningar. Gemensamt förhållningssätt mellan pedagogerna i arbetslaget gemtemot elevernas användning av mobiltelefoner och datorer/ipads. Ansvar Personal i arbetslag 7-9. Tidpunkt Både filmen och övningarna utförs på Klassföreståndartiden, höstterminen

17 6. Handlingsplan vid trakasserier och kränkande behandling Arbetsgång 1. KLASSFÖRESTÅNDARE När skolan får kännedom om att en elev känner sig kränkt så ska det i första hand utredas av klassföreståndare eller av annan involverad personal som fortast möjligt har samtal med de inblandade och klargör vad som har hänt, när det hände, plats, andra inblandade/vittnen. Händelsen ska dokumenteras skriftligt och förvaras i avsedd pärm inlåst i arbetslagets rum. Ansvar för utredning av elev: respektive klassföreståndare. Berörd personal har ett uppföljningssamtal med de inblandade eleverna efter ca en vecka. Sker ingen förändring gå vidare till steg 2. Vissa händelser kan vara av sådan karaktär att ett arbete utförs direkt av Alla Duger gruppen. Steg för steg mer ingående; Klassföreståndaren talar med den som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt tidigare. Klassföreståndaren förklarar att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Uppföljning sker ca en vecka senare. Klargör även att eleven genast ska komma till klassföreståndaren om något händer innan dess. Dokumentera samtalet på avsedd blankett och sätt den i avsedd pärm. Den utsatte elevens klassföreståndare meddelar klassföreståndare till den elev som utsatt den andre eleven. Klassförståndare till den utsatte eleven kontaktar dennes vårdnadshavare och berättar vad som hänt och vilka åtgärder som görs. Klassföreståndaren till den elev som utsatt en annan elev talar med denne. Om flera personer deltagit talar den/de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Det görs upp en plan för åtgärder. Uppföljning sker ca en vecka senare. Dokumentera samtalet på avsedd blankett. Klassföreståndare bedömer om vårdnadshavare ska kontaktas. Klassföreståndaren till berörda elever meddelar sina arbetslag på respektive arbetslagträff. Det finns en stående punkt på veckans arbetslagsträff där man tar upp eventuella ärenden. De berörda eleverna hålls under uppsikt av alla i arbetslagen. Vid behov tar klassföreståndaren hjälp av EHT och/eller de i Alla Duger vuxengrupp. 17

18 Information om pågående ärenden och process skall alltid ges till elevhälsan via A-lagsledaren. Dokumentation om ärenden ska förvaras i respektive arbetslags personalrum. När ärendet är avslutat ska dokumentationen lämnas till Alla Duger, samt skrivas under av rektorn. Alla avslutade ärenden sparas och arkiveras av rektorn. Ett ärende räknas avslutat om inget nytt hänt under ett halvår. 2. ALLA DUGER vuxen-gruppen Om kränkningarna eller trakasserierna är allvarliga eller inte upphört kallas den elev/elever som utfört kränkningar till samtal med Alla Duger vuxengrupp. Samtalet dokumenteras och en handlingsplan upprättas. Vid Alla Duger samtal, med elev, ska alltid vårdnadshavare informeras av klassföreståndaren. 3. ELEVHÄLSOTEAMET (EHT) De ärenden som är aktuella, rapporteras till EHT av A- lagsledaren. På EHT diskuteras lämpliga åtgärder. Rektor beslutar om ytterligare åtgärd ska påbörjas. Om kränkningarna eller trakasserierna är av väldigt allvarlig karaktär eller inte upphört trots Alla Duger samtal kallas den elev/elever som utfört kränkningar till ett elevhälsomöte med vårdnadshavare, rektor, representant från EHT. 4. ÖVERVÄGANDE OM ANMÄLAN Upphör inte handlingarna så övervägs en anmälan till socialtjänst och/eller polisanmälan. Vissa händelser kan vara av sådan karaktär att polisanmälan görs omgående. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, t.ex. kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Då vuxen kränker elev Den elev som blir utsatt för kränkningar/diskriminering anmäler händelsen till rektor. Om annan elev eller vuxen upptäcker, eller får kännedom om, en kränkning anmäls händelsen till rektor. Rektor har samtal med eleven och dennes vårdnadshavare både enskilt och med den anställde. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation görs av rektor. Rektor träffar regelbundet den person som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar. Om rektor kränkt går grundskolechef in såsom rektor. 18

19 7. Förankring av plan mot kränkande behandling I slutet av läsåret ser rektor till att personal från F-9 får i uppdrag och tid till att utvärdera årets likabehandlingsarbete och bestämma vilka främjande mål och förebyggande arbete man ska prioritera att arbeta med nästa läsår. Detta arbete utgår bl.a. utifrån det behov vi sett i årets kartläggning. Med utgångspunkt från svaren på elev- personal- och föräldraenkäter har diverse förbättringsområden identifierats. Vi kommer att bestämma vilka mål vi ska ha under läsåret och vilka aktiviteter som ska genomföras. Under uppstartsdagarna på läsåret ska arbetslagen förtydliga och konkretisera de mål de ska arbeta med under läsåret och därefter färdigställs Likabehandlingsplanen. Under höstens föräldramöte kommer aktuell likabehandlingsplan att presenteras för vårdnadshavarna. Lärarna ska gå igenom innehållet i likabehandlingsplanen med eleverna när den nya planen är färdig. Likabehandlingsplanen läggs ut på skolans hemsida. 8. Kvalitetssäkring Uppföljning och utvärdering Uppföljning kommer att göras på våra arbetsplatsträffar/terminsslut där likabehandling kommer att vara en stående punkt. Vi ställer oss då frågorna: Vad har hänt sedan sist? Hur kan vi gå vidare? Varför blev det som det blev när vi gjorde som vi gjorde? Vad är det som har fungerat respektive inte fungerat? Vad kan göras bättre? En ny plan mot kränkande behandling ska upprättas varje läsår. 19

20 9. Anmälan Om jag som elev/barn och vårdnadshavare upplever att skolan/fritidshemmet inte har uppfyllt kraven i diskrimineringslagen och skollagen kan jag vända mig till Diskrimineringsombudsmannen eller Skolinspektionen/Barnombudsmannen som utövar tillsyn över att aktuella lagar följs. Om förskolan/skolan/fritidshemmet inte gör tillräckligt för att förhindra att en elev fortsätter att kränka en annan elev, kan förskolan/skolan/fritidshemmet bli skadeståndsskyldig gentemot den utsatte eleven. När personal diskriminerar, trakasserar eller kränker en elev bryter förskolan/skolan/fritidshemmet mot förbudet att utsätta eleverna för diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling. Förskolans/skolans/fritidshemmets huvudman kan därför bli skyldig att betala skadestånd. Läs mer på:

21 Lathund Arbetsgång vid kränkande behandling Arbetsgång vid kränkande behandling När det framkommit till personal att elev upplevt sig utsatt för eller upplevt kränkande behandling av elev ska klasslärare/arbetslaget utreda vad som hänt och vidta åtgärder/sätta in insatser. Kontakt med förälder tas. Den upplevda kränkningen anmäls till rektor som i sin tur anmäler till huvudman. Uppföljning av arbetet och återkoppling till alla berörda parter sker. Gången i detta kan justeras vid behov. Kurator träffar Alla Duger-representanterna kontinuerligt och de lägger tillsammans upp strategier för hur Alla Duger-samtal läggs upp. Elevhälsan får återkoppling från kurator. Vad är ett Alla Duger-samtal? Ett Alla Duger-samtal är ett stödjande samtal med två personalrepresentanter från Alla Dugergruppen. Syftet med samtalet är att ytterligare utreda vad som hänt, och gemensamt komma fram till en lösning på den uppkomna situationen. När har vi ett Alla Duger-samtal? Vi har ett Alla Duger-samtal när de insatser som klassföreståndare och arbetslag vidtagit inte gett önskat resultat. Gången i detta kan justeras vid behov. Kurator träffar Alla Duger-representanterna kontinuerligt och de lägger tillsammans upp strategier för hur Alla Duger-samtal läggs upp. Elevhälsan får återkoppling från kurator. 21