Utveckling av socioemotionell kompetens i förskolan genom förebyggande insatser:

Transkript

1 ATHS Projektgrupp: Lilianne Eninger, Laura Ferrer-Wreder, Ann-Charlotte Smedler, ara Westling Allodi, Tina Olsson, Sarah Thomas, Birgitta Herkner, Hanna Ginner Hau, elene Domitrovich, and Kari Trost Utveckling av socioemotionell kompetens i förskolan genom förebyggande insatser: En utprövning av PATHS-programmet i svenska förskolor Lilianne Eninger projektledare, docent, univ.lektor Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet lilianne.eninger@psychology.su.se

2 Översikt Vad är social och känslomässig kompetens? Betydelse för beteende och lärande Vad är PATHS-programmet? Syfte och teoretisk bakgrund Resultat från tidigare studier Exempel på innehåll i PATHS-programmet Svenska PATHS-projektet i förskolan

3 Vad är social och känslomässig kompetens? Självmedvetenhet Ansvarsfullt agerande Socialt och känslomässigt lärande Självreglering Social medvetenhet Relationella färdigheter

4 Betydelse för beteende och lärande Vad är social och känslomässig kompetens?

5 Vad är social och känslomässig kompetens? Betydelse för beteende och lärande Metaanalys över 213 skolbaserade, universella SELprogram visar påverkan på sociala och känslomässiga kompetenser, attityder om sig själva och andra, positivt socialt beteende, uppförandeproblem samt skolprestationer (små till medelstora effekter generellt). Implementering är en viktig aspekt! Större sannolikhet för positiva effekter om programmet utförs i enlighet med manualen. Durlak et al., 2011

6 Betydelse för utveckling på sikt Source: Image directly from Dodge et al., 2008, p Vad är social och känslomässig kompetens?

7 Vad är social och känslomässig kompetens? School readiness Innefattar: Språkliga färdigheter (ordförråd, fonologisk medvetenhet, bokstavkännedom) Sociala och emotionella kompetenser (känslomässig förståelse, att kunna fokusera uppmärksamheten, följa regler, inhibera aggression, upprätthålla positiva relationer med kamrater och lärare) Lonigan, 2006; McClelland et al, 2006

8 Vad är PATHS-programmet? - syfte och teoretisk bakgrund

9 Vad är PATHS-programmet? Syfte PATHS: Promoting Alternative THinking Strategies Syfte: Tidigt lägga en bra grund för social och känslomässig förståelse Förhindra eller minska beteendeproblem och känslomässiga problem i förskoleåldern samt förebygga framtida anpassningssvårigheter hos barn Förbättra den sociala miljön och inlärningsmiljön i förskolan PATHS är ett amerikanskt program, använt sedan talet i grundskolan och sedan 2005 i förskolan -Evidensbaserat program, välstuderat i USA

10 Teoretiska kopplingar tiill PATHS huvudkomponenter Självreglering Känslomässig förståelse Problemlösning Positiv förskolemiljö Social inlärningsteori ABCD-modellen av utveckling Neurovetenskap Anknytningsteori Emotionell intelligens Bio-ekologisk systemteori Vad är PATHS-programmet?

11 Vad är PATHS-programmet? Teoretisk bakgrund ABCD-modellen av utveckling Greenberg, M. & Kusché, C., 1993 Affective Känslomässig Behavioral Beteendemässig Cognitive Kognitiv Dynamic Kontinuerlig process Förmågan att förstå sina känslor Förmågan att reglera sina känslor Förmågan att kontrollera sina beteenden Lämpliga beteendemässiga färdigheter Analytisk/logisk förmåga att resonera Självständigt tänkande (beslutsfattande, ansvar för att lösa egna problem) God självkänsla Hälsosam personlighetsutveckling

12 Språket är viktigt! Genom att vi sätter ord på känslorna känns de mindre intensiva eftersom hjärnans aktivering förändras Minskad aktivering i känslomässiga delen av hjärnan (limbiska systemet) Att sätta ord på känslan arg Ökad aktivering i den tänkande delen av hjärnan (prefrontala delar) Lieberman, M. D., Eisenberger, N. I., Crockett, M. J., Tom, S. M., Pfeifer, J. H., & Way, B. M. (2007). Putting feelings into words: Affect labeling disrupts amygdala activity in response to affective stimuli. Psychological Science Vad är PATHS-programmet? Teoretisk bakgrund

13 Relationer har betydelse Vad är PATHS-programmet? Teoretisk bakgrund

14 Vad är PATHS-programmet? Teoretisk bakgrund Bio-ekologisk systemteori Förskolan/skolan Pedagoger och barn Barn och kamrater Föräldrar och pedagoger Samarbete mellan familj och skolan

15 Källa: Bierman et al., 2008; Bierman et al, 2014; Domitrovich et al., 2007; Studie 1: N=356; Studie 2 N=246 Vad är PATHS-programmet? Resultat från tidigare studier av förskoleversionen av PATHS Studier från USA visar på förbättringar i social kompetens, känslomässig förståelse och social problemlösning och minskning av aggressivt beteende till följd av programmet. En studie visade dessutom minskning av socialt undvikande (Domitrovich et al., 2007). En annan visade på förbättring avseende läs- och skrivkunnighet genom en förbättrad uppgiftsorientering och fokus (Bierman et al., 2008). De flesta effekter kvar vid uppföljning efter 1 år.

16 Resultat från tidigare studier Påverkade också lärarnas beteende: Använde sig i större utsträckning av coachning kring känslor tillsammans med barnen Mer barncentrerat språk Högre skattningar på undervisningsstöd och känslomässigt stöd (CLASS) Mer innehållsrika samtal med barnen Ca 50% av effekten på barnen kunde hänföras till övningarna. Ca 50% av effekten på barnen kunde hänföras till förändringar i lärares beteende Källa: Domitrovich et al., 2009; Vad är PATHS-programmet?

17 Moduler i PATHS-programmet: Positiv förskolemiljö Känslomässig förståelse Självreglering Problemlösning Vad är PATHS-programmet? Struktur och innehåll

18 PATHS innefattar 1.En kort övning, ca 15 minuter, en gång/vecka Utvecklingsrelaterade övningar som ges under ett läsår 2. Roliga aktiviteter och generalisering Lekar Pyssel Hitta lärtillfällen under dagen 3. PATHS pedagoger blir del av ett större nätverk PATHS stödpersoner besöker pedagoger varje månad - 1 timme med pedagog på avdelningen - 30 min möte för reflektion och planering Vad är PATHS-programmet? Struktur och innehåll

19 Exempel på dialog Pedagog: Vi tittar på några bilder tillsammans. Hur skulle ni känna om ni hade en stor glasstrut som den här? Locka fram svar från barnen. Javisst, ni skulle nog känna er glada, precis som flickan på bilden. Glad är hur vi kan känna oss när vi får något vi tycker om, som glass! (Visa bild på glad ) Hugo (hunden): Är det OK att känna sig glad? Om du tycker att det ör OK att känna sig glad gör du tummen upp. Vad är PATHS-programmet? Struktur och innehåll

20 Självreglering genom sköldpaddetekniken Vad är PATHS-programmet? Struktur och innehåll

21 Svenska PATHS-projektet i förskolan *Projektet innefattar en kulturell anpassning och utvärdering av förskoleversionen av PATHS - urval av förskolor i Botkyrka, Järfälla och Danderyd *Implementeringen av programmet studeras - viktigt att veta vad som görs! PATHS; Bierman et al., 2008; Bierman et al., 2014; Domitrovich et al., 2007

22 Svenska PATHS-projektet i förskolan Aspekter vid utvärdering Social problemlösning Känslomässig förståelse och reglering Social kompetens Problembeteenden Förståelse för andras tankar/känslor: mentalisering Minne, uppmärksamhet, impulskontroll Bokstavskännedom, namngivning Förskolekvalitet

23 År 2 ( ) 17 pedagoger rekryteras åringar rekryteras Studie C: Fokusgrupper som diskuterar lämpligheten i olika delar av interventionen Studie B: åringar genomför anpassade uppgifter jämförs med tidigare data från USA Kulturellt anpassad version av programmet skapas, baserat på Studie A-C April, Maj, Juni, Augusti, September 2014 Förmätning för interventionsstudien augusti december 2013 januari juli 2014 Svenska PATHS-projektet i förskolan

24 Svenska PATHS-projektet i förskolan Våg 1: N=124 varav 61 i kontrollgruppen(väntelista) och 63 i interventionsgruppen. Våg 2: Beräknad N=176 varav 89 i kontrollgruppen (väntelista) och 87 i interventionsgruppen. Designen baseras på resultat av formativa studier från tidigare fas av projektet År 3: September Juni 2015 År 4: Augusti Juni 2016 PATHS 7 schools (schools a f) Kontroll 7 schools (schools g n) PATHS Kontroll PATHS PATHS 8 förskolor (schools o t) 8 förskolor (schools u-z) 7 schools (schools a f) 7 schools (schools g-n) Våg 1: 4 5-åringar Våg 2: 4 5-åringar Datainsamling PATHS Kontroll FörskolePATHS Minimalt anpassad Kontrollgrupp får utbildning i PATHS 1 år senare Utbildning i PATHS för pedagoger i September 2014 & September 2015

25 Svenska PATHS-projektet i förskolan Vad säger pedagogerna i Sverige? Positivt: de ser resultat i barngruppen! Mer empatiska Större förståelse kring känslor, mer nyanserat Ger varandra komplimanger spontant Större medvetenhet om andra Mer hjälpsamhet Lugnare klimat Använder teknik för att lugna sig Barnen gillar att få ansvar Omtyckt material, handdockor mm

26 Vad säger pedagogerna i Sverige? Utmaningar: Att få till tiden Att anpassa arbetssättet efter gruppen Ovant med handdockor Att arbeta med sina egna känslor Svårt med färdigheten självkontroll det tar tid Behöver stöd i organisationen, från chefer och kollegor Svenska PATHS-projektet i förskolan

27 Arbetet fortsätter! Tack för uppmärksamheten!

28 Referenser Bierman, K. L., Nix, R. L., Greenberg, M. T., Blair, C., & Domitrovich, C. E. (2008). Executive functions and school readiness intervention: Impact, moderation, and mediation in the Head Start REDI program. Development and Psychopathology, 20, Bierman, K. L., Nix, R. L., Heinrichs, B., Domitrovich, C. E., Gest, S. D., Welsh, J. A., & Gill, S. (2012). Effects of the Head Start REDI program and kindergarten context on children s learning and behavioral outcomes one year after intervention. Article submitted for publication. Burt, K. B., Obradovic, J., Long, J. D., & Masten, A. S. (2008). The interplay of social competence and psychopathology over 20 years: Testing transactional and cascade models. Child Development, 79(2), Berkel, C., Mauricio, A. M., Schoenfelder, E., & Sandler, I. N. (2011). Putting the pieces together: An integrated model of program implementation. Prevention Science, 12, Bernal, G., Jiménez-Chafey, M. I., & Rodríguez, M. M. D. (2009). Cultural adaptation of treatments: A resource for considering culture in evidence-based practice. Professional Psychology: Research and Practice, 40, Castro, F. G., Barrera, M., & Holleran Steiker, L. K. (2010). Issues and challenges in the design of culturally adapted evidence-based interventions. Annual Review of Clinical Psychology, 6, CPPRG Conduct Problems Prevention Research Group. (2010). The effects of a multiyear universal socialemotional learning program: The role of student and school characteristics. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 78, Dodge, K. A., Greenberg, M. T., & Malone, P. S. (2008). Testing an idealized dynamic cascade model of the development of serious violence in adolescence. Child Development, 79(6), Domitrovich, C. E., Cortes, R. C., & Greenberg, M. T. (2007). Improving young children s social and emotional competence: A randomized trial of the Preschool PATHS curriculum. The Journal of Primary Prevention, 28(2), Durlak, J., & DuPre, E. (2008). Implementation matters: A review of research on the influence of implementation on program outcomes and the factors affecting implementation. American Journal of Community Psychology, 41, Durlak, J. A., Weissberg, R. P., Dymnicki, A. B., Taylor, R. D., & Schellinger, K. B. (2011). The impact of enhancing students social and emotional learning: A meta analysis of school based universal interventions. Child Development, 82(1), Fairchild, A. J. & MacKinnon, D. P. (2009). A general model for testing mediation and moderation effects. Prevention Science, 10, Ferrer-Wreder, L., Adamson, L., Kumpfer, K.L., & Eichas, K. (2012). Advancing intervention science through effectiveness research: A global perspective. Child and Youth Care Forum, 41, Ferrer-Wreder, L., Sundell, K., & Mansoory, S. (2012). Tinkering with perfection: Theory development in the intervention cultural adaptation field. Child and Youth Care Forum, 41, DOI /s Greenberg, M.T., Kusché, C. & Mihalic, S.F. (1998). Blueprints for Violence Prevention, Book Ten: Promoting Alternative Thinking Strategies (PATHS). Boulder, CO: Center for the Study and Prevention of Violence. Hansen, W. B. (2011). Was Herodotus correct? Prevention Science, 12, Kam, C-M., Greenberg, M. T., & Walls, C. T. (2003). Examining the role of implementation quality in school-based prevention using the PATHS curriculum. Prevention Science 4(1), Behavior Scales. Journal of Early Intervention, 20, Kumpfer, K. L., Pinyuchon, M., Teixeira de Melo, A., & Whiteside, H. O. (2008). Cultural adaptation process for international dissemination of the Strengthening Families Program. Evaluation & the Health Professions, 31,

29 Referenser McKleroy, V., Galbraith, J., Cummings, B., Jones, P., Gelaude, D., & Carey, J. et al. (2006). Adapting evidence based behavioral interventions for new settings and target populations. AIDS Education Prevention, 18, Supplement A, Resnicow, K., & Braithwaite, R. L. (2001). Cultural sensitivity in public health. In R. L. Braithwaite& S. E. Taylor (Eds.), Health issues in the Black community (p ). San Francisco, CA: Jossey-Bass. Resnicow, K., Diorio, C., & Davis, R. (2009). Cultural sensitivity in culture and the development of HIV prevention and treatment programs. In T. M. Edgar, S. M. Noar, & V. S. Freimuth (Eds), Communication Perspectives on HIV/AIDS for the 21st Century (p ). New York: Lawrence Erlbaum. Resnicow, K., Soler, R., Braithwaite, R. L., Ahluwalia, J. S., & Butler, J. (2000). Cultural sensitivity in substance use prevention. Journal of Community Psychology, 28, Riggs, N. R., Greenberg, M. T.., Kusché, C. A., & Pentz, M. A. (2006). The mediational role of neurocognition in the behavioral outcomes of a social-emotional prevention program in elementary school students: Effects of the PATHS curriculum. Prevention Science, 7(1), Schoenwald, S. K., Heiblum, N., Saldana, L., & Henggeler, S. W. (2008). The international implementation of Multisystemic Therapy. Evaluation and the Health Professions, 31, Skärstrand, E., Larsson, J., & Andreasson, S. (2008). Cultural adaptation of the Strengthening Families Programme to a Swedish setting. Health Education, 108, Sundell, K., Ferrer-Wreder, L., & Fraser, M. (2012). Going global: The translation and cultural adaptation of empirically-supported interventions. Article submitted for publication. Swedish National Board of Health and Welfare. (2011). Svensk och internationell forskning om sociala interventioners effekter [Swedish and international research on the effects of social interventions]. Stockholm: Socialstyrelsen. United Nations Office on Drugs and Crime (2009). Guide to implementing family skills training programmes for drug abuse prevention. Vienna, Austria: Author. Valentine, J. C., Biglan, A., Boruch, R. F., Castro, F. G., Collins, L. M., Flay, B. R. et al. (2011). Replication in prevention science. Prevention Science, 12,