Det sociala klimatet i lärmiljön

Transkript

1 Det sociala klimatet i lärmiljön Mara Westling Allodi Verktyg för att främja välbefinnande - motverka svårigheter och ohälsa Specialpedagogiska Institutionen Stockholms Universitet

2 Innehåll Det sociala klimatet i lärmiljön Relation till hälsa och välbefinnande Forskning En teoretisk modell för att analysera stödja & utveckla Utprövning av instrument

3 Specialpedagogik och elevhälsa Uppgift: att ge stöd och bidra till delaktighet lärande och hälsa Kritik för att vara reaktiva - inte förebyggande Kritik för att vara för individinriktade, se brister och föreslå åtgärder på individnivå Specialpedagogisk forskning borde bidra med att stödja promotivt specialpedagogiskt arbete Uppgift: åtgärda brister på organisations- och gruppnivå och utveckla arbetsmiljön i skolan

4 Vilka utmaningar handlar det om? Låg skolnärvaro, hemmasittare Skolvägran Bristande motivation Skolsvårigheter Undvikande av uppgifter Oro, stress, psykosomatiska besvär Isolering, socialt utanförskap Beteendeproblem Dropout

5 Vad är det sociala klimatet i lärandemiljön?

6 Det sociala klimatet i lärandemiljön Det sociala klimatet skapas genom relationerna mellan lärare och elever och mellan elever Kvalitet och kvantitet av kommunikation och samspel påverkar elevernas välbefinnande, motivation, självuppfattning och lärande

7 Varför är det viktigt? Varför är det viktigt för specialpedagogiskt arbete?

8 Samspel Person-Miljö (Kurt Lewin) Beteende som resultat av samspel mellan individ och miljö Lärandemiljön påverkar beteendet Samma miljö påverkar olika Lärandemiljöer kan stödja eller skada utvecklingen

9 Evidens från kunskapsöversikter Relationer med kamrater och med lärare kan skydda eller skada Skolresultat påverkar självuppfattning Skolsvårigheter ökar risken för senare psykisk ohälsa (Gustafsson et al. 2010) Positiva effekter av universella interventioner för socioemotionellt lärande på attityder, självuppfattning välbefinnande hälsa och resultat (Durlak, Weissberg et al. 2011) Arbetsmiljöns betydelse på symptom på depression och utmattningssyndrom: höga krav, små påverkansmöjligheter, bristande stöd, mobbning (SBU 2014)

10 Evidens från longitudinella studier EPPE: kvalitet i förskola skyddar mot risker i uppväxtmiljön (Hall, Sylva et al. 2009; Hall Sylva et al. 2013) Konflikter med lärare ökar elevers externaliserande beteende (Henricsson & Rydell 2004) Stödjande relationer med lärare och elever ökar välbefinnande och lärande (Pianta & Hamre 2008) Sämre klassrumsklimat när det finns press inför prov och test (Plank & Condliffe 2014) Elever i riskzon för lässvårigheter läser bättre om de upplever stöd från kamrater och lärare Varma relationer med läraren goda relationer med kamrater (Kiuru, Lerkkanen et al 2013, Kiuru, Aunola et al. 2015)

11 Evidens från skolinterventioner Responsive Classroom approach i 24 skolor (Rimm-Kaufman et al. 2014) Chicago School Readiness project in 35 förskolegrupper: effekter genom relationship self-regulation (Jones, Bub, Raver 2013) PATHS (Domitrovich, Cortes 2007; Schonfeld, Adams et al. 2014) PATHS och andra insatser på skolnivå : effekter på skolklimat, närvaro, beteende och skolresultat (Osher, Poirier et al. 2014) PATHS i förskola: pågående RCT utprövning i tre kommuner (Eninger, Ferrer Wreder, Smedler, Westling Allodi et al.)

12 Om det är så viktigt - varför bryr vi oss inte om det? Motstånd mot och nedvärdering av känslomässiga aspekter

13 Känslornas roll i lärande Evidens från neurovetenskap Känslor påverkar koncentration motivation minne Oro, skam, rädsla hindrar lärande Känslor och tänkande är inte motsatta fenomen Den känslomässiga utvecklingen är lika viktig som den kognitiva

14 Teoretisk modell om det sociala klimatet Teori om psykosociala miljöer (Moos) Universell teori om mänskliga värderingar (Schwartz) Elevers bedömningar av svenska skolmiljöer (Westling Allodi, 2002) Self-determination theory: autonomy, relatedness & mastery (Deci & Ryan)

15 Self-transcendence Participation Helpfulness Openness to change Trust Influence Creativity Control Safety Conservation Stimulation Self-efficacy Achievement Self-enhancement (Westling Allodi, 2007, 2010)

16 Innehåll Kreativitet Stimulans Lärande Kompetens Definition Uttryck av personlig karaktär med kreativa och konstnärliga aktiviteter Glädje, tillfredsställelse och njutning Möjlighet till förbättring av prestationer, utveckling och breddning av intressen Upplevelse av kompetens, goda förmågor och utsikter Säkerhet Inget våld, inga trakasserier och farliga situationer Kontroll Närvaro av meningsfulla regler, organisation, självdisciplin Hjälpsamhet Delaktighet Ansvar Inflytande Samarbete och stöd mellan eleverna Delaktighet och uppskattning av varje person i gruppen, demokratiska värderingar Tillit och ansvar för aktiviteter Uttryck av idéer om viktiga saker i skolan, möjlighet att bli lyssnad på

17 Testat i några 7-9 skolor Utgångsläge: skillnader i resultat mellan pojkar och flickor, låg måluppfyllelse, regler, undvikande av uppgifter, gruppkultur, kaos, dokument saknas Insatser: kvalitet i lunchmaten, fritidsaktiviteter, resurser, bättre arbetsmiljö, elevinflytande, flera kreativa aktiviteter, variation i redovisning, emotionellt stöd för elever uppmuntras

18 Utveckling av ett självbedömningsinstrument av lärmiljön Komplement till bedömning genom elevenkät Involvera lärarna i bedömningen av lärmiljön Underlag för reflektion och diskussion i arbetslag Format efter internationella förebilder: ECERS APERS Brist på bedömningsinstrument av lärmiljön Testat med studenter i specialpedagogprogrammet (två uppsatser)

19 Vad kan bedömningsinstrumentet bidra med? Få en bild av utgångsläget Undersöka vad som behöver förändras Utvärdera om en utveckling har skett Visualisera en profil

20 Vidareutveckling i forskning och praktik Revidering Utprövning i större skala Utveckling av ett projekt med pedagogisk intervention för att utveckla kvalitet i det sociala klimatet och undersöka effekterna på elevernas hälsa välbefinnande lärande

21 Referenser Allodi, M. W. (2010). Goals and values in school: A model developed for describing, evaluating and changing the social climate of learning environments. Social Psychology of Education, 13(2), Allodi M. W. (2010). The meaning of social climate of learning environments: some reasons why we do not care enough about it. Learning Environments Research, 13(2), Allodi, M. W. (2013). Möjligt att vända en skola i kris genom interna utvecklingsprocesser: Lärandemiljö: skolutveckling genom det sociala klimatet. In: Resultatdialog 2013: (pp ). Stockholm: Vetenskapsrådet. Sundbom, L. (2014). Bedömning av fysisk och social lärmiljö på grundskolan - En utprövning av skattningsverktyget MAVIS med lärarskattningar och elevintervjuer. Examensarbete. Specialpedagogprogrammet, Specialpedagogiska institutionen. Stockholms universitet. Yrwing, C. (2014). Bedömning av fysisk och social lärmiljö på grundskolan En utvärdering av skattningsverktyget MAVIS med lärarskattningar och klassrumsobservationer. Examensarbete. Specialpedagogprogrammet, Specialpedagogiska institutionen. Stockholms universitet.