Skola, lärande och psykisk hälsa insikter och slutsatser från systematiska kunskapsöversikter

Transkript

1 Skola, lärande och psykisk hälsa insikter och slutsatser från systematiska kunskapsöversikter Mara Westling Allodi Jan-Eric Gustafsson Per-Anders Rydelius Stockholms universitet Göteborgs Universitet Karolinska Institutet

2 Arbetsgrupp Gustafsson, Jan-Eric (ordförande) professor i pedagogik, Göteborgs universitet Allodi, Mara Westling (projektledare i ag) docent i specialpedagogik, Stockholms universitet Alin Åkerman, Britta professor emerita i specialpedagogik, Stockholm universitet Eriksson, Charli professor i folkhälsovetenskap, Örebro universitet Eriksson, Lilly, MD, utredare, Statens folkhälsoinstitut Fischbein, Siv professor emerita i specialpedagogik, Stockholms universitet Granlund, Mats professor i psykologi, professor i handikappvetenskap, Högskolan i Jönköping Gustafsson, Per docent i barnpsykiatri, Linköpings universitet Ljungdahl, Sophia MD, utredare, Statens folkhälsoinstitut Persson, Roland S. Professor i pedagogisk psykologi, Högskolan i Jönköping, (fram till augusti 2009) Ogden, Terje professor i pedagogisk psykologi, forskningsledare, Atferdssenteret, Norge (fram till oktober 2009)

3 Arbetsgrupp forts. En särskild grupp har arbetat med en delstudie bestående av översiktstudier; förutom vissa av arbetsgruppens medlemmar (Mats Granlund, Lilly Eriksson, Roland S. Persson, Mara W. Allodi) har deltagit i detta uppdrag: Almqvist, Lena universitetslektor i pedagogik och psykologi, Mälardalens högskola, Högskolan i Jönköping Bertills Karin Universitetsadjunkt idrott och hälsa/rörelse, Högskolan i Jönköping Murray, Mac, FD i pedagogik, har arbetat med en delstudie om den utbildningshistoriska bakgrunden Allodi, Mara Westling har arbetat med en delstudie om kvalitativa svenska studier Andra medarbetare i projektet: Anna Björnberg, Fil Mag. i bibliotek och informationsvetenskap, projektassistent Jan Sydolf, Fil Mag. i Historia, projektassistent 2009 Martin Angeland, projektassistent 2009 Karl Berglund, projektassistent 2009

4 Referensgrupp KVA Hälsoutskottet Docent Curt Hagquist Professor Per-Anders Rydelius PhD Sten Anttila, Socialstyrelse MEng Agneta Pettersson, SBU Professor Måns Rosén SBU

5 Longitudinella studier om skola och psykisk hälsa Litteratursökningar i flera databaser Granskning av ca vetenskapliga artiklar Kartläggning och analys av 22 översikter Kartläggning av 471 studier Narrativ syntes av 51 relevanta studier

6 Barn- och ungdomars syn på skola och psykisk hälsa Litteratursökningar av svenska studier i olika databaser Granskning av ca 500 artiklar, uppsatser och rapporter Kartläggning av ca 100 studier Narrativ syntes av 38 studier

7 Rapporter, utredningar och fördjupningar Socialstyrelsen (2010). Social rapport Utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta barn Utredning om jämställdhet i skolan Westling Allodi, M. (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt

8 Resultat Det finns samband mellan olika typer av psykiska problem och de är också relaterade till ett brett spektrum av somatiska och psykosomatiska symptom. Svårigheter i skola och psykiska problem tenderar att vara stabila över tid. Tidiga svårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skrivsvårigheter orsakar internaliserande och externaliserande psykiska problem. Internaliserande och externaliserande psykiska problem har negativa effekter på skolprestationer. Reaktionerna kan vara olika för pojkar och flickor och vid olika utvecklingsfaser

9 Resultat Problem i skolan med skolresultat och prestationer orsakar internaliserande symptom för flickor under tonåren. Kompetenser och prestationer i skolan är relaterade till psykisk hälsa. Goda resultat i skolan har en positiv effekt på elevers självuppfattning. En god självuppfattning i sig bidrar inte direkt till bättre skolresultat, men andra faktorer som motivation och upplevd kontroll påverkar lärande och resultat. Relationer med klasskamrater och lärare bidrar till processer som kopplar skolmisslyckande till psykisk ohälsa. Relationer med kamrater och lärare kan också skydda mot utvecklingen av psykiska problem.

10 Skyddsfaktorer i skolan för välbefinnande och hälsa Eleven når goda resultat Eleven möts med positiva förväntningar Eleven har goda relationer med sina lärare Eleven har goda relationer med andra barn /ungdomar

11 Riskfaktorer i skolan för välbefinnande och hälsa Eleven har låga eller ofullständiga betyg Eleven möts med negativa förväntningar Eleven har konflikter med sina lärare Eleven har inte goda relationer med andra barn eller har konflikter

12 Negativa erfarenheter i skolan är en betydelsefull länk mellan risker i uppväxtmiljön och psykosociala problem ( Social rapport, 2010, McLeod & Fettes 2007)

13 Kvalitet i förskola som förebyggande insats Longitudinell studie med 2857 barn (Hall, Sylva et al., 2009) Global kvalitet (skyddar mot risker i uppväxtmiljö) Kvalitet i relationer (skyddar mot risker på individnivå) Kvalitet i läroplanen (skyddar mot båda typer av risker) Pedagogiska aktiviteter av hög kvalitet gör barnen mer resilienta mot individuella riskfaktorer och riskfaktorer i uppväxtmiljö

14 Riskfaktorer, riskfyllda erfarenheter och riskfaktorer i miljön Funktionsnedsättning, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, koncentrationssvårigheter, stigmatisering relaterad till inlärningssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter, hörselnedsättning Skolk, skolfrånvaro, avhopp Skolmisslyckande, erfarenheter av specialundervisning som upplevs som inadekvata eller bestraffande Familjeproblem, emotionell omsorgssvikt, psykisk och fysisk barnmisshandel, missbruk, sociala problem och psykisk ohälsa i familjen Social isolering, utstötning, mobbning

15 just nu går det skit i skolan för jag har valt fel program så jag vet inte vad jag ska göra längre. Jävla lärare de nedvärderar en hela tiden man duger inte till nånting längre. (Tonårspojke, citerad i Lövheim, p. 45)

16 Men det är ju där det blir, eftersom om man får bra betyg, då har man lust att plugga mer för att få ännu bättre. Om man får dåligt, då har man ingen lust, då skiter man i skolan. (Fokus grupp, citerad i Göransson, p. 46) I årskurserna två till fem kände jag mig som en utomjording. Jag blev mobbad från förskolan till nian. Slagen och sparkad. Mössan kunde ligga i slasken och skorna på taket, när jag skulle ut på rast. (Moa, citerad i Heimdahl Mattson, p. 20)

17 Riskfaktorer, riskfyllda erfarenheter och riskfaktorer i miljön (forts.) Problem med kroppsidealen Språk och kommunikationssvårigheter Skolstress, oro, nivågruppering Tävling, prestationsstress, betygshets Dåliga relationer med lärare Brist på anpassning och stimulans, sociala svårigheter Erfarenheter av krig och tortyr hos föräldrarna

18 Vad är det som skyddar i skolans miljö? Goda exempel från barn och ungdomar Goda relationer och förståelse Positiva relationer med kamrater Personliga relationer med lärare Positiva förväntningar, stimulans Bra undervisning, lärare som inte ger upp Lärare som bryr sig om elevernas välbefinnande, skapar motivation och behandlar eleven med respekt, ansvariga personer som gör insatser Trygghet, samvaro och meningsfulla aktiviteter

19 Det viktigaste i en skola är att man känner sig välkommen, har vänner och blir respekterad för den man är (David, 16 år). (citerad i Lundberg, p.18) Lärarna här dom är betydelsefulla det är dom, för dom här lärarna ( ) kan man prata med även fast man kanske inte har lektion för dom. Man kan ju gå in och prata med dom bara för att prata och det tror jag är viktigt. Dom bryr sig ju om man inte mår bra. (Gymnasielev, citerad i Ekström, p. 21)

20 Utveckla kvaliteten i förskolan och vid skolstart Betydelsen av tidiga skolsvårigheter och upplevda misslyckanden för barnens hälsa gör det viktigt att upprätthålla en förskola av hög kvalitet. Det är viktigt att förskolan tidigt bidrar till att utveckla och stimulera barnens sociala, språkliga och kognitiva färdigheter och kompetenser, i syfte att förebygga framtida skolsvårigheter, men det är också viktigt att inte introducera synsätt och bedömningar som synliggör vad som uppfattas som brister hos barnen. Övergångsperioden vid skolstarten är en känslig period. I Sverige innebär skolstarten för barnen flera byten mellan olika pedagogiska verksamheter och personal under kort tid. Tidiga upplevda skolsvårigheter har en stor betydelse för barnens fortsätta skolgång och för deras välbefinnande. Därför är det viktigt att utvärdera hur övergången mellan förskola, förskoleklass och skola organiseras i kommunerna.

21 Låt inte elever uppleva skolsvårigheter och skolmisslyckanden Under de första skolåren kan det vara särskilt viktigt att undvika att elever upplever skolmisslyckanden. Färre elever i de lägre årskurser, säkerställd hög kompetens kring läsinlärning och matematik för lärare, samt god tillgång till lärarresurser och specialpedagogiskt stöd under de första skolåren kan ge positiva effekter på elevernas resultat och psykiska hälsa. Specialpedagogiskt stöd av hög kvalitet bör erbjudas och organiseras på sätt som inte upplevs som stigmatiserande av eleverna. De individuella utvecklingsplanerna bör bidra till en positiv utveckling av skolprestationerna, och inte bara lämna över ansvaret till eleven och föräldrarna. Betygen i slutet av grundskolan och betygen i gymnasieskola behöver utformas på ett sätt som inte innebär underkännande av eleven

22 Referenser Allodi, M. Westling (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. Stockholm: Fritze Allodi, M. Westling (2010). Vad gör skolan för utsatta barn? I: B. Lundborg (Ed.) Se de tidiga tecknen: Forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. Utredning om utsatta barn i skolan U 2009:05. p Ekström, I. (2008). Sedd eller osedd. Stockholms Universitet. Gustafsson, J-E., Allodi Westling, M., Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P., Ljungdahl, S., Ogden, T., Persson, R. S., (2010). School, Learning and Mental Health. A systematic review. Stockholm: The Royal Swedish Academy of Sciences, The Health Committee. Göransson K. (2007). Man vill ju vara som alla andra. Specialpedagogiska Institutet. Hall, J., Sylva, K. Melhuish, E. Sammons, P. Siraj-Blatchford, I. Taggart, B. (2009). The role of pre-school quality in promoting resilience in the cognitive development of young children. Oxford Review of Education, 35, 3, Heimdahl Mattson, E. (2008). Mot en inkluderande skola? Elevers syn på specialpedagogiska insatser. Specialpedagogiska institutet. Lundberg Å. (2006). Elevernas perspektiv: att ha koncentrationssvårigheter i skolan. Karlstads högskola. Lövheim, M. (2008). Hur mår du? Ungas berättelser om hälsa. Fokus 07 En analys av ungas hälsa och utsatthet (41-56). Ungdsomsstyrelsen McLeod, J.D., Fettes, D.L. (2007). Trajectories of failure: the educational careers of children with mental health problems. American Journal of Sociology. 113, 3, Social rapport (2010). Stockholm: Socialstyrelsen Dokumentation från konferensen: