Kultur. Kulturförändring. Att bygga en bro mellan förväntningar och uppdrag skolkuratorns utmaning!

Transkript

1 Elevhälsan ur ett uppdrags-, lednings- och organisationsperspektiv om att arbeta förebyggande, hälsofrämjande och ge rätt stöd med elevens lärande i fokus Monika Törnsén 1 Att bygga en bro mellan förväntningar och uppdrag skolkuratorns utmaning! Förväntningar Nuvarande sätt att arbeta, rutiner och traditioner Kultur Tänker och gör Uppdrag: Skollagen (2010:800) Andra sätt att arbeta, rutiner, traditioner Kulturförändring Tänka och göra annorlunda 2 Uppdraget enligt SkolL 2 kap. 25 Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevohälsa i fokus Må bra, trivas, vara trygga Elevens lärande i fokus Måluppfyllelse: kunskapsmål, sociala mål 3 4 Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser Åtgärdande Individ Förebyggande, hälsofrämjande Organisation, grupp Professionens specifika uppdrag och ansvar Mål De professionellas gemensamma uppdrag och ansvar Mål Plan för när något händer, upptäcks Plan för ex. skapande och bibehållande av en god psykosocial och intellektuell lärmiljö 5 Genomförande Resultat Genomförande, samarbetet Resultat, uppföljning, utvärdering, systematiskt kvalitetsarbete 6 1

2 Utmaningar Uppdragsuppfattning Mål i praktiken: må bra, trivas, vara trygga Mål i styrdokumenten Organisation Elevens ohälsa Åtgärda Elevens lärande och utveckling mot utbildningens mål Förebygga, hälsofrämja Ett socialt system som medvetet konstruerats för att nå bestämda mål Ett socialt system består av människor som handlar och samhandlar Individ Organisation, grupp Rolluppfattning Den egna professionen Kunskap om professionsuppdraget Kunskap om skolans uppdrag Det gemensamma, samarbetet 7 9 Ledarskap Ledare Medarbetare Samverkan externt Ledarskap Situation med andra rektorer, elevhälsochef, medicinskt ansvarig med andra utanför skolans organisation ex. socialtjänst, BUP (Hughes, Ginnet, McCurphy 2009) * Citat Elevhälsan är för mig ett samlat begrepp där olika kompetenser har ett gemensamt uppdrag att möjliggöra för eleverna att nå målen. Elevhälsan handlar ju både om att se på den pedagogiska miljön och den sociala miljön. Och för mig är det så att elevhälsan är ett samlat begrepp där olika kompetenser finns kring eleven och där man har fokus på elevens bästa, eller elevens förutsättningar att nå målen.(r,kogy) Citat I mötet med skolsköterskor och kuratorer tycker jag att det blir ett professionsperspektiv, skolsköterskornas perspektiv, kuratorernas perspektiv: vi är unika, vi behöver det här, vi behöver egen chef, våra frågor är viktiga, man ser sig inte alltid som en integrerad del i skolans inre arbete utan en specifik del.(r,kogr)

3 Skolans huvuduppdrag är elevers lärande och utveckling- kunskapsmål och sociala mål Studieresultaten har effekt på hälsan Social rapport, Socialstyrelsen, 2010 När man mår bra lär man sig När man lär sig mår man bra det råder ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer och psykisk hälsa. god hälsa leder till ökat välbefinnande och därmed bättre förutsättningar för lärande. lärande i sig, att gå ut skolan med godkända betyg, leder till minskad ohälsa, kriminalitet och utanförskap Gustafsson, L-E, Allodi Westling M, Alin Åkerman B, Eriksson C, Eriksson L, Fischbein S, et al. School, learning and mental health: a systematic review, Health Committee, Royal Swedish Academy of Sciences (Kungliga vetenskapsakademin), Stockholm, Kan vi klara alla? Unga med migrationserfarenheter Samtidigt som svenska barn och unga mår allt sämre psykiskt tappar de i kunskapsmätningar som Pisa. (Katarina Bjärvall, Skolporten nr 3, 2014, sid ,1 % (2014) klarar inte sin behörighet till gymnasieskolan. 14,4 % (2015) klarar inte sin behörighet till gymnasieskolan. Jag vet ju, säger hon, att en gång var jag tjejen som inte trodde att hon kunde. Som nästan alltid fick Icke godkänt. (Trondman, Taha & Bouakaz, 2014, Deras, vårt och jag: om den kulturella tillhörighetens, hälsans och skolframgångens meningslandskap i det mångkulturella samhället, i Sernhede & Tallberg(red) Broman Segregation, utbildning och ovanliga lärprocesser) Self-efficacy Tilltro till den egna förmågan School characteristics that make a difference for the achievement of all students (controlling for the SES) SkolL 2 kap. 25 collective efficacy collective trust in parents and students academic emphasis of the school Academic optimism Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. (Hoy 2012)

4 Elevhälsan ska enligt förarbeten till skollagen Främjande (1) bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, ex. skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sexoch samlevnadsundervisning. Att skapa en skola där alla barn och ungdomar kan växa, trivas och utvecklas. En skola som lyckas skapa goda lärmiljöer främjar barns och ungas lärande. Det är lättare att lära i en miljö där man känner sig trygg och där relationerna präglas av tillit till varandra Främjande (2) Främjande (3) En skola med ett gott skolklimat, en skola där de vuxna genast tar itu med kränkningar där elever känner sig sedda får bra feedback på sitt arbete. hon/han kan känna sig värdefull, få optimism och framtidstro ger eleverna stöd i att utveckla bra relationer till jämnåriga en mötesplats för viktiga existentiella samtal om livet, kärleken och döden. "krokar" tidigt arm med föräldrar utvecklar ett nära och respektfullt samarbete - något som inte är minst viktigt när barnet/tonåringen är i svårigheter. 22 För att främja en bra arbetsmiljö behöver rektor och lärare ha ett nära samarbete med elevhälsans personal - kurator, skolsköterska, specialpedagog, psykolog. 23 Förebyggande Åtgärdande innebär att skolpersonalen riktar sig till grupper av elever som de kan se är särskilt utsatta - eller utsätter andra elever genom sitt beteende. skolan har en särskild blick för utsatthet - att kunna se och stödja dessa elever samt sträva efter att etablera kontakt och samarbete med föräldrarna så tidigt som möjligt när den enskilda eleven har ett akut behov av extra stöd, vård/behandling. då är ett fungerande samarbete mellan skola/elevhälsa, socialtjänst, barnpsykiatri med flera avgörande för att barnet eller den unge skall få det stöd han/hon i den situationen behöver

5 Främja, förebygga-vad? Elevens utveckling mot utbildningens mål Främja och förebygga på Organisationsnivå Gruppnivå Individnivå Faktorer som påverkar barns lärandemiljö i skolan Individens aktiviteter, resultat och lärande Gruppering och sortering av elever enligt olika kriterier Åtgärdssystem och speciella undervisningsinsatser Skolmisslyckande, skolk, avhopp Relationer i skolan: relationen mellan elever, mellan lärare och elever, skolklimat Skolorganisation, ledarskap, administration, utvärderingssystem Utbildningssystem: betyg, regler, stadieövergång Förändringar och reformer i utbildningssystem Gustafsson, L-E, Allodi Westling M, Alin Åkerman B, Eriksson C, Eriksson L, Fischbein S, et al. School, learning and mental health: a systematic review, Health Committee, Royal Swedish Academy of Sciences (Kungliga vetenskapsakademin), Stockholm, Inkluderande lärmiljöer Från ett primärt fokus på insatser riktat mot enskilda elever i svårigheter till att också skapa goda lärandemiljöer för alla barn oavsett förutsättningar, erfarenheter, intressen och behov. Från att barnet blir föremål för expertens bedömningar till att barnets lärmiljö utgör grunden för gemensam reflektion och handledning av barnets lärare och pedagoger. Från frustration bland skolans medarbetare till samtal om möjliga lösningar. 28 Synvända Från att eleven är problembärare till att se de svårigheter som uppstår som en relation mellan elevens förutsättningar och det pedagogiska sammanhang eleven möter. Genom att fokusera på lärmiljöerna betonar vi att det är skolan som ska anpassa sig efter barnen, inte tvärtom (Skolporten, sid 71, Karin Hermansson, FoU- ansvarig Ifous) Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:34) om arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Problematisk skolfrånvaro en term som syftar på att elever stannar hemma eftersom de reagerar med starka, negativa känslor i skolan (Malin Gren Landell, se, Skolporten nr 3, 2014, sid 44) Närvaro förebyggande org., grupp, individ Självmord är den enskilt vanligaste dödsorsaken bland unga. Svenska dagbladet, 17 juni 2014, Fredrik Malm, elevombudsman m.fl.) Ett självmordsförebyggande arbete i skolan förebyggande org., grupp, individ

6 4 SOU 2014:41 Aktiva åtgärder mot diskriminering hur arbetet ska bedrivas för att de nationella målen om att främja likabehandling och förebygga trakasserier och kränkande behandling ska kunna nås 6 kap. 8 skollagen samt 3 kap. 16 DL förebyggande org., grupp, individ I 1 kap. 1 DL stadgas att lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Aktiva åtgärder Ändamålet med diskrimineringslagen vidtas för att förebygga och motverka diskriminering samt främja lika rättigheter och möjligheter. är inte avsedda att tillämpas i enskilda fall. De är i stället framåtsyftande och av generell eller kollektiv natur. är avsedda att verka pådrivande och mana till ökade ansträngningar för att motverka diskriminering. (3 kap. DL.) främja lika rättigheter och möjligheter. utgångspunkten är alla människors lika värde. Eller som det uttrycks i förarbetena till lagen - ett samhälle som slår vakt om alla människors lika värde är ett samhälle som ger alla möjlighet att utvecklas utifrån sina individuella egenskaper och förutsättningar och efter sin förmåga och sina egna val Det systematiska kvalitetsarbeteten arbetsmetod Unga med migrationserfarenheter Jag vet ju, säger hon, att en gång var jag tjejen som inte trodde att hon kunde. Som nästan alltid fick Icke godkänt. (Trondman, Taha & Bouakaz, 2014, Deras, vårt och jag: om den kulturella tillhörighetens, hälsans och skolframgångens meningslandskap i det mångkulturella samhället, i Sernhede & Tallberg(red) Broman Segregation, utbildning och ovanliga lärprocesser) förebyggande org., grupp, individ Lärande, tilltro till den egna förmågan, alla människors lika värde, 36 Med aktiva åtgärder kartlägga risker och hinder analysera orsaker till upptäckta risker och hinder vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas följa upp och utvärdera arbetet. Arbetet ska tidplaneras genomföras så snart som möjligt. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår också att upptäcka risker och hinder att bedriva ett aktivt och generellt främjande arbete i verksamheterna. 37 6

7 Bygga upp förtroendefulla relationer Förstå, kunna, vilja Respekt Visa personlig omtanke Kompetens Integritet och våga hävda att elevers lärande och utveckling är utgångspunkten och huvudmålet för alla professioners arbete i skolan Tack! Törnsén, Monika(2013). Rektors ledning och styrning av elevhälsan. I Johansson, O. & Svedberg, L. (red.) Att leda mot skolans mål. Malmö: Gleerups 40 7