Kvalitetsredovisning Förskolan Treudden Läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Förskolan Treudden Läsåret (22)

2 Innehåll 1. Inledning 2. Förskolans prioriterade utvecklingsområden 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 5. Barns inflytande 6. Förskola och hem 7. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 8. Föreläggande utifrån Skolinspektionsbeslut vid tillsynen Förskolechefens sammanfattande analys av kvalitetsredovisningen 2(22)

3 1. Inledning Vår vision är att alla barn, vårdnadshavare och pedagoger på förskolan Treudden ska trivas, utvecklas och känna sig trygga i vår verksamhet. Vi ser barnen som kompetenta, ständigt utvecklande och lärande individer som ska ges möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande över förskolans verksamhet. Viktigt för lärande är att det sker i ett för barnen meningsfullt sammanhang. Vi pedagoger lyssnar in barnens intressen, tankar och idéer för att skapa en lärande miljö där barnens nyfikenhet och lust att lära är i fokus. Vi pedagoger inspirerar och utmanar ständigt barnen utifrån varje individs individuella förutsättningar, vi har en stark tilltro till det kompetenta barnet. Leken är central i vår verksamhet och får således ett stort utrymme på vår förskola. Vi ser leken som ett naturligt verktyg för lärande och socialt samspel. Tillsammans med barn och vårdnadshavare försöker vi skapa en inspirerande, lärorik och tilltalande inomhus- och utemiljö. En miljö som utmanar barnen och därmed skapar lust och nyfikenhet till lek, lärande och utveckling. Vår verksamhet bedrivs till stor del i vår utomhusmiljö då förskolan har en tydlig utomhusprofilering där vi fokuserar på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och lärande. Förskolan Treuddens utomhusprofilering genomsyrar hela dess verksamhet. Där målet är att varje barn ska visa respekt för allt levande och omsorg för sin närmiljö. Förskolans personal är aktiva, engagerade och närvarande för att barnens nyfikenhet, lust och förmåga att utforska och undersöka naturens möjligheter stimuleras och utvecklas. Den röda tråden i verksamheten är att påvisa allemansrättens betydelse för att öka barnens förståelse att värna om vår natur och miljö. 1.1 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Enligt föregående kvalitetsredovisning har vi arbetat med följande åtgärder för utveckling: Förskolans personal har vidareutvecklat sin kunskap i IKT framförallt i samband med språkutveckling samt pedagogisk dokumentation. Vi har arbetat med att dokumentera barnens lärprocesser då har lärplattan varit ett centralt pedagogiskt verktyg. Förskolan har arbetat med att stärka barnens förståelse för allemansrätten. Vi har även lyssnat in barnens intressen och önskemål när vi planerar vår verksamhet och miljö. Vi har utvecklat och skapat nya forum för familjekvällar där vårdnadshavare fått en ökad insyn i verksamheten tillsammans med sina barn, samt möjlighet att besvara kvalitetsenkäten. Förskolan har under året implementerat en ny gemensam utvecklingssamtalsmall för Hallsbergs kommuns förskolor. Vi har arbetat aktivt kring förskolans värdegrund där Planen mot diskriminering och kränkande behandling har varit i fokus. 3(22)

4 1.2 Förskolans underlag och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet Avstämning utvecklingsplan samt Planen mot diskriminering och kränkande behandling Januari Utvecklingssamtalsmallar (samtal mellan nov-mars) Utvecklingssamtalsmallar (samtal mellan nov-mars) Avstämning utvecklingsplan Planen mot diskriminering och kränkande behandling (färdig senast 31/10) Utvecklingsplan med smarta mål som går att utvärdera (färdig senast 30/9) November Oktober September December Augusti Vad tar vi med oss till nästa läsår och omformulerar det till smarta mål i utvecklingsplanen, åtgärder enligt kvalitetsredovisningen. PLANERA GENOMFÖRA Hur jobbar vi mot målen? Kontinuerliga avstämningar under året. FÖRBÄTTRA OCH REDOVISA Juli UTVÄRDERA Februari Juni Mars Maj April Kvalitetsredovisning: Resultat, analys och utvärdering av enkäter samt utvecklingsplan. Avstämning utvecklingsplan samt Planen mot diskriminering och kränkande behandling Kommungemensamma enkäter till vårdnadshavare Utvärdering av Planen mot diskriminering och kränkande behandling på APT. Personalen har under läsåret arbetat kontinuerligt med pedagogisk dokumentation där lärplattan har var ett centralt pedagogiskt verktyg. Under året har detta arbete utvecklats genom att personalen har fått vidareutbildning i pedagogisk dokumentation samt att nya samtalsmallar för introduktion- samt utvecklingssamtal har implementerats. Förskolan har under året arbetat systematiskt med att förankra planen mot diskriminering och kränkande behandling bland barn, personal samt vårdnadshavare. Personalen har under året arbetat aktivt med litteratur med fokus på den professionella barnsynen och bemötande, genom gemensamma reflektioner vid APT samt den pedagogiska utvecklingstiden. 4(22)

5 1.3 Förskolans organisation och förutsättningar Förskolan Treudden består av tre hemvister, Stubben, Stacken och I Ur och Skur Skogen. De minsta barnen börjar på Stubben för att senare gå vidare till antingen Stacken eller Skogen. Förskolan Treudden har en naturprofil där hemvisten Skogen är en I Ur och Skur hemvist. De övriga hemvisterna använder också naturen och utomhusmiljön som en pedagogisk arena. Mulle, Knytte och Knopp är återkommande i Treuddens pedagogiska vardag tillsammans med barnen. I dagsläget finns 51 barn på hela förskolan Treudden. Många vårdnadshavare i Sköllersta söker sig till Treudden för att de är intresserade av Treuddens utomhusprofilering. Till hemvisten Skogen I Ur o Skur får man som vårdnadshavare ställa sitt barn i kö. På förskolan Treudden jobbar i dagsläget 6 förskollärare och 4 barnskötare. Runt omkring Treudden finns rika möjligheter till utevistelse med bland annat en inhägnad skog, en stor gård samt att hemvisten Skogen har ett eget hus, vindskydd och lekmaterial ca 300 meter från förskolan. Förskolan Treudden nyttjar även de möjligheter till lek och utforskande som återfinns i Sköllersta i form av skog och lekplatser. Barnhälsoteamet består av en specialpedagog och en kurator. Dessa har i samråd med förskolechefen, konsulterat och kommit fram till hur man ska gå vidare med ärenden som varit aktuella. Ibland har även talpedagog och skolpsykolog funnits med. Processledarna från de bägge förskolorna i Sköllersta har under året haft regelbundna träffar varje vecka med förskolechefen. Processledarna har även haft gemensamma träffar med processledare från övriga förskolor inom Hallsbergs kommuns Östra område samt även i centrala Hallsberg. 5(22)

6 2. Förskolans prioriterade utvecklingsområden Främjandet av en språkutvecklande miljö Alla barn skall möta en språkutvecklande miljö på förskolan Treudden. Bildningsförvaltningens mål är att alla barn skall kunna läsa i skolår ett, förskolans förberedande arbete med att skapa en språkutvecklande miljö är då viktigt. IKT och pedagogisk dokumentation Förskolan Treudden kommer att jobba aktivt med olika IKT-redskap och bland annat koppla detta till förskolans pedagogiska dokumentation. IKT kommer att finnas med som en röd tråd i verksamheten, framförallt när det gäller utvecklingssamtal, språkutvecklande aktiviteter, barns inflytande, bloggar samt samverkan med hemmen och vårdnadshavarna. Värdegrundsarbete Värdegrundsarbetet tillsammans med barnen i förskolan är ett ständigt pågående arbete. I Sköllerstas förskolor är trygghetsarbetet väldigt viktigt. Under kommande år ligger fokus på att förankra planen mot diskriminering och kränkande behandling bland barnen, personalen samt vårdnadshavarna. Personalen kommer under det kommande året att arbeta aktivt med litteratur med fokus på den professionella barnsynen och bemötande. Resultat och analys från samtliga delar av våra prioriterade områden finns beskrivet under de olika målrubrikerna som följer i den fortsatta texten. 6(22)

7 3. Normer och värden Förskolans mål: Planen mot diskriminering och kränkande behandling skall vara ett levande dokument i hela verksamheten. Vårdnadshavarna ska till 100 % uppleva att de och deras barn bemöts på ett bra sätt i förskolan. Aktiviteter: Förskolan har upprättat en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling som vi sedan arbetat utifrån under hela året. Planen har funnits tillgänglig för vårdnadshavare på hemsidan, läsexemplar i hallen samt att vi bifogat denna samtidigt som infobrev från respektive hemvist. Vi har arbetat med barnens förståelse om det sociala samspelet. Aktiviteter kopplade till detta har bland annat skett i arbete i smågrupper med fokus på vårt värdegrundsarbete. I detta arbete har vi använt oss av materialet 10 små kompisböcker samt kompisböcker baserade på barnkonventionen samt Ugglan och kompisproblemen från UR. Detta material syftar till att få igång samtal med barnen som handlar om hur vi är mot varandra och behandlar varandra. För att uppnå vårt mål har vi utgått från barnens lekar, bilder och foton som visar på olika känslor. Vi har tillsammans med barnen utformat skogens regler. Vi har även att använt oss av litteratur för barnen som utgångspunkt när vi tillsammans med barnen reflekterat kring normer och värden. Vi har arbetat med konkreta situationer och händelser med fokus på hur man visar respekt och hänsyn för varandra, vår natur och närmiljö (inne samt ute). Vi har samtalat med barnen om att vi ska visa omsorg och respekt för allt levande och vår närmiljö. Detta har vi gjort i vardagen med även när vi har Knopp, Knytte och Mulle, då vi har arbetat aktivt med allemansrätten tillsammans med barnen. Vi har gjort vårdnadshavarna medvetna och delaktiga i vårt värdegrundsarbete genom att tydliggöra för dem hur vi jobbar med värdegrundsfrågor. Detta har vi gjort genom olika informationskanaler så som infobrev, utvecklingssamtal, dokumentationer, lärplatta med dagligt bildspel, blogg, familjekvällar samt daglig dialog. Vi har under året arbetat aktivt med litteratur med fokus på den professionella barnsynen och bemötandet. Vi har haft gemensam reflektion vid APT samt vid den pedagogiska utvecklingstiden för respektive hemvist. Vi har uppmärksammat allas lika värde i samband med Rocka sockorna. 7(22)

8 Bedömning och resultat: Vi upplever i grunden ett gott klimat i grupperna. Visst händer det att barnen är oense och har olika åsikter, men lekar där många barn kan ingå, goda samtal och samspel mellan både barn och pedagoger präglar dagarna. Barnen är empatiska och omtänksamma och hjälper varandra i vardagen. När barnen kommer möts de med glädje av de andra barnen och det likställer vi som ett tecken på att barnen är viktiga för varandra och att de bryr sig om varandra. Många barn visar stor empati och vi ser att alla barn i gruppen på något sett uppmärksammar när andra är ledsna. Vi ser också att barnen ofta vägleder och sätter gränser åt varandra. De säger till när de inte vill och visar detta genom stopphanden eller när någon gör något orätt. De berömmer också och visar tillgivenhet mot varandra och de vuxna. Genom vårt aktiva värdegrundsarbete med Ugglan och kompisproblemen samt 10 små kompisböckerna har vi sett ett förbättrat klimat i gruppen. Genom detta arbete har barnen blivit mer hänsynsfulla, omtänksamma och respektfulla mot varandra. Vi ser även att arbetet med kompishjärtan har gjort resultat, barnen är mycket mer hjälpsamma mot varandra. När barnen behöver hjälp och stöd i konfliktsituationer söker de upp en vuxen för att få vägledning. Vi har funnits nära barnen, hjälpt dem i samspelet och att reda ut det som uppstått. Samtal pågår ständigt i vardagen utifrån händelser, sagor och andra upplevelser vi gör tillsammans. Skogens regler sitter på väggen och barnen återkommer ofta dit enskilt eller tillsammans med pedagog för att diskutera hur man är mot varandra. Vi har pratat om att lyssna på varandra, dela med sig, säga stopp, vänta på sin tur, visa empati när någon är ledsen osv. Några barn har vi stöttat i att ta för sig mer, våga säga ifrån och ta mer plats. I samband med Rocka sockorna samtalade vi med barnen om allas lika värde. Detta ledde till reflekterande samtal mellan barn och vuxna om olikheter både till utseende och intressen. Detta engagerade barnen och vi upplevde att de förstod budskapet. Detta är något vi ständigt samtalar med barnen om vilket har lett till att de har förståelse för varandras olikheter. Vi upplever att barnens förståelse om vår allemansrätt har utvecklats och stärkts. Barnen har en viss medvetenhet varför man inte ska skräpa ner i vår natur samt varför man ska vara aktsam om vår miljö samt om naturens växter och djur. I samband med utvecklingssamtalen uppger samtliga vårdnadshavare att deras barn trivs på förskolan. De berättar att barnen pratar positivt om förskolan, pedagogerna och kompisarna. Däremot upplever några vårdnadshavare att vi inte alltid har tid för personlig dialog vid lämning/hämtning. Personalen upplever att det kan vara svårt att få till ett tillfredsställande samtal vid hämtning/lämning. Resultatet av kvalitetsenkäten (vilken samtliga vårdnadshavare besvarat) visar på att vårdnadshavarna upplever att de och deras barn bemöts på ett bra sätt i förskolan. 8(22)

9 Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Analys: Vi pedagoger har varit nära barnen, väglett och stöttat dem i deras lek, samspel, konflikthantering och sociala färdigheter, vilket har skapat trygghet och gett dem verktyg för att kunna visa hänsyn och respekt samt vara omtänksamma om varandra. Vårt sätt att bemöta och vägleda barnen har skapat bra förutsättningar för ett gott resultat i vårt värdegrundsarbete. Vi ser att det är viktigt att tidigt arbeta med värdegrundsfrågor redan från det att barnen börjar i vår verksamhet. Vi utmanas ständigt i att stötta, vägleda och främja det sociala samspelet mellan alla barn. Rocka sockorna blev ett viktigt inslag i vårt värdegrundsarbete. Ett konkret sätt att visa på olikheter som något positivt. Till följd av att vi ständigt samtalar om allemansrättens innebörd ser vi att barnens förståelse om dess betydelse har ökat. Barnen har även fått en ökad miljömedvetenhet samt förståelse för människans påverkan på vår miljö. Resultatet av enkäten gällande bemötande visar på att vi har en bra, öppen och god relation till våra vårdnadshavare. Detta ser vi som ett resultat av att vi varit lyhörda och uppmärksamma på såväl barnens och deras vårdnadshavares behov och önskemål. Vid introduktions- samt utvecklingssamtal uppger samtliga vårdnadshavare att deras barn trivs och är trygga på förskolan samt att de blir bemötta på ett bra sätt. Däremot upplever några vårdnadshavare att vi personal inte alltid har tid för personlig dialog vid lämning och hämtning. Detta beror på hög barntäthet som inte överensstämmer med personaltätheten samt att lämning och hämtning sker vid tidpunkter då vi personal inte alltid har möjlighet att ge barn och vårdnadshavare ett bemötande med personlig dialog. En del vårdnadshavare har till följd av detta ändrat sitt barns lämningstid för att de upplever att det gynnar barnet att få en bra och trygg start på dagen. Åtgärder för utveckling: Förskolan ska arbeta vidare med Allemansrättens betydelse för att öka barnens förståelse om dess innebörd och relevans. Förskolan ska stärka sitt värdegrundsarbete genom att fokus ligger på att förankra planen mot diskriminering och kränkande behandling bland barnen, personalen samt vårdnadshavare. Personalen kommer under det kommande året att arbeta aktivt med litteratur med fokus på den professionella barnsynen och bemötande. 9(22)

10 4. Utveckling och lärande Förskolans mål: Personalen i förskolan skall arbeta aktivt för en språkutvecklande miljö kring barnen. Barnen ska utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur och vår miljö. Aktiviteter: Barnens lek används medvetet för att främja barnens språkutveckling genom att personalen är närvarande, lyhörda och engagerade. Vi skapar ett sammanhängande och meningsfullt lärande genom att arbeta tematiskt då vi utgår från barnens erfarenheter och intressen. Vi har exempelvis använt oss av sagor och insekter. Arbetssättet sammanlänkar det språkutvecklande arbetet med övriga mål. Vi arbetar kontinuerligt med språkutvecklande material och lekar då barnen är uppdelade i mindre grupper. Exempelvis utifrån materialet Före Bornholmsmodellen, Babblarna och Språklust. Vi använder oss av högläsning och boksamtal med utgångspunkt från barnens intressen. Vi har använt oss av interaktiva sagor vilket har gjort barnen delaktiga i sagoberättandet. Vi har haft sångsamlingar med tyngdpunkt på språkstimulans, värdegrunden och motorik. Vi har i viss utsträckning använt oss av tecken som stöd i samtalssituationer med barnen Vi har arbetat med munmotoriska övningar med de barn där behovet funnits. Vi har använt oss av lärplatta som ett pedagogiskt verktyg för språkträning för barnen, där appar kritiskt valts ut som lämpar sig för barnens olika förutsättningar och ålder. Vi har utvecklat barnens förmåga att kommunicera genom den pedagogiska dokumentationen vilket gör dem mer delaktiga i vårt dokumentationsarbete. Aktivt deltagande pedagog i kommunens språknätverk och spridning på förskola vid APT. Vi har haft samtal med barnen om deras tankar och idéer kring vår miljö. Vi har sedan anpassat och utvecklat vår inomhus- samt utomhusmiljö då vårt mål har varit att den ska vara föränderlig utifrån barnens intressen, utveckling och lärande. Vi har haft antingen Mulle, Knytte eller Knopp på samtliga hemvister vilket har inneburit: Planerade aktiviteter i naturen där barnens förmåga, nyfikenhet och lust har stimulerats genom att barnen getts rika möjligheter att undersöka, utforska och uppleva naturen med alla sina sinnen. När vi haft Mulle, Knytte och Knopp har vi tillsammans med barnen arbetat både praktiskt och teoretiskt kring allemansrätten. 10(22)

11 Vi har genomfört naturvetenskapliga experiment med barnen exempelvis skräpplankan, vilket har fortgått över hela läsåret. Vi har genomfört skräpplockning med samtliga barn. I Ur o Skur har haft Laxe, Skrinna, Lagge, Hitta Vilse, Allemansråttan och Kjell Sortering. Stubben har haft snigelprojekt, vilket har inneburit att barn och pedagoger tillsammans har lärt och utforskat sniglar. De har tagit in sniglar och skapat ett snigelterrarium där barnen har kunnat följa sniglarnas liv. Barnen har även studerat och lärt sig om spindlar. Stacken har under vårterminen haft fjärilstema. Barnen har studerat fjärilens utveckling genom att följa fjärilens olika stadier, genom att de haft fjärilslarver som utvecklats till puppor och sedan till fjärilar. Bedömning och resultat: Barnens språk har stimulerats och utvecklats genom att vi medvetet har delat upp barnen i grupper utifrån deras språkfärdigheter. Vi ordbadar barnen för att ge dem ett rikt ordförråd. Vi ser att det framförallt är i barnens interaktion som deras språk utvecklas och berikats. De språkaktiviteter vi genomfört i mindre grupper som Före Bornholmsmodellen, sagor, alfabetet, rim, språkövningar har berikat barnens språk. Barnen har själva tagit initiativ och varit delaktiga när vi har planerat språkaktiviteter, vilket vi ser är ett tecken på att de är intresserade, engagerade och nyfikna. Vi ser att barnen har varit väldigt intresserade av att skriva egna sagor som de även har illustrerat. Detta stimulerar berättarglädjen, fantasin och språkmedvetenheten. Barnen har ett stort intresse för litteratur vilket vi ser som ett tecken på att vi dagligen har högläsning, för boksamtal och arbetar med skönlitteratur i våra planerade språkaktiviteter i barngruppen. Vi har till viss del använt oss av tecken som stöd framförallt som förstärkning när vi har fruktsamlingar och samtalar med barnen om olika matematiska begrepp, men även i vardagliga situationer som vid påklädning, matsituationer samt toalettbesök. Vi ser att barnen använder sig av tecken som stöd. Framförallt några barn som ännu ej har ett verbalt språk. Vi upplever att barnen kan återberätta utifrån dokumentationer vi tidigare skapat tillsammans. När vi har skapat dokumentationer tillsammans med barnen har vi blivit medvetna om barnens intresse för skriftspråket. Vi har sett att barnens oavsett ålder har ett stort intresse för siffror och bokstäver. Barnen känner tidigt igen första bokstaven i sitt namn samt sin egen namnbild. Vi har arbetat fokuserat med just barnens namnbild och många barn har under året lärt sig forma samtliga bokstäver i sitt namn. Vi har gett barnen möjlighet att tillsammans med oss vara delaktiga och ha inflytande över den pedagogiska dokumentationen, då har lärplattan varit ett centralt pedagogiskt verktyg. Barnen har själva skapat dokumentationer, med stöd av oss, efter det att vi haft aktiviteter som vi bland annat publicerat på vår blogg. Vi har försökt lagt fokus på barnens lärprocesser i 11(22)

12 samband med den pedagogiska dokumentationen för att kunna synliggöra barnens progression i sin utveckling och sitt lärande. Vi har observerat och därefter reflekterat tillsammans med barnen om vår inomhus- och utomhusmiljö och därefter tagit tillvara på deras tankar, intressen och idéer när vi planerat och gjort förändringar i vår miljö. Barnen har varit nyfikna, lustfyllda, engagerade och aktiva när vi har haft planerade aktiviteter i vår natur. Deras medvetenhet och förståelse om att värna vår natur och miljö har utvecklats och stärkts. Vi har under året jobbat kontinuerligt med allemansrättens betydelse bland annat har Allemansråttan visat och berättat för barnen på ett enkelt men konkret sätt vad allemansrätten innebär. Detta upplever vi har gett resultat genom att barnen är försiktiga och aktsamma om växter och djur i vår natur. Vi har upplevt att barnen är trygga i vår natur då vi ser att de återvänder till samma platser och återupptar sitt utforskande och undersökande av skogen och dess miljö. Hitta Vilse har gett nya barn I Ur o Skur en grundläggande insikt kring säkerheten i skogen. Vi har tillsammans med barnen tillverkat och grävt ner en skräpplanka. Vi ville med detta få barnen att bli medvetna om vad som händer med skräp som slängs i naturen. Denna process har fortlöpt under höst- och vårtermin. Barnen har fått diskuterat, sätta upp hypoteser och sett resultat. I samband med vår adventskalender ville vi pedagoger visa barnen olika typer av naturvetenskapliga experiment. Barnen fick gissa vad som skulle hända och efteråt diskutera samt reflektera tillsammans kring resultatet. Skrinna uteblev pga av för dåliga isförhållanden. Skogen genomförde Lagge Barnens Vasalopp i -15 grader. Barnen var nöjda och glada. Vi har haft Laxe då vi delade barnen i tre grupper. En grupp håvade småvattendjur, medan de andra två grupperna hade andra aktiviteter. Vi växlade grupper efter en stund. Barnens upplevelse av att se och utforska vattendjuren har varit lustfyllt och lärorikt. De minsta barnen som haft Knopp har träffat Snurre Snigel vilket har utmynnat i ett snigelprojekt. Barnen har varit engagerade, intresserade och nyfikna genom hela projektet. Även övriga barn har varit delaktiga i viss mån. Fjärilstemat har under våren gjort barnen medvetna om fjärilens olika stadier. Kjell Sortering lärde barnen vikten att sortera skräp, barnen fick öva på att sortera i rätt kärl vilket inte alltid var så lätt. Barnen har genom detta fått en ökad förståelse för källsortering. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 12(22)

13 Analys: Barnens språk har berikats och utvecklats genom samtliga aktiviteter. Vi är medvetet aktiva i barnens språkliga lärprocess genom att vi ständigt ordbadar barnen i deras interaktion. Utifrån barnens språkutveckling har vi ständigt utmanat dem vidare för att berika och stimulera deras språk. Vi har varit aktiva, engagerade och närvarande pedagoger vilket medfört att barnens nyfikenhet samt lust att utforska och undersöka naturen har ökat. Barnens förståelse för allemansrätten ser vi har stärkts med hjälp av t ex Allemansråttan, vilket har medfört att barnen är medvetna om vikten av varsamhet i vår natur. Skräpplankan har varit ett konkret arbete med synbart resultat där flertalet av barnen varit delaktiga. Barnen har därigenom fått en ökad förståelse om varför vi inte ska skräpa ner i vår natur. De naturvetenskapliga experimenten har gett barnen möjlighet att tillsammans skapa hypoteser, funderingar och diskussioner som utmynnat i reflekterande samtal med oss pedagoger. Lärplattan har varit ett viktigt pedagogiskt verktyg i dokumentationsarbetet tillsammans med barnen. Barnen har själva varit delaktiga och aktiva i skapandet av pedagogiska dokumentationer. Vissa av dokumentationerna har barnen själva varit med att utforma och lägga ut på bloggen vilket förhoppningsvis skapar förutsättningar för aktiva samtal mellan barn och vårdnadshavare. Åtgärder för utveckling: Förskolan ska arbeta vidare med pedagogisk dokumentation där fokus ska ligga på att dokumentera barnens lärprocesser. Det är viktigt att arbetet kring den pedagogiska dokumentationen leder till att verksamheten utvecklas, då är lärplattan ett centralt pedagogiskt verktyg. 13(22)

14 Förskolans mål: 5. Barns inflytande Förskolan skall jobba aktivt för att förmedla och påvisa för vårdnadshavaren att deras barn har ett reellt inflytande i förskolans verksamhet. Vårdnadshavarna ska till 100 % uppleva att deras barn har möjlighet att påverka innehållet i verksamheten på förskolan. Aktiviteter: Vi har arbetat i såväl helgrupp som i mindre grupper och lyssnat in och tagit tillvara barnens tankar och åsikter kring deras vardag och inflytande på förskolan. Vi har haft daglig dialog med barnen utifrån deras förutsättningar och ålder om deras önskemål och behov. Vi har använt oss av barnens egna dokumentationer samt dokumentationer efter olika aktiviteter som utgångspunkt för samtal med barnen för att lyssna in deras tankar och idéer. Genom att vara engagerade och lyhörda som pedagoger har vi uppmärksammat barnens intressen och utifrån det lagt upp det tematiska arbetssättet. Det är barnens upplevelser och önskemål som sedan legat till grund när vi planerat vår verksamhet. Vi har gjort demokratiska val och låtit barnen förstå principen av majoritetsbeslut. Vi har genomfört olika aktiviteter där vi bjudit in barnens vårdnadshavare såsom kulturkväll, arbetskväll, drop-ut fika, vårfest och familjekväll där vi genom dokumentationer påvisat barnens inflytande i verksamheten. Vi har erbjudit samtliga vårdnadshavare introduktions- eller utvecklingssamtal eller där vi har påvisat för vårdnadshavare hur vi jobbat med just deras barns inflytande och delaktighet i vår verksamhet. För att göra vårdnadshavarna medvetna om att barnen har ett reellt inflytande i vår verksamhet samtalar vi med dem i den dagliga dialogen. Vi har även använt oss av infobrev, blogg samt e-post för att synliggöra barnens inflytande och delaktighet i vår verksamhet. Bedömning och resultat: Vi har dagligen observerat barnens lek och samspel samt haft samtal med barnen då vi lyssnat in deras intressen, tankar och idéer. Utifrån observation och samtal har vi sedan planerat våra aktiviteter och vår miljö utifrån barnens önskemål. Utifrån barnens intresse om brand och brandmän organiserades en tripp till brandstationen Alternativ för höstens utflyktsmål för skogen presenterades i två bilagor. Barnen fick en och en gå in i stugan, välja mellan dessa två och lägga en lapp i röstlådan. Därefter räknades rösterna och resultatet presenterades för barnen. Majoritetsbeslutet blev Kvarntorpshögen, inför vårens utflyktsmål användes samma metod. 14(22)

15 När vi haft Knopp, Knytte och Mulle i vår natur är det barnens utforskande, upptäckande och undersökande som styr aktiviteten. Vi har varit engagerade och medagerande pedagoger som lyssnat in barnen intressen, idéer och tankar. Barnen har vid flera tillfällen använt lärplattorna för att dokumentera sin lek och närmiljön. Barnen har sedan med stöd av oss publicerat dessa dokumentationer på våra bloggar. Vi har vid introduktions- och utvecklingssamtal påvisat för vårdnadshavare på vilket sätt som barnen har inflytande i vår verksamhet. Vi har använt oss av samtalsmallarna vid utvecklingssamtal, vilket har varit ett bra sätt att kunna knyta samman våra mål i vår utvecklingsplan med de konkreta aktiviteter vi gör i verksamheten. Dessa mallar har tydliggjort våra aktiviteter genom att bilder synliggör vårt arbete med barnen med fokus på inflytande. Vi har kontinuerlig dialog med barnens vårdnadshavare där vi berättar om hur barnen har möjlighet att påverka, vara delaktiga och ha inflytande i verksamheten. När vi haft familjekvällar har vi genom dokumentationer synliggjort barnens möjlighet till inflytande i verksamheten. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Analys: Vi har varit närvarande och lyhörda pedagoger som lyssnat in barnens önskemål, tankar, intressen och idéer när vi planerat aktiviteter och vår miljö. Ibland har det dock inte varit praktiskt möjligt att genomföra aktiviteter eller förändringar i den mån barnen önskar. Vi har då fått göra kompromisser tillsammans med barnen så de ändå känner att de har möjlighet att kunna påverka och ha inflytande i verksamheten. Vi upplever att vi är tydliga i vårt påvisande om hur barnen ska förhålla sig i vår miljö men vi kan inte vara med överallt i barnens lek och samspel. Det går åt många samtal/tillfällen för att barnens förståelse för hur man ska förhålla sig i vår miljö utvecklas och stärks. Barnens delaktighet och inflytande över den pedagogiska dokumentationen har resulterat i att vårdnadshavare tillsammans med sina barn har fått en ökad insyn i verksamheten genom exempelvis utvecklingssamtal och bloggar. Samtliga dokumentationer har bidragit till ökad inblick i vår verksamhet framförallt genom att dessa skapar samtal mellan barn och vårdnadshavare. Resultatet av vårens kvalitetsenkät visar på att flertalet vårdnadshavare svarar att de har möjlighet att vara delaktiga och kan påverka innehållet i utvecklingssamtalet. 15(22)

16 Vi kan även se att 70 % av vårdnadshavarna anser att deras barn har möjlighet att påverka innehållet i verksamheten på förskolan. Resterande har ingen uppfattning, vilket vi tror är de minsta barnens vårdnadshavare. Åtgärder för utveckling: Barnen ska ges möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande över den pedagogiska dokumentationen, för att barnens lärprocesser ska synliggöras än mer. Förskolan ska vara tydligare gentemot vårdnadshavare på vilket sätt deras barn har inflytande över och kan påverka verksamhetens innehåll. 16(22)

17 6.Förskola och hem Bildningsnämndens mål Vårdnadshavare och barn ska vara nöjda med våra skolor. Idag uppger 88% av vårdnadshavarna att de är nöjda med förskolans bemötande, 2015 ska vi ha 92% för att 2018 vara 97%. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Bildningsnämndens mål Vi ska ha en förskola som tar hänsyn till våra medborgares behov av barnomsorg alla tider på dygnet. Vårdnadshavares nöjdhet med förskolans tillgänglighet ska årligen öka från idag, där 92% är nöjda, för att 2018 vara 97%. Målet är uppfyllt på vår enhet Förskolans mål: X Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt 100% av vårdnadshavarna ska delta i kommunens utvärderingsenkät av förskolan. 100% av vårdnadshavarna ska i kommunens utvärderingsenkät uppge att de får kontinuerlig och kvalitativ information från förskolan. Implementera arbetet med de nya utvecklingssamtalsmallarna bland all personal samt att vårdnadshavarna upplever utvecklingssamtalet som givande och kvalitativt. Aktiviteter: Vi har genomfört familjekväll och kulturkväll där hela familjen var välkomna. Under våren har denna familjekväll ägt rum i samband med att utvärderingsenkäten skulle genomföras av samtliga vårdnadshavare. När vi har genomfört den föräldraaktiva inskolningen, introduktionssamtal samt utvecklingssamtal har vi varit tydliga och informativa om hur vi arbetar i verksamheten. Vi har kontinuerlig delgett våra vårdnadshavare hur vi arbetar i verksamheten genom daglig dialog, via hemsida, bildspel i lärplattan, familjekvällar, månadsbrev, blogg, väggalmanacka etc. Den pedagogiska utvecklingstiden såväl enskild som i respektive arbetslag har varit en viktig del för att implementera utvecklingssamtalsmallarna i förskolan. X 17(22)

18 Vi har genomfört introduktions- och utvecklingssamtal med flertalet av barnen och dess vårdnadshavare. Vi har gett vårdnadshavare möjlighet att vara delaktiga i vår planering av verksamheten och dess miljö genom att vi bl a genomfört en arbetskväll. Föräldramedverkan vid skogens heldagsutflykter. Bedömning och resultat: Den föräldraaktiva inskolningen har medfört att vårdnadshavarna fått en öppen och ärlig inblick i vår verksamhet under tre hela inskolningsdagar. Introduktions- samt utvecklingssamtal har genomförts med flertalet av barnen och deras vårdnadshavare. Då har de nya samtalsmallarna varit ett bra och tydligt redskap för att påvisa hur vi arbetar med våra mål i verksamheten. Vi har efter genomförda samtal fått positiv återkoppling från vårdnadshavarna då de anser att upplägget har varit bra och givande. De dagliga samtalen och den föräldraaktiva inskolningen har medfört att vi har en öppen dialog med våra vårdnadshavare. Vårdnadshavarna får en god insyn i respektive hemvists verksamhet. Årets familjekvällar har varit välbesökta. Vi har efter fått positiv återkoppling från många familjer då de anser att kvällarna har varit glädjefyllda och givande. Vid vårens familjekväll gavs samtliga vårdnadshavare möjlighet att svara på kvalitetsenkäten, vilket resulterade i att vi fick 100 % svarsfrekvens. Nästintill samtliga anser att de får kontinuerlig och kvalitativ information om vad som händer i verksamheten. Arbetskvällen på Treudden under hösten hade väldigt låg uppslutning. I Ur och Skur har haft bra uppslutning vid arbetskvällar. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Analys: Inskolningens upplägg har upplevt som mycket positiv från samtliga vårdnadshavare, vilket är ett resultat av att de får vara delaktiga i den vardagliga verksamheten i tre dagar. Den öppna dialogen med våra vårdnadshavare är ett resultat av att vi är tydliga och lyhörda inför varje vårdnadshavares behov av information. Vi har erbjudit vårdnadshavarna flera olika möjligheter till insyn i vår verksamhet. Detta tror vi är ett resultat av att 100 % av de som svarat på enkäten upplever att de får kontinuerlig information om vad som händer i verksamheten. 18(22)

19 Vi har erbjudit samtliga barn och deras vårdnadshavare introduktions- eller utvecklingssamtal, detta medförde att samtliga ville ha introduktionssamtal. Vi har även genomfört utvecklingssamtal med i princip samtliga barn och vårdnadshavare, då har de nya samtalsmallarna varit ett bra pedagogiskt verktyg. Vi har efter genomförda samtal fått positiv respons från vårdnadshavare. Enkäten visar på att de vårdnadshavare som haft samtal anser att vi har samtalat om deras barns lärande och sociala utveckling. Familjekvällarna har varit välbesökta och vi tror det beror på att upplägget varit bra och det givit vårdnadshavarna en positiv bild. Detta visade sig även när vårens familjekväll genomfördes då samtliga som närvarande besvarade enkäten. Vi antar att en del av höstens kvällsaktiviteter har prioriterats bort på Stubben pga barnens låga ålder. Vi tror även att dålig uppslutning på arbetskvällar beror på att inte barnen är medbjudna samt att vårdnadshavarna är osäkra på vad som förväntas. Åtgärder för utveckling: Förskolan skall kommande år arbeta vidare med familjekvällarnas upplägg och innehåll genom att vara tydligare och mer informativa till vårdnadshavare. Familjekvällen under vårterminen ska äga rum i samband med att kvalitetsenkäten ska besvaras, för att uppnå samma svarsfrekvens som vt-16. Förskolan ska ha som mål att samtliga vårdnadshavare vill ha introduktions- samt utvecklingssamtal.. 19(22)

20 7.Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolans mål: Vid barnens övergång från förskolan till förskoleklass och eventuellt fritids skall barnen stödjas och förberedas så att övergången blir en positiv upplevelse för respektive barn. Aktiviteter: Följa Sköllerstas handlingsplan för övergång från förskola till förskoleklass/fritids. Blivande förskoleklassbarn deltar i skolans aktiviteter så som skolsamlingar när de går sista året i förskolan. 6-årsträffar Avslutningssamtal Bedömning och resultat: Barnen har varit nyfikna, förväntansfulla, glada och fokuserade vid skolsamlingarna. Vissa barn har upplevt detta som jobbigt då de inte vet vad som förväntas exempelvis hög ljudnivå och en viss osäkerhet. 6-årsträffarna har fortlöpt som planerat, barnen har tyckt att det varit kul och givande att träffa sina blivande förskoleklasskompisar. Vi har genomfört avslutningssamtal med samtliga barns vårdnadshavare, samtliga gav oss förtroende att överlämna information om deras barns tid på förskolan. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Analys: När det gäller skolsamlingarna har vi inte kunnat delta vid samtliga tillfällen när dessa har legat på dagar som inte passat verksamheten, detta har resulterat i att vissa barn har varit osäkra vid skolsamlingarna. Vi inser i efterhand att vi hade kunnat förbereda barnen bättre inför varje skolsamling. Vi har haft en bra dialog med vårdnadshavarna till de barn som vi sett upplevt skolsamlingarna som jobbiga. Vid några tillfällen har därför barnens vårdnadshavare varit med och stöttat. Barnen har under 6-årsträffarna lekt och samspelat med varandra oavsett vilken förskola de tillhör, vilket var målet med dessa träffar. Vårdnadshavarna har haft förtroende för att vi lämnar över relevant och positiv information kring deras barn vid överlämningssamtal med förskoleklass/fritidspersonal. 20(22)

21 8. Förskolechefens sammanfattande analys av kvalitetsredovisningen Förskolan Treudden är en förskola med en utomhusprofilering. En av avdelningarna är skogen som arbetar utifrån I Ur och Skurs pedagogiska upplägg. På förskolan har vi under de senaste åren jobbat successivt med det systematiska kvalitetsarbetet i fokus och haft vår utvecklingsplan som pedagogiskt verktyg för detta. Utvecklingsplanen har funnits med i det dagliga arbetet och kontinuerligt analyserats utifrån insatser och aktiviteter som har genomförts. Benas utvecklingsplanen ner så återfinns flera fokusområden som vi har jobbat med: Den pedagogiska dokumentationen i form av bloggar och de kommungemensamma utvecklingssamtalsmallarna har hela tiden utvärderats i respektive arbetslag och på förskolan som helhet samt tillsammans med kommunens IT-pedagog. Fokus på värdegrundsarbetet har varit centralt där personalen tillsammans har arbetat med litteratur och haft styrda diskussioner kring hur vår professionella barnsyn skall genomsyra vår verksamhet. Det natur-, språk- och matematikinriktade arbetssättet har under året hela tiden funnits med i planeringen och arbetslagen har bland annat arbetat med mindre grupper för att effektivisera inlärningen. Den gemensamma likabehandlingsplanen har återkommit under året och varit ett levande dokument bland personalen. Arbetet med att ha ett nära samarbete med vårdnadshavarna har under året fortgått, där vårdnadshavarna bland annat har varit delaktiga under familjekvällarna att utforma sina barns lärmiljö. En utmaning under kommande år är att i högre grad få vårdnadshavarna att besöka bloggen kontinuerligt. Bloggen syftar till att synliggöra det pedagogiska arbetet som dagligen sker mellan personalen och barnen. Bloggen syftar också till att förlänga barnens lärprocesser samt skapa ett närmare samarbete mellan förskola och hem. Under kommande år kommer även arbetet med att öka kompetensen vad gällande kränkande behandling i förskolan. För fortsatt utveckling fortskrider arbetet med att jobba projektinriktat och kompetenshöjande insatser bland personalen när det gäller värdegrundsarbetet i förskolan. Det nya närvarosystemet kommer att bli en nyhet för både personal och vårdnadshavare under det kommande året. Förskolan kommer hitta de bästa vägarna för att skapa ett bra samarbete tillsammans med vårdnadshavarna via det nya närvarosystemet. Det systematiska kvalitetsarbetet kommer under det kommande året att fortgå med fokus på samma utvecklingsområden sen tidigare. Viss korrigering sker utifrån de analyser som har genomförts under året i utvecklingsplanen. 21(22)

22 Hallsberg Andreas Gillberg Rektor och förskolechef i Sköllersta 22(22)