Förskolan Ekhagen, Sköllersta Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Förskolan Ekhagen, Sköllersta Kvalitetsredovisning (19)

2 Innehåll 1. Inledning 2. Förskolans prioriterade utvecklingsområden 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 5. Barns inflytande 6. Förskola och hem 7. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 8. Föreläggande utifrån Skolinspektionsbeslut vid tillsynen Förskolechefens sammanfattande analys av kvalitetsredovisningen 2(19)

3 1. Inledning Förskolans organisation och förutsättningar Förskolan Ekhagen består av två hemvister, Fröet och Plantan. De yngsta barnen har sin verksamhet på Fröet och de äldre på Plantan. Hemvisterna har ett nära och positivt samarbete. Förskolan har goda lokaltillgångar och gårdar som i sin kombination ger möjlighet till lek och lustfyllt lärande. Förskolan använder också närliggande skog och lekplatser för sin verksamhet. Förskolan Ekhagens verksamhet formas utifrån barnens delaktighet och inflytande. Viktigt för lärandet i vår förskola är att det sker i ett meningsfullt sammanhang där de olika uppdrag som förskolan har är sammanflätade. Utifrån våra prioriterade mål så använder vi oss av ett arbetssätt och ett förhållningsätt som innebär att vi utgår från det som sker bland barnen, det barnen är intresserade av och det barnen är upptagna med att undersöka och förstå. På förskolan Ekhagen arbetar i nuläget tre förskollärare, tre barnskötare och en kombinerad tjänst för kök och arbete i barngrupp. Förskolan har 35 barn inskrivna. Förskolan har regelbundna träffar med barnhälsoteamet består av en specialpedagog och en kurator. Dessa har i samråd med förskolechefen, konsulterat och kommit fram till hur man ska gå vidare med ärenden som varit aktuella. Processledarna från de båda förskolorna i Sköllersta har under året haft regelbundna träffar varje vecka med förskolechefen. Processledarna har även haft gemensamma träffar med processledare från övriga förskolor inom Hallsbergs kommuns Östra område samt även i centrala Hallsberg. Förskolans åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning En nödvändig åtgärd som vi såg vid skrivandet av föregående kvalitetsredovisning är att låta den pedagogiska dokumentationen ta större plats i planering och utformning av verksamheten. För att nå dit behövde vi under detta år prioritera detta på vår pedagogiska utvecklingstid och ta hjälp av stödfrågor/mötesdagordning för att hitta rätt fokus. Under året har mötesdagordning används vid PUT och vi har också ökat vår kompetens vad det gäller pedagogisk dokumentation genom extern föreläsare. Detta har hjälpt oss att lättare hitta fokus för vår pedagogiska dokumentation. Vi behöver fortsätta reflektera över vår pedagogiska dokumentation för att den ska få ännu större betydelse vid planering och utformning av verksamheten. 3(19)

4 Förskolans underlag och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet Systematiskt kvalitetsarbete inom Sköllerstas förskolor Avstämning utvecklingsplan samt Planen mot diskriminering och kränkande behandling Utvecklingssamtalsmallar (samtal mellan nov-mars) Utvecklingssamtalsmallar December Samtal mellan nov-mars December Januari GENOMFÖRA Februari Avstämning utvecklingsplan samt Planen mot diskriminering och kränkande behandling Avstämning utvecklingsplan November Hur jobbar vi mot målen? Mars Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Oktober Färdig senast September 30/10 Utvecklingsplan med smarta mål som går att Augusti utvärdera (färdiga senast 30/9) Vad tar vi med oss till nästa läsår och omformulerar det till smarta mål i utvecklingsplanen, åtgärder enligt kvalitetsredovisningen. PLANERA Kontinuerliga avstämningar under FÖRBÄTTRA OCH REDOVISA Juli UTVÄRDERA Juni Maj April Kvalitetsredovisning: Resultat, analys och utvärdering av enkäter samt utvecklingsplan. Kommungemensamma enkäter till vårdnadshavare Utvärdering av Planen mot diskriminering och kränkande behandling på APT. Personalen har under läsåret arbetat kontinuerligt med pedagogisk dokumentation där lärplattan har var ett centralt pedagogiskt verktyg. Under året har detta arbete utvecklats genom att personalen har fått vidareutbildning i pedagogisk dokumentation samt att nya samtalsmallar för introduktion- samt utvecklingssamtal har implementerats. Förskolan har under året arbetat systematiskt med att förankra planen mot diskriminering och kränkande behandling bland barn, personal samt vårdnadshavare. Personalen har under året arbetat aktivt med litteratur med fokus på den professionella barnsynen och bemötande, genom gemensamma reflektioner vid APT samt den pedagogiska utvecklingstiden. 4(19)

5 2. Förskolans prioriterade utvecklingsområden Främjandet av en språkutvecklande miljö Alla barn skall möta en språkutvecklande miljö på förskolan Ekhagen. Bildningsförvaltningens mål är att alla barn skall kunna läsa i skolår ett, förskolans förberedande arbete med att skapa en språkutvecklande miljö är då viktigt. IKT och pedagogisk dokumentation Förskolan kommer att jobba aktivt med olika IKT-redskap och bland annat koppla detta till förskolans pedagogiska dokumentation. IKT kommer att finnas med som en röd tråd i arbetet med utvecklingssamtal, språkarbetet, barns inflytande, bloggar samt samverkan med vårdnadshavarna. Värdegrundsarbete Värdegrundsarbetet tillsammans med barnen i förskolan är ett konstant pågående arbete. I Sköllerstas förskolor är trygghetsarbetet väldigt viktigt. Under kommande år ligger fokus på att förankra planen mot diskriminering och kränkande behandling bland barnen, personalen samt vårdnadshavarna. Personalen kommer under det kommande året att arbeta aktivt med litteratur med fokus på den professionella barnsynen och bemötandet. Resultat och analys från samtliga delar av våra prioriterade områden finns beskrivet under de olika målrubrikerna som följer i den fortsatta texten. 5(19)

6 3. Normer och värden Förskolans mål: Vårdnadshavarna ska till 100% uppleva att de och deras barn bemöts på ett bra sätt i förskolan. Planen mot diskriminering och kränkande behandling skall vara ett levande dokument i hela verksamheten. Aktiviteter: Vi har bitvis under året arbetat aktivt med olika material som syftar till att få igång samtal med barnen kring hur vi är mot varandra och hur vi behandlar varandra. För att uppnå vårt mål har vi utgått från barnens lekar, bilder och foton som visar på olika känslor, samt litteratur för barnen som hjälper oss att tillsammans reflektera kring normer och värden. Personalen har under året arbetat aktivt med litteratur med fokus på den professionella barnsynen och bemötandet. Gemensam reflektion för förskolans personal har genomförts under APT. Genomgång för personalen angående riktlinjer och nya dokument för rutiner vid kränkande behandling. För att göra vårdnadshavarna medvetna och delaktiga i vårt värdegrundsarbete planerade vi att tydliggöra hur vi jobbar med värdegrundsfrågor genom våra olika informationskanaler, så som månadsbrev, utvecklingssamtal och familjekvällar. Bedömning och resultat: I kommunens utvärderingsenkät som förskolans samtliga vårdnadshavare besvarade uppger 100% att de och deras barn bemöts på ett bra sätt i förskolan. Boken Hissad och dissad som personalen arbetat med har fördjupat personalens kompetens kring barnsyn, bemötande och andra värdegrundsfrågor. Personalen har en ökad vetskap kring riktlinjer och nya dokument för rutiner vid kränkande behandling. Bedömningen är dock att tryggheten och vetskapen kring dessa kan ökas ytterligare. På Fröet har materialet Snick och Snack använts och på Plantan har barnen fått möta Valpen och Snigeln från materialet Stegvis. Arbetet med materialet har lett till bra samtal och barnen har reflekterat kring olika delar av värdegrunden. Framförallt utifrån materialet 6(19)

7 Snick och Snack ser vi att barnen använder sin ökade kompetens i sina lekar och kommer med idéer om hur vi ska vara mot varandra. Barnlitteratur har varit en framgångsrik väg för att starta samtal och reflektioner kring normer och värden. Utöver användandet av material ser vi att hög vuxennärvaro vid lek har lett till många utvecklande samtal med barnen, exempelvis kring hur man är en bra kompis och hur man gör plats för varandra i leken. Som ett resultat av arbetet med att göra vårdnadshavarna medvetna och delaktiga i vårt värdegrundsarbete ser vi att 100% av vårdnadshavarna känner sig trygga när deras barn är i förskolan. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Analys: Att vi jobbat med värdegrundsfrågor på flera olika plan personalens kompetens, arbetet tillsammans med barnen och att vi synliggjort vårt arbete för föräldrarna, tror vi har varit avgörande för att nå våra mål. Vår analys är att utvecklingssamtalsmallarna och den dokumentation som låg till grund för mallen varit av stor betydelse och gjort att vi tagit ett steg framåt vad det gäller arbetet med normer och värden. Reflektionen kring det egna arbetet har fördjupats och det blev tydligt för oss hur vi skulle synliggöra arbetet för föräldrarna. I år har vi lagt stor vikt vid att få föräldrarna att komma på utvecklingssamtalen och det har gjort det enklare för oss att i högre grad kunna visa vårt värdegrundsarbete. Genom utvecklingssamtalen har vi visat hur vi arbetar med normer och värden kopplats både till gruppen och till vårdnadshavarnas egna barn, vilket vi tror har lett till att föräldrarna känner sig trygga när deras barn är i förskolan. Vad det gäller arbetet med olika material som syftade till att få i gång samtal med barnen har vi sett att dramatisering och arbete med olika figurer har varit framgångsrikt och varit en väg som öppnat upp barnen för samtal. På Fröet har materialet Snick och Snack använts i ett projektinriktat arbetssätt, medan det material som använts på Plantan har använts mer i kortare perioder och inte varit sammanlänkade med övriga mål. Vår analys är att vi ser ett med utvidgat lärande när materialet använts i projektarbete där Snick och Snack varit viktiga även i arbetet med övriga mål. Vi ser också betydelsen av att jobba med mindre grupper när det gäller arbetet med våra olika material. Under året har vi ibland jobbat med för stora grupper och vi har sett att vi då har svårt att nå ut till alla barn och att samtalen då inte har fördjupats i lika hög utsträckning. Att arbeta med hög vuxennärvaro vid lek har varit viktigt för vårt resultat. Att vara närvarande vid leken har skapat trygghet för barnen eftersom att vi då kunnat hjälpa barnen att samtala, ta sig in i lek och få vara med och förhindra olika situationer som kan skapa otrygghet. 7(19)

8 Med hjälp av hög vuxennärvaro vid lek och val av lekmaterial har vi också kunnat skapa en miljö där barnen möts på lika villkor oberoende av exempelvis kön och ålder. Åtgärder för utveckling: Vi ser ett fortsatt behov hos personalen i att öka sin kompetens vad det gäller kränkande behandling i förskolan. En viss osäkerhet finns fortfarande kring när åtgärder ska vidtas med hjälp av de dokument vi har. För fortsatt utveckling kring dessa mål ser vi att det är värdefullt att jobba projektinriktat när det gäller värdegrundsarbetet, vilket vi tar med oss inför hösten. 8(19)

9 4. Utveckling och lärande Förskolans mål: Personalen i förskolan skall arbeta aktivt för en språkutvecklande miljö kring barnen. Förändra utomhusmiljön så att fler och mer varierade lärmiljöer skapas. Aktiviteter: Ett medvetet bruk av leken med hög vuxennärvaro för att främja varje barns språkutveckling. Vi planerade att kontinuerligt genomföra samling i mindre grupp med tydlig språkinriktning, exempelvis med material/lekar utifrån materialen Före Bornholmsmodellen och Babblarna. Vi planerade att skapa ett sammanhängande och meningsfullt lärande genom att använda ett projektinriktat arbetssätt som utgår från barnens erfarenhetsvärld och intressen. Arbetssättet sammanlänkar språkarbetet med övriga mål. Möjliggöra språkträning via lärplattan genom appar av god kvalitet. Att utveckla barnens förmåga att kommunicera genom att i ännu högre grad göra barnen delaktiga i dokumentationen. Använt högläsning och boksamtal medvetet med fokus på språk- och läsutveckling. Använt lekar som övar barnens munmotorik. En pedagog har deltagit aktivt i kommunens språknätverk och spridit kunskapen vidare i personalgruppen vid efterföljande APT. Använt tecken som stöd vid behov. Samtalat med barnen om deras upplevelser och tankar kring utomhusmiljön på förskolan. Dokumenterat och reflekterat kring barnens aktiviteter och lärprocesser i vår utomhusmiljö. Var leker barnen? Var leker de inte? Varför? Vad försöker barnen lära och förstå? Vad kan vi tillföra/förändra för att utveckla barnens lärande i vår utomhusmiljö? Förankrat vårt förändringsarbete av vår utomhusmiljö hos barnens vårdnadshavare och gjort dem delaktiga i processen. 9(19)

10 Bedömning och resultat: Den språkutvecklande miljön på förskolan har utvecklats. Dock har vi inte fullföljt samtliga aktiviteter som vi hade planerat, då vissa aktiviteter fått större fokus än andra. På Plantan har materialet Före Bornholm använts i samlingar i mindre grupper. Materialet har hjälpt oss pedagoger att hitta en tydlig språkinriktning och barnen har varit intresserade, delaktiga och på ett lekfullt sätt utvecklat sina språkkunskaper. På Fröet användes materialet Babblarna under hösten. Barnens intresse för Babblarna avtog under året och andra språkinriktade projekt har ersatt detta. Vår bedömning är att det var bra att avsluta projektet Babblarna under hösten för att på ett bättre sätt kunna följa barnens intresse och komma vidare med nya utvecklande språkaktiviteter. Samlingar med språkinriktning har genomförts kontinuerligt på båda hemvisterna trots att projekt/teman har varierat under året. Det finns ett stort intresse för böcker på båda hemvisterna och högläsning och boksamtal har genomförts regelbundet. Vår bedömning är att de kunskaper och intresse för litteratur som barnen får med sig i förskolan är en god förberedelse för att nå bildningsnämndens mål att alla barn ska kunna läsa i skolår 1. Som ett resultat av olika övningar och lekar som övar barnens munmotorik har vi sett att barnen med gott självförtroende prövar olika rörelser och ljud med sin mun. Som ett första led i förändringsarbetet av vår utomhusmiljö genomfördes samtal och reflektioner med barnen, observationer och dokumentationer och utifrån det kunde vi se att det fanns vissa praktiska begränsningar på gårdarna. Det fanns också ytor som barnen inte använde eftersom de inte såg möjligheter till lek. I vårt påbörjade förändringsarbete av gårdarna har föräldrarna varit engagerade. Vi ser att arbetet med gårdarna har öppnat upp för nya lekar och de nya miljöerna används i hög utsträckning, så som staffli, kök och lek med bokstäver och siffror. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Analys: Eftersom vi anpassat språkarbetets form utifrån barnens intressen så har arbetet kunnat fortgå under hela läsåret. På båda hemvisterna har de material vi använt, exempelvis Före Bornholm, hjälpt oss att upprätthålla vårt språkinriktade arbetssätt. Vad det gäller språkarbetet har vi arbetat kontinuerligt med mindre grupper och vi ser att barnen blivit mer delaktiga när gruppen blivit mindre. Kanske skulle resultatet blivit ännu bättre om än färre barn ingått i varje grupp. På Plantan ser vi att språkarbetet kan utvecklas vidare utifrån det stora intresse för litteratur som finns. En möjlig fördjupning det här året hade kunnat vara att mer regelbundet läsa kapitelböcker, för att utveckla högläsningen och utmana barnen ytterligare. 10(19)

11 Tack vare att barnen delgav oss sina tankar kring våra utomhusmiljöer kunde arbetet med gårdarna komma igång. En förutsättning för vårt påbörjade förändringsarbete av gårdarna har varit att föräldrarna gjorts delaktiga och aktivt deltagit i arbetet. Vi tror att det var en vinst att lägga arbetskvällen i samband med vår familjekväll och att det var en viktig del i att få föräldrarna engagerade. Vi ser att det finns goda utrymmen för att skapa ännu fler och mer varierade lärmiljöer på våra gårdar och vi kommer till hösten att fortsätta arbetet. Åtgärder för utveckling: För fortsatt goda resultat i språkarbetet kan vi se över gruppstorlek och fortsättningsvis jobba med ännu mindre grupper än vad vi gjort detta läsår. På Plantan kan högläsningen fördjupas under nästa läsår genom att erbjuda barnen arrangerade lässtunder med kapitelbok. 11(19)

12 5. Barns inflytande Förskolans mål: Alla barn ska känna att de har möjlighet att påverka sin situation på förskolan. Förskolan skall jobba aktivt för att förmedla och påvisa för vårdnadshavaren att deras barn har ett reellt inflytande i förskolans verksamhet. 100 % av vårdnadshavarna ska uppleva att deras barn har möjlighet att påverka innehållet i verksamheten på förskolan. Aktiviteter: Att i både större och mindre grupper lyssna in barnens tankar och åsikter kring deras inflytande på förskolan. Vi planerade att använda dokumentation för att samtala med barnen och låta de uttrycka sig kring hur vi tillsammans kan skapa möjligheter för deras egna planer, fantasi och kreativitet. Utgått från barnens erfarenhetsvärld och intressen i den process som ligger till grund för vårt projektinriktade arbetssätt. För att göra vårdnadshavarna medvetna om hur deras barn har ett reellt inflytande i förskolans verksamhet har vi använt våra olika informationskanaler, så som månadsbrev, utvecklingssamtal, blogg och familjekvällar. Bedömning och resultat: Vår uppfattning är att barnen har goda möjligheter att påverka sin situation på förskolan, men vi har inte följt upp målet tillräckligt väl tillsammans med barnen för att kunna utvärdera huruvida målet är uppfyllt. Vi har under året på flera olika sätt försökt att påvisa för föräldrarna att barnen har ett reellt inflytande i förskolans verksamhet. Trots detta har vi precis som föregående år en relativt låg andel vårdnadshavare som angett i enkäten att deras barn har möjlighet att påverka innehållet i förskolans verksamhet. Jämfört med föregående år uppger dock fler vårdnadshavare att deras barn har möjlighet att påverka innehållet, men många uppger fortfarande att de inte har någon uppfattning kring detta. Ingen vårdnadshavare har uppgett att deras barn inte har möjlighet att påverka innehållet. 12(19)

13 Årets utvärderingsenkät visar att 81% av vårdnadshavarna på Plantan anser att deras barn har möjlighet att påverka innehållet i verksamheten, resterande har ingen uppfattning eller vet ej. På Fröet uppger 53% att deras barn har möjlighet att påverka innehållet, resterande har ingen uppfattning eller vet ej. För hela förskolan är resultatet att vi ökat från 67% föregående år till 71% detta år. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Analys: Vi hade trott och hoppats på att fler vårdnadshavare skulle uppleva att deras barn har ett reellt inflytande i förskolan, eftersom att vi använt flera olika informationskanaler för att påvisa detta för föräldrarna. Vi ser att vårdnadshavarna till de äldre barnen i högre utsträckning upplever att deras barn har ett reellt inflytande, trots att vi arbetat på ett likartat sätt för att påvisa detta för vårdnadshavarna. Kan det vara så att man som vårdnadshavare till yngre barn har svårare att se på vilka sätt de allra yngsta barnen skulle kunna vara med och påverka innehållet? Vi funderar också kring vilka begrepp vi använt då vi påvisat barnens inflytande för föräldrarna. Vid utvecklingssamtalen och andra informationskanaler har vi använt barns inflytande, medan frågan i enkäten handlar om möjlighet att påverka innehållet i verksamheten. Oavsett orsak till vårt resultat ser vi att vi behöver hitta andra eller ytterligare sätt för att nå ut till föräldrarna om barnens möjlighet att påverka innehållet i vår verksamhet. Åtgärder för utveckling: Vi behöver följa upp vilka informationskanaler som verkligen används av vårdnadshavarna och vad de fyller för funktion. 13(19)

14 Förskola och hem Bildningsnämndens mål Vårdnadshavare och barn ska vara nöjda med våra skolor. Idag uppger 88% av vårdnadshavarna att de är nöjda med förskolans bemötande, 2015 ska vi ha 92% för att 2018 vara 97%. Målet är uppfyllt på vår enhet X (100%) Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Bildningsnämndens mål Vi ska ha en förskola som tar hänsyn till våra medborgares behov av barnomsorg alla tider på dygnet. Vårdnadshavares nöjdhet med förskolans tillgänglighet ska årligen öka från idag, där 92% är nöjda, för att 2018 vara 97%. Målet är uppfyllt på vår enhet X (94%) Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Förskolans mål: 100% av vårdnadshavarna ska delta i kommunens utvärderingsenkät av förskolan. 100% av vårdnadshavarna ska i kommunens utvärderingsenkät uppge att de får kontinuerlig och kvalitativ information från förskolan. Implementera arbetet med de nya utvecklingssamtalsmallarna bland all personal och att vårdnadshavarna upplever utvecklingssamtalet som givande och kvalitativt. Aktiviteter: Genomfört familjekvällar (en per termin) där hela familjen är välkommen. En av aktiviteterna under vårterminens familjekväll var ifyllnad av vårdnadshavarenkät. Ge information till vårdnadshavarna vid hämtning och lämning, via hemsida, via familjekvällarna, månadsbrev m.m. Påbörjat arbetet med en blogg för förskolan, som ger vårdnadshavarna ökade möjligheter till insyn och information kring förskolans verksamhet. Använt PUT-tiderna för att implementera utvecklingssamtalsmallarna. 14(19)

15 Bedömning och resultat: 100% av vårdnadshavarna deltog i kommunens utvärderingsenkät. I enkäten uppger 86% av vårdnadshavarna på förskolan att de får kontinuerlig information om vad som händer i sitt barns grupp. På Fröet uppger 100% av vårdnadshavarna detta, medan siffran på Plantan är lägre. I enkäten uppger 100% av vårdnadshavarna att de har en bra dialog i sina kontakter med förskolan. Vår bedömning är att vi lyckats väl med att implementera de nya utvecklingssamtalsmallarna bland personalen. 100% av vårdnadshavarna uppger att utvecklingssamtalet innehåller samtal kring barnets lärande och sociala utveckling. Samtliga vårdnadshavare uppger också att de haft möjlighet att vara delaktiga och påverka innehållet i utvecklingssamtalet. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Analys: Genom att låta vårdnadshavarna besvara utvärderingsenkäten på plats på förskolan under vår familjekväll kunde vi i hög utsträckning påverka vårdnadshavarna att fylla i enkäten. Vi funderar över orsaken till varför Plantan får en lägre siffra än Fröet när det gäller att få kontinuerlig information. Fröet har använt blogg, kalender och månadsbrev som informationskanaler, utöver utvecklingssamtal och dialog vid hämtning/lämning. På Plantan har stor vikt lagts vid dokumentation till utvecklingssamtal och upprättande av blogg och i samband med det har inte kalendern prioriterats. Vi tror att det är anledningen till att resultatet skiljer sig åt mellan hemvisterna. Bloggen är en ny informationskanal och vi ser i bloggens statistik att många vårdnadshavare ännu inte besöker den kontinuerligt. Vi ser i efterhand att kalendern hade varit ett bra komplement för information, under den tid som bloggen etableras. Vi hade också kunnat förtydliga att bloggen i viss mån ersätter andra informationskanaler. Vi tror att vårdnadshavarna nu kan ha saknat information som de tidigare läst i exempelvis kalendern. Vi ser bloggen som ett långsiktigt arbete och tror att den framöver kan vara en god hjälp för oss att ge kontinuerlig information till vårdnadshavarna. Vi behöver också fundera vidare över vilken typ av information som vårdnadshavarna önskar. Kan vi följa upp detta bättre med vårdnadshavarna? När det gäller utvecklingssamtalen kan vi se att den nya mallen har hjälpt oss att höja kvaliteten på utvecklingssamtalen och vi tror att det bidragit till vårt goda resultat. 15(19)

16 Åtgärder för utveckling: För att bloggen ska vara ett användbart verktyg behöver vi i högre grad få vårdnadshavarna att besöka bloggen kontinuerligt. Det kan vi göra genom att uppdatera föräldrarna när inlägg görs, exempelvis genom Tietos mailfunktion som kommer till nästa läsår eller skriva en notis i hallen. Vi kan också bli bättre på att följa upp med vårdnadshavarna hur det fungerar för dem med inloggning etc. 16(19)

17 6. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolans mål: Vid barnens övergång från förskolan till förskoleklass och eventuellt fritids skall barnen stödjas och förberedas så att övergången blir en positiv upplevelse för respektive barn. Aktiviteter: Följt den handlingsplan som finns för övergång från förskola till förskoleklass/fritids. Blivande förskoleklassbarn har deltagit i skolans aktiviteter så som skolsamlingar under sista året i förskolan. Bedömning och resultat: Aktiviteterna är fullföljda och vi gör bedömningen att barnen är väl förberedda för övergång till förskoleklass och fritids. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Analys: Vår analys är att den handlingsplan som finns ger en god och positiv övergång för barnen. 17(19)

18 7. Förskolechefens sammanfattande analys av kvalitetsredovisningen På förskolan Ekhagen har vi under de senaste åren jobbat systematiskt med fokus på vår utvecklingsplan. Att utvecklingsplanen har funnits med i det dagliga arbetet och kontinuerligt analyserats. Benas utvecklingsplanen ner så återfinns flera fokusområden som vi har jobbat med: Den pedagogiska dokumentationen i form av bloggar och de kommungemensamma utvecklingssamtalsmallarna har hela tiden utvärderats i respektive arbetslag och på förskolan som helhet samt tillsammans med kommunens IT-pedagog. Fokus på värdegrundsarbetet har varit centralt där personalen tillsammans har arbetat med litteratur och haft styrda diskussioner kring hur vår professionella barnsyn skall genomsyra vår verksamhet. Det språkinriktade arbetssättet har under året hela tiden funnits med i planeringen och arbetslagen har bland annat arbetat med mindre grupper för att effektivisera inlärningen. Den gemensamma likabehandlingsplanen har återkommit under året och varit ett levande dokument bland personalen. Arbetet med att ha ett nära samarbete med vårdnadshavarna har under året fortgått, där vårdnadshavarna bland annat har varit delaktiga under familjekvällarna att utforma sina barns lärmiljö. En utmaning under kommande år är att i högre grad få vårdnadshavarna att besöka bloggen kontinuerligt. Bloggen syftar till att synliggöra det pedagogiska arbetet som dagligen sker mellan personalen och barnen. Bloggen syftar också till att förlänga barnens lärprocesser samt skapa ett närmare samarbete mellan förskola och hem. Under kommande år kommer även arbetet med att öka kompetensen vad gällande kränkande behandling i förskolan. En viss osäkerhet finns fortfarande kring när åtgärder ska vidtas med hjälp av de dokument vi har. För fortsatt utveckling fortskrider arbetet med att jobba projektinriktat när det gäller värdegrundsarbetet. Det nya närvarosystemet kommer att bli en nyhet för både personal och vårdnadshavare under det kommande året. Förskolan kommer att få kalibrera in hur systemet fungerar samt hitta de bästa vägarna för att skapa ett bra samarbete tillsammans med vårdnadshavarna via det nya närvarosystemet. Det systematiska kvalitetsarbetet kommer under det kommande året att fortgå med fokus på samma utvecklingsområden sen tidigare. Viss korrigering sker utifrån de analyser som har genomförts under året i utvecklingsplanen. Hallsberg Andreas Gillberg 18(19)

19 Rektor och förskolechef i Sköllersta 19(19)