LUNK. Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster

Transkript

1 LUNK Lunds ungdomsenkät 2015 Resultat och slutsatser 1 Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster Emma Möller barn- och skolförvaltning Lunds stad Maria Olsson utbildningsförvaltningen

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 GENOMFÖRANDE OCH ARBETSGRUPP... 4 SAMMANFATTNING... 5 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 7 HÄLSA KRÄNKNINGAR OCH DISKRIMINERING

3 INLEDNING År 2005 genomförde Lunds kommun Ungdomsstyrelsens enkät Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP). Resultaten från LUPP-enkäten presenterades i rapporten På väg mot en kunskapsbaserad ungdomspolitik. LUPP-undersökningen inspirerade till att genomföra en egen lokal ungdomsenkät. Detta kom att bli Lunds ungdomsenkät, LUNK. Undersökningen är ett samarbete mellan barn- och skolförvaltning Lund Öster respektive Lunds stad, utbildningsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen. Enkäten utvecklas kontinuerligt och frågor som visat sig svåra att besvara tas bort eller formuleras om. Den består dels av återkommande frågor, och dels av årligen nya frågor för att få kunskap inom nya områden Enkäten innehåller frågor kring skola, fritid och hälsa. Enkäten har flera syften. Ett viktigt syfte är att svaren ska komma skolorna till direkt nytta genom att ge en bild av elevernas synpunkter i viktiga frågor. Svaren analyseras och diskuteras på den enskilda skolan och är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Några av frågorna ingår även som indikatorer i kommunfullmäktiges uppföljning av måluppfyllelse. Denna rapport har å andra sidan som syfte att ge en mer allmän bild av Lund som kommun ur ungas perspektiv. Den är en del i förvaltningarnas arbete med att utveckla skolan samt kulturoch fritidsverksamheterna. 3

4 GENOMFÖRANDE Enkäten riktas till elever i åk 5, åk 8 och gymnasieskolans år 2. Alla kommunala grund- och gymnasieskolor i Lunds kommun deltar och de fristående skolorna erbjuds att delta, vilket en handfull skolor också väljer att göra. I denna rapport redovisas enbart resultatet från de kommunala skolorna. Enkäten besvaras digitalt och anonymt under några veckor i februari. Lärare och skolledare planerar för enkätens genomförande och gör ett fantastiskt jobb med att försöka få en så hög svarsfrekvens som möjligt. Svarsfrekvensen totalt på skolorna i Lund är i år 87 procent. En av de vanligaste anledningarna till bortfall är att elever är sjuka när enkäten genomförs. Antal svar och svarsfrekvens Antal elever Antal svar Svarsfrekvens Åk % Åk % GY år % ARBETSGRUPP Årets LUNK-resultat har analyserats av följande arbetsgrupp: Inger Aldrin, barn- och skolförvaltning Lund Öster Emma Möller, barn- och skolförvaltning Lunds stad Maria Olsson, utbildningsförvaltningen Formgivning Åse Lindberg, barn- och skolförvaltning Lund Öster 4

5 SAMMANFATTNING Nedan görs en kort övergripande sammanfattning av 2015 års LUNK som visar vad eleverna sammantaget i åk 5, 8 och Gy år 2 svarar Stämmer mycket bra/ganska bra när det gäller: Trivsel och trygghet Majoriteten av eleverna trivs och känner trygghet på sin skola. 88 % trivs i skolan och 94 % tycker att det är en positiv stämning på skolan. 96 % känner sig trygga på lektioner, 95 % på rasterna och 96 % känner sig trygga på sin fritid. Det är marginella skillnader mellan flickor och pojkars svar. Inflytande Majoriteten av eleverna vill ha inflytande. 86 % av eleverna vill påverka hur de ska arbeta i till exempel grupparbeten, projekt eller enskilt. 70 % vill påverka reglerna i skolan och 87 % vill påverka sina läxor. Pojkarna vill i något lägre grad än flickorna påverka hur de ska arbeta respektive påverka regler eller läxor. Det är fler elever som vill kunna påverka än de som upplever att de kan det. 66 % anser att de kan påverka hur de ska arbeta i till exempel grupparbeten, projekt eller enskilt. Mindre än hälften (37 %) svarar att de kan påverka reglerna i skolan. Knappt hälften (49 %) anser sig kunna påverka läxor. Fler pojkar än flickor tycker att de kan påverka sina läxor. I övrigt är det marginella skillnader mellan flickor och pojkars svar. 78 % av eleverna anser att lärarna låter dem vara med och utvärdera undervisningen och 86 % svarar att lärarna bryr sig om vad eleven säger. Lite drygt hälften (59 %) upplever att lärarna låter eleverna vara med och planera undervisningen. Det är marginella skillnader mellan flickor och pojkars svar. Digitala verktyg 73 % av eleverna svarar att de dagligen använder dator eller lärplatta i sitt skolarbete. 79 % använder digitala ytor för samarbete i skolan. Det eleverna främst svarar att de använder dem till är att söka information (95 %), skriva texter, ordbehandling (92 %) och att göra presentationer i till exempel MS PowerPoint, Keynote (81 %). I lägre omfattning svarar eleverna att de använder sig av digitala ytor för att dokumentera sitt arbete, fotografera och skriva om sina arbeten/sin utveckling (58 %) och spela in filmer, podcasts, ljudinspelningar (41 %). Det är 28 % som gör beräkningar i till exempel MS Excel och Numbers. Minst använder eleverna dem till att skriva, blogga, twittra (14 %) respektive koda, göra egna spel (10 %). 5

6 Pojkar svarar i något högre grad än flickor att de använder digitala ytor för att göra beräkningar i MS Excel, Numbers respektive koda, göra egna spel. I övrigt är det marginella skillnader mellan flickor och pojkars svar. Bemötande En klar majoritet (93 %) svarar att deras lärare bemöter eleverna med respekt på deras skola. Något lägre andel anser att eleverna bemöter lärarna med respekt på deras skola (85 %). Majoriteten av eleverna tycker att lärarna behandlar flickor och pojkar lika, men pojkarna tycker det i något lägre grad än flickorna. Kunskap för framtiden Det är 83 % av eleverna som tycker att skolan ger dem kunskaper som de har nytta av i framtiden. Det är marginella skillnader mellan flickor och pojkars svar. Skolarbetet i förhållande till fritid Skolarbetet tar för mycket av deras fritid anser 66 % av eleverna. Av dem är 73 % flickor som tycker att det förhåller sig så och 59 % pojkar. Fritid 60 % av eleverna är med i en eller flera föreningar och det är främst i idrottsförening (81 %) och därefter kommer kulturförening (16 %). Det är 79 % som sysslat med någon fritidsaktivitet som de slutat med och de skäl som flest anger är: tappade intresset (58 %) eller att det tog för mycket tid (34 %). På frågan om de brukar besöka en fritidsgård/mötesplats på deras fritid svarar 66 % att de inte har något intresse av det. Av eleverna i åk 8 är det 54 %. Eleverna träffas främst hemma hos varandra (88 %) eller utomhus (39 %) när de träffar kompisar på fritiden. 25 % träffas på café, 17 % på nätet och 6 % träffas på fritidsgård/mötesplats eller liknande. På följande sidor redovisas fördjupningar kring de delar av enkätfrågorna som rör: utveckling och lärande (främst kommunens satsning på Bedömning för lärande), hälsa, stress och livsstil samt kränkningar och diskriminering. 6

7 UTVECKLING OCH LÄRANDE Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Skollagen 1 kap Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskaps krav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Skolans mål är att varje elev: utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedöm ning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lunds tre skolförvaltningar och framför allt skolor/gymnasieskolor har sedan 2012 arbetat med utvecklingsområdet bedömning för lärande (BFL). I samband med satsningen utökades LUNKen med nedanstående frågeställningar (fråga 1-3) med förhoppningen att frågorna skulle svara för en del av utvärderingen av BFL-satsningen. En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande. Frågorna/påståendena som är kopplade till BFL-satsningen är: 1. Mina lärare tydliggör målen med undervisningen 2. Mina lärare ger mig feedback/återkoppling på mina arbeten/prov så att jag vet vad jag kan göra bättre 3. I skolan får vi elever ge varandra feedback/kamratåterkoppling på våra arbeten så att jag vet vad jag kan göra bättre 4. Skolan ger mig den hjälp jag behöver i skolarbetet 5. Skolan ger mig kunskaper som jag har nytta av i framtiden 7

8 Mina lärare tydliggör målen med undervisningen På påståendet Mina lärare tydliggör målen med undervisningen är det överlag pojkarna som tycker att lärarna tydliggör målen med undervisningen. För åk 8 och Gy år 2 är fördelningen nästan identisk mellan både kön och årskurser. 78 % av flickorna i åk 8 och 80 % av flickorna i Gy år 2 anser att påståendet Mina lärare tydliggör målen med undervisningen stämmer ganska eller mycket bra. När det gäller pojkarna så tycker 86 % både i åk 8 och Gy år 2 samma sak. Även för åk 5 är det fler pojkar (94 %) än flickor (92 %) som anser att påståendet Mina lärare tydliggör målen med undervisningen stämmer ganska eller mycket bra, men det skiljer inte lika mycket som i de två högre årskurserna. 8

9 Mina lärare ger mig feedback/återkoppling på mina arbeten/prov så att jag vet vad jag kan göra bättre Även avseende påståendet Mina lärare ger mig feedback/återkoppling på mina arbeten/prov så att jag vet vad jag kan göra bättre är det fler pojkar än flickor i de olika årskurserna som anser att det stämmer ganska eller mycket bra. I åk 8 var det 82 % av pojkarna och i Gy år 2 var det 87 % av pojkarna som instämde. Detta kan jämföras med att av flickorna i åk 8 är det endast 74 % respektive 79 % av flickorna i Gy år 2 som anser att det stämmer ganska eller mycket bra att Mina lärare ger mig feedback/återkoppling på mina arbeten/prov så att jag vet vad jag kan göra bättre. Även här är flickor och pojkar i åk 5 eniga med varandra och 91 % av flickorna och 92 % av pojkarna instämmer i påståendet. 9

10 I skolan får vi elever ge varandra feedback/kamratåterkoppling på våra arbeten så att jag vet vad jag kan göra bättre När det gäller påståendet I skolan får vi elever ge varandra feedback/kamratåterkoppling på våra arbeten så att jag vet vad jag kan göra bättre så är det fortfarande stabilt för eleverna i åk 5. Det är 92 % av flickorna och 90 % av pojkarna som anser att påståendet stämmer ganska eller mycket bra. När det gäller de två tidigare påståendena har pojkarna varit mer positiva än flickorna i åk 5 men här är det 2 % fler flickor än pojkar som instämmer. Vid de två tidigare påståendena har åk 8 och Gy år 2 haft samstämmiga svar men här skiljer det sig mellan årskurserna. För åk 8 så är det även denna gång flest pojkar (79 %) som anser att det stämmer ganska eller mycket bra att I skolan får vi elever ge varandra feedback/kamratåterkoppling på våra arbeten så att jag vet vad jag kan göra bättre men endast 73 % av flickorna i åk 8 instämmer med pojkarna. För Gy år 2 är det också fortfarande pojkarna som instämmer mest i ovanstående påstående men den här gången är det endast 65 % av pojkarna som instämmer i påståendet och ännu färre flickor, endast 57 % av flickorna instämmer i att I skolan får vi elever ge varandra feedback/kamratåterkoppling på våra arbeten så att jag vet vad jag kan göra bättre. 10

11 Skolan ger mig den hjälp jag behöver i skolarbetet Resultatet på påståendet Skolan ger mig den hjälp jag behöver i skolarbetet visar på nytt att eleverna i åk 8 och Gy år 2 har svarat överensstämmande med varandra. När det gäller pojkarna i åk 8 anser 86 % att det stämmer ganska eller mycket bra att Skolan ger mig den hjälp jag behöver i skolarbetet, motsvarande siffra för pojkar i Gy år 2 är 89 %. Avseende flickorna är det 78 % som instämmer i påståendet både i åk 8 och Gy år 2. Eleverna i åk 5 även här en hög andel av både pojkar (95 %) och flickor (94 %) som anser att det stämmer ganska eller mycket bra att Skolan ger mig den hjälp jag behöver i skolarbetet. Skolan ger mig kunskaper som jag har nytta av i framtiden 11

12 Även avseende påstående Skolan ger mig kunskaper som jag har nytta av i framtiden visar eleverna i åk 5 att de fortsatt är positiva och 95 % av både pojkar och flickor anser att nämnda påstående stämmer ganska eller mycket bra. Det är positivt att det är så många som instämmer men det bör ändå noteras att 5 % av eleverna i åk 5 inte tycker att skolan kan ge dem kunskaper de har nytta av i framtiden. Flickorna i åk 8 sticker ut lite och skiljer sig från både pojkarna i åk 8 och båda könen i Gy år 2. Av flickorna i åk 8 är det 73 % som anser att det stämmer ganska eller mycket bra att Skolan ger mig kunskaper som jag har nytta av i framtiden. Hela 27 % av flickorna tycker det motsatta. Pojkarna i åk 8 (79 %), pojkarna i Gy år 2 (80 %) och flickorna i Gy år 2 (78 %) har mer lika uppfattning avseende påstående 13. Kommentarer Genomgående är det pojkarna i alla tre stadierna som i högre grad än flickorna anser att lärarna tydliggör målen med undervisningen, ger feedback på skolarbetet, ger den hjälp eleven behöver i skolarbetet samt ger kunskaper eleven har nytta av i framtiden. Det är ett intressant resultat eftersom flickor nationellt genomgående har högre betyg än pojkar. Vid nästa års mätning går det att se om det är en försiktig trend eller endast ett resultat för ett enstaka år. Flickorna och pojkarna i åk 8 och Gy år 2 har i stort sett samma resultat på alla påståenden utom I skolan får vi elever ge varandra feedback/kamratåterkoppling på våra arbeten så att jag vet vad jag kan göra bättre. Feedback/kamratåterkoppling verkar inte ske i lika hög utsträckning på gymnasiet som i grundskolan. Det som skiljer sig mellan åk 8 och Gy år 2 är istället fördelningen mellan stämmer mycket bra och stämmer ganska bra. Åk 8 har fler stämmer mycket bra än Gy år 2 även om det sammanlagda resultatet ofta hamnar i närheten av varandra. 12

13 HÄLSA Generellt hälsoläge För att eleverna ska kunna få möjlighet att lära och utvecklas måste de må bra och få hjälp att hitta en balans mellan skolarbete och fritid. Detta avsnitt kommer att behandla elevernas upplevda hälsa, levnadsvanor och stress. På frågan Hur upplever du oftast din hälsa? bedömer genomsnittet av alla elever att deras upplevda hälsa är nästan 8 (7,8) av 10 på en skala 1-10 där 10 står för utmärkt och 1 för dåligt. Som diagrammet nedan visar är det främst eleverna i åk 5 som uppger att de oftast mår utmärkt och att den upplevda hälsan blir gradvis sämre desto äldre eleverna blir. 35% Hur upplever du oftast din hälsa? 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Gy Observera att skalan i diagrammet ovan inte går från %. Kommunfullmäktige i Lund har ett mål att skolan och förskolan ska utvecklas på ett hållbart sätt. En av indikatorerna för detta är hur stor andel av eleverna som svarar 6 eller högre på frågan om hur de oftast upplever sin hälsa. I åk 5 är det 94 % av eleverna som svarar 6 eller högre. Motsvarande siffra i åk 8 är 90 % och för Gy åk 2 är det 84 %. Genomsnittet för hur eleverna upplever sin hälsa jämfört med undersökningarna 2013 och 2011 redovisas i tabellen nedan. Åk 5 och åk 8 ligger på ungefär samma nivå som tidigare år medan eleverna i åk 2 i gymnasieskolan upplever sin hälsa som något sämre än tidigare undersökningar. 13

14 Hur upplever du oftast din hälsa? Genomsnittet när eleverna får skatta sin egen hälsa på en skala från 1 (dåligt) till 10 (utmärkt). Åk 5 Åk 8 Gy år ,2 7,9 7, ,4 7,8 7, ,3 7,9 7,3 Jämförelseåren 2013 och 2011 används då Gy åk 2 endast genomför LUNK vartannat år. Jämförelse flickor - pojkar Det finns stora skillnader mellan flickor och pojkar vad gäller upplevd hälsa. Det är framför allt hos de äldsta eleverna som skillnaden är som mest markant. Det är till exempel 24 % fler av pojkarna i Gy åk 2 (68 %) som svarar att de upplever sin hälsa som 8 eller högre jämfört med flickorna (44 %). Det är också dubbelt så stor andel av flickorna (12 % jämfört med 6 %) som svarar 4 eller lägre på frågan jämfört med pojkarna. Skillnaden i svaren är tydlig även i åk 8 där andelen av pojkarna som svarar 8 eller högre är 73 % jämfört med 60 % för flickorna. När det gäller eleverna i åk 5 är det dock knappt någon skillnad alls även om det är en något större andel av pojkarna (81 % mot 78 %) som svarar 8 eller högre. Psykisk ohälsa och psykosomatiska besvär Psykisk ohälsa används ofta i dagligt tal om olika typer av tillstånd som exempelvis nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter. Värk som till exempel huvudvärk, ont i magen och ont i ryggen kan också innefattas då det många gånger kan vara tecken på en psykologisk belastning. Dessa psykiska och somatiska besvär är med andra ord ofta två sidor av samma mynt. Frågor om hur ofta eleverna har huvudvärk, ont i magen, har svårt att sova samt hur ofta de är stressade har i LUNK valts ut som indikatorer på ohälsa och psykosomatiska besvär. I tabellen nedan visas hur många procent av eleverna i de olika årskurserna som upplever dessa besvär varje dag, flera gånger i veckan samt en gång i veckan. I tabellen redovisas resultaten från årets LUNK samt för 2013 och

15 Hur ofta under det senaste halvåret har du varit drabbad av följande besvär? Svaren är i procent och inkluderar varje dag / flera gånger i veckan / en gång i veckan Åk 5 Åk 8 Gy år 2 Huvudvärk Ont i magen Svårt att sova Stressad 28 * *2013 utelämnades frågan Hur ofta har du känt dig stressad under det senaste halvåret? för åk 5 och svaret saknas därför i tabellen. Jämförelseåren 2013 och 2011 används då Gy åk 2 endast genomför LUNK vartannat år. Som tabellen ovan visar är det främst på frågan om hur ofta eleverna har svårt att sova som det har skett en tydlig förändring jämfört med de senaste åren. Det är 6 % fler av eleverna i både åk 5 samt i Gy åk 2 som i årets LUNK uppger att de minst en gång i veckan har svårt att sova jämför med tidigare år. Bland eleverna i åk 8 är ökningen 10 % från 36 % till 46 %. På övriga frågor är det relativt små förändringar även om det generellt sett har blivit något fler elever som uppger att de har haft besvär av huvudvärk, magont, svårigheter att sova och/eller stress under det senaste halvåret. Störst skillnad mellan årskurserna är det på frågan om stress där 61 % respektive 71 % av eleverna i åk 8 samt i Gy åk 2 uppger att de är stressade en gång i veckan, flera gånger i veckan eller varje dag mot endast 32 % av eleverna i åk 5. Jämförelse flickor pojkar Det är ingen markant skillnad mellan flickor och pojkar i åk 5 även om flickorna generellt sett svarar att de något oftare upplever besvären än vad pojkarna gör. Det är däremot stora skillnader i åk 8 samt i gymnasiet. Framför allt gäller det på frågorna om hur ofta eleverna har haft huvudvärk respektive hur ofta de har känt sig stressade under det senaste halvåret. Det är 15 % fler av flickorna än pojkarna i åk 8 som uppger att de har haft huvudvärk minst en gång i veckan det senaste halvåret och i gymnasiet är samma siffra 23 %. Skillnaden i gymnasiet mellan flickor och pojkar är 31 % och i åk 8 ligger siffran på 30 %. Stress och skola Den europiska arbetsmiljöbyrån beskriver att stress är något som människor upplever när de känner att det finns en obalans mellan de krav som ställs på dem och de resurser de har till sitt förfogande för att klara av dessa krav. Upplevelsen av stress är visserligen psykologisk men stress påverkar också människors fysiska hälsa. I rapporten SOU 2006:77 Ungdomar, stress och psykisk ohälsa intervjuades ett antal ungdomar om deras syn på stress, orsaker och åtgärder. De allra flesta av dessa skiljer på press och stress. Press är enligt ungdomarna något som är nödvändigt och kul medan stress 15

16 enbart är negativt. Press handlar om att man har mycket att göra medan stress istället är att ha för mycket att göra på för lite tid. Tidigare enkätundersökningar har visat att elevernas stressnivå har ökat över tid. Detta är något som tas på allvar och det har resulterat i satsningar på bland annat stresshantering och studieteknik. I avsnittet Psykisk ohälsa och psykosomatiska besvär beskrevs bland annat hur eleverna svarade på frågan om hur ofta de har känt sig stressade det senaste halvåret. I årets LUNK ställdes dock även frågor om hur ofta eleverna har känt sig stressade i skolan samt hur ofta de har känt sig stressade över skoluppgifter efter skoltid det senaste halvåret. Det är i stort sett ingen skillnad alls på elevernas svar vad gäller hur ofta de har känt sig stressade i skolan jämfört med hur ofta de har känt sig stressade överlag. Den enda skillnaden är att eleverna i årskurs 5 tycks vara något mindre stressade i skolan jämfört med hur ofta de känner sig stressade överlag (73 % svarar sällan eller aldrig samt någon gång i månaden på den förstnämnda frågan jämfört med 68 % på den andra). I diagrammet här nedan visas hur eleverna har svarat på frågan om hur ofta de har känt sig stressade över skoluppgifter efter skoltid det senaste året. Diagrammet visar igen med all tydlighet att skolstressen ökar markant med stigande ålder. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Hur ofta har du haft känt dig stressad på grund av skoluppgifter efter skoltid (t.ex. läxor, prov och inlämningar) under det senaste halvåret? Sällan eller aldrig Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag 5 8 Gy Observera att skalan i diagrammet ovan inte går från %. Det är som diagrammet visar relativt få (17 %) av de svarande eleverna i åk 5 som uppger att de känt sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan på grund av skoluppgifter efter skoltid det senaste halvåret. I åk 8 är det nästan hälften av alla elever (47 %) som svarar samma sak och i Gy år 2 är det en majoritet av eleverna (57 %) som känner sig stressade så pass ofta. Om även de elever som 16

17 har svarat en gång i veckan räknas in så är det nästan tre av fyra (74 %) i Gy år 2 som upplever stress över skolarbetet efter skoltid varje vecka. Jämförelse skolor och program samt mellan flickor och pojkar Det är stor skillnad på hur eleverna upplever stress kopplat till skolan beroende på vilken skola och/eller program eleven går på. Det är framför allt eleverna som läser på de högskoleförberedande programmen som upplever mest stress i skolan. I diagrammet nedan framgår hur eleverna på de större högskoleförberedande programmen svarade på frågan hur ofta de har känt sig stressade i skolan det senaste halvåret. Som syns i diagrammet här nedan är det en majoritet av eleverna på humanistiska, estetiska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga programmet som har känt sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan det senaste halvåret. På teknik- och naturvetenskapsprogrammet än andelen som känner sig stressade färre. Hur ofta har du känt dig stressad i skolan under det senaste halvåret? De elever som har svarat varje dag samt flera gånger i veckan redovisas i diagrammet. På yrkesprogrammen verkar eleverna inte uppleva samma stress. Det är dock en majoritet på hantverksprogrammet (frisör), barn- och fritidsprogrammet samt handel- och administrationsprogrammet som svarar varje dag eller flera gånger i veckan. På övriga yrkesprogram, som har haft tio eller fler svarande, är det mellan % som upplever stress i skolan i samma utsträckning. 17

18 Hur ofta har du känt dig stressad i skolan under det senaste halvåret? De elever som har svarat varje dag samt flera gånger i veckan redovisas i diagrammet. Det som är gemensamt för samtliga program där en majoritet av eleverna upplever stress i skolan ofta är att det är betydligt fler flickor än pojkar i programmen. Sammantaget är det 67 % av flickorna i Gy år 2 som svarar att de är stressade i skolan varje dag eller flera gånger i veckan mot endast 32 % av pojkarna. Mellan flickorna och pojkarna i åk 5 är det ingen större skillnad även om flickorna är något mer stressade (16 % mot 12 %). I åk 8 är det precis som i gymnasieskolan en väldigt stor skillnad mellan flickor och pojkar och det är 28 % fler av flickorna (54 % mot 26 %) som är stressade i skolan varje dag eller flera gånger i veckan. Samma trend går att se på frågan om hur ofta eleverna känner sig stressade av skoluppgifter efter skoltid, se tabellen här nedan. Hur ofta har du känt dig stressad i skolan under det senaste halvåret? Svaren är i procent och inkluderar svaren varje dag/flera gånger i veckan. Stressad på grund av skoluppgifter efter skoltid Flickor åk 5 Pojkar åk 5 Flickor åk 8 Pojkar åk 8 Flickor Gy Pojkar Gy Det är i stort sett mer än dubbelt så många flickor som pojkar i åk 8 respektive Gy år 2 som uppger att de under det senaste halvåret har varit stressade av skoluppgifter efter skoltid varje dag eller flera gånger i veckan. 18

19 Livsstilsfrågor Varje år ingår ett antal livsstilsfrågor i LUNK. I år har frågor ställts om elevernas alkoholvanor, snusning, narkotika och rökning. Andel elever i procent som svarat "ja" på frågorna nedan: Har du någon gång under det senaste halvåret druckit öl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit så att du känt dig berusad? Åk 8 Gy år Snusar du regelbundet? 3 6 Har du någon gång prövat narkotika? 5 17 Frågorna ställs endast till årskurs 8 och Gy år 2. Tabellen ovan säger inte så mycket utan en jämförelse med hur det har sett ut i tidigare LUNK-undersökningar. Vid en jämförelse med tidigare år går det att konstatera att andelen som har provat narkotika respektive som snusar regelbundet ligger kvar på i stort sett samma nivå. Den stora skillnaden över åren har skett vad gäller elevernas alkoholvanor. Tabellen nedan visar en jämförelse mellan årets undersökning och LUNK 2013 samt Andel elever i procent som under det senaste halvåret har druckit sig berusade Åk Gy år Som tabellen visar så har andelen elever i åk 8 som anger att de någon gång under senaste halvåret druckit öl, alkoläsk, starkcider eller sprit så du känt dig berusad minskat från 23 % till 10 % på fyra år. Även andelen elever på gymnasiet som druckit sig berusade det senaste halvåret har på fyra år minskat med 13 % från 76 % i LUNK 2011 till 63 % i årets undersökning. Det är en mycket positiv trend trots att det fortfarande är en stor majoritet av gymnasieeleverna i åk 2 som fortsatt svarar att de har druckit sig berusade det senaste halvåret. I årets LUNK fick eleverna även svara på frågan Hur får du vanligen tag på alkohol? Av eleverna i åk 8 svarade 87 % att de inte dricker alkohol och i Gy åk 2 svarade 33 % samma sak. De vanligaste alternativen för eleverna i åk 8 för att få tag på alkohol är antingen annat sätt, där eleverna själva i fritext har fått ange hur de går tillväga som till exempel att de får alkoholen från en langare, som 5 % har svarat, eller från kompisar eller kompisars syskon som hamnar på 4 %. 19

20 Från kompisar eller kompisars syskon är det klart vanligaste sättet för eleverna i åk 2 att få tag i alkohol med över 33 %. Det näst vanligaste sättet, var femte elev svarade det, är från en annan vuxen som köper ut. När det gäller rökning går det inte riktigt att göra en jämförelse med tidigare år då alternativen till årets LUNK har förändrats. Tidigare har eleverna bara svarat ja eller nej på frågan om de röker regelbundet men i årets undersökning har de även fått ange vad de röker. I diagramet nedan visas resultatet. Röker du regelbundet? Nej Ja, spice Ja, e-cigaretter Ja, cannabis Ja, tobak 0% 20% 40% 60% 80% 100% Gy 8 Som tabellen ovan visar är det främst tobak som eleverna röker. På gymnasiet är det 12 % av eleverna som uppger att de röker tobak och samma siffra i åk 8 är knappt 3 %. Det är en relativt liten andel som röker cannabis, e-cigaretter eller spice, men värt att notera är att det är en något större andel elever från åk 8 än från Gy år 2 som uppger att de gör det. Jämförelse flickor pojkar Det är ungefär lika stor andel av flickorna och pojkarna (12 %) i gymnasieskolan som röker tobak men det är en något större andel av pojkarna som röker cannabis, e-cigaretter eller spice. Även på frågan om alkoholberusning är det liten skillnad mellan könen. De större skillnaderna finns vad gäller regelbundet snusande där 10 % av pojkarna svarar ja mot endast 3 % av flickorna. På frågan om eleven har prövat narkotika svarar 20 % av pojkarna ja mot 15 % av flickorna. När det gäller eleverna i åk 8 är det ingen större skillnad på frågan om alkoholberusning. Det är däremot fler pojkar än flickor som både röker, snusar och som har prövat narkotika. Det är bland annat 7 % av pojkarna som har testat narkotika mot endast 3 % av flickorna. 20

21 Kommentar Årets LUNK visar precis som tidigare år att andelen elever som känner sig stressade ökar i takt med stigande ålder. Flickorna är i större utsträckning mer stressade än vad pojkarna är och det gäller framför allt i gymnasieskolan. Dessa resultat stämmer väl överens med andra undersökningar som har gjorts till exempel Attityder till skolan 2012 som Skolverket har sammanställt. I den undersökningen framkommer det att 38 % av de svarande eleverna i gymnasieskolan oftast eller alltid känner sig stressade i skolan. Motsvarande siffra för grundskoleeleverna i undersökningen är 26 %. Flickor i gymnasieskolan är de som upplever sig mest stressade och 48 % uppger att de alltid eller oftast känner sig stressade i skolan mot 27 % av pojkarna. En tydlig trend är dock att pojkarna, i både årskurs 7-9 samt i gymnasieskolan, blir allt mer stressade medan flickorna snarare i en något lägre grad än tidigare års undersökningar svarar att de alltid eller oftast är stressade i skolan. Undersökningen visar även att elever som går på högskoleförberedande program i gymnasieskolan är mer stressade på grund av läxor och hemuppgifter, prov samt egna krav än elever på yrkesförberedande program. Den stora skillnaden mellan Attityder till skolan 2012 och årets LUNK-resultat är dock att eleverna i Lund uppger att de är mer stressade än vad eleverna nationellt generellt sett uppger. I Rädda barnens rapport Ung röst 2014 för Lund framkommer det också att elever i Lund generellt är något mer stressade över skolarbetet än elever i övriga landet. När Rädda barnens rapport Ung röst 2011 släpptes intervjuades Anna Sandkull, ansvarig för Rädda barnens läxhjälp i Lund, samt Anette Åkesson, kurator på Polhemskolan, av Sydsvenskan för att ge sina tankar om varför elever i Lund är så pass stressade. Några förklaringar som nämndes då var att elever, föräldrar och lärare i Lund har en hög ambitionsnivå, att det krävs prestationer på en mycket hög nivå för att man ska kunna komma in på högskola eller universitet samt att eleverna numer måste göra allt fler val tidigare och att dessa val i hög grad kan påverka framtida studiemöjligheter. Det är troligt att ovanstående faktorer fortfarande kan vara en del av förklaringen till varför stressnivån är så pass hög bland eleverna i Lund. I slutbetänkandet SOU 2006:77 Ungdomar, stress och psykisk hälsa nämns att ungdomar själva framhåller att den stora valfriheten som finns i dagens samhälle genererar mycket stress. Media och reklam är också en källa till stress och framför allt flickor påverkas av de tre S:en det vill säga att man ska vara snygg, smal och sexig. Målet att få höga betyg är en annan stressfaktor för många elever på gymnasieskolans högskoleförberedande program och överlag är skolan det som stressar svenska elever mest. Skolstressen beror bland annat på att många elever upplever att man har så mycket läxor att göra att man inte hinner med varken fritidsintressen eller vänner. Det är också många elever som blir stressade av att de upplever att lärarna varken förstår mål eller kriterier och att de därför tolkar dessa godtyckligt. Eleverna upplever att det i sin tur leder till att kunskapsnivån i ett ämne skiljer sig åt både på klass- och skolnivå. Lunds skolor arbetar aktivt med att minska elevers stress men det finns helt uppenbart mycket mer arbete att göra på det området. 21