Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Transkript

1 Förskolan Glasmästaregatan 6 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Göteborgs Stad Centrum

2 Innehåll Likabehandling... 3 Begrepp... 3 Normer... 3 Normkritik... 3 Hur går det till?... 4 Diskrimineringsgrunderna... 5 Kön... 5 Etnisk tillhörighet... 5 Religion och annan trosuppfattning... 5 Funktionsnedsättning... 5 Könsöverskridande identitet eller uttryck... 5 Sexuell läggning... 5 Ålder... 5 Främja... 5 Främjande arbete... 5 Kartlägga... 6 Handledning 1 Kartlägga... 6 Handledning 2 Relationer... 6 Handledning 3 Språket... 7 Förebygg... 7 Om risker för diskriminering eller kränkning finns efter kartläggning - Gör en plan!... 7 Åtgärda... 7 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn... 7 Rutiner för att utreda när barn kränks av personal... 7 Rutiner för uppföljning... 8 Ansvarsförhållande... 8 Policypärm... 8 Vikariepärm... 8 Föräldrar och barn... 8 Referenser... 8

3 Likabehandling Förskolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Likabehandlingsarbetet är inte ett mål utan en process där målet är att öka respekten för mångfalden i verksamheten genom att medvetandegöra och synliggöra värderingar, fördomar och beteenden. Det handlar om förändringsprocesser på olika nivåer i verksamheten. Likabehandlingsarbetet handlar om hur man arbetar och definierar verksamhetens värdegrund och det regleras av diskrimineringslagen och skollagen. Likabehandling, handlar inte om att behandla alla lika, mer om att ge alla en likvärdig behandling och att alla har samma rättigheter att få sina behov tillgodosedda. Vi gör likvärdig behandling och får likabehandling. Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten: pedagogiken, didaktiken, pedagogernas förhållningssätt, regler och rutiner. Likabehandlingsarbetet är även en del av förskolans värdegrundsarbete. I likabehandlingsplanen ska finnas möjlighet till delaktighet för alla som berörs av förskolans verksamhet, så som personal, barn och föräldrar. Begrepp Normer Normer är informella regler och påverkar vad som i en given situation uppfattas som normalt Normkritik Normkritik är inte en metod utan ett förhållningssätt. Det innebär att medvetandegöra, ifrågasätta, omforma och ibland skapa nya normer. En utmaning är att uppmärksamma på vilket sätt vi förmedlar till barnen hur de ska upptäcka världen. Det handlar inte så mycket om vad man lär sig utan att se vad man inte lär sig och att göra osynliga gränser synliga. Normkritiskt arbete handlar om att: Synliggöra normer Ifrågasätta normer Synliggöra privilegier Granska sin egen position Uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan oftast kopplas till de normer som råder på förskolan och i det övriga samhället. Att anta ett normkritiskt perspektiv innebär att man fokuserar på de normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som avvikare och de konsekvenser detta får. Syftet är att synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi strävar med ett normkritiskt perspektiv efter att se en ökad förändringsbenägenhet i verksamheten, ökat samarbete, ökat inflytande i barngruppen och ett tolerant och utvecklande diskussionsklimat. Detta är då indikatorer på att teorin med normkritik, funkar i praktiken. Det handlar om att det främmande, ovana berikar och utmanar istället för att det begränsar. Exempelvis om man upplever ett dilemma i praktiken kring ett barn så finns alternativet att se det problematiska kring barnet som en indikator på ett mönster som man kanske själv är med och skapar, normkritiskt arbetssätt problematiserar helheten istället för det enskilda. Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande, förutsätter

4 detta någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheten är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Indirekt diskriminering Framstår som neutralt men i praktiken missgynnar personer i relation till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Att behandla olika lika. Trakasserier och kränkande behandling - Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Ett barn kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling av såväl personal som av andra barn. Barn som upplever sig vara trakasserade eller kränkta av personal är särskilt utsatta eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal måste därför betraktas som mycket allvarliga. Trakasserier är ett uppträdande, enskild handling som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när det har samband med till exempel en anhörigs funktionsnedsättning, könsidentitet, religion, sexuell läggning, och så vidare. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Mobbning är en form av systematisk kränkning. Ingen juridisk term. Det handlar alltså om kränkande behandling eller om det handlar om diskrimineringsgrunderna diskriminering. Mobbning är på väg bort från styrdokumenten. Anledning: lagstiftare anser att en handling inte ska behöva upprepas för att anses bryta mot lagen. Hur går det till? Främjande Förskolan har en skyldighet att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för alla. Förebyggande - Förskolan ska arbeta förebyggande för att förhindra att barn utsätts för trakasserier och kränkande behandling. Förskolan ska upprätta en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att främja och förebygga samt Åtgärda trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen gäller ett läsår. Det är ett redskap som varje år utvärderas för att hitta nya metoder för att uppnå likabehandling. Viktigt med planen är att arbetet dokumenteras, detta för att kunna se på framsteg eller saker som förbises. All handledning och kartläggning anpassas efter förskolornas behov där pedagogerna står i centrum och exempel kommer från den egna verksamheten. Detta för att arbetet inte ska bli på en alltför visionär nivå. Vid en sammanställning kan gemensamma nämnare eller olikheter som vid analys vid läsårets slut kan ge signaler huruvida det behövs fortbildning samt hur organisationen kan struktureras och samarbeten kan utvecklas. Föräldrar ges delaktighet på föräldramöten och genom enkäter. Barnen ska göras delaktiga genom att likabehandlingsarbetet ska inkluderas i verksamheten. Kartläggning av verksamheten sker i arbetslagen med utgångspunkt från sin barngrupp, sitt arbetslag och sin miljö men handledning kan även ske i tvärgrupper, för att öka förståelse, medvetenhet och samverkan mellan arbetslagen på förskolan. Handledning och reflektionstillfällen sker tillsammans med områdets specialpedagog. Barnhälsoteamsmöten ordnas tre gånger varje läsår där pedagoger har möjligheten att få stöd i frågor gällande barn eller en grupp som får behov av särskilt stöd. Barnhälsoteamen sker tillsammans med specialpedagoger från stödenheten.

5 Planer för förskolans olika policydokument och handlingsplaner ska revideras under året för att stärka upp tryggheten och det gemensamma tillvägagångsättet på förskolorna. Vid läsårets slut sammanfattas, analyseras och utvärderas arbetet för att nästa års plan kan utgå utifrån denna. Diskrimineringsgrunderna Kön Att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion och annan trosuppfattning Alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har rätt att uppfostra barn i enlighet med sin tro. Annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har ett samband med en religiös åskådning, till exempel ateism. Funktionsnedsättning Innefattar en varaktig nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionsnedsättning beskriver inte ett statiskt tillstånd eller hur en person är. Funktionsförmågan varierar beroende på situationen och miljön. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsidentitet eller könsuttryck menas en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Sexuell läggning Avser homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla unga som gamla i olika sammanhang. Förbudet är inte absolut utan det finns vissa undantag. Det innebär alltså inte att det i förskolan är förbjudet att dela in barnen i åldersgrupper eller på annat sätt beakta deras ålder. Främja Främjande arbete Identifiera och stärka positiva förutsättningar för likabehandling i verksamheten. Behöver inte utgå från definierade problem i verksamheten utan från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Skapa en trygg förskolemiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Ska omfatta diskrimineringsgrunderna. Riktas mot alla, bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning Främjande arbete kan handla om att skaffa sig kunskap inom varje specifik diskrimineringsgrund samt att kontinuerligt reflektera över verksamheten för att kunna upptäcka mönster och normer. Inom förskolan ska vi arbeta med att främja ett medvetet normkritiskt tänkande i verksamheten och för att kunna främja detta krävs diskussioner och reflektioner för att lära sig att se sig själv, sin

6 verksamhet och sina värderingar, förändra, anpassa och utmana på ett bra sätt samt diskutera utifrån flera perspektiv Det sociala klimatet är viktigt och påverkar även verksamheten med barnen. Det är viktigt att vi alla strävar efter ett gott socialt klimat och visar respekt för varandra. I läroplanen beskrivs förskolans övergripande uppdrag för värdegrundsarbetet. Det ska förankras i allt planeringsarbete och utvärderingsarbete på förskolan. Kartlägga Det är viktigt att skaffa sig kunskap om hur det fungerar i den egna verksamheten. Att få syn på hur man själv bidrar till skapandet av normer är nödvändigt för att kunna bryta de oönskade mönster som finns. Det är en fördel att arbeta med kartläggning och efterföljande analys tillsammans i arbetslaget. Det blir då en gemensam lärprocess, där man lär av varandra och får en gemensam kunskapsbas för det fortsatta arbetet. Att tänka på: Kartläggningen är inte till för att leta fel eller bedöma varandra. Den syftar till att synliggöra mönster som vi alla är med och skapar och därmed kan förändra. Ha ett öppet sinne och se kartläggningen som en möjlighet att lära sig att se verksamheten med nya ögon. Många gånger leder kartläggningen till nya idéer för observationer. Handledning 1 Kartlägga Vid första handledningen diskuteras de olika diskrimineringsgrunderna. Fokus bör ringas in, vilken/vilka diskrimineringsgrunder som känns nödvändiga att fokusera på under året, för att arbetet ska kännas greppbart. Vi ska skapa förutsättningar för alla barn att vara delaktiga och lyckas utan att ha en förutbestämd idé om vad detta är. Vi strävar efter att bejaka olikheter istället för att tolerera olikheter och hur det ska gå till. Som arbetsredskap kan med fördel husmodellen användas, som är ett arbetsverktyg från JämO. Detta verktyg hjälper till att synliggöra var barn och personal befinner sig på förskolan och hur de använder den pedagogiska miljön. Man arbetar med en förenklad skiss över förskolan och dess utemiljö. Olika utrymmen namnges och ritas in på skissen. Verksamhetens olika aktiviteter, så som exempelvis samling, förs även det in på skissen. Vidare ställs frågor till arbetslaget att ta med sig in i verksamheten. Exempelvis kan man utifrån diskrimineringsgrunden kön kartlägga med färger eller symboler var flickor respektive pojkar tycker om att leka och var de ogillar eller inte brukar vara på förskolan Handledning 2 Relationer Vid det andra handledningstillfället kommer vi att arbeta med att kartlägga hur våra dagliga kontakter i barngruppen ser ut, för att säkra att alla barn blir sedda (Denna handledning måste ske i arbetslagen) däremot diskussioner om samverkan kan med fördel ske i tvärgrupper. Det är även av vikt att titta på hur samverkan mellan pedagogerna fungerar. God samverkan i arbetslaget är en stark främjande faktor, när detta fungerar sämre blir det konsekvenser i barngruppen som påverkar likabehandling. När olika förhållningssätt finns bland pedagoger, blir barnen osäkra vilket leder till fler konflikter och maktkamp och hierarkier bland barnen, vilket inte är bra i likabehandlingsperspektiv. Samverkan stärker även förmågan att reflektera gemensamt och att kunna vara självkritisk. Är samverkan sämre måste man hävda sig inför kollegor och detta gör det svårt att utvecklas och att utveckla verksamheten.

7 Handledning 3 Språket Vid det tredje handledningstillfället arbetar vi med att identifiera vårt språkbruk genom att diskutera filmsekvenser, ljudupptagningar eller observationer angående språket i verksamheten. Vi använder Pnina Kleins 5 kriterier, ett analysredskap för att synliggöra kommunikation. Även här har frågor kring samverkan i arbetslaget stor betydelse gällande kommunikationsklimatet på förskolan. Förebygg Om risker för diskriminering eller kränkning finns efter kartläggning - Gör en plan! Att göra en enkel plan för förändringsarbetet ökar chansen att lyckas. En gemensam plan tydliggör vad ni vill åstadkomma och gör arbetet lättare att följa upp. Planen kan se ut så här: 1. Vad vill vi förändra? Här väljer ni ut ur observations- och analysmaterialet något som ni vill åtgärda. Kom ihåg: ta inte för stor bit utan dela upp det i flera små! 2. Hur gör vi? Formulera tydliga mål. Vad ska göras? Hur ska det göras? Vem ska göra det? När ska det göras? Beskriv konkret svaret på frågorna. 3. Vad vill vi uppnå? Sätt ett mål för åtgärden. Vad vill ni att åtgärden ska leda till? 4. Hur blev det? Har målet uppnåtts? Varför/varför inte? Hur går vi vidare? Hur ska åtgärderna utvärderas? 5. Utse ansvariga. Åtgärda Det behövs fungerande rutiner för att hantera situationer när ett barn utsätts för kränkningar av något slag. All personal ska känna till rutinerna, liksom barn och vårdnadshavare. På förskolan är alla barn allas ansvar, alla pedagoger har samma ansvar för att alla barn ska må bra och vara trygga på förskolan. Pedagogerna ska vara närvarande i verksamheten med barnen. Alla pedagoger har ansvar för sitt bemötande gentemot andra barn och vuxna på förskolan. All personal vet hur de förväntas agera vid misstanke om att ett barn utsätts för kränkningar av något slag. Barnen själva vet vilka rättigheter de har och vem de ska vända sig till när de själva eller någon kamrat upplever sig vara utsatt. Vårdnadshavare känner till vilka rättigheter deras barn har och hur de kan gå tillväga för att göra en anmälan till förskolan. Det finns riktlinjer för uppföljning, utvärdering och dokumentation i det enskilda fallet. Ha särskilda rutiner för att hantera kränkningar som utförs av anställda. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Uppmärksamma händelsen direkt och samtala med barnen om vad som hänt. Alla barn som är involverade i händelsen måste få komma till tals. Dokumentera händelse och samtal. Kontakta och informera föräldrar till de barn som är berörda. Pedagogerna berättar hur de upplevde situationen och vilka strategier som finns i det fortsatta arbetet. Händelsen dokumenteras och Förskolechef underrättas. (bilaga 1) Rutiner för att utreda när barn kränks av personal Händelsen anmäls till förskolechef. Förskolechefen utreder händelsen tillsammans med berörda parter. Vårdnadshavare underrättas. Händelsen dokumenteras samt upprättande av åtgärdsprogram. (bilaga 1)

8 Rutiner för uppföljning Uppföljande samtal mellan berörda parter. Uppföljning av åtgärdsprogram (om detta finns). Sammanställning och analys, beslut om vidare åtgärder. Ansvarsförhållande Förskolechefen är ytterst ansvarig för att incidenter utreds och åtgärdas. All personal i förskolan är skyldig att följa planen mot diskriminering och kränkande behandling. Förskollärare eller annan personal som får kännedom om händelser som kan vara trakasserier eller kränkande behandling ska anmäla det till förskolechefen. Förskolechefen är i sin tur skyldig att informera huvudmannen Policypärm På varje förskola ska finnas en policypärm, där handlingsplaner och policys för förskolan finns att tillgå. Denna ska revideras varje år och är tänkt att fungera som trygghet för alla pedagoger då vi ska arbeta och verka för gemensamma tillvägagångssätt som ska resultera i en tryggare förskola för både barn, föräldrar och pedagoger. Vikariepärm På varje förskola ska på alla avdelningar finnas en vikariepärm. För att vikarier ska känna till regler och viktig information som gör förskolan till en tryggare vistelse för barnen. I denna pärm ska exempelvis finnas: Namn, bild och nödvändig info om alla barn. Namn, bild på pedagoger Förhållningssätt och information om förskolan Grundläggande rutiner att förhålla sig till Handlingsplaner och Policys Föräldrar och barn Föräldrar ska få möjlighet till delaktighet i förskolans likabehandlingsarbete. Vi kan erbjuda information och diskussion på exempelvis föräldramöten samt genomför vi varje år en föräldraenkät där vi kan kartlägga föräldrars tankar kring likabehandling. Föräldrars tankar och medverkan ska finnas med vid varje reflektion och analys. Föräldrar ska få information om hur de kan följa likabehandlingsarbetet samt vem som kan kontaktas om de upplever att sitt barn blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Vi arbetar kontinuerligt med att bygga goda relationer med vårdnadshavare genom att reflektera över kommunikation, information, bemötande och förhållningssätt. Barnen ska alltid få möjlighet att delta i likabehandlingsarbetet. Det ligger på pedagogernas ansvar att se till att barnen inkluderas i arbetet. Värdegrundsarbetet är en central del i förskolans arbete för likabehandling. Likväl som det är viktigt att förstå sina rättigheter är det viktigt att veta sina skyldigheter, genom detta skapar vi gemensamma normer i grupperna för att få en förskola där alla bemöts med respekt. Referenser Lika rättigheter i förskolan, diskrimineringsombudsmannen, Lika behandling i förskola och skola, Kajsa Svaleryd och Moa Hjertsson, Skolverkets allmänna råd; Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 2012,

9 Jämställdhetsarbete i förskola och skola, Eva- Karin Wedin