Belysning - ny teknik

Transkript

1 REV Infrmerar Belysning - ny teknik - Belysningsanläggningar längs vägar ur ett eknmiskt ch miljö -perspektiv. - Vad gäller för ljuskällr, armaturer ch stlpar? Oktber 2013 e-pst: kansliet@revriks.se Tel: Hemsida:

2 REV Infrmerar Regler ch riktlinjer Beskrivning av en belysningsanläggning - terminlgi Det man i dagligt tal benämner sm en belysningsstlpe består egentligen av flera delar: Fundament Stlpe Arm Armatur Ljuskälla Berende på vad av material är inte alla delar relevanta. Om man t.ex. väljer trästlpar sätts de direkt i marken utan fundament medan stålstlpar ibland är integrerade med armen till en enhet. Man kan ckså avstå från arm, ch sätta armaturen direkt på stlpen. Utöver detta tillkmmer strömmatning ch styrning för släckning/tändning. Om man har centralt placerad styrning måste man ha separata matningskablar till belysningsstlparna. Ett annat alternativ är ljussensrer på varje armatur, då kan anläggningen matas via knstant tillslagen ström i elnätet. Under alla mständigheter är det viktigt att man tänker på alla de delar sm nämns van m man planerar en större mbyggnatin av en belysningsanläggning, eller vid en nybyggnatin. e-pst: kansliet@revriks.se Tel: Hemsida:

3 REV Infrmerar Nuläget Hs Sveriges vägföreningar finns idag många varianter på belysningsanläggningar ch med varierande ålder. Det är heller inte vanligt att det inm en ch samma förening finns lika belysningstyper. Innan man planerar en mbyggnatin måste man inventera sin anläggning så att man vet vad man har. Förutm den generellt ökande miljömedvetenheten i samhället är det främst det så kallade Ecdesign-direktivet sm lett till att många föreningar nu måste se över sin vägbelysning. Ecdesign-direktivet, sm ställer krav på att endast vissa typer av lampr får säljas efter 2015 för användning i vägbelysningsarmaturer, har skapat förvirring hs flera medlemmar. Oklarhet råder m krav på lampbyte gäller redan nu för kvicksilverlampr till högtrycksnatrium m.m. Från kmmuners sida har ckså i vissa fall ställts krav på lampbyten sm saknar stöd i lagar ch förrdningar, vilket ökar klarheten ytterligare. Vi ska här reda ut vad man bör tänka på vid nyanläggning ch renvering av belysningsanläggningar längs väg. Ecdesign-direktivet Redan 2009 km ett EU-direktiv sm kallas Ecdesign-direktivet. I det står bland annat följande: Vissa ljuskällr blir förbjudna ch ska fasas ut. Själva direktivet är ett ramdirektiv sm har implementerats i Sverige i en ekdesignlag. Sedan följer de prduktspecifika kraven i ett antal EU-förrdningar. Förrdningarna ställer inte bara energikrav utan ckså infrmatins- ch kvalitetskrav på prdukterna. Kraven ingår i CE-märkningen ch det sker en stegvis utfasning av ineffektiva prdukter. Här följer en tidtabell för vägbelysningsljuskällr: I april 2015 förbjuds kvicksilverlampr med E27- ch E40-sckel. Det är alltså redan idag aktuellt att inte installera armaturer för kvicksilverlampr eftersm dessa ljuskällr inte går att få tag på efter Blå symbl betyder kvicksilverlampa I april 2017 förbjuds vissa metallhalgenlampr. Dessa kmmer att behöva bytas ut efter e-pst: kansliet@revriks.se Tel: Hemsida:

4 REV Infrmerar Alternativa ljuskällr i gamla armaturer Idag finns det alternativ till kvicksilverlampr sm kan mnteras i gamla armaturer avsedda för kvicksilverlampr. Det är i första hand induktinslampr. En 125W kvicksilverlampa kan ersättas av en 40W induktinslampa. Ett byte till induktinslampr ger en återbetalningstid på bara 2 år. Induktinslampan har inbyggt styrdm ch lägre temperatur än Hg- & Na-lampr vilket gör att de kan mnteras direkt i befintlig armatur (där den får plats fysiskt) sm har E27 eller E40 gänga. Det befintliga styrdnet måste dck kpplas förbi. - En 40W induktinslampa kstar ca 700 kr + mms ch håller ca 3 ggr så lång tid sm en Hg (kvicksilver) eller Na (natrium). En induktinslampa har över 90 % Lumen utput i ca tim (15 år) - Med induktinslampan finns alltså ett alternativ till att byta hela armaturen för att Hg-lamprna måste brt. Man bör dck tänka på att gamla armaturer kan ha gulnat glas (plast) sm kan dämpa ljuset kraftigt, vilket då ckså bör bytas ut - Det finns även adaptrar mellan E27 & E40 (så att man kan mntera induktinslampan sm har E27 i en armatur med E40) - Induktinslampr är svåra att dimmra. Alternativa ljuskällr när man mnterar nya armaturer (Tabellen framtagen av Miljöbelysning AB) När det är dags att byta armatur bör man titta på alternativen, t.ex. med LED-belysning. De är energisnåla ch ger effektiva system. Lätta att anpassa till miljö ch trafikmängd. Lätta att dimmra. Genm att byta till LED görs en besparing i energi på 75 % mt tidigare belysningskälla, serviceintervallen förlängs med ytterligare cirka belysningstimmar. Vilket mtsvarar ungefär 5-10 år till. e-pst: kansliet@revriks.se Tel: Hemsida:

5 REV Infrmerar Ett exempel: Värmdöviks vägförening (på Värmdö, Stckhlms län) byter sina kvicksilverljuskällr mt nya LED-armaturer. Resultatet blir en reducering av effektförbrukningen från 125 W till 44 W LED, med bättre ljus. I de gamla trästlparna sm är 8 meter höga ch står en bra bit från vägen har mnterats Mnde Verdes SunBURST4 LED på 44 W. En liten, men viktig teknisk egenskap i dessa armaturer är den inbyggda ljussensrn, sm för vägföreningen innebär ett enkelt ägande ch drift av belysningen, dvs de sköter sig själva, i år efter år. Den gamla centrala styrningen kan skrtas då armaturerna själva tänder ch släcker med hjälp av den inbyggda ljussensrn. Detta betyder ckså att energibesparingen blir maximal då armaturerna tänder ch släcker berende på hur ljussituatinen är precis på den plats där de är placerade. Bild på Värmdövik s vägförenings nya belysning Mer m styrsystem För att ytterligare spara energi finns ett antal lika styrmöjligheter, Vad sm passar bäst berr på antalet belysningspunkter. Det går att installera ljussensrer, timer-styrning, släcka delar av belysningen under viss tid på natten. Det finns stra energibesparingar att göra. Belysningsstlpar Äldre belysningsanläggningar är fta mnterade i trästlpar sm i första hand används för eldistributin via luftledningar. Dessa stlpar är ftast impregnerade med krest, sm under 1900-talet användes i str skala. Krest används idag främst för impregnering av järnvägssliprar, el- ch telefnstlpar. Användningen av krest begränsades på 1980-talet. Idag får krest bara användas av yrkesmän med utbildning. De senaste åren har krest utvärderats av Sverige ch Kemikalieinspektinen inm ramen för ett granskningsprgram i EU. Den svenska utvärderingen ligger till grund för ett förslag m att ta upp krest på bilaga 1 vilket skulle betyda att ämnet får ingå i gdkända prdukter i EU. I juli 2011 lämnade Eurpeiska kmmissinen beskedet att krest kmmer att tas upp på bilaga 1 ch därmed bli möjlig att använda i ytterligare fem år från ch med den 1 maj 2013 (d.v.s. till 2018). Under tiden till 2018 kmmer ytterligare utvärdering ske ch beslut fattas m eventuell förlängning. Slutsatserna av den bedömning sm gjrts är att inget alternativ skulle vara bättre ur miljösynpunkt. Krestbehandlat virke håller i regel längre än virke behandlat med andra träskyddsmedel ch behöver därför inte bytas lika fta. Trä behandlat med träskyddsmedel blir miljöfarligt avfall. För krest finns särskilda förbränningsugnar sm inte lämnar några skadliga restprdukter. e-pst: kansliet@revriks.se Tel: Hemsida:

6 REV Infrmerar Andra tänkbara alternativ till krestbehandlat virke i belysningsstlpar är betng ch stål. Stål ch betng kräver mer energi att tillverka, transprtera, installera ch destruera. Enligt underlag sm Kemikalieinspektinen har tagit del av skulle alternativen med str sannlikhet leda till större klimatpåverkan, större utsläpp av PBT-ämnen ch medföra många praktiska nackdelar. Två nyligen gjrda livscykelanalyser visar att krest är ett miljömässigt bättre alternativ än betng ch stål. Ny armatur på gammal trästlpe Om krest förbjuds En undersökning m krest förbjuds sm Eurpeiska kmmissinen gjrt, visar på allvarliga scieknmiska knsekvenser i bland annat Sverige, men ckså i andra EU-länder. För svensk del skulle kstnaden av ett förbud bli cirka 100 miljarder krnr. I juni 2013 agerade Natur-skyddsföreningen hårt mt nyetablering av krestbehandlade belysningsstlpar. Dm vill redan nu förbjuda användningen av krestbehandlade stlpar. När det gäller val av stlpar vid ny anläggning så bör man tänka till nga. Krestimpregnerade belysningsstlpar får sättas upp till ch med (men sm redvisats van är en förlängning inte möjlig, vad sm ska hända med redan mnterade stlpar finns inga beslut m alls). Andra material Sm nämnts van har betng ch stål använts i många år. Stål är vanligare i Sverige medan betng är vanligare i centraleurpa, fta berende på vilka material man haft lättast åtkmst till. Numera finns även andra bra alternativ. Återvunnet stål: Stlpen tillverkas av 50% återvunnen stål med betngfundament på 1,5 m. Aluminium: Stlpen kan utföras i aluminiumplåt, band, strängpressade prfiler eller gjutgds. Krrsins skydd erfrdras nrmalt inte för delar van jrd men för ytr utvändigt ch invändigt under ch nära mark rekmmenderas skydd med bitumenmassa (asfalt). Kmpsit: Stlpen tillverkas av ett rör med en kärna av glasfiberarmerad plyester ch ett skal av slid UV-beständig 3 4 mm infärgad plyeten sm täcker stlpens hela utsida. (Data för tillverkningen kmmer från Jerl Industri i Tierp.) e-pst: kansliet@revriks.se Tel: Hemsida:

7 REV Infrmerar Luftledning till stålstlpar (vanligt men fungerar tekniskt) Sammanfattning När man beskriver läget inm vägbelysning kan man knstatera att vi just nu befinner ss i en perid med stra förändringar. Lagkrav har drivit på den tekniska utvecklingen kraftigt. Det gör att det idag finns ett strt utbud av nya tekniker för vägbelysning. Det är inte möjligt att idag dra klara slutsatser m vilken teknik sm ska väljas för att få den långsiktigt bästa lösningen. Eftersm prduktutbudet är strt ch de tekniska lösningarna många måste man ha en tydlig plan för att hålla bra fkus i ett belysningsprjekt. Vi har tagit fram nedanstående checklista till er hjälp. Kntrllera att stöd finns i föreningens lantmäteriförrättning för att sköta en belysningsanläggning. Om inte så kan det krävas att lantmäteriet gör en förändring genm en förrättning. I vissa fall kan belysning räknas sm ett vägtillbehör. Rådfråga lantmäteriet. Priritera följande aspekter så att ni vet vad fkus i prjektet ska vara: Bättre ljus. Spara ström/pengar. Uppfylla miljökrav. Stlpar & armaturers utseende. Effektivare underhåll. Samrdning med stra vägarbeten. Inventera den befintliga anläggningen, främst avseende avstånd mellan stlpar ch vilken effekt ch typ av ljuskällr sm finns. Gamla armaturer är ibland märkta med symbler för detta, blå symbler betyder kvicksilverlampr ch gula betyder natriumlampr. e-pst: kansliet@revriks.se Tel: Hemsida:

8 REV Infrmerar Säkerställ ägarförhållandena. Vem äger befintlig anläggning ch hur bör det framtida ägandet vara. Om befintlig belysning sitter i samma stlpar sm används för distributin av hushållsel i mrådet så har med säkerhet den lkala nätägaren krav på hur prjektet ska genmföras. Tillstånd kan i vissa fall behövas, kntrllera med kmmunen ch/eller Trafikverket m de har någt att invända. Kntrllera m andra intressenter finns för samrdning av arbetena. Finansiering (fnderade medel, extra utdebitering, inm ramen för budget). Bidrag, även för detta kan en avstämning med kmmunen ch/eller Trafikverket vara på sin plats. Bestäm hur den tekniska lösningen ska bli (stlpar, armaturer, belysningskällr, styrning, mätutrust ning för elförbrukning, ledningsdragning i luft/mark, belysningsdimensinering ch placering av stlpar). Framtida underhåll. Gör en plan för t.ex. lampbyten ch slyröjning. Val av leverantör ch installatör (den lkala nätägaren kan ha krav på detta). Detta är ett kmplement till REV s tidigare skrift Belysningsanläggning sm tar upp: # De lika författningar sm gäller # Innehavaransvar # Arbetsmiljö ch arbetsgivarefrågr # Dkumentatin # Supprt vid tillämpningen Behöver ni mer hjälp, tag kntakt med Kansliet så hjälper någn av våra sakkunniga er. Här nedan finns några tips m mer att läsa. (detta dkument innehåller en mycket bra översyn av prblematiken kring vägbelysning ch innehåller ckså en mfattande rdlista ch begreppsförklaringar) Lysrr/ Induktinslampr LED-belysning Styrsystem e-pst: kansliet@revriks.se Tel: Hemsida:

9 REV Infrmerar Belysningsstlpe i kmpsit: av stål av aluminium av trä (krestbehandlade) Det finns fler leverantörer. Sök på Webben. Källr Energimyndigheten Miljöstyrningsrådet lysning_ pdf Trafikverket Vag/Vagutfrmning/Dkument_vag_ch_gatuutfrmning/Vagar_ch_ gatrs_utfrmning/vag_ch_gatubelysning/07_utfrmning_av_belys ningsanlaggning.pdf Kemikalieinspektinen Sveriges kmmuner ch landsting Svensk energi EU /Sveriges regering Belysningsbranschen: re-framtid/armaturtillverkare e-pst: kansliet@revriks.se Tel: Hemsida: