Fliseryds förskola. Likabehandlingsplan läsåret mot diskriminering och annan kränkande behandling

Transkript

1 Fliseryds förskola Likabehandlingsplan läsåret mot diskriminering och annan kränkande behandling 1

2 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Vad säger lagen? sid. 4 Definition av aktuella begrepp sid. 5 Allmänt om handlingsplanen sid. 6 Främjande arbete sid. 7 Kartläggning sid. 8 Utvärdering föregående läsår sid. 9 Nulägesanalys sid. 11 Mål sid. 12 Förebyggande åtgärder sid. 13 Direkta åtgärder vid diskriminering och annan kränkande behandling sid. 14 Kontaktuppgifter och Länkar sid. 15 Dokumentationsmall Bilaga 1 2

3 Trygghet och studiero är något vi, tillsammans med barn och föräldrar, arbetar aktivt med. Vi stävar efter att varje barn ska få utvecklas, känna växande glädje och uppleva den tillfredsställelse som det ger att upptäcka och lära sig nya kunskaper. Alla ska känna sig trygga, därför ingriper vi mot kränkningar, mobbning, trakasserier och all annan diskriminering. För att skapa goda relationer uppträder vi trevligt mot varandra, använder ett vårdat språk och hjälps åt att lösa konflikter. Genom att visa hänsyn och respekt för varandra tar vi ansvar för vår miljö. 3

4 Vad säger lagen? Skolans likabehandlingsarbete regleras av Skollagen och Diskrimineringslagen. I Skollag 2010:800 fastslås bla: Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (1 kap. 5 ) Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avser att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. (6 kap. 8 ) I Diskrimineringslag 2008:567 fastslås: Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. (1 kap. 1 ) 4

5 Definition av aktuella begrepp Diskriminering är när ett barn missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet och uttryck (när någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön). Direkt diskriminering är när ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. T ex ett funktionshindrat barn som ej ges möjlighet att följa med på utflykt. Indirekt diskriminering är när ett barn missgynnas utifrån diskrimineringsgrunderna, genom att samtliga behandlas lika. T ex alla barn serveras samma mat, då diskriminerar förskolan indirekt de barn som pga religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkningar kan vara fysiska, som slag eller knuffar verbala, som hot, svordomar, öknamn psykosociala, som utfrysning, blickar, alla går när man kommer texter och bilder Trakasserier sker utifrån diskrimineringsgrunderna. Både personal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en vårdnadshavares sexuella läggning, funktionshinder etc. Annan kränkande behandling är uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet. Mobbning är en typ av kränkning där någon eller några medvetet och upprepade gånger utsätter annan person för negativ handling. Befogade tillsägelser Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela gruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. Huvudman är Barn- och Utbildningsnämnden i Mönsterås kommun. 5

6 Allmänt om handlingsplanen Handlingsplanen mot diskriminering, trakasserier samt kränkande behandling gäller för ett läsår. Utvärdering av planen sker årligen i juni månad, rektors/förskolechefs ansvar. Arbetet med läsårets likabehandlingsplan görs tillsammans med barnen vid höstterminens början, personalen ansvarar. Ny plan upprättas och fastställs i september månad samt vid behov, rektor/förskolechef ansvar. Handlingsplanen förankras i områdets samrådsgrupp, rektors/förskolechefs ansvar. Information om arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling lämnas till föräldrarna vid varje läsårsstart. Personalen ansvarar för att agera enligt handlingsplanen som är den fastställda metoden för hantering mot diskriminering och annan kränkande behandling på förskolan. Rektor/förskolechef informerar nyanställda om Likabehandlingsplanen. 6

7 Främjande arbete Arbete som görs i vardagen, utan förekommen anledning, och som gäller alla barn. Här följer några exempel: I förskolan diskuteras och värderas kontinuerligt de normer och regler som finns i förskolan och i samhället. Alla vuxna visar klart och tydligt att de inte accepterar kränkningar och ingriper omedelbart vid tecken på kränkning. Barnen ges möjligheter att uttrycka hur de har det med kamrater och trivsel i förskolan som har daglig kontakt med föräldrarna. Barnen får växa och utvecklas i den fria leken och i skapande verksamhet. Vuxna är noga med att berömma allt positivt beteende hos barnen. Personalen verkar för goda relationer och är positiva förebilder. 7

8 Kartläggning Insats När görs detta Vem ansvarar Observation av individ och Kontinuerligt under året Personalen grupp Tillbudsrapport Skrivs löpande under året Personalen Brukarenkäten Februari Barn- och utbildningsförvaltningen Utvärdering av läsårets plan görs i maj månad av personalen. Då genomförs, utifrån kartläggningen, en analys av hur situationen är i förskolan. Denna analys ligger sedan till grund för vilka mål förskolan ska arbeta mot nästa läsår. Arbetet med läsårets likabehandlingsplan görs tillsammans med barnen vid höstterminens början. 8

9 Utvärdering läsåret 2014/2015 En kränkning är anmäld till huvudmannen under läsåret. En handlingsplan är gjord för att förhindra att ytterligare kränkningar uppstår. Rödluvan Mål: - Vi vill arbeta med att öka gruppkänslan och med det få en lugnare miljö för barnen. Vi anser att vi kommit långt med vårt uppsatta mål, men att det finns mer att göra för att vi ska känna det uppnått. Vi har under året jobbat med att stärka gruppkänslan i mindre grupper där vi lättare fått talutrymme och möjlighet att få stärka sin egen identitet. Detta för att lättare ges möjlighet att bli en trygg individ i gruppen. Vi har delat in den stora gruppen i mindre grupper under flera tillfällen under dagen och detta har gett ett bra utslag. Vi har fått ner konflikter och ljudnivån betydligt. Vi har även jobbat med tydliga rutiner vilket gett både barn och personal tydlighet och mindre stressade situationer. Ett alltid viktigt arbete som vi kommer välja att lägga fokus på inför nästa läsår också. Blåsippan Mål: - Vi vill utveckla barnens verktyg att lösa konflikter och att lösa vardagsproblem. - Vi vill att barnen ska vara trygga, positiva individer som har verktyg att handskas med konflikter. Under höstterminen 2014 genomfördes en större flytt av vår avdelning till Röda skolan. Vi pratade mycket med barnen innan om detta så att de skulle vara väl förberedda på att komma till nya lokaler. Vi var även vid flertal tillfällen och tittade på var vi skulle vara. Barnen tog sig an de nya lokalerna bra och verkade trivas. Runt jul upplevde vi gruppen som rörig och flera barn hade ett otrevligt sätt mot sina kompisar. Vi satte oss ner och pratade om hur man ska vara mot varandra. Barnen fick berätta vad som gör dem glada och ledsna och vad man kan göra för att få sina kompisar glada igen. Tillsammans skrev vi olika kompisregler som sitter på vår dörr. Vi satte även upp olika bilder som symboliserar hur vi vill att barnen ska ha det på Blåsippan. Figurerna Snick och Snack är ofta med oss och kommer fram när de vill prata med barnen om något hänt. Vi har tyvärr inte använt figurerna till att dramatisera olika problem som vi hade tänkt från början. Däremot har figurerna fått komma fram och prata med barnen när de undrat över något tokigt som hänt. I våras fick barnen även uppleva en bioteater som handlade om Vännerna i Kungaskogen. Barnen är väl medvetna om att figurerna vill att man ska vara vänner och att man ska leka tillsammans. De sitter i hyllan i lekrummet och ser hur barnen är mot varandra. Barnen själva kan säga: - Detta tycker inte Snick och Snack om. Vi har pratat mycket tillsammans med barnen om att det är ok att vara arg men man får aldrig slå någon kompis. Blir man arg kan man gå undan eller säga till en fröken. Barnen har fått till 9

10 sig att de ska försöka att lösa sina konflikter själva när de uppstått och att säga Nej eller stopp om man inte vill något. Har de sedan försökt och det inte går har de hämtat en personal. Vi har kunnat se och höra att barnen nu oftare säger till sina kompisar att det tex är arga och vill vara ifred. De säger även Jag vill inte, jag vill att du lyssnar på mig. Förut hämtade de en personal så fort något hände. De har också lättare för att muntligt berätta vad som hänt i en situation och tar tiden till att faktiskt lyssna på vad sin kompis också har att säga om sin del i konflikten. Några barn tycker fortfarande att det är jobbigt att säga förlåt och att kunna se sin del i en konflikt. Vi har även barn som blir väldigt arga och skriker på sina kompisar. Vi upplever att vi är på godväg att nå de mål vi skrev. Vitsippan Mål: - Vi vill lyfta barnens styrkor och ge bekräftelse på ett positivt sätt för att stärka barnens självkänsla och tilltro till sin egen förmåga. Vi upplever att gruppen blivit ännu tryggare och att barnen vågar visa sina personligheter för oss. Vi har arbetat aktivt enligt anknytningsteorin för att ge barnen trygghet. Vi har också försökt att bemöta barnen på ett vänligt och snällt sätt och sett att det går att nå fram även utan hårda ord. Barnen har också fått pröva mycket själva och vi har sett att det har gett dem en känsla av att lyckas. Vi har då uppmuntrat dem och gett dem positiv feedback. Gräshoppan Mål: - Att både de nya barnen och gamla barnen ska känna trygghet i gruppen Vi startade upp terminen med namnsånger och lekte gemensamma lekar för att de nya barnen skulle komma in i gruppen och att vi skulle lära känna varandra. Även rollekar som Lilla gumman och Snövit. Vi uppmuntrade de äldre barnen att ta hand om de nya mindre barnen, och att de skulle visa och berätta hur vi gör på Gräshoppan. Vi vet genom att barnen berättat att ett par barn känt otrygghet. Vi pratar om och hur man är en bra kompis. Vi har läst och använt böckerna Hur man är en bra kompis. Vi har även pratat om att vi är olika, att vi ser olika ut, att vi kan prata olika språk, att en familj kan se olika ut. Vi har läst Tango och Pappa, Pappa och jag som tar upp olikheter. Efter läsningen har vi diskuterat. Och barnen har berättat om hur vi är olika. De säger att vi kan ha olika färg på håret, ljusa eller mörka i huden, långa eller korta. 10

11 Nulägesanalys Rödluvan, blir Trollsländan from Det uppstår konflikter i barngruppen. Främst vid situationer där barnen blir stressande eller under den fria leken. Blåsippan, blir Blåvingen from Vi upplever att barnen i gruppen ibland har en hård ton mot varandra. Vid ilska kastas det även leksaker. Gruppen behöver träna på att lyssna och visa respekt när deras kompisar berättar. Vitsippan, blir Skräddaren from Det uppstår konflikter ibland framför allt i övergångssituationer, t.ex. när vi ska gå ut, när vi ska gå in och när vi ska sätta oss vid matbordet. Barnen verkar trygga, och är för det mesta snälla mot varandra och måna om varandra. Gräshoppan Några barn behöver hjälp att hitta nya kompisrelationer i den nya sammansättningen av barn. Sju stycken barn har börjat i förskoleklass och vi har fått sex nya barn födda 2012,2011 till Gräshoppan. Vi har inte tidigare haft barn i den låga åldern på Gräshoppan. Skogsmyran, ny avdelning som startar Nulägesanalys, mål och förebyggande åtgärder görs i november. 11

12 Mål Trollsländan Att barnen upplever en gruppkänsla. Att barnen visar respekt och hänsyn. En lugn miljö för barnen att vistas i. Blåvingen Bli bättre på att lyssna på sina kompisar när de berättar något. Använda ett mjukare tonläge mot sina kompisar. Vara rädd om och ta ansvar för förskolans saker. Skräddaren Alla respekteras för den man är. Alla ska känna sig trygga och en del av gemenskapen. Gräshoppa Att barnen ska få förståelse att vi genom samarbete kan ha hjälp av varandra och att varje barn kan delta i olika sorters samarbete på förskolan. Att lyfta fram det positiva i att barnen hjälps åt. Lyfta det positiva med att ha olika åldrar blandat i en förskolegrupp. Skogsmyran Att barnen i en trygg miljö ska skapa relationer till varandra som bygger på ömsesidig respekt och omtanke. 12

13 Förebyggande åtgärder Trollsländan Vi lämnar förskolans inne och utemiljö för att skapa en bättre vikänsla. Vi samtalar och dramatiserar med barnen för att förtydliga hur vi kan hantera och undvika konflikter. Skapa tydliga rutiner. Blåvingen Använda en berättarsten vid vissa tillfällen så att vi tränar på att lyssna när någon annan har stenen. Prata och påminna varandra om att vi ska vara rädd om förskolans saker. Närvarande pedagoger som stödjer och uppmuntrar positiva handlingar. Läsa böcker som tar upp olika känslor. Dramatisera. Skräddaren Vi bekräftar barnens känslor och uppmuntrar dem att tro på sig själva och sin förmåga. Vi arbetar för att få bättre struktur vid övergångssituationer och tydligare rutiner. Gräshoppan Genom dokumentation tillsammans med barnen vill vi synliggöra för barnen hur de samarbetar i olika situationer. Vår förhoppning är att barnen genom att se bilderna ska diskutera sitt samarbete med kompisar. Skogsmyran Personalen är delaktig i barnens lek och visar på goda exempel hur man visar omtanke och hänsyn till varandra. 13

14 Direkta åtgärder vid diskriminering och annan kränkande behandling. Enligt Skollagen är personal, som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att anmäla detta till rektorn/förskolechefen.. Arbetsgång vid kränkande behandling barn-barn Personalens ansvar: Samtal med den som påtalar problemet. Samla så mycket information som möjligt. Dokumentera. Förskolechefen informeras. Samtal med berörda parter enskilt eller i grupp. Kontakt med berörda föräldrar. De berörda barnen hålls under uppsikt. Uppföljande samtal. Om kränkningen har upphört har personalen uppföljande samtal. Om kränkningen inte har upphört har förskolechefen möte med barn, vårdnadshavare och personal. Ett handlingsprogram upprättas vid behov av personal. Arbetsgång när barn upplever sig kränkt/ trakasserad av personal Om barn, förälder eller annan vuxen anser att en kränkning har ägt rum genomför rektor/förskolechef enskilda samtal med berörd vuxen samt berört barn för att skapa sig en bild av det inträffade. Rektor/förskolechef kontaktar vårdnadshavare Händelsen dokumenteras och åtgärder vidtas. Rektor/förskolechef ansvarar för att uppföljning sker kring de åtgärder och insatser som gjorts tillsammans med vårdnadshavare och personal samt med barn. Arbetsgång när barn upplever sig diskriminerat av verksamheten. Rektor/förskolechef skapar sig en bild av det inträffade Rektor/förskolechef vidtar åtgärder, dokumenterar och följer upp ärendet. Rektor/förskolechef ser till att rutiner för att motverka framtida diskriminering arbetas fram. 14

15 Kontaktuppgifter Anna Skedebäck Förskolechef Trollsländan Blåvingen Skräddaren Gräshoppan Skogsmyran Länkar och ungdom.se