Fliseryds fritidshem. Likabehandlingsplan läsåret mot diskriminering och annan kränkande behandling

Transkript

1 Fliseryds fritidshem Likabehandlingsplan läsåret mot diskriminering och annan kränkande behandling 1

2 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Vad säger Skollagen och Diskrimineringslagen sid. 4 Definition av aktuella begrepp sid. 5 Allmänt om handlingsplanen sid. 7 Främjande arbete sid. 8 Kartläggning sid. 9 Utvärdering av förra läsåret sid. 10 Nulägesanalys sid. 11 Mål sid. 12 Förebyggande åtgärder sid. 13 Direkta åtgärder vid diskriminering och annan kränkande behandling sid. 14 Kontaktuppgifter sid. 16 Dokumentationsmall bilaga 1 2

3 Vision Alla elever ska känna sig trygga, sedda och uppmärksammade på fritids. Eleverna ska ges utvecklande, stimulerande och roliga upplevelser under sin fritidstid. Varje enskild elev ska mötas och utvecklas efter sin förmåga. Alla ska känna sig trygga, därför ingriper vi mot kränkningar, mobbning, trakasserier och all annan diskriminering. För att skapa goda relationer uppträder vi trevligt mot varandra, använder ett vårdat språk och hjälps åt att lösa konflikter. 3

4 Vad säger lagen? Fritidshemmets likabehandlingsarbete regleras av Skollagen och Diskrimineringslagen. I Skollag 2010:800 fastslås bla: Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (1 kap. 5 ) Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avser att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. (6 kap. 8 ) I Diskrimineringslag 2008:567 fastslås: Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. (1 kap. 1 ) 4

5 Definition av aktuella begrepp Diskriminering är när en person missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet och uttryck (när någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön). Direkt diskriminering är när en person missgynnas och det har en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. T ex en funktionshindrad som ej ges möjlighet att följa med på utflykt. Indirekt diskriminering är när en person missgynnas utifrån diskrimineringsgrunderna, genom att samtliga behandlas lika. T ex alla elever serveras samma mat, då diskriminerar skolan indirekt de elever som pga religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling handlar om ett uppträdande som kränker en persons värdighet. Trakasserier och kränkningar kan vara fysiska, som slag eller knuffar verbala, som hot, svordomar, öknamn psykosociala, som utfrysning, blickar, alla går när man kommer texter och bilder som SMS, MMS, fotografier, skrivna meddelanden. Trakasserier sker utifrån diskrimineringsgrunderna. Både personal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en vårdnadshavares sexuella läggning, funktionshinder etc. Annan kränkande behandling är uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet. Mobbning är en typ av kränkning där någon eller några medvetet och upprepade gånger utsätter annan person för negativ handling. 5

6 Befogade tillsägelser Personalen måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela gruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. Elevhälsateam (EHT) består av rektor, skolsköterska, skolkurator samt specialpedagog. Teamet träffas varannan vecka och behandlar aktuella elevärenden. Huvudman är Barn- och Utbildningsnämnden i Mönsterås kommun. 6

7 Allmänt om handlingsplanen Handlingsplanen mot diskriminering, trakasserier samt kränkande behandling gäller för ett läsår. Utvärdering av planen sker årligen i juni månad, rektors ansvar. Arbetet med läsårets likabehandlingsplan görs tillsammans med barnen vid höstterminens början, fritidspersonalen ansvara. Ny plan upprättas och fastställs i september månad samt vid behov, rektor ansvar. Handlingsplanen förankras i områdets samrådsgrupp, rektors ansvar. Information om arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling lämnas vid föräldramöte varje läsårsstart. Personalen ansvarar för att agera enligt handlingsplanen som är den fastställda metoden för hantering mot diskriminering och annan kränkande behandling på fritidshemmet. Rektor informerar nyanställda om Likabehandlingsplanen. 7

8 Främjande arbete Arbete som görs i vardagen, utan förekommen anledning, och som gäller alla barn. Här följer några exempel: Vi diskuterar och värderar kontinuerligt de normer och regler som finns i dagens samhälle, såväl på fritids som i samhället generellt. Personalen på fritids visar klart och tydligt att vi inte accepterar kränkning, mobbning och all annan form av diskriminering. Vi ingriper omedelbart när detta uppstår. Eleverna ges möjligheter att uttrycka hur de har det med kamrater och trivsel på fritids, genom samtal och trivselenkäter. Vi har i stort sett daglig kontakt med vårdnadshavarna, vid lämning och hämtning på fritids.. Eleverna utmanas att växa och utvecklas i såväl de styrda fritidsaktiviterna som i den fria leken. Vi är noga med att berömma och uppmärksamma allt positivt beteende hos eleverna. All personal verkar för goda relationer och är positiva förebilder. Goda relationer skapar vi genom att vi uppträder trevligt mot varandra, använder oss av ett vårdat språk och hjälps åt att lösa konflikter. Vi tar ett gemensamt ansvar för vår miljö ute och inne genom att visa hänsyn och respekt för varandra. Hälsofrämjande aktiviteter både inomhus och utomhus. 8

9 Kartläggning Insats När görs detta Vem ansvarar Observation av individ och grupp Kontinuerligt under hela året All personal Dokumentation av händelse Skrivs löpande under året vid tillbud gällande något barn Aktualisering av elevernas sociala situation i skola/fritids Frågor om upplevelsen av likabehandling ställs till elev vid Hälsosamtal Klasskonferenser för lärare i respektive klass, en gång/ termin. I åk F, 2, 4, 6 Trivselenkät v. 46 och 16 Sammanställning lämnas till rektor direkt efter genomförd undersökning. All personal Lämnas till rektor Klasslärare/fritidspersonal Skolsköterska Personal Utvärdering av läsårets plan görs i juni månad av personalen på fritids. Då genomförs, utifrån kartläggningen, en analys av hur situationen är på fritids. Denna analys ligger sedan till grund för vilka mål fritids ska arbeta mot nästa läsår.. 9

10 Utvärdering av läsåret 2014/2015. Mål: Eleverna ska kunna känna arbetsro och kunna varva ner när det behövs. Utvärdering: I den nya lokalen har detta varit svårt. När det funnits möjlighet vid den skapande verksamheten och vädret har varit ok har endast de som deltagit i den skapande verksamheten varit inne och de andra har lekt ute. Även vid andra tillfällen har vi delat upp oss ute och inne. Många barn har uttryckt en önskan att få leka ifred eller tillsammans med endast en eller två kompisar och detta har sällan fungerat eftersom vi inte har så många rum att dela upp oss i. När det funnits tillfälle, t ex vid lov eller vissa fredagar när det varit mindre antal barn, har vi dock prioriterat detta. Även under morgontid har detta varit lättare att uppfylla än under eftermiddagstid. När vi började arbeta på ett annat sätt med ett barn med särskilda behov och detta barn och en personal var mycket ensamma och inte tillsammans med den övriga barngruppen på fritids blev gruppen mycket lugnare. Vi upplevde att många barn kände, och några även sa, att de tyckte det var lugnare på fritids efter detta. Mål: Lösa toalettsituationen på ett bra sätt. Utvärdering: Detta har vi löst på bästa tänkbara sätt med de resurser och möjligheter vi har. Några av barnen får gå på toa i lugn och ro i skolan innan de kommer till fritids. När vi har utedag påminner lärarna alla eleverna att gå innan de går till fritids. Trots detta har vi några barn med olika magproblem som fortfarande tycker att det är jobbigt att vi bara har en toalett och att det är svårt att få sitta i lugn och ro. Då toaletten är mitt i verksamheten luktar det ofta illa i lokalen och ibland händer det barn som är orsaken till lukten skäms. Vi påminner om toalettbesök när vi äter mellanmål och har tillgång till flera toaletter. Även vid lek på skolgårdarna passar vi på att påminna om toalettbesök och använda toaletterna i skolans och förskolans lokaler. Det är dock väldigt sårbart när det går maginfluensa och även om någon kissar ner sig. Då om någon gång blir det kö eftersom alla kommer på att de behöver gå på toa Är vi fler personal kvar kan en följa med dem ner till skolan men är man ensam kvar fungerar inte det. Mål: Använda våra olika uterum som vi har tillgång till Utvärdering: Vi använder uterummen mycket. Vi varierar oss mellan de olika skolgårdarna, vår trädgård och skogen vid vattentornet. Eleverna önskar ofta att få gå upp till Röda skolans gård och det passar vi på att göra när de yngre barnen sover eller äter mellanmål. När det inte är så många barn så brukar vi vara tillsammans både fritids och förskola. 10

11 Nulägesanalys. Vi är mitt uppe i en flytt från tillfälliga lokaler tillbaka till de vi hade innan på Röda skolan. Från och med v44 kommer fritids att vara i sin gamla lokaler. Det innebär att vi fortfarande har samma nuläge som innan men gör en ny nulägesanalys i samband med trivselenkäten v46 Elevernas syn på sin nuvarande fritidssituation är att det är dåligt att de nya lokalerna är mindre än de gamla. De önskar större rum och tycker att det inte finns lika mycket att göra nu. Däremot så är det bättre med ritbordet nu eftersom det finns plats för fler att sitta och måla eller spela där. De flesta tycker att fritids fortfarande är kul, men att det är stimmigare och stökigare efter flytten. Det låter alltid så mycket och högt inne på fritids säger de. De tycker att det är svårare att få leka i lugn och ro eller bara få vara i fred någonstans. De tycker att trädgården är tråkig och inte fritidsanpassad, men bra och mysigt med en stor altan. De skulle vilja ha en rutschkana, gungor och klätterställning på vår gård också. Vidare tycker de att det år tråkigt att de inte längre alltid kan vara på Röda skolans skolgård. Det är roligt att vara på Gula skolans skolgård och leka där. Det är bra att det nya fritidset är närmre matsalen så man slipper gå så långt när man ska äta. Det är också bra att klädhängarna är i källaren för annars hade det blivit för trångt och stökigt på fritids. Däremot är det kallt och luktar konstigt i källaren. Det är också trångt nu när man måste dela hylla för att alla inte får plats att ha en egen klädhylla. Eleverna tycker att det suger att det bara finns en toalett och att den är liten. De tycker att det är jobbigt när fler ska gå samtidigt och det blir kö utanför. Eleverna tycker att det ofta luktar illa från toaletten. Våra styrda fritidsaktiviteter och lovaktiviteter tycker barnen är roliga och bra! 11

12 Mål Vi har samma mål som förra läsåret tills vi har gjort vår flytt v 44. Eleverna ska kunna känna arbetsro och kunna varva ner när det behövs. Lösa toalettsituationen på ett bra sätt. Använda våra olika uterum som vi har tillgång till. 12

13 Förebyggande åtgärder Samma som förra läsåret tills vi har flyttat, dvs v44 För att skapa en lugn miljö där eleverna kan varva ner och känna arbetsro använder vi oss av lokalerna på Gula skolan, målarrummet i förskoleklassens lokaler, sporthallen och utomhus. Vi delar upp oss i mindre grupper när det är personalmässigt möjligt och vi förlägger en del av vår verksamhet till andra lokaler, detta för att skapa lugn och ro och för att eleverna ska kunna leka ifred ibland. När det gäller toalettsituationen så har vi bett att lärarna i skolan ska påminna eleverna om att gå på toaletten innan de går upp till fritids. Vissa elever som har det lite krångligt med magen eller andra besvärligheter stannar kvar efter skolan så de får sitta på toa i lugn och ro, utan att bli störda av stimmet utanför eller stressade av vetskapen om att det är kö utanför. Vi passar också på att påminna om toalettbesök när vi är i sporthallen eller matsalen, där det finns flera toaletter. Även när vi är på Gula skolans skolgård passar vi på att använda toaletterna där. Några av eleverna är gärna ute och leker på vår egna gård, och då är det fotboll och kulllekar som gäller. Vi är mycket på skolgården till Gula skolan, och använder den i första hand. Vi använder också Röda skolans skolgård för dem som vill fram till mellanmålet, eftersom förskolan då är inomhus. 13

14 Direkta åtgärder vid diskriminering och annan kränkande behandling. Enligt Skollagen är personal, som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att anmäla detta till rektorn.. 1. Barn upplever sig kränkt/trakasserat av ett annat barn. Den som sett eller fått information om upplevd kränkning tar tag i situationen direkt och talar med utsatt barn om hur kränkningen gått till, när, var hur ofta. Där efter talar personalen med det eller de barn som utfört kränkningen. Personalen informerar de inblandades föräldrar. En dokumentation av händelsen skall skrivas av den person som agerat i ärendet. Samtal som hålls med barn och föräldrar skall dokumenteras. Dokumentationen lämnas till och förvaras hos rektor. Rektor informerar huvudman om upplevda kränkningar kontinuerligt under terminen. Om den kränkande behandlingen inte upphör kallar rektor de inblandade (barn föräldrar, personal) till gemensamt möte. 2. Barn upplever sig kränkt/ trakasserad av personal. 1. Om barn, förälder eller annan vuxen anser att en kränkning har ägt rum genomför rektor enskilda samtal med berörd vuxen samt berörd elev för att skapa sig en bild av det inträffade. 2. Rektor kontaktar vårdnadshavare 3. Händelsen dokumenteras och åtgärder vidtas. 4. Rektor ansvarar för att uppföljning sker kring de åtgärder och insatser som gjorts tillsammans med vårdnadshavare och personal samt med barn. Som kollega har man alltid ett ansvar att reagera och agera om man upplever att annan personal kränker barn. 14

15 3. Barn upplever sig diskriminerad av skolan 1. Rektor skapar sig en bild av det inträffade 2. Rektor vidtar åtgärder, dokumenterar och följer upp ärendet. 3. Rektor ser till att rutiner för att motverka framtida diskriminering arbetas fram. 15

16 Fliseryds fritidshem Villan REKTOR Anna Skedebäck Länkar och ungdom.se

17 17