Likabehandlingsplan Stigens Friskola skola/fritids. läsåret 2011/2012

Transkript

1 Likabehandlingsplan Stigens Friskola skola/fritids läsåret 2011/2012

2 Skolans och fritids långsiktiga mål och policy Vi vill att alla ska känna sig välkomna till skolan/fritids, oberoende av ålder,kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. Vi accepterar olikheter och ser dem som en tillgång och en möjlighet till utveckling. Alla har rätt till trygghet och respekt. Vi tolererar inga former av kränkande behandling. Den elev, eller den vuxne, som upplever att det/den blivit kränkt tar vi alltid på allvar. Insatser för främjande arbete Vi arbetar med att stärka elevers identitet, dess självkänsla, självkännedom och självförtroende för att främja den känslomässiga utvecklingen. All personal arbetar för en god stämning, goda relationer och ett öppet klimat, där alla känner sig lika värdefulla. Vi uppmärksammar och stärker positiva beteenden. Vi samtalar om regler och om hur man ska vara mot varandra. Barnen är allas barn dvs den vuxne som ser något otillåtet hända griper in direkt, även om det gäller barn från förskolan. Verksamheten präglas av glädje och lust att vara tillsammans och att göra roliga saker ihop. Vi skall vara uppmärksamma på om någon elev ofta går ensam på rasterna, har strö frånvaro med ont imagen/huvudvärk, söker vuxenkontakt, har svårt att koncentrera sig, har trasiga kläder/ märken på kroppen utan trovärdig förklaring.

3 Kartläggning och nulägesanalys Skolan har 13 elever fördelat på två klasser F-2 och 3-5 med vardera klasslärare. Det finns 8 fritidsbarn i skolan som är på förskolan under morgonen och under eftermiddagen. Lärarna i skolan har lärarutbildning, en av lärarna har rektorsansvaret. På fritids är det förskolepersonalen som ansvarar för fritidsverksamheten. I köket arbetar en kokerska som ansvarar för mathantering och inköp. Skolan/fritids startade hösten 2011 och det har varit fokus på arbetet med inskolning av eleverna och inkörning av rutiner bland elever och personal. Innan skolstart har personalen arbetat med kursplaner och strukturerat schema för att få till ett samarbete mellan klasserna. Fritids samarbetar med förskolan under morgonen och eftermiddagen. En av lärarna är ute på rasten innan skolan startar. Rutiner börjar ta form och det flyter på bra med lektioner planerade utifrån elevernas individuella nivåer. Eleverna har god empatiförmåga och bryr sig om varandra. Det förekommer smågnabb och de kallar varandra för mindre bra saker ibland. Situationen tas upp i den dagliga verksamheten och det sker samtal med de inblandade parterna. Eleverna får lära sig att samarbeta i olika gruppkonstellationer under vissa lektioner, oavsett ålder eller kön. Inne är det öppna dörrar från båda klassrummen. Det gör att personalen har både öron och ögon som kan följa med på ett diskret sätt. Det förekommer sällan större konflikter bland eleverna och en påverkande faktor kan vara att det är klasser med få elever, viket leder till att eleverna får uppmärksamhet av de vuxna under en skoldag. Skolan/fritids ligger i samma byggnad som förskolan och verksamheterna delar på utearealet. På gården finns skogsområde, grusplan, asfalt- och gräsområden. En förrådsbyggnad och lekredskap som tex gungor, klätterställning. Uteplatsen är inhägnad med staket och två grindar. Ute är det god överblick för att kunna följa med i elevernas sociala umgänge. Kinagungan är en plats där det kan förkomma små konflikter men eleverna påtalar genast det som hänt. Det samtalas om det hända och man löser situationen tillsammans. Det är mindre grupper med elever som kan göra att det förkommer fåtal konflikter under ute tiden. Under alla rasterna finns en lärare tillgänglig för eleverna. Vi genomför kontinuerligt kartläggning över riskzoner på skolgården.

4 Kännedom om elevernas trivsel och inflytande fås genom vuxnas närvaro, utvecklingssamtal och föräldrakontakter samt att eleverna gör en trivselenkät en gång per termin. I skolan/fritids finns i nuläget inga barn med annan kultur/annat språk Även om skolan/fritids inte har några barn från andra kulturer så visar personalen på det positiva med olika kulturer genom att en personal har ursprung från ett europeiskt land och ett barn har en utländsk far. Genom att sjunga och prata med utvalda utländska ord påvisar personalen ett mångkulturellt tänkande. Mål, ansvarsfördelning och insatser av det förebyggande arbetet Mål: vi arbetar med att lära eleverna att man ska göra mot andra vad man vill att andra ska göra mot en själv, den gyllene regeln att man får tänka vad man vill, men man får inte säga vad som helst för att man kan såra någon att lyssna på andra och acceptera andra som de är att flickor och pojkar är lika bra att alla kan inte kan vara bäst, men alla kan vara bra på något att reflektera över sitt eget handlande att berätta till någon vuxen om man ser någon bli kränkt att bry sig om varandra att använda ett vårdat språk, utan kränkande uttryck, olämpliga ordval och attityder att man kan leva på olika sätt, i olika slags familjer och under olika levnadsvillkor att det finns många länder, många språk, många hudfärger m m och alla är lika bra och lika mycket värda Ansvarsfördelning Det är rektors ansvar att se till att personalen genom kompetensutveckling får ökad kunskap om alla former av kränkande behandling. Likaså är det rektorn som ansvarar för att planen följs upp och utvärderas i samband med kvalitetsredovisningen varje år. Alla som arbetar i verksamheten är ansvariga för att insatserna blir gjorda. Skyddsombudet ingår i kollegiet och deltar i gemensamma förebyggande åtgärder.

5 Insatser: pedagoger övriga vuxna griper in om något händer är goda förebilder och visar på bra handlingsalternativ har god överblick förstärker positiva handlingar i samtal med elever använder ett vårdat språk vi arbetar för en trevlig rast där vuxna alltid är närvarande tränar barnen att lösa konflikter på egen hand vi arbetar för en trevlig måltidsstund med veckans klassvakt använder lämpligt material och litteratur utifrån barns ålder tar tydligt ställning emot alla former av kränkande behandling vi upprättar ordnings- klassregler gemensamt med förskolan samtalar om värdegrunden i den dagliga verksamheten vi stärker elevdemokratin och elevmedverkan genom klassråd klassrådet har som stående punkt på dagordningen hur är stämningen i klassen/skolan? använder olika värdegrundsmaterial tex Hälsoäventyret vi arbetar dagligen i ålderblandade klasser med samarbetsövningar periodvis arbetar vi med hemlig kompis och dagens stjärna gör fortlöpande observationer Trivselenkät 1 gång/termin daglig summering av dagen i klass 3-5 personalen för ständigt diskussion om förhållningssätt/arbetssätt för att få en god vistelse som möjligt för alla på skolan vi samverkar med föräldrarna, för att vi vuxna ska ha så lika förhållningssätt som möjligt med barnen genom utvecklingssamtal föräldramöten samt samrådsgruppsmöten. vi använder och reviderar årligen likabehandlingsplanen

6 Rutiner och dokumentation för akuta och uppföljande åtgärder När barn kränker barn samtal med barnet vid upprepande incidenter med kränkande behandling görs samtal barns förälder/föräldrar. Be dem prata med barnet hemma fråga och lyssna på barnet information i personalgruppen information till rektor, som slussar vidare vid behov åtgärder till förändring skriftlig dokumentation av klassläraren uppföljning efter 1 2 veckor upphör inte kränkande behandlingen skrivs handlingsplaner för alla inblandade och kontakt med elevvårdsteamet görs av rektor När vuxen kränker barn annan vuxen tar barnets parti och avbryter det hela samtal med rektor sker omgående förslag och lösningar upprättas i en handlingsplan föräldrarna till barnet informeras situationen följs upp av rektor inom 1-2 veckor vid mera komplicerad fall kopplas kurator/psykolog in När vuxen kränker annan vuxen personalproblem hanteras av rektor styrelsen informeras av rektor Utvärdering Utvärdering sker årligen i samband med kvalitetsredovisningen och grundas på dokumentation som gjorts under året. Material som vi använder oss av är trivsel enkäter 1gång/termin, egen iakttagelse i den dagliga verksamheten, och uttalande under klassrådet, samt från utvecklingssamtalen med föräldrarna samt enkät från föräldrar.

7 Barns och föräldrars delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen Samtal och diskussioner med barnen om värdegrundsfrågor sker kontinuerligt i den dagliga verksamheten. Barnen intervjuas en gång per termin genom skriftliga enkäter. Dessa ger en indikation om hur eleverna mår/ hur läget på skolan är och utifrån dessa kan skolan vidta åtgärder. Personalen berättar om likabehandlingsplanen och eleverna har möjlighet att tycka till under klassråd med F-5. Personalen diskuterar planen och innehållet vid konferenser och arbetsplatsträffar. Det arbetas fram gemensamma regler i samarbete med förskolan i början av varje termin. Delar av likabehandlingsplanen delas ut till varje familj, anslås och diskuteras vid utvecklingssamtal, på föräldramöten, samrådsgrupp och i enkäter. Synpunkter på planen tas emot fortlöpande.

8 Definitioner Diskriminering är när verksamheten särbehandlar ett barn pga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuellläggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuellläggning, funktionshinder eller är av sexuell natur. Kränkning kan vara fysisk verbal psykosociala text och bild övriga knuffar, slag, sparkar, bli spottad på, sabotage av föremål hot, hån, glåpord, elaka kommentarer, förtal utfrysning, isolering, ryktesspridning klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms grov respektlöshet eller annat ovänligt sätt/ bemötande Annan kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker en persons värdighet tex mobbning. Mobbning är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan en skada eller obehag, under en längre period.

9 Styrdokument Arbetsmiljölagen är främjande och förebyggande Barnkonventionen konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerhetsställa att disciplinen till skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnens mänsklighet och överensstämmelse med denna konvention. Diskrimineringslagen har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuellläggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 2006:1083 Lgr 2011 Sanktioner: Grundskoleförordningen 6 kapitel 9-10 Skollagen: slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.