FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsstyrelsens sammanträde tisdagen den 1 december 2015 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1 FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde tisdagen den 1 december 2015 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. Tid för justering: tisdagen den 8 december 2015 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 273 Landstingsdirektörens rapport CK Landstingsövergripande analys Informationsärende CK Rapport av vidtagna åtgärder för att nå budget i balans CK Fastställelse av anslagsramar för landstingsstyrelsens övergripande verksamhet inklusive regional verksamhet Centrala förtroendemannakostnader Fördelning för förtroendemannaorganisationen 2016 CK CK Delårsrapport 2015 Samordningsförbundet i Uppsala län Anmälningsärende CK Översyn av tjänstemannaorganisationen i Landstinget i Uppsala län CK Rättspsykiatrisk vård lokalisering och organisation UTGÅR CK Samverkansavtal mellan Handikappföreningarnas samarbetsorganisation i Uppsala län och Landstinget i Uppsala län CK Fortsatt stöd och medverkan i Uppsala Health summit CK Medicinhistoriskt stipendium 2015 CK Bidrag till pensionärsorganisationerna 2016 CK Fördelning av organisationsstöd till länets handikappföreningar samt bidrag till handikapprörelsen 2016 CK Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen CK Nivåstrukturering gynekologisk och urologisk cancer CK

2 288 Finansieringsmodell för specialiseringstjänstgöring (ST) i allmän medicin - UTGÅR CK Förändrad anställning för ST-läkare i allmänmedicin - UTGÅR CK Initiering av upphandlingar 2016 CK Budget 2016 Arbets- och miljömedicin i Uppsala CK Försäljning av fastigheten Luthagen 15:2 CK Granskning Uppföljning av tidigare genomförd granskning av bisysslor Svar till revisionen 294 Betänkandet Barns och ungas rätt till tvångsvård. Förslag till ny LVU remissyttrande till Socialdepartementet 295 Principer för tillsättande av utredningar då beslut inte kan fattas genast svar på motion CK CK CK Maxtaxa på bussen låt resenärerna slippa köpa periodkort svar på motion CK Tillvarata kompetensen hos invånare med utländsk vårdutbildning svar på motion CK Fler tågstopp för Upptåget i västlig riktning svar på motion CK Vårdcentraler längs med länsväg 282 svar på motion CK Återinförande av tidigare IVPA-kriterier svar på motion CK Ledamöter till landstingets pensionärsråd valärende CK Valärenden CK Anmälan av beslut enligt delegation CK Skrivelser för kännedom 305 Regionalt utvecklingsansvar i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län remissyttrande till Finansdepartementet CK

3 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (58) 271 Val av justerare Landstingsstyrelsen utser xxx att jämte ordförande Börje Wennberg (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: tisdagen den 8 december Fastställelse av föredragningslista Landstingsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (58) Dnr CK Landstingsdirektörens rapport Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna landstingsdirektörens redovisning av aktuell och pågående verksamhet inom landstinget enligt bilaga. Bilaga 273 Ärendet Landstingsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet inom landstinget. Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör, ger en muntlig rapport om det ekonomiska läget. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag.. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport december 2015 Fördjupad uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering är viktiga styrverktyg för landstinget. Med hjälp av den kunskap som kan inhämtas via granskningar och utvärderingar kan uppdragsgivaren få information om vårdgivares och verksamheters resultat, kvalitet och effektivitet, vilket underlättar för beslut om lämpliga åtgärder. Dessutom ger fördjupad uppföljning och utvärdering direkta effekter för både patienter, skattebetalare och vårdgivare samt bidrar till att minska landstingets kostnader. Följande resultat har kunnat konstateras efter genomförda granskningar och utvärderingar: Minskade kostnader för fysioterapi med cirka 2 miljoner kronor per år (förändring ). Återbetalning från vårdgivare på grund av felaktigt utbetalad ersättning på cirka 2 miljoner kronor (engångsbelopp för 2015). Förbättrad kvalitet i journalföringen hos såväl granskade som icke granskade vårdgivare. Regelförändringar i vårdavtal. Ändringar i landstingets riktlinjer för hjärtsjukvård. Utöver ovanstående bidrar hälso- och sjukvårdsavdelningen med metodkunskap och deltagande i SKL:s projekt för framtagande av en nationell modell för fördjupad uppföljning, som samtliga landsting kommer att kunna använda i arbetet med granskningar och revisioner. Projektet och förslag till nationell modell kommer att redovisas i december Närvård Enligt den av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade närvårdsstrategin 2015 ska vi i år påbörja framtagande av länsgemensam överenskommelse BUS (barn och unga i samverkan). Det har gjorts genom att Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting, TKL, med stöd av skolchefsnätverket har initierat arbetet. En arbetsgrupp med representation från landstinget och kommunernas socialtjänst och elevhälsa har utsetts och leder processen. Arbetsgruppen har tittat på nu gällande riktlinjer i andra regioner och län för att ta del av de goda exempel som finns. Arbetsgruppen har även definierat områden som ska beskrivas i de framtida riktlinjerna. En workshop kommer genomföras i december 2015 med bred representation från landstinget och kommunerna. Syftet är att hämta in synpunkter så att riktlinjen blir ett stöd för samverkan utifrån barnets/den ungas och familjens perspektiv. Workshopen syftar också till att synliggöra utvecklingsområden och utifrån dem starta ett förbättringsarbete.

7 2 Vårdrelaterade infektioner Landstingsstyrelsen har i november beslutat anta strategi för vårdrelaterade infektioner. Utifrån strategin pågår nu inom chefläkarnätverket ett arbete med att ta fram en handlingsplan. Handlingsplanen kommer skickas ut på remiss till berörda verksamheter för att därefter gå upp till politiskt beslut under tidig vår Snabbspår för blodprover kan rädda fler hjärnor För patienter med akut stroke på grund av till exempel en propp i hjärnan är varje minut dyrbar. Samtidigt innebär propplösande behandling en ökad blödningsrisk. Därför har ett snabbspår för akuta Rädda hjärnan-prover skapats på Akademiska sjukhuset. Syftet är säkrare bedömning av blödningsbenägenhet inför eventuell propplösande behandling med trombolys. Ananasgel ska hjälpa svårt brännskadade barn En kräm baserad på ananasextrakt ska utprovas på barn som vårdas för svåra brännskador på Akademiska sjukhuset. Metoden används sedan årsskiftet på vuxna patienter med positiva resultat. Fördelarna är att man slipper skära bort den brända huden före transplantation vilket sparar tid, men också att patienten får mindre ärrvävnad. Information från Kultur och bildning Kultur och bildning arrangerade i enlighet med den regionala Kulturplanen, tillsammans med Upplandsmuseet, ett seminarium om nationella minoriteter för att lyfta landstingets och kommunernas skyldigheter på området. Här belystes de rättigheter som de fem nationella minoriteterna (romer, samer, judar, sverigefinnar och tornedalingar) har när det gäller bl a information, språk, kultur och samråd. Under seminariet föreläste Länsstyrelsen i Stockholm om den nationella minoritetspolitiken samt att exempel på kulturprojekt inom området gavs: Upplandsmuseets arbete med romer, "Romska röster" samt en film och judisk kvinnohistoria i Uppsala, "De blev våra mödrar". Representanter för de judiska och romska minoriteterna delgav sina erfarenheter vid seminariet. Seminariet lockade ca 30 deltagare både från kommunal och regional nivå, men även fr Civilsamhället. Kulturnämnden vid Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun delar varje år ut kulturstipendier. Nu visas en utställning med båda organisationernas stipendiater inom området konst på Offkonsten c/o Teatergalleriet på Uppsala stadsteater. Utställningen invigdes 13 oktober av politiker från respektive nämnd. Fredrik Strid från Tierps kommun erhöll i år landstingets kulturstipendium på 30 tkr. Han undersöker förhållandet mellan människa och natur i sin konst. Utställningen pågår till 29 november. Inspirationsdagen "Låt kulturen ta tid", arrangerades av Kultur och bildning i samverkan med nätverket kulturkraft på Reginateatern. Ett 50-tal personer deltog. Däribland regionala konsulenter och arrangörer, pedagoger fr kulturskolor, särskolor och vanliga skolor fr länets alla kommuner.

8 3 Läkemedelskostnader jan-oktober Landstingets kostnader för läkemedel för perioden januari till oktober 2015 uppgick till 909 mnkr. Kostnader för läkemedel inom förmånen uppgick till 627 mnkr vilket innebär en ökning på 6,4 procent jämfört med samma period Akademiska sjukhuset ökade sina kostnader med 9 procent. Vårdcentralerna ökade sina kostnader med 1,6 procent. Kostnaderna för slutenvårdsläkemedel uppgick till 282 mnkr vilket innebär en ökning med 2,3 procent jämfört med samma period föregående år. Ordnat införande av nya/dyra läkemedel Arbetet med ordnat införande har påbörjats. Den landstingsgemensamma arbetsgruppen ska vid sitt möte i november fatta beslut om underlag för införande av läkemedel vid malignt melanom. En hearing kring läkemedel vid hyperlipidemi (förhöjda blodfettsvärden) kommer att hållas. Införande av läkemedel mot övervikt och fetma planeras. Arbetsgruppens största utmaning är den stora volym av läkemedel som behöver beredas, för närvarande ett 30-tal. Detta arbete måste ske på sikt. Rapport från landstingets representanter i SKL:s nätverk Under hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket på SKL ligger ett antal nätverk där landstingen samarbetar i viktiga frågor. Nedan följer en kort information med exempel på arbete som har skett i några av de olika nätverken under första halvåret I nätverket tandvård har det pågått ett arbete med frågor kring utvecklad barn- och ungdomstandvård samt nyanländas etablering. Under året har det beslutats att arbetet med öppna jämförelser och kvalitetsindikatorer inom tandvård ska fortsätta. Nätverket regional kunskapsstyrningsgrupp har arbetat med idéer kring hur landstinget och regionen ska använda medel från SKL för kunskapsstyrning. Landstinget i Uppsala län har i detta arbete framfört att medel behövs för att öka användningen av luftvägsregistret samt för stöd till primärvården för att skapa möjligheter att delta i programrådens arbete. Aktuella upphandlingar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat om att göra förnyade LOU-upphandlingar gällande drift av psykiatrisk öppenvård i norra länsdelen, Uppsala närakut inklusive ortopedakut samt barnmedicinsk öppenvårdsmottagning med anledning av att landstingets avtal med nuvarande leverantörer löper ut. Landstinget har för närvarande avtal med Närpsykiatri Hätö AB angående psykiatrisk öppenvård i norra länsdelen som avslutas Avtalet med Cityakuten Praktikertjänst AB angående Uppsala närakut avslutas också Aleris AB/Uppsala barncentrum (Fredrik Cederblad) har avtal om barnmedicinsk öppenvårdsmottagning med landstinget fram till och med Arbete pågår med framtagande av förfrågningsunderlag. Tillgänglighet primärvård Primärvården nådde 87 procent tillgänglighet till läkarbesök (offentlig och privat verksamhet tillsammans) under hela oktober månad. Förvaltningen för offentlig primärvård har arbetat kontinuerligt med åtgärder för att säkerställa effektiva flöden och att arbete enligt Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå (BEON). Främst har arbetet riktats mot triage. Triagearbete och översyn av bemanning ligger bakom en ökad

9 4 tillgänglighet generellt inom primärvården. Nya arbetssätt som drop-in besök har också ökat den totala tillgängligheten. Tillgänglighet specialistvård Resultaten av vårdgaranti för nybesök är i september oförändrad på 69 procent, och för operation och behandling 72 procent. Lasarettet i Enköping och Akademiska noterar små förändringar i tillgänglighet. Akademiska noterar att det under året varit ett ökat antal inkommande remisser till flertalet av verksamheterna. Resultatet av detta är ökade patienter i kö trots att besök, operationer och behandlingar genomförs enligt planering. Inom områden med extra planeringsstöd ses långsamt resultat av minskat antal väntande i kö. Vårdgarantienheten arbetar kontinuerligt med att inhämta fler uppdrag utav verksamheterna. Förbättrade rutiner för remisshantering ökar Vårdgarantienheten utförda insatser. Och det proaktiva arbetet fortsätter. Inom området cancer arbetar berörda förvaltningar inom landstinget i Uppsala län genom ett mycket aktivt arbete för att implementera Cancerplanen för Uppsala- Örebroregionen. På samma sätt är verksamheterna engagerade i att ytterligare förbättra kvalitet och tillgänglighet i cancervården genom processinriktad utveckling inom standardiserade vårdförlopp och värdebaserad vård. Tjänstemannaorganisationsutredningen Landstingsstyrelsen beslutade , 121, att ge landstingsdirektören i uppdrag att lämna förslag till ny tjänstemannaorganisation anpassad till den nya förtroendemannaorganisationen. I ett första steg beslutas om organisatoriska förändringar rörande delar av Landstingets ledningskontor. Förändringarna siktar främst på ett välorganiserat stöd till förtroendemannaorganisationen, ett behov av kompetensförstärkning rörande kvalificerade utredningar och att skapa ett mer sammanhållet tjänstemannastöd. Produktionsstyrelsen upphör Av det skälet kommer produktionsavdelningen att upphöra. De anställda flyttar till andra enheter inom landstinget. Vidare bildas en utrednings- och utvecklingsenhet för kvalificerade utredningar inom samtliga av landstingets kärnverksamheter, placerad i landstingsdirektörens stab. Ett sammanhållet nämndkansli bildas för sekreterarstöd till landstingets egna styrelser och nämnder, med början med de styrelser och nämnder som är knutna till Landstingets ledningskontor. Även en ehälsoenhet bildas. Ledningskontorets administrativa avdelning omformas, så att följande befintliga funktioner kompletterar de nuvarande ingående enheterna: it-avdelningen, som bildar en it-enhet, huvuddelen av kommunikationavdelningen och ovan nämnda nämndkansli och ehälsoenhet.

10 5 Vissa övergripande funktioner inom kommunikationsavdelningen kommer att placeras i landstingsdirektörens stab. Samtliga ovanstående förändringar gäller fr.o.m Fler använder hälso- och sjukvårdens e-tjänster Användningen av hälso- och sjukvårdens e-tjänster ökar kraftigt i Uppsala län. Under september gjordes inloggningar på 1177.se, en ökning med 73 procent jämfört med samma period förra året. Hösten 2011 började landstinget att erbjuda e-tjänster. Sedan dess har av länets invånare utnyttjat möjligheten att till exempel förnya recept, boka och ändra tid på mottagning eller ta del av sin journal. Den tjänst som är populärast är journalen, som landstinget var först i Sverige med att erbjuda. I september tog personer del av sin journal vid ett eller flera tillfällen. En attitydmätning som gjorts av 1177 Vårdguiden visar att invånarna är nöjda med tjänsterna. Undersökningen genomfördes som en webbenkät, där ett så kallat Nöjd Kund-Index togs fram. NKI i Uppsala län ligger på 73, där gränsen för mycket nöjd är 74. Den tjänst som invånarna var nöjdast med var att se vilka läkemedel på recept. Det fick ett nöjdhetsvärde på 9 jämfört med 8,1 i riket. Invånarna var också nöjda med möjligheten att ta del av sin journal, med medelvärdet 8,1 jämfört med 7,5 i riket. Tjänsten boka/omboka tid fick 7,9, jämfört med 7,4 i riket. Hälso- och sjukvårdens e-tjänster har tidigare gått under namnet Mina vårdkontakter. Från och med i höst byter de namn till 1177 Vårdguidens e-tjänster. Mediebilden av landstinget 1 31 oktober 2015 Större nyheter Landstinget publicerade färsk statistik som visade att väntetiderna kortats sedan landstingen i Uppsala län och Västmanland tillsammans tagit över ambulansdirigeringen i egen regi. Kvaliteten i bedömningarna har också ökat. Uppgifterna ifrågasattes av SOS Alarm, men mediegenomslaget var nästan uteslutande positivt. Medierna fortsatte att rapportera om fördyringen av byggprojektet vid Akademiska sjukhuset, vilket gav en huvudsakligen neutral bild med en dragning åt det negativa. Det fick stor uppmärksamhet när en tidigare anställd berättade om hon tystats efter att ha ifrågasatt kostnaderna. Landstinget bad om ursäkt och den negativa publiciteten vändes till en positiv bild. Landstinget arrangerade en stor katastrofövning med ett fiktivt helikopterhaveri inom Akademiska sjukhusets område. Mediabevakningen var omfattande och gav en positiv bild av landstingets beredskapsarbete.

11 6 Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Asylboenden får hälsoundersökningar på plats Akademiska först med ny behandling vid ändtarmscancer Får anropa taxi till bussen Mobilappen ska hjälpa alkoholister Tusentals har nappat på gratisåk Barn i Uppsala ska få vård hemma Stenhagen ska få vårdcentral Så många har laddat ner UL-appen Upplands lokaltrafik skärper kraven på trafikbolagen att rapportera Vårdcentral ska locka pendlare Akademiska sjukhuset bra på cancervård Uppsala läns landsting näst bäst på ekomat Gyllene lösning på p-problem Snabbspår på labbet räddar liv Knivsta får ambulans under en månad Negativt: Svårare få tid hos öron-, näsa-, halsläkare Brister i hemsjukvård drabbar cancersjuka barn Inga nya läkartider till BUP Unga sköterskor missnöjda med lönerna Neutralt: Slagna barn ska spåras av tandvården Specialistläkare återvänder till Tierp Rehabcentrum klart 2017 Sista landstingsvalet kan ha hållits Ny modell för underskotten Ny upphandling av närakuten Före detta direktör intar tung position Förbund för luftambulans Felskyltat på bussarna Överens över gränsen om att samarbeta inom vården Akademiska gjorde inget fel i Bålstafallet Oklart när Heby får ungdomsmottagning Nu ska politiker åka buss i blindo Nu råder brist på barnvaccin Akademiska vill värva donatorer Anställningsstopp ska spara 200 miljoner 100 miljoner för ny helikopter Facket kollar löner vid Ackisbygge Nya regler mot mutor i tjänst Oskuldskontroller ska redovisas Patientkommentarer i nätjournaler får grönt ljus av förvaltningsrätten 300 flyttar in i Ackis äldsta del Flyktingström kräver fördubblade resurser/1400 i kö för att få hälsoundersökning Landstingschef får sluta på grund av fördyrat bygge

12 UL avvecklar tryckta tidtabeller Nya chefer för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Sprututbytesprogram kan införas i vår Akademisk vårdcentral Flera nekas test för farliga sjukdomar nu förändrar landstinget reglerna Ulleråker kan bli en förlustaffär Spädbarn ska vaccineras mot hepatit Närakuten blir kvar 7

13 Landstingsdirektörens ekonomirapport Oktober 2015

14 Ekonomi Sammanfattning 2 (11) Landstingets årsprognos är minus 107 miljoner kronor, vilket är 144 miljoner kronor sämre än budget och en försämring jämfört med föregående prognos med 48 miljoner kronor. Försämringen mot föregående prognos beror på att Akademiska sjukhuset försämrar sin prognos med 60 miljoner kronor till följd av fortsatta kapacitetsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar, vilket får konsekvenser på intäktssidan. Prognosförsämringen beror även på ökade konsultkostnader samt att den vård som bedrivs blir allt mer avancerad vilket fortsätter driva kostnaderna för medicinskt material. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter förbättrar sin prognos med 12 miljoner kronor. Förbättringen beror framför allt på lägre kostnader för smittskyddsläkemedel, som har legat på en betydligt lägre nivå under hösten jämfört med i våras. Det är oroväckande att så många verksamheter har en ekonomisk obalans. Dessutom hade landstingets prognostiserade resultat varit ännu sämre om det inte vore för två engångsintäkter på totalt 112 miljoner kronor 1. Utan dessa engångsintäkter hade landstingets resultat varit minus 219 miljoner kronor. Förutom de effektiviseringskrav som finns framöver så behöver landstinget vidta strukturella åtgärder för att få en hållbar ekonomi över tid. Den enskilt största kostnadsposten för landstinget är lönekostnader. Lönekostnaderna prognostiseras öka med 5,3 procent mellan åren. Detta är till stor del kopplat till en ökning av antal årsarbetare inom landstinget. Samtidigt ökar inte produktionen i motsvarande takt, vilket i längden inte är en hållbar utveckling. Utöver landstingets prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en årsprognos på plus 4 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är i nivå budget. Tabell 1: Årsprognos 2015 Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Årets resultat Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav Återbetalning för AFA-medel, på 60 miljoner kronor och ett kostnadsbidrag från SPV på 52 miljoner kronor.

15 3 (11) Orsaker till avvikelse årsbudget-årsprognos Den negativa avvikelsen mot årsbudgeten förklaras nedan: Hälso- och sjukvårdsstyrelsens positiva prognos beror på minskade kostnader för köpt vård, minskade läkemedelskostnader och återbetalning av målrelaterad ersättning. Akademiska sjukhusets negativa prognos är främst en följd av lägre riks- och regionintäkter. En stor bidragande orsak är även en hög personalkostnadsutveckling mellan åren. Lasarettet i Enköping lämnar efter augusti en positiv årsprognos. En förutsättning för den positiva prognosen är att lasarettet tillskjuts finansiering motsvarande 11,2 miljoner kronor för samarbete med Akademiska sjukhuset Hälsa och habiliterings arbete med att minska ökningstakten för hjälpmedelskostnader har fått genomslag. Detta i kombination med svårigheter att rekrytera personal inom vissa yrkesgrupper, och medföljande vakanser, utgör en stor del av orsaken till förvaltningens positiva årsprognos. Landstingsservice underskott beror på att förvaltningen inte ersätts för de vårdnära servicetjänster som man utför åt förvaltningarna. Landstingsservice hade i sin budget räknat med en intäkt för detta. Landstingets resurscentrums negativa prognos beror främst på underskott för sjukresor men även ökade kostnader för smittspårning och obduktioner samt vårdkostnader för tillståndslösa. De största orsakerna till Kollektivtrafikförvaltningens befarade underskott är lägre biljettintäkter och lägre intäkter för skolkort. För Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter (inkl. finansverksamhet) finns både positiva och negativa avvikelser. Den främsta positiva avvikelsen beror på ökat läkemedelsstatsbidrag (+99 mnkr). Anledningen till detta är att regeringen och SKL nu har slutit ett avtal för 2015 för läkemedelsbidraget. Avtalet innebär högre intäkter för läkemedel inom förmånen men främst beror det på att landstingen får ersättning för Hepatit-C läkemedel både för 2014 och Andra positiva poster är återbetalning av AFA-pengar (+60 mnkr), kostnadsbidrag från SPV (+52 mnkr), lägre pensionskostnader (+10 mnkr) samt att kömiljarden erhålls (+35 mnkr). De största negativa posterna är lägre skatteintäkter (-60 mnkr), lägre ränteintäkter på placeringar (-33 mnkr) och ökade kostnader för Hepatit-C läkemedel (-32 mnkr). Total budgetavvikelse +56 mnkr -260 mnkr +7 mnkr +8 mnkr -19 mnkr -21 mnkr -26 mnkr +111 mnkr -144 mnkr Ackumulerat utfall Landstingets resultat för perioden januari-oktober är plus 75 miljoner kronor 2, vilket ska jämföras med periodens budget på plus 146 miljoner kronor. Resultatet är alltså 71 miljoner kronor sämre än budgeten till och med oktober. Landstingets periodiseringskurva innebär att resultatet de två sista månaderna kommer vara negativt, vilket överensstämmer med det prognostiserade resultatet. Om man bortser från de engångsintäkter som landstinget erhållit så är det på intäktssidan främst riks- och regionintäkter, skatter och trafikintäkter som avviker negativt mot budget. Vid en analys av riks- och regionintäkterna utifrån ett rullande-12 månaders diagram (innebär att det vid varje mättillfälle är ett helt års utfall/budget som visas) så visas tydligt att utfallet konsekvent har legat under budget. Av detta kan utläsas att Akademiska sjukhuset har en för positiv syn på intäktsstorleken i sin budget. Vid de sista mätpunkterna ser vi att glappet mellan utfall och budget blir större, vilket speglas i sjukhusets årsprognos. 2 I utfallet ingår engångsintäkter på 99 miljoner kronor (AFA, SPV).

16 4 (11) Diagram 1: Rullande 12 riks- och regionintäkter Dec 13 - nov 14 Helår 2014 Feb 14 - jan 15 Mars 14 - feb 15 RR-intäkter April 14 - mars 15 Maj 14 - april 15 Juni 14 - maj 15 Juli 14 - juni 15 Aug 14 - juli 15 Sep 14 - aug 15 Okt 14 - sep 15 Nov 14 - okt 15 Utfall RR Budget RR På intäktssidan finns även en stor positiv avvikelse för statsbidrag. Detta beror på att landstinget får mer intäkter för läkemedelsförmånen främst beroende på en ökad finansiering för Hepatit-C läkemedel. På kostnadssidan är det ett flertal negativa avvikelser. Avvikelsen under perioden för lönekostnaderna beror på högre kostnader för övertid, jour och beredskap respektive semesterlön. Avvikelsen för medicinskt material är kopplad till ett högre utfall än budgeterat på Akademiska sjukhuset. Det är främst kostnader för medicinskt material, implantat och laboratoriematerial som ökar. Om en analys görs i ett rullande 12-månaders diagram för medicinskt material så framgår tydligt att det konsekvent finns en negativ avvikelse mellan utfall och budget. Det är viktigt att sjukhuset fortsättningsvis budgeterar realistiska nivåer för medicinskt material. Diagram 2: Rullande 12 kostnader för medicinskt material Medicinskt material 600 Dec 13 - nov 14 Helår 2014 Feb 14 - jan 15 Mars 14 - feb 15 April 14 - mars 15 Maj 14 - april 15 Juni 14 - maj 15 Juli 14 - juni 15 Aug 14 - juli 15 Sep 14 - aug 15 Okt 14 - sep 15 Nov 14 - okt 15 Utfall medicinskt material Budget medicinskt material Kostnadsökningen för lokal- och fastighetskostnader jämfört med budget hänförs huvudsakligen till ej budgeterade kostnader för externa avtalsarbeten, ökad kostnad för extern inhyrning och ökade kostnader för inköpta servicetjänster.

17 5 (11) Nettokostnadsutveckling i landstinget Prognosen för nettokostnadsutvecklingen 2015 är 6,0 procent exklusive jämförelsestörande poster 3. Föregående prognos var nettokostnaden densamma. Anledningen till den ökade nettokostnadsutvecklingen beror på Akademiska sjukhusets försämrade resultat. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen är 3,1 procent. Tabell 2: Nettokostnadsutveckling Procent Prognos 2015 Föreg. prognos Budget 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Nettokostnadsutveckling 6,0 5,4 3,1 5,5 5,6 3,2 *Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen baseras på budgeterad nettokostnad i LPB jämfört med nettokostnaden i bokslutet 2014 (justerat för jämförelsestörande poster). Likvida medel och pensionsplaceringar Landstingets likvida medel uppgår till miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på miljoner kronor och ett marknadsvärde på miljoner kronor samt har avkastat i snitt 2,73 procent under månaden att jämföra med jämförelseindex på 3,21 procent. Hittills i år har pensionsplaceringarna avkastat i snitt 4,14 procent att jämföra med jämförelseindex på 5,05 procent. Investeringar Landstingets investeringsbud get 2015 är totalt miljoner kronor, varav miljoner kronor är fastighetsinvesteringar och 706 miljoner kronor är immateriella och materiella investeringar. Fastighetsinvesteringar Prognosen för fastighetsinvesteringarna är miljoner kronor. Avvikelsen på 166 miljoner kronor beror främst på förskjutningar i tid av projekt i genomförandefas, nybyggnation av J-huset/ingång 100 och Rudbeck 4. Ett antal pågående investeringar som är i genomförandefasen beräknas bli dyrare än budgeterat. A1:an beräknas kosta mer (dyrare och mer omfattande än budgeterat). Ett antal projekt beräknas bli dyrare jämfört med budget på grund av förskjutningar i tid exempelvis Rudbeck R3, akuten i Enköping och övriga investeringar inom Framtidens Akademiska. Stora avvikelser finns också för planerade investeringar exempelvis Stadsbussdepån och nytt produktionskök. Immateriella och materiella investeringar Prognosen för immateriella och materiella investeringar är 340 miljoner kronor, vilket alltså är 366 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på lägre investeringsprognoser från Akademiska sjukhuset (-226 miljoner kronor), Kollektivtrafikförvaltningen (-50 miljoner kronor) och landstingsstyrelsens övergripande verksamheter (-59 miljoner kronor). För sjukhuset beror den lägre nivån främst på att investeringar inte hinner genomföras i den takt som var tänkt. Kollektivtrafikförvaltningen prioriterar inte ett flertal investeringar under 2015, därav avvikelsen. I investeringsbudgeten för de landstingsövergripande verksamheterna fanns budget för ledningssystem med. Då inriktningen för ledningssystem har ändrats sedan budgeten togs så innebär det därför en avvikelse. 3 Återbetalning AFA 60 mnkr, kostnadsbidrag SPV 52 mnkr.

18 Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,6 procent jämfört med Det är en minskning med 0,1 procentenhet jämfört med efter september. 6 (11) Det genomsnittliga antalet årsarbetare i landstinget är och det är en ökning med 170 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med oktober i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med 2,1 procent. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna undersköterskor, handläggare, specialistutbildade sjuksköterskor och specialistläkare. Vid Akademiska sjukhuset har antalet årsarbetare ökat med i genomsnitt 129 årsarbetare. Akademiska redovisar i sin månadsrapport en ökning med 133 årsarbetare, men då är externa projekt undantagna vilka har minskat med 4 vid en jämförelse mellan åren. Akademiska redovisar att drygt hälften av ökningen är en effekt av beslutad verksamhetsutveckling under året. Ett flertal åtgärder genomförs inom Akademiska för att uppnå en ekonomi i balans, bland annat förstärkt anställningsstopp och genomlysning av registreringar i personalsystemen. Hälsa och Habilitering har ökat antalet årsarbetare med anledning av den närvårdsavdelning som öppnade i Uppsala i augusti Närvårdsavdelningen kommer successivt att utöka antalet platser. Det svåra rekryteringsläget gällande sjuksköterskor kan medföra ökade kostnader för inhyrd personal. Även gällande psykologer är det ett besvärligt rekryteringsläge vid Hälsa och Habilitering. Primärvården har ökat antalet årsarbetare enligt planerad förstärkning av sjuksköterskor, sjukgymnaster och psykologer. Primärvården skriver i sin månadsrapport att vissa vårdcentraler har personalförsörjningsproblem såsom Svartbäcken, Årsta och Knutby vårdcentraler. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat på grund av besvärligt rekryteringsläge. Vid landstingets resurscentrum har antalet årsarbetare ökat vilket främst beror på beslutad satsning att ytterligare förbättra funktionaliteten i vårdsystemen samt förbereda för en uppgradering av Cosmic. Diagram 3: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis utveckling, LUL Kostnaderna för inhyrd personal är 72 miljoner kronor till och med oktober. Årsbudgeten är 32 miljoner kronor. År 2014 var kostnaderna 84 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för jämförelse mot föregående år. Akademiska sjukhuset har fortsatt behov av inhyrd personal, främst sjuksköterskor men även läkare och medicinska sekreterare. Primärvården har brist på anställda distriktsläkare vilket har

19 7 (11) lett till ett fortsatt stort beroende av inhyrda läkare. Vid Lasarettet i Enköping är personalomsättningen fortsatt hög och tillsammans med ett besvärligt rekryteringsläge gällande specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor kvarstår behovet av inhyrd personal. Den inhyrda personalen vid lasarettet motsvarar 16 årsarbetare jämfört med 5,6 årsarbetare under samma period föregående år. En förskjutning har skett mot att lasarettet nu hyr in fler sjuksköterskor än läkare. Hälsa och habilitering har behov av inhyrd personal både gällande läkare och sjuksköterskor. Tabell 3: Inhyrd personal, miljoner kronor Konto Ack utfall okt 2015 Ack utfall okt 2014 Årsbudget 2015 Bokslut 2014 Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Summa Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter oktober 5 procent. Sjukfrånvaron är något högre jämfört med helår 2014 då sjukfrånvaron var 4,9 procent. Den totala sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper (- 29 år, år, 50 år -) visar en ökning i samtliga åldersgrupper. Sett till kön har sjukfrånvaron ökat för kvinnor, medan den är oförändrad för män. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 59 miljoner kronor efter oktober och det är sex miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på cirka 12 procent. Diagram 4: Total sjukfrånvaro i procent

20 8 (11) Bilagor Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

21 9 (11) Likviditet Pensionsplaceringar Anskaffningsvärde Marknadsvärde AVK sen mån (%) AVK hittills i år (%) Vikt % Svensk räntemarknad ,20 0,27 48 Svensk aktiemarknad ,96 10,30 16 Utländsk aktiemarknad ,04 8,98 22 Alternativa investeringar ,03-2,02 14 Kassa TOTALT: ,73 4, Likvida medel inklusive korta placeringar: Belopp Räntetilläggskonto Nordea Swedbank TOTALT:

22 Analys av utvalda intäkts- och kostnadsslag 10 (11) Diagrammen nedan har gjorts i rullande-12 månaders perioder. Detta innebär att det vid varje mättillfälle är ett helt års utfall/budget som visas. Diagrammen visar utvecklingen i pengar, i faktiska priser för både utfall och budget och hur dessa förhåller sig till varandra. Diagram 5: Rullande 12 lönekostnader inkl. inhyrd personal Lönekostnader inkl inhyrd personal 6100 Dec 13 - nov 14 Helår 2014 Feb 14 - Mars 14 April 14 jan 15 - feb 15 - mars 15 Maj 14 -Juni 14 - Juli 14 - april 15 maj 15 juni 15 Aug 14 -Sep 14 - juli 15 aug 15 Okt 14 -Nov 14 - sep 15 okt 15 Utfall lönekostn inkl inhyrd personal Budget lönekostn inkl inhyrd personal Som visas i diagrammet ovan har det funnits en obalans mellan utfall och budget för lönekostnaderna. En trend är dock att obalansen minskar. En trolig orsak till att budget nu närmar sig utfallet är att budgetarbetet varit mer synkroniserat. Diagram 6: Rullande 12 läkemedelskostnader Läkemedelskostnader 860 Dec 13 - nov 14 Helår 2014 Feb 14 - Mars 14 April 14 jan 15 - feb 15 - mars 15 Maj 14 -Juni 14 - Juli 14 - april 15 maj 15 juni 15 Aug 14 -Sep 14 - juli 15 aug 15 Okt 14 -Nov 14 - sep 15 okt 15 Utfall läkemedel Budget läkemedel Budget har huvudsakligen legat under utfallet. Akademiska sjukhuset är den förvaltning som har en negativ avvikelse mot budget. Anledningen till detta är att sjukhuset historiskt fått finansiering för uppräkning och demografi men detta räcker inte för att finansiera de ökade läkemedelskostnaderna. Detta är sannolikt kopplat till att universitetssjukhus är tidiga med att införa

23 11 (11) nya läkemedel som därmed kostar mer. Från 2015 har dock Akademiska fått en ökad kompensation för läkemedelskostnaderna. Detta märks nu i diagrammet, då gapet mellan utfall och budget minskar.

24 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (58) Handläggare: Björn Larsson Dnr CK Landstingsövergripande analys Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att lägga Landstingsövergripande analys till handlingarna. Bilaga 274 Ärendet Björn Larsson, budgetchef, ger muntlig information om Landstingsövergripande analys Landstingets förvaltningar ska, efter beaktande av föregående års utfall samt tertialrapport 2 (janaug), göra en fördjupad analys av verksamheten, omvärldspåverkan, planeringsförutsättningar och framtida utmaningar. Förvaltningsanalysen ska lämnas till Landstingets ledningskontor som gör en sammanställning av analyserna och tillfogar omvärldsfaktorer som hälsoutveckling, befolkningsutveckling, medicinsk utveckling, ekonomisk utveckling, resandeutveckling inom kollektivtrafiken och annat som är av vikt för landstingets planering. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Budgetchefen Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

25 Landstingsövergripande analys Underlag till politiskt inriktningsdokument

26

27 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Planeringsförutsättningar... 6 Hälsoutveckling... 6 Befolkningsutveckling... 7 Demografiska förutsättningar... 7 Medicinsk utveckling... 7 Resandeutveckling... 8 LPIK... 8 Skatteintäkter... 9 Generella statsbidrag Personalkostnader Pensionskostnader Hyreskostnader Medborgare och kund Utmaningar, möjligheter och angreppssätt för att hantera dessa Slutsatser Ekonomi Utmaningar, möjligheter och angreppssätt för att hantera dessa Ekonomiska konsekvenser Slutsatser Produktion Utmaningar, möjligheter och angreppssätt för att hantera dessa Slutsatser Förnyelseperspektivet Utmaningar, möjligheter och angreppssätt för att hantera dessa Slutsatser Medarbetarperspektivet Utmaningar, möjligheter och angreppssätt för att hantera dessa Slutsatser Riktade frågor (40)

28

29 Sammanfattning Tillgängligheten nämns av de flesta förvaltningar som en utmaning. Tillgängligheten påverkas bland annat av att vård bedrivs på rätt vårdnivå, produktionsplanering och kompetensförsörjning. En god tillgänglighet med fler patienter som kan tas emot gör det samtidigt möjligt att behålla och utveckla den avancerade sjukvården. Den nya, nu gällande, patientlagen kan komma att medföra förändringar i form av ökade eller minskade patientflöden. Ett ehälsoarbete ger möjlighet till ökad tillgänglighet genom att mindre tid behöver lägga på administration, genom minskat dubbelarbete och genom en ökad patientmedverkan. Ett exempel är att öka tillgängligheten genom att erbjuda stöd och behandling via internet. En plattform för olika utbildningar och behandlingar prövas nu i flera landsting. Andra exempel på ehälsa är distansvård och möjligheten att utnyttja olika tjänster via 1177 vårdguidens e-tjänster. Flera av förvaltningarna efterfrågar en central ehälsofunktion och en landstingsgemensam strategi för ehälsoarbetet. En annan möjlighet i arbetet med att öka tillgängligheten och öka möjligheten till god vård är sjukvård via mobila team. Ett ökat inslag av specialistvård i öppenvården och mobila verksamheter ökar möjligheten för att patienter ska kunna få vård i den egna länsdelen. Denna form av vård bidrar även till en ökad vårdkvalitet för äldre patienter då de mobila teamen möjliggör vård i hemmet istället för besök på en akutmottagning. Inom kollektivtrafiken finns ett utvecklingsbehov vad gäller reseinformation exempelvis kring trafikstörningar. Ett system för samlad trafikinformation införs under 2016 och förhoppningen är att kunna förbättra informationen till resenärerna fullt ut Nuvarande biljettsystem behöver utvecklas, UL:s och SL:s system behöver fungera bättre ihop och det finns ett behov av att utveckla e-handeln till att fungera i mobiltelefonen. Landstinget behöver stärka sitt arbete kring patientsäkerhet och användandet av infektionsverktyget är ett medel i arbetet med att minska antalet vårdrelaterade infektioner. Rapporterna från verktyget ska ligga till grund för pågående och kommande förbättringsarbeten. Andra viktiga områden är följsamhet till Stramas rekommendationer och handlingsplan kring antibiotikabehandling och minskad antibiotikaresistens. På frågan kring vilken strategi som finns för att förebygga vårdskador och uppnå en vård som kännetecknas av en god patientsäkerhetskultur nämner förvaltningarna bland annat arbetet med basala hygienrutiner, arbetet med värdebaserad vård, ökad andel enkelsalar och ett fortsatt arbete med att utveckla det hälsofrämjande sjukhuset. Andra angreppssätt är utökad distansmonitorering, utökad hemsjukvård och utbildning i patientsäkerhet för alla medarbetare. Utöver det arbete som sker på förvaltningarna sker det förändringar på övergripande nivå i landstinget i syfte att skapa fokus på patientsäkerhetsabetet. Under 2015 har det skapats ett patientsäkerhetsteam på Landstingets ledningskontor som arbetar med övergripande samordning och med redovisning av patientsäkerhetsarbetet. Det har genomförts en utredning kring Stramas organisation. Uppdraget innefattade även att se över organisationen för styrgruppen för smittskydd och vårdhygien samt att konkret beskriva hur det nyligen reviderade 10-punktsprogrammet, angående bekämpande av bakterieresistens och vårdrelaterade infektioner, ska införas i verksamheten. Under planperioden kommer handlingsplaner för patientsäkerhet och förstärkning av uppnådda resultat att vara i fokus. Hos förvaltningarna ligger ansvaret för att resultaten av patientsäkerhetsberättelserna kopplas till handlingsplaner samt för uppföljning och återkoppling av resultaten. Samtliga förvaltningar anger arbetet inom ramen för kompetensförsörjning som en av de viktigare frågorna för landstinget, både på kort och lång sikt. Detta är inte minst viktigt med tanke på det generationsskifte som inleds under planperioden med stora pensionsavgångar. Konkurrensen om arbetskraften från andra landsting och andra arbetsgivare ökar samt att det är en ökad rörlighet hos redan anställda medarbetare. Flera landstingsövergripande strategiska aktiviteter pågår parallellt 3 (40)

30 med förvaltningsegna där samsyn och samarbete inom landstinget och mellan förvaltningarna är viktiga framgångsfaktorer för att nå målet att landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. För bästa möjliga resursanvändning och effektivisering av verksamheten måste utvecklingen av produktions- och kapacitetsplaneringen intensifieras. Det är viktigt att produktionsplanering och gemensam schemaläggning av samtliga yrkesgrupper sker utifrån såväl produktion som forskning och utbildning. Flera förvaltningar nämner vidareutveckling av IT-stöd, tekniska lösningar och förbättrad utdata som viktiga faktorer. Detta möjliggör exempelvis effektivare produktions- och processtyrning, bättre resursplanering och flexiblare uppföljning. Dessutom möjliggörs utveckling av hemsjukvård samt effektivare samverkan i vårdkedjor. Som i föregående förvaltningsanalys lyfter flera förvaltningar vikten av och möjligheterna med det nya beslutsstödet. Vidare rapporterar flera av förvaltningarna om att de arbetar med utveckling och förbättring av processer vilket förväntas ge en effektivare verksamhet. Några förvaltningar lyfter även fram det processbaserade ledningssystemet och det finns en stor tro att det bland annat ska ge bättre förutsättningar för kostnadskontroll. Flertalet förvaltningar rapporterar om vikten av samarbete och samverkan. Samarbete mellan förvaltningarna lyfts fram liksom samverkan inom länet och med kommunerna. I samband med arbetet att bilda Region Uppsala har samarbetet med länets kommuner betonats som en avgörande faktor för att regionen ska kunna genomföra sitt nya uppdrag och bidra till en positiv utveckling av länet. Ett utökat samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningarna är en framgångsfaktor för effektiva verksamheter och vård på rätt vårdnivå. Samarbetet mellan Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset är ett lyckat exempel på ett sådant samarbete över förvaltningsgränserna. Ett annat område med stor utvecklingspotential är samverkan inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Utifrån det nya samverkansavtalet för åren med landsting och regioner inom sjukvårdsregionen ges goda förutsättningar för breddad och fördjupad samverkan båda vad avser högspecialiserad vård och andra delar av hälso- och sjukvården. Ett omfattande förnyelsearbete pågår inom alla förvaltningar. Särskilt kan noteras den omfattande utveckling som pågår vid Akademiska sjukhuset vad gäller arbetssätt, organisation och lokaler. Lasarettet i Enköping arbetar med att förnya arbetssätt med bland annat fler insatser i patientens hem och inom Kollektivtrafikförvaltningen är fokus på att utveckla verksamheten för att nå målet om fossilfri busstrafik år Inom landstingets kärnverksamhet finns stora ekonomiska utmaningar de kommande åren. Inom hälso- och sjukvården har det varit en hög kostnadsutveckling och denna måste sänkas framöver. Det är främst inom sjukhusvården som kostnadsutvecklingen är hög. Även inom kollektivtrafiken är kostnadsökningstakten hög. Inom ramen för lönebildning visar den löneanalys som är gjord efter löneöversyn 2015 att strukturåtgärderna behöver fullföljas även kommande år. Akademiska sjukhuset bedömer att strategiska lönesatsningar kan göras inom ordinarie löneöversyn Akademiska sjukhuset prognostiserar höga läkemedelskostnader kommande år och detta signaleras även från SKL. Även medicinskt material är en post som har en oroväckande utvecklingstakt. Inom primärvården pågår ett arbete med att se över uppdragsinnehåll. Om större förändringar görs inom uppdraget för primärvård kan det också innebära en utökad finansiering. Inom kollektivtrafiken så innebär de avtal som landstinget har med trafikleverantörer att kostnadsökningarna sannolikt kommer vara högre än LPIK. Om satsningar dessutom ska göras inom kollektivtrafiken så kommer det innebära ytterligare kostnadsökningar. 4 (40)

31 Inom kulturområdet har uppräkningar av statsbidrag varit låga de senaste åren och indikationen är att detta kommer att fortsätta. Samtidigt föreslår Skatteverket att en förändring av kostnadsavdragsrätt ska göras inom kulturområdet. Med dessa förutsättningar kommer en utökad finansiering krävas från landstinget förutsatt verksamheten ska bedrivas som idag. Förutom det som har beskrivits ovan så kommer hyreskostnaderna öka markant under planperioden på grund av om- och nybyggnationer. Sen kommer ökade pensionskostnader bidra till kraftigt ökade kostnader från De kraftigt ökade hyres- och pensionskostnaderna under planperioden innebär att landstinget med största sannolikhet kommer ha ett negativt resultat 2019 och det trots att effektiviseringar görs med en procent årligen. I detta antagande är då inga satsningar inom landstingets kärnverksamhet medtagna. För att landstinget ska kunna ha en ekonomi i balans 2019, utan att en skattehöjning görs, krävs strukturförändringar inom landstingets verksamheter. 5 (40)

32 Inledning Arbetet med Landstingsplan och budget inleddes i juni 2015 med uppdrag till alla förvaltningar att ta fram så kallade förvaltningsanalyser. Dessa analyser, som redovisades till ledningskontoret under oktober 2015, ligger till grund för framtagande av denna landstingsövergripande analys för åren Syftet är att skapa ett bra underlag för framtida politiska vägval och vara underlag inför framtagandet av Landstingsplan och budget Förvaltningsanalyserna är även underlag för de verksamhets- och budgetdialoger som ska ske under våren Den landstingsövergripande analysen inleds med en redovisning av olika finansiella förutsättningar. Därefter sammanfattas förvaltningsanalyserna utifrån de fem styrkortsperspektiven; medborgare och kund, ekonomi, produktion, förnyelse samt medarbetare. Varje perspektiv avslutas med slutsatser utifrån förvaltningsanalyserna. Inledningsvis finns en total sammanfattning av den landstingsövergripande analysen och i bilaga redovisas en sammanställning över alla kostnadsförslag i förvaltningarnas analyser. Planeringsförutsättningar Hälsoutveckling Generellt sett är medellivslängden en grov indikator på hur hälsan har utvecklats. Uppsala län ligger fortfarande på fjärde plats i riket när det gäller medellivslängden för kvinnor, 83,8 år. För män är Uppsala län på första plats när det gäller medellivslängden, 80,6 år. Hälsoutvecklingen i länet är god. Befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor 2012 (HLV 2012) samt Liv och hälsa ung (2015) ger information om befolkningens hälsa. Variationen i upplevt hälsotillstånd mellan kommunerna i länet är däremot mycket stor i båda undersökningar. Vi ser att ohälsa i form av till exempel värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest är betydligt vanligare bland personer med kort utbildning än bland personer med lång utbildning. Generellt kan man säga att god hälsa samvarierar starkt med utbildningsnivåer i kommunerna. Psykisk ohälsa betyder mer för upplevelsen av dåligt allmänt hälsotillstånd än fysiska problem, 20 procent av kvinnorna och 15 procent av männen i länet upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste anledningen till att länsinvånarna läggs in på sjukhus eller besöker specialist. Vanligast därefter är rörelseorganens sjukdomar, tumörer och psykiska sjukdomar. Av det totala antalet vårddagar svarar psykiska sjukdomar för en fjärdedel, följt av cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och skador. Antal pågående sjukfall i länet har ökat för båda könen under 2015, framför allt för gruppen som är sjukskriven över 1 år, vilken har ökat med 20 procent under det senaste året. Av pågående sjukfall i länet är det 35 procent som är relaterade till psykisk ohälsa, 39 procent för kvinnor och 28 procent för män, där depression och reaktion på svår stress utgör cirka 2/3 delar av alla pågående sjukskrivningar. Användning av antidepressiva medel i länet har ökat kontinuerligt sedan Sammanfattningsvis kan man utifrån dessa signaler förvänta sig en ökad konsumtion av psykiatrisk vård den närmaste tiden. Barn och ungdomar i länet har en bra tandhälsa. 85 procent av 6-åringarna har kariesfria mjölktänder och 36 procent av 19-åringarna har kariesfria tänder Andelen dagligrökare har vare sig minskat eller ökat sedan Totalt är det elva procent av kvinnorna och tio procent av männen som röker dagligen. 6 (40)

33 Enligt 2015 års Liv och hälsa ung har levnadsvanorna bland eleverna i länet förbättrats jämfört med tidigare år. Bland gymnasieelever är det till exempel cirka 45 procent som aldrig rökt idag jämfört med 40 procent Inga markanta könsskillnader förekommer. Hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjuklighet och tidig död. Andelen som angav att de druckit så mycket alkohol att de varit berusade uppgick 2012 till 27 procent bland männen och 13 procent bland kvinnorna i länet. Det är ungefär samma nivå som En stigande medellivslängd och att allt fler blir äldre är följden av minskade dödsrisker bland yngre och en god medicinsk utveckling, vilket också innebär ökat behov av vård och därmed ökade kostnader. Denna utveckling medför framöver nödvändiga prioriteringar på alla nivåer. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen i länet kommer fortsatt att vara positiv. Ökningen bedöms uppgå till cirka 1 procent per år. År 2016 kommer länets befolkning att uppgå till cirka invånare. Prognoserna pekar på att antalet personer i ålder år kommer att öka år 2020 med 0,85 procent eller 1800 personer. Under samma period kommer antalet personer som är 65 år och äldre att öka med drygt 10 procent eller cirka 7000 personer. En faktor som man inte hade räknat med när prognoserna fastställdes är den ökade immigrationen. Nuvarande immigration från bland annat Syrien innebär för länet en ökning på cirka invånare under Demografiska förutsättningar Åldersfördelningen i Uppsala län visar på en mindre andel personer 60 år och äldre jämfört med riket. I gengäld så är andelen personer i åldern år betydligt högre i länet jämfört med riket. Det finns också stora skillnader mellan länsdelarna. Hur sjukligheten kommer att se ut i framtiden beror bland annat på hur befolkningsstorlek och befolkningssammansättning förändras men också på hur frisk- och riskfaktorerna utvecklas. Under senare decennier är det minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, främst hjärtinfarkt och stroke, som har bidragit mest till ökad medellivslängd, och då främst bland äldre. Flertalet sjukdomar är starkt åldersrelaterade, framför cancersjukdomar och sjukdomar i cirkulationsorganen. Då en tredjedel av alla patienter inom sjukhusvården är över 70 år får det till följd att antalet patienter ökar. Detta innebär, för Uppsala län, att hälso- och sjukvården och samhället i övrigt kommer att ställas inför ett ökande sjukvårdsbehov. Emellertid har Uppsala län bättre förutsättningar att klara framtidens behov i jämförelse med riket. Befolkningen är i stort sett frisk, har relativ goda levnadsvanor och är i genomsnitt yngre än i riket. Medicinsk utveckling Forskningen och utvecklingen inom medicinen och det medicintekniska området påverkar behovet av hälso- och sjukvård. I begreppet innefattas många områden som förbättrade läkemedel, ny teknik, förbättrade operationsmetoder eller organisatoriska förändringar. Det ökande vårdbehovet som bland annat kommer av en växande andel äldre utgör en svårighet för hälso- och sjukvården. Den demografiska faktorn spelar en mindre roll för kostnadsutvecklingen i hälso- och sjukvård än vad tidigare beräkningar pekat på. De stora kostnaderna för vården kommer istället att genereras inom läkemedelsområdet och i form av nya kostsamma behandlingsformer. Den verkligt stora utmaningen ligger i att ge alla del av de möjligheter som den medicinska utvecklingen skapar. 7 (40)

34 I flera studier dras slutsatsen att satsningar på ny teknik inom sjukvården ger välfärdsvinster som bör värderas högre än de ökade kostnader som satsningarna innebär, exempel på välfärdsvinster är fler levnadsår med god hälsa. Möjligheterna att utnyttja ny teknik för att övervaka och behandla patienter i öppenvård och i hemmet ökar. Den medicinska forskningen och den medicintekniska utvecklingen går hand i hand. Möjligheterna att förutsäga, diagnostisera och behandla olika sjukdomstillstånd kommer sannolikt att öka dramatiskt. Genteknologin är ett exempel på ett kunskapsområde vars nya landvinningar i dag bara kan anas, men troligen kommer kunskaperna att i grunden förändra behandlingen av många sjukdomar. För att kunna kunskapsstyra vården behövs system för både värdering och rangordning av nya metoder, teknologier och läkemedel samt en struktur för införande och utvärdering. Sammanfattningsvis kan konstateras att: Utvecklingen inom sjukvårdsteknologin ökar hälso- och sjukvårdskostnaderna mer än den demografiska utvecklingen. Den medicintekniska utvecklingen påverkar utbudet och därigenom behovet av hälso- och sjukvård. Det är omöjligt att förutsäga alla framsteg som den medicinska forskningen kommer att medföra. Det innebär att hälso- och sjukvården måste vara beredd på att flexibelt arbeta med införande av nya metoder, parallellt med att utmönstra metoder som visat sig vara ineffektiva eller kostnadsdrivande utan nyttoeffekt. Den tekniska utvecklingen och ehälsoutvecklingen fortsätter med snabba steg där både öppenvård och slutenvård påverkas. Utvecklingen där utredningar och behandlingar överförs från sluten till öppen vård kommer att fortskrida. Resandeutveckling För att målet om fördubblat antal resor 2020 jämfört med 2006 ska uppnås krävs att resandet ökar mer än hittills. Till och med 2014 är det bara Upptåget och SL-pendeln som har en resandeökning som, om den fortsätter, gör att fördubblingsmålet kan uppnås. Stadsbussarna i Uppsala har ökat resande men ökningstakten är inte tillräckligt stor för att nå målet och för regionbusstrafiken är resandeökningen ganska svag. Under perioden behöver därför resandet med regionbusstrafiken öka betydligt mer än under perioden Fördubblingsmålet kommer inte att kunna uppnås utan stora åtgärder från andra aktörer och i dagsläget finns inte något planerat som kommer att ge så stora resandeökningar. I tabellen har hänsyn tagits till kända förändringar och förutsättningar. Upptåget och regionbuss beräknas köras utan stora förändringar. Stadsbusstrafiken i Uppsala får nytt linjenät från 2017 vilket beräknas ge en större resandeökning jämfört med de senaste åren. Tabell 1: Resandeutveckling, faktisk och rimliga bedömningar för Miljoner resor Tåg 1,2 3,4 3,8 4,9 7,2 7,4 7,6 7,8 Regionbuss 7,2 7,4 7,2 7,0 6,9 7,1 7,3 7,5 Stadsbuss 17,0 16,5 19,0 20,4 21,6 22,8 25,0 26,0 Tätortstrafik 0,3 0,3 0,3 0,3 0,1 0,2 0,3 0,4 Totalt 25,7 27,6 30,4 32,6 35,8 37,5 40,2 41,7 LPIK I landstingsprisindex ger Sveriges kommuner och landsting (SKL) sin bedömning av landstingens prisutveckling. I indexet ingår inga volymförändringar. SKL:s landstingsprisindex (LPIK) baseras på SKL:s ekonomiska antaganden och ändras i takt med nya bedömningar av samhällsekonomin. 8 (40)

35 Tabell 2: Prognos för LPIK, årlig procentuell förändring (källa: Ekonominytt 16/2015) Skatteintäkter 2016 kommer antalet arbetade timmar och pensionsinkomster att öka, vilket innebär att skatteunderlagstillväxten accelererar ytterligare och beräknas visa den största ökningen sedan år Därefter ger visserligen extrajobben viss draghjälp åt sysselsättningsutvecklingen, men arbetade timmar väntas trots det inte öka lika snabbt som under konjunkturuppgångens slutfas. Efter 2016 antas också inkomsterna av arbetslöshetsersättningar minska och en snabbare ökning av grundavdragen. Det är de viktigaste förklaringarna till att skatteunderlaget växer långsammare från och med Den genomsnittliga skatteutvecklingen för Landstinget i Uppsala Län under planperioden prognostiseras till 4,5 procent. Den årliga utvecklingen beräknas till 4,84 procent 2017, 4,7 procent 2018 respektive 4,4 procent Diagram 1: Skatteutveckling i procent (40)

36 Generella statsbidrag De generella statsbidragen används i systemet för kommunalekonomisk utjämning för att utjämna för skillnader i intäkter och strukturella förutsättningar. De är inte avsedda för någon specifik verksamhet utan är på samma sätt som skatteintäkterna föremål för politiska prioriteringar enligt principerna för kommunalt självstyre. Inom de generella statsbidragen regleras också för utökat eller minskat uppdrag mellan stat och kommuner eller landsting enligt finansieringsprincipen. De generella statsbidragen är nominellt oförändrade över åren, de räknas alltså inte upp med prisökningar och förändras inte heller i takt med demografin. Därigenom urholkas värdet av statsbidragen. Utan beslut om nya statsbidrag urholkas därmed kommunernas och landstingens intäkter. Från att de senast åren ha varit en negativ utveckling av det kommunala utjämningsbidraget så kommer dom öka igen under planperioden. Detta beror främst på kompensation för olika regeringssatsningar som lägre skatt för pensionärer, fri mammografi, kostnadsfri tandvård med mera. Efter några år med kostnadsminskningar på nationell nivå för läkemedelsförmånen förväntas en snabbare kostnadsutveckling, bland annat till följd av den kraftigt växande befolkningen och snabbare introduktion av nya läkemedel. Avtalen med regeringen gällande läkemedelsförmånen är ettåriga. Förhandlingen för 2016 påbörjas under hösten Förhoppningsvis kommer avtalen som förhandlas fram motsvara kostnadsbilden men det finns dock inga garantier. Personalkostnader Landstinget hade vid årets slut 2014 cirka anställda och de största yrkeskategorierna i landstinget är hälso- och sjukvårdspersonal. Personalkostnaderna uppgick till miljoner kronor 2014 och storleksmässigt motsvarar det 51 procent av verksamhetens kostnader. Av personalkostnaderna utgjorde löner inklusive sociala avgifter miljoner kronor. De sistnämnda ökade med 331 miljoner kronor mellan 2013 och Det motsvarar en ökning med drygt 6 procent. Timlönekostnadens förändring 2014 jämfört med 2013 på 3,3 procent och ökningen av årsarbetare med 3 procent, vilket motsvarar drygt 240 årsarbetare, ger en uppskattning av effekten på lönekostnadernas utveckling av löneöversyn, förändringar i personalstrukturen samt volymförändring. De medarbetare som rekryterats har varit i huvudsak inom yrkeskategorin hälso- och sjukvårdspersonal. Landstingets utveckling av lönekostnaderna under åren förklaras i diagrammet nedan av dels förändringen i antal årsarbetare dels förändringen i timlönekostnaden. Landstingets kostnader för inhyrd personal under 2014 var 84 miljoner kronor vilket var en ökning med 17 miljoner kronor mellan 2013 och Behov av inhyrd personal är framför allt inom yrkeskategorierna läkare och sjuksköterskor. De stegvisa förändringarna av arbetsgivaravgifter för unga har påbörjats under Det gäller per definition unga som inte fyllt 25 år vid årets ingång. För landstinget innebär det kostnadsökningar 2015 på motsvarande 10 miljoner kronor. Helårseffekten av förändringen 2015 och att hel avgift införs från 1 juni 2016 medför en beräknad kostnadsökning på 34 miljoner kronor för Höjningen till hel avgift 2016 ger en helårseffekt 2017 på 12 miljoner kronor. Löneskatten för äldre, fyllda 65 år, återinförs 2016 och den föreslås uppgå till 6,15 procent. Kostnaderna för återinförd löneskatt för äldre beräknas för 2016 till 13 miljoner kronor för landstinget. 10 (40)

37 Diagram 2: Lönekostnadsutvecklingen vid landstinget, förändringen mellan åren Anm. År 2012 tillkom Kollektivtrafikförvaltningen vilket innebar en ökning av antalet årsarbetare. Pensionskostnader Pensionskostnaderna kommer att öka kraftigt under planperioden. Den huvudsakliga anledningen till den kraftiga ökningen av pensionskostnaden 2017 och 2018 beror på att KPA i sina beräkningar har räknat med stora prisbasbeloppsökningar dessa år till följd av antagandet att inflationen då ökar kraftigt. En annan anledning är att intjänade förmåner ökar. Pensionskostnadernas andel landstingets nettokostnad 2016 är 9,4 procent. År 2017 ökar andelen till 10,7 procent och 2018 till 13,0 procent. Pensionskostnaderna kommer med andra ord ha en stor påverkan på landstingets ekonomi framöver. Diagram 3: Årlig utveckling pensionskostnader i procent 11 (40)

38 Diagram 4: Årliga pensionskostnader Hyreskostnader Under planperioden kommer flera större fastighetsbyggnationer bli färdigställda. Detta kommer att innebära kraftigt ökade kostnader för landstinget. Totalt är de årliga kostnadsökningarna under planperioden 70 miljoner kronor, 192 miljoner kronor respektive 124 miljoner kronor. Ökningen består av två delar den ena är de hyreskostnadsökningar som förvaltningarna får och den andra är de ökade kostnader som Landstingsservice får på grund av den hyresmodell som landstinget tilllämpar. Diagram 4: Årliga kostnadsökningar på grund av byggnationer 12 (40)