FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsstyrelsens sammanträde tisdagen den 1 december 2015 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1 FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde tisdagen den 1 december 2015 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. Tid för justering: tisdagen den 8 december 2015 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 273 Landstingsdirektörens rapport CK Landstingsövergripande analys Informationsärende CK Rapport av vidtagna åtgärder för att nå budget i balans CK Fastställelse av anslagsramar för landstingsstyrelsens övergripande verksamhet inklusive regional verksamhet Centrala förtroendemannakostnader Fördelning för förtroendemannaorganisationen 2016 CK CK Delårsrapport 2015 Samordningsförbundet i Uppsala län Anmälningsärende CK Översyn av tjänstemannaorganisationen i Landstinget i Uppsala län CK Rättspsykiatrisk vård lokalisering och organisation UTGÅR CK Samverkansavtal mellan Handikappföreningarnas samarbetsorganisation i Uppsala län och Landstinget i Uppsala län CK Fortsatt stöd och medverkan i Uppsala Health summit CK Medicinhistoriskt stipendium 2015 CK Bidrag till pensionärsorganisationerna 2016 CK Fördelning av organisationsstöd till länets handikappföreningar samt bidrag till handikapprörelsen 2016 CK Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen CK Nivåstrukturering gynekologisk och urologisk cancer CK

2 288 Finansieringsmodell för specialiseringstjänstgöring (ST) i allmän medicin - UTGÅR CK Förändrad anställning för ST-läkare i allmänmedicin - UTGÅR CK Initiering av upphandlingar 2016 CK Budget 2016 Arbets- och miljömedicin i Uppsala CK Försäljning av fastigheten Luthagen 15:2 CK Granskning Uppföljning av tidigare genomförd granskning av bisysslor Svar till revisionen 294 Betänkandet Barns och ungas rätt till tvångsvård. Förslag till ny LVU remissyttrande till Socialdepartementet 295 Principer för tillsättande av utredningar då beslut inte kan fattas genast svar på motion CK CK CK Maxtaxa på bussen låt resenärerna slippa köpa periodkort svar på motion CK Tillvarata kompetensen hos invånare med utländsk vårdutbildning svar på motion CK Fler tågstopp för Upptåget i västlig riktning svar på motion CK Vårdcentraler längs med länsväg 282 svar på motion CK Återinförande av tidigare IVPA-kriterier svar på motion CK Ledamöter till landstingets pensionärsråd valärende CK Valärenden CK Anmälan av beslut enligt delegation CK Skrivelser för kännedom 305 Regionalt utvecklingsansvar i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län remissyttrande till Finansdepartementet CK

3 Bilaga Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport december 2015 Fördjupad uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering är viktiga styrverktyg för landstinget. Med hjälp av den kunskap som kan inhämtas via granskningar och utvärderingar kan uppdragsgivaren få information om vårdgivares och verksamheters resultat, kvalitet och effektivitet, vilket underlättar för beslut om lämpliga åtgärder. Dessutom ger fördjupad uppföljning och utvärdering direkta effekter för både patienter, skattebetalare och vårdgivare samt bidrar till att minska landstingets kostnader. Följande resultat har kunnat konstateras efter genomförda granskningar och utvärderingar: Minskade kostnader för fysioterapi med cirka 2 miljoner kronor per år (förändring ). Återbetalning från vårdgivare på grund av felaktigt utbetalad ersättning på cirka 2 miljoner kronor (engångsbelopp för 2015). Förbättrad kvalitet i journalföringen hos såväl granskade som icke granskade vårdgivare. Regelförändringar i vårdavtal. Ändringar i landstingets riktlinjer för hjärtsjukvård. Utöver ovanstående bidrar hälso- och sjukvårdsavdelningen med metodkunskap och deltagande i SKL:s projekt för framtagande av en nationell modell för fördjupad uppföljning, som samtliga landsting kommer att kunna använda i arbetet med granskningar och revisioner. Projektet och förslag till nationell modell kommer att redovisas i december Närvård Enligt den av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade närvårdsstrategin 2015 ska vi i år påbörja framtagande av länsgemensam överenskommelse BUS (barn och unga i samverkan). Det har gjorts genom att Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting, TKL, med stöd av skolchefsnätverket har initierat arbetet. En arbetsgrupp med representation från landstinget och kommunernas socialtjänst och elevhälsa har utsetts och leder processen. Arbetsgruppen har tittat på nu gällande riktlinjer i andra regioner och län för att ta del av de goda exempel som finns. Arbetsgruppen har även definierat områden som ska beskrivas i de framtida riktlinjerna. En workshop kommer genomföras i december 2015 med bred representation från landstinget och kommunerna. Syftet är att hämta in synpunkter så att riktlinjen blir ett stöd för samverkan utifrån barnets/den ungas och familjens perspektiv. Workshopen syftar också till att synliggöra utvecklingsområden och utifrån dem starta ett förbättringsarbete.

4 Bilaga Vårdrelaterade infektioner Landstingsstyrelsen har i november beslutat anta strategi för vårdrelaterade infektioner. Utifrån strategin pågår nu inom chefläkarnätverket ett arbete med att ta fram en handlingsplan. Handlingsplanen kommer skickas ut på remiss till berörda verksamheter för att därefter gå upp till politiskt beslut under tidig vår Snabbspår för blodprover kan rädda fler hjärnor För patienter med akut stroke på grund av till exempel en propp i hjärnan är varje minut dyrbar. Samtidigt innebär propplösande behandling en ökad blödningsrisk. Därför har ett snabbspår för akuta Rädda hjärnan-prover skapats på Akademiska sjukhuset. Syftet är säkrare bedömning av blödningsbenägenhet inför eventuell propplösande behandling med trombolys. Ananasgel ska hjälpa svårt brännskadade barn En kräm baserad på ananasextrakt ska utprovas på barn som vårdas för svåra brännskador på Akademiska sjukhuset. Metoden används sedan årsskiftet på vuxna patienter med positiva resultat. Fördelarna är att man slipper skära bort den brända huden före transplantation vilket sparar tid, men också att patienten får mindre ärrvävnad. Information från Kultur och bildning Kultur och bildning arrangerade i enlighet med den regionala Kulturplanen, tillsammans med Upplandsmuseet, ett seminarium om nationella minoriteter för att lyfta landstingets och kommunernas skyldigheter på området. Här belystes de rättigheter som de fem nationella minoriteterna (romer, samer, judar, sverigefinnar och tornedalingar) har när det gäller bl a information, språk, kultur och samråd. Under seminariet föreläste Länsstyrelsen i Stockholm om den nationella minoritetspolitiken samt att exempel på kulturprojekt inom området gavs: Upplandsmuseets arbete med romer, "Romska röster" samt en film och judisk kvinnohistoria i Uppsala, "De blev våra mödrar". Representanter för de judiska och romska minoriteterna delgav sina erfarenheter vid seminariet. Seminariet lockade ca 30 deltagare både från kommunal och regional nivå, men även fr Civilsamhället. Kulturnämnden vid Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun delar varje år ut kulturstipendier. Nu visas en utställning med båda organisationernas stipendiater inom området konst på Offkonsten c/o Teatergalleriet på Uppsala stadsteater. Utställningen invigdes 13 oktober av politiker från respektive nämnd. Fredrik Strid från Tierps kommun erhöll i år landstingets kulturstipendium på 30 tkr. Han undersöker förhållandet mellan människa och natur i sin konst. Utställningen pågår till 29 november. Inspirationsdagen "Låt kulturen ta tid", arrangerades av Kultur och bildning i samverkan med nätverket kulturkraft på Reginateatern. Ett 50-tal personer deltog. Däribland regionala konsulenter och arrangörer, pedagoger fr kulturskolor, särskolor och vanliga skolor fr länets alla kommuner.

5 Bilaga Läkemedelskostnader jan-oktober Landstingets kostnader för läkemedel för perioden januari till oktober 2015 uppgick till 909 mnkr. Kostnader för läkemedel inom förmånen uppgick till 627 mnkr vilket innebär en ökning på 6,4 procent jämfört med samma period Akademiska sjukhuset ökade sina kostnader med 9 procent. Vårdcentralerna ökade sina kostnader med 1,6 procent. Kostnaderna för slutenvårdsläkemedel uppgick till 282 mnkr vilket innebär en ökning med 2,3 procent jämfört med samma period föregående år. Ordnat införande av nya/dyra läkemedel Arbetet med ordnat införande har påbörjats. Den landstingsgemensamma arbetsgruppen ska vid sitt möte i november fatta beslut om underlag för införande av läkemedel vid malignt melanom. En hearing kring läkemedel vid hyperlipidemi (förhöjda blodfettsvärden) kommer att hållas. Införande av läkemedel mot övervikt och fetma planeras. Arbetsgruppens största utmaning är den stora volym av läkemedel som behöver beredas, för närvarande ett 30-tal. Detta arbete måste ske på sikt. Rapport från landstingets representanter i SKL:s nätverk Under hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket på SKL ligger ett antal nätverk där landstingen samarbetar i viktiga frågor. Nedan följer en kort information med exempel på arbete som har skett i några av de olika nätverken under första halvåret I nätverket tandvård har det pågått ett arbete med frågor kring utvecklad barn- och ungdomstandvård samt nyanländas etablering. Under året har det beslutats att arbetet med öppna jämförelser och kvalitetsindikatorer inom tandvård ska fortsätta. Nätverket regional kunskapsstyrningsgrupp har arbetat med idéer kring hur landstinget och regionen ska använda medel från SKL för kunskapsstyrning. Landstinget i Uppsala län har i detta arbete framfört att medel behövs för att öka användningen av luftvägsregistret samt för stöd till primärvården för att skapa möjligheter att delta i programrådens arbete. Aktuella upphandlingar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat om att göra förnyade LOU-upphandlingar gällande drift av psykiatrisk öppenvård i norra länsdelen, Uppsala närakut inklusive ortopedakut samt barnmedicinsk öppenvårdsmottagning med anledning av att landstingets avtal med nuvarande leverantörer löper ut. Landstinget har för närvarande avtal med Närpsykiatri Hätö AB angående psykiatrisk öppenvård i norra länsdelen som avslutas Avtalet med Cityakuten Praktikertjänst AB angående Uppsala närakut avslutas också Aleris AB/Uppsala barncentrum (Fredrik Cederblad) har avtal om barnmedicinsk öppenvårdsmottagning med landstinget fram till och med Arbete pågår med framtagande av förfrågningsunderlag. Tillgänglighet primärvård Primärvården nådde 87 procent tillgänglighet till läkarbesök (offentlig och privat verksamhet tillsammans) under hela oktober månad. Förvaltningen för offentlig primärvård har arbetat kontinuerligt med åtgärder för att säkerställa effektiva flöden och att arbete enligt Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå (BEON). Främst har arbetet riktats mot triage. Triagearbete och översyn av bemanning ligger bakom en ökad

6 Bilaga tillgänglighet generellt inom primärvården. Nya arbetssätt som drop-in besök har också ökat den totala tillgängligheten. Tillgänglighet specialistvård Resultaten av vårdgaranti för nybesök är i september oförändrad på 69 procent, och för operation och behandling 72 procent. Lasarettet i Enköping och Akademiska noterar små förändringar i tillgänglighet. Akademiska noterar att det under året varit ett ökat antal inkommande remisser till flertalet av verksamheterna. Resultatet av detta är ökade patienter i kö trots att besök, operationer och behandlingar genomförs enligt planering. Inom områden med extra planeringsstöd ses långsamt resultat av minskat antal väntande i kö. Vårdgarantienheten arbetar kontinuerligt med att inhämta fler uppdrag utav verksamheterna. Förbättrade rutiner för remisshantering ökar Vårdgarantienheten utförda insatser. Och det proaktiva arbetet fortsätter. Inom området cancer arbetar berörda förvaltningar inom landstinget i Uppsala län genom ett mycket aktivt arbete för att implementera Cancerplanen för Uppsala- Örebroregionen. På samma sätt är verksamheterna engagerade i att ytterligare förbättra kvalitet och tillgänglighet i cancervården genom processinriktad utveckling inom standardiserade vårdförlopp och värdebaserad vård. Tjänstemannaorganisationsutredningen Landstingsstyrelsen beslutade , 121, att ge landstingsdirektören i uppdrag att lämna förslag till ny tjänstemannaorganisation anpassad till den nya förtroendemannaorganisationen. I ett första steg beslutas om organisatoriska förändringar rörande delar av Landstingets ledningskontor. Förändringarna siktar främst på ett välorganiserat stöd till förtroendemannaorganisationen, ett behov av kompetensförstärkning rörande kvalificerade utredningar och att skapa ett mer sammanhållet tjänstemannastöd. Produktionsstyrelsen upphör Av det skälet kommer produktionsavdelningen att upphöra. De anställda flyttar till andra enheter inom landstinget. Vidare bildas en utrednings- och utvecklingsenhet för kvalificerade utredningar inom samtliga av landstingets kärnverksamheter, placerad i landstingsdirektörens stab. Ett sammanhållet nämndkansli bildas för sekreterarstöd till landstingets egna styrelser och nämnder, med början med de styrelser och nämnder som är knutna till Landstingets ledningskontor. Även en ehälsoenhet bildas. Ledningskontorets administrativa avdelning omformas, så att följande befintliga funktioner kompletterar de nuvarande ingående enheterna: it-avdelningen, som bildar en it-enhet, huvuddelen av kommunikationavdelningen och ovan nämnda nämndkansli och ehälsoenhet.

7 Bilaga Vissa övergripande funktioner inom kommunikationsavdelningen kommer att placeras i landstingsdirektörens stab. Samtliga ovanstående förändringar gäller fr.o.m Fler använder hälso- och sjukvårdens e-tjänster Användningen av hälso- och sjukvårdens e-tjänster ökar kraftigt i Uppsala län. Under september gjordes inloggningar på 1177.se, en ökning med 73 procent jämfört med samma period förra året. Hösten 2011 började landstinget att erbjuda e-tjänster. Sedan dess har av länets invånare utnyttjat möjligheten att till exempel förnya recept, boka och ändra tid på mottagning eller ta del av sin journal. Den tjänst som är populärast är journalen, som landstinget var först i Sverige med att erbjuda. I september tog personer del av sin journal vid ett eller flera tillfällen. En attitydmätning som gjorts av 1177 Vårdguiden visar att invånarna är nöjda med tjänsterna. Undersökningen genomfördes som en webbenkät, där ett så kallat Nöjd Kund-Index togs fram. NKI i Uppsala län ligger på 73, där gränsen för mycket nöjd är 74. Den tjänst som invånarna var nöjdast med var att se vilka läkemedel på recept. Det fick ett nöjdhetsvärde på 9 jämfört med 8,1 i riket. Invånarna var också nöjda med möjligheten att ta del av sin journal, med medelvärdet 8,1 jämfört med 7,5 i riket. Tjänsten boka/omboka tid fick 7,9, jämfört med 7,4 i riket. Hälso- och sjukvårdens e-tjänster har tidigare gått under namnet Mina vårdkontakter. Från och med i höst byter de namn till 1177 Vårdguidens e-tjänster. Mediebilden av landstinget 1 31 oktober 2015 Större nyheter Landstinget publicerade färsk statistik som visade att väntetiderna kortats sedan landstingen i Uppsala län och Västmanland tillsammans tagit över ambulansdirigeringen i egen regi. Kvaliteten i bedömningarna har också ökat. Uppgifterna ifrågasattes av SOS Alarm, men mediegenomslaget var nästan uteslutande positivt. Medierna fortsatte att rapportera om fördyringen av byggprojektet vid Akademiska sjukhuset, vilket gav en huvudsakligen neutral bild med en dragning åt det negativa. Det fick stor uppmärksamhet när en tidigare anställd berättade om hon tystats efter att ha ifrågasatt kostnaderna. Landstinget bad om ursäkt och den negativa publiciteten vändes till en positiv bild. Landstinget arrangerade en stor katastrofövning med ett fiktivt helikopterhaveri inom Akademiska sjukhusets område. Mediabevakningen var omfattande och gav en positiv bild av landstingets beredskapsarbete.

8 Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Asylboenden får hälsoundersökningar på plats Akademiska först med ny behandling vid ändtarmscancer Får anropa taxi till bussen Mobilappen ska hjälpa alkoholister Tusentals har nappat på gratisåk Barn i Uppsala ska få vård hemma Stenhagen ska få vårdcentral Så många har laddat ner UL-appen Upplands lokaltrafik skärper kraven på trafikbolagen att rapportera Vårdcentral ska locka pendlare Akademiska sjukhuset bra på cancervård Uppsala läns landsting näst bäst på ekomat Gyllene lösning på p-problem Snabbspår på labbet räddar liv Knivsta får ambulans under en månad Negativt: Svårare få tid hos öron-, näsa-, halsläkare Brister i hemsjukvård drabbar cancersjuka barn Inga nya läkartider till BUP Unga sköterskor missnöjda med lönerna Bilaga Neutralt: Slagna barn ska spåras av tandvården Specialistläkare återvänder till Tierp Rehabcentrum klart 2017 Sista landstingsvalet kan ha hållits Ny modell för underskotten Ny upphandling av närakuten Före detta direktör intar tung position Förbund för luftambulans Felskyltat på bussarna Överens över gränsen om att samarbeta inom vården Akademiska gjorde inget fel i Bålstafallet Oklart när Heby får ungdomsmottagning Nu ska politiker åka buss i blindo Nu råder brist på barnvaccin Akademiska vill värva donatorer Anställningsstopp ska spara 200 miljoner 100 miljoner för ny helikopter Facket kollar löner vid Ackisbygge Nya regler mot mutor i tjänst Oskuldskontroller ska redovisas Patientkommentarer i nätjournaler får grönt ljus av förvaltningsrätten 300 flyttar in i Ackis äldsta del Flyktingström kräver fördubblade resurser/1400 i kö för att få hälsoundersökning Landstingschef får sluta på grund av fördyrat bygge

9 Bilaga UL avvecklar tryckta tidtabeller Nya chefer för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Sprututbytesprogram kan införas i vår Akademisk vårdcentral Flera nekas test för farliga sjukdomar nu förändrar landstinget reglerna Ulleråker kan bli en förlustaffär Spädbarn ska vaccineras mot hepatit Närakuten blir kvar

10 Bilaga 273 Landstingsdirektörens ekonomirapport Oktober 2015

11 Ekonomi Sammanfattning Bilaga (11) Landstingets årsprognos är minus 107 miljoner kronor, vilket är 144 miljoner kronor sämre än budget och en försämring jämfört med föregående prognos med 48 miljoner kronor. Försämringen mot föregående prognos beror på att Akademiska sjukhuset försämrar sin prognos med 60 miljoner kronor till följd av fortsatta kapacitetsproblem med stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar, vilket får konsekvenser på intäktssidan. Prognosförsämringen beror även på ökade konsultkostnader samt att den vård som bedrivs blir allt mer avancerad vilket fortsätter driva kostnaderna för medicinskt material. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter förbättrar sin prognos med 12 miljoner kronor. Förbättringen beror framför allt på lägre kostnader för smittskyddsläkemedel, som har legat på en betydligt lägre nivå under hösten jämfört med i våras. Det är oroväckande att så många verksamheter har en ekonomisk obalans. Dessutom hade landstingets prognostiserade resultat varit ännu sämre om det inte vore för två engångsintäkter på totalt 112 miljoner kronor 1. Utan dessa engångsintäkter hade landstingets resultat varit minus 219 miljoner kronor. Förutom de effektiviseringskrav som finns framöver så behöver landstinget vidta strukturella åtgärder för att få en hållbar ekonomi över tid. Den enskilt största kostnadsposten för landstinget är lönekostnader. Lönekostnaderna prognostiseras öka med 5,3 procent mellan åren. Detta är till stor del kopplat till en ökning av antal årsarbetare inom landstinget. Samtidigt ökar inte produktionen i motsvarande takt, vilket i längden inte är en hållbar utveckling. Utöver landstingets prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en årsprognos på plus 4 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är i nivå budget. Tabell 1: Årsprognos 2015 Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Årets resultat Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav Återbetalning för AFA-medel, på 60 miljoner kronor och ett kostnadsbidrag från SPV på 52 miljoner kronor.

12 Bilaga (11) Orsaker till avvikelse årsbudget-årsprognos Den negativa avvikelsen mot årsbudgeten förklaras nedan: Hälso- och sjukvårdsstyrelsens positiva prognos beror på minskade kostnader för köpt vård, minskade läkemedelskostnader och återbetalning av målrelaterad ersättning. Akademiska sjukhusets negativa prognos är främst en följd av lägre riks- och regionintäkter. En stor bidragande orsak är även en hög personalkostnadsutveckling mellan åren. Lasarettet i Enköping lämnar efter augusti en positiv årsprognos. En förutsättning för den positiva prognosen är att lasarettet tillskjuts finansiering motsvarande 11,2 miljoner kronor för samarbete med Akademiska sjukhuset Hälsa och habiliterings arbete med att minska ökningstakten för hjälpmedelskostnader har fått genomslag. Detta i kombination med svårigheter att rekrytera personal inom vissa yrkesgrupper, och medföljande vakanser, utgör en stor del av orsaken till förvaltningens positiva årsprognos. Landstingsservice underskott beror på att förvaltningen inte ersätts för de vårdnära servicetjänster som man utför åt förvaltningarna. Landstingsservice hade i sin budget räknat med en intäkt för detta. Landstingets resurscentrums negativa prognos beror främst på underskott för sjukresor men även ökade kostnader för smittspårning och obduktioner samt vårdkostnader för tillståndslösa. De största orsakerna till Kollektivtrafikförvaltningens befarade underskott är lägre biljettintäkter och lägre intäkter för skolkort. För Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter (inkl. finansverksamhet) finns både positiva och negativa avvikelser. Den främsta positiva avvikelsen beror på ökat läkemedelsstatsbidrag (+99 mnkr). Anledningen till detta är att regeringen och SKL nu har slutit ett avtal för 2015 för läkemedelsbidraget. Avtalet innebär högre intäkter för läkemedel inom förmånen men främst beror det på att landstingen får ersättning för Hepatit-C läkemedel både för 2014 och Andra positiva poster är återbetalning av AFA-pengar (+60 mnkr), kostnadsbidrag från SPV (+52 mnkr), lägre pensionskostnader (+10 mnkr) samt att kömiljarden erhålls (+35 mnkr). De största negativa posterna är lägre skatteintäkter (-60 mnkr), lägre ränteintäkter på placeringar (-33 mnkr) och ökade kostnader för Hepatit-C läkemedel (-32 mnkr). Total budgetavvikelse +56 mnkr -260 mnkr +7 mnkr +8 mnkr -19 mnkr -21 mnkr -26 mnkr +111 mnkr -144 mnkr Ackumulerat utfall Landstingets resultat för perioden januari-oktober är plus 75 miljoner kronor 2, vilket ska jämföras med periodens budget på plus 146 miljoner kronor. Resultatet är alltså 71 miljoner kronor sämre än budgeten till och med oktober. Landstingets periodiseringskurva innebär att resultatet de två sista månaderna kommer vara negativt, vilket överensstämmer med det prognostiserade resultatet. Om man bortser från de engångsintäkter som landstinget erhållit så är det på intäktssidan främst riks- och regionintäkter, skatter och trafikintäkter som avviker negativt mot budget. Vid en analys av riks- och regionintäkterna utifrån ett rullande-12 månaders diagram (innebär att det vid varje mättillfälle är ett helt års utfall/budget som visas) så visas tydligt att utfallet konsekvent har legat under budget. Av detta kan utläsas att Akademiska sjukhuset har en för positiv syn på intäktsstorleken i sin budget. Vid de sista mätpunkterna ser vi att glappet mellan utfall och budget blir större, vilket speglas i sjukhusets årsprognos. 2 I utfallet ingår engångsintäkter på 99 miljoner kronor (AFA, SPV).

13 Bilaga (11) Diagram 1: Rullande 12 riks- och regionintäkter Dec 13 - nov 14 Helår 2014 Feb 14 - jan 15 Mars 14 - feb 15 RR-intäkter April 14 - mars 15 Maj 14 - april 15 Juni 14 - maj 15 Juli 14 - juni 15 Aug 14 - juli 15 Sep 14 - aug 15 Okt 14 - sep 15 Nov 14 - okt 15 Utfall RR Budget RR På intäktssidan finns även en stor positiv avvikelse för statsbidrag. Detta beror på att landstinget får mer intäkter för läkemedelsförmånen främst beroende på en ökad finansiering för Hepatit-C läkemedel. På kostnadssidan är det ett flertal negativa avvikelser. Avvikelsen under perioden för lönekostnaderna beror på högre kostnader för övertid, jour och beredskap respektive semesterlön. Avvikelsen för medicinskt material är kopplad till ett högre utfall än budgeterat på Akademiska sjukhuset. Det är främst kostnader för medicinskt material, implantat och laboratoriematerial som ökar. Om en analys görs i ett rullande 12-månaders diagram för medicinskt material så framgår tydligt att det konsekvent finns en negativ avvikelse mellan utfall och budget. Det är viktigt att sjukhuset fortsättningsvis budgeterar realistiska nivåer för medicinskt material. Diagram 2: Rullande 12 kostnader för medicinskt material Medicinskt material 600 Dec 13 - nov 14 Helår 2014 Feb 14 - jan 15 Mars 14 - feb 15 April 14 - mars 15 Maj 14 - april 15 Juni 14 - maj 15 Juli 14 - juni 15 Aug 14 - juli 15 Sep 14 - aug 15 Okt 14 - sep 15 Nov 14 - okt 15 Utfall medicinskt material Budget medicinskt material Kostnadsökningen för lokal- och fastighetskostnader jämfört med budget hänförs huvudsakligen till ej budgeterade kostnader för externa avtalsarbeten, ökad kostnad för extern inhyrning och ökade kostnader för inköpta servicetjänster.

14 Bilaga (11) Nettokostnadsutveckling i landstinget Prognosen för nettokostnadsutvecklingen 2015 är 6,0 procent exklusive jämförelsestörande poster 3. Föregående prognos var nettokostnaden densamma. Anledningen till den ökade nettokostnadsutvecklingen beror på Akademiska sjukhusets försämrade resultat. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen är 3,1 procent. Tabell 2: Nettokostnadsutveckling Procent Prognos 2015 Föreg. prognos Budget 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Nettokostnadsutveckling 6,0 5,4 3,1 5,5 5,6 3,2 *Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen baseras på budgeterad nettokostnad i LPB jämfört med nettokostnaden i bokslutet 2014 (justerat för jämförelsestörande poster). Likvida medel och pensionsplaceringar Landstingets likvida medel uppgår till miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på miljoner kronor och ett marknadsvärde på miljoner kronor samt har avkastat i snitt 2,73 procent under månaden att jämföra med jämförelseindex på 3,21 procent. Hittills i år har pensionsplaceringarna avkastat i snitt 4,14 procent att jämföra med jämförelseindex på 5,05 procent. Investeringar Landstingets investeringsbud get 2015 är totalt miljoner kronor, varav miljoner kronor är fastighetsinvesteringar och 706 miljoner kronor är immateriella och materiella investeringar. Fastighetsinvesteringar Prognosen för fastighetsinvesteringarna är miljoner kronor. Avvikelsen på 166 miljoner kronor beror främst på förskjutningar i tid av projekt i genomförandefas, nybyggnation av J-huset/ingång 100 och Rudbeck 4. Ett antal pågående investeringar som är i genomförandefasen beräknas bli dyrare än budgeterat. A1:an beräknas kosta mer (dyrare och mer omfattande än budgeterat). Ett antal projekt beräknas bli dyrare jämfört med budget på grund av förskjutningar i tid exempelvis Rudbeck R3, akuten i Enköping och övriga investeringar inom Framtidens Akademiska. Stora avvikelser finns också för planerade investeringar exempelvis Stadsbussdepån och nytt produktionskök. Immateriella och materiella investeringar Prognosen för immateriella och materiella investeringar är 340 miljoner kronor, vilket alltså är 366 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på lägre investeringsprognoser från Akademiska sjukhuset (-226 miljoner kronor), Kollektivtrafikförvaltningen (-50 miljoner kronor) och landstingsstyrelsens övergripande verksamheter (-59 miljoner kronor). För sjukhuset beror den lägre nivån främst på att investeringar inte hinner genomföras i den takt som var tänkt. Kollektivtrafikförvaltningen prioriterar inte ett flertal investeringar under 2015, därav avvikelsen. I investeringsbudgeten för de landstingsövergripande verksamheterna fanns budget för ledningssystem med. Då inriktningen för ledningssystem har ändrats sedan budgeten togs så innebär det därför en avvikelse. 3 Återbetalning AFA 60 mnkr, kostnadsbidrag SPV 52 mnkr.

15 Medarbetare Bilaga (11) Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,6 procent jämfört med Det är en minskning med 0,1 procentenhet jämfört med efter september. Det genomsnittliga antalet årsarbetare i landstinget är och det är en ökning med 170 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med oktober i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med 2,1 procent. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna undersköterskor, handläggare, specialistutbildade sjuksköterskor och specialistläkare. Vid Akademiska sjukhuset har antalet årsarbetare ökat med i genomsnitt 129 årsarbetare. Akademiska redovisar i sin månadsrapport en ökning med 133 årsarbetare, men då är externa projekt undantagna vilka har minskat med 4 vid en jämförelse mellan åren. Akademiska redovisar att drygt hälften av ökningen är en effekt av beslutad verksamhetsutveckling under året. Ett flertal åtgärder genomförs inom Akademiska för att uppnå en ekonomi i balans, bland annat förstärkt anställningsstopp och genomlysning av registreringar i personalsystemen. Hälsa och Habilitering har ökat antalet årsarbetare med anledning av den närvårdsavdelning som öppnade i Uppsala i augusti Närvårdsavdelningen kommer successivt att utöka antalet platser. Det svåra rekryteringsläget gällande sjuksköterskor kan medföra ökade kostnader för inhyrd personal. Även gällande psykologer är det ett besvärligt rekryteringsläge vid Hälsa och Habilitering. Primärvården har ökat antalet årsarbetare enligt planerad förstärkning av sjuksköterskor, sjukgymnaster och psykologer. Primärvården skriver i sin månadsrapport att vissa vårdcentraler har personalförsörjningsproblem såsom Svartbäcken, Årsta och Knutby vårdcentraler. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat på grund av besvärligt rekryteringsläge. Vid landstingets resurscentrum har antalet årsarbetare ökat vilket främst beror på beslutad satsning att ytterligare förbättra funktionaliteten i vårdsystemen samt förbereda för en uppgradering av Cosmic. Diagram 3: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis utveckling, LUL Kostnaderna för inhyrd personal är 72 miljoner kronor till och med oktober. Årsbudgeten är 32 miljoner kronor. År 2014 var kostnaderna 84 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för jämförelse mot föregående år. Akademiska sjukhuset har fortsatt behov av inhyrd personal, främst sjuksköterskor men även läkare och medicinska sekreterare. Primärvården har brist på anställda distriktsläkare vilket har

16 Bilaga (11) lett till ett fortsatt stort beroende av inhyrda läkare. Vid Lasarettet i Enköping är personalomsättningen fortsatt hög och tillsammans med ett besvärligt rekryteringsläge gällande specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor kvarstår behovet av inhyrd personal. Den inhyrda personalen vid lasarettet motsvarar 16 årsarbetare jämfört med 5,6 årsarbetare under samma period föregående år. En förskjutning har skett mot att lasarettet nu hyr in fler sjuksköterskor än läkare. Hälsa och habilitering har behov av inhyrd personal både gällande läkare och sjuksköterskor. Tabell 3: Inhyrd personal, miljoner kronor Konto Ack utfall okt 2015 Ack utfall okt 2014 Årsbudget 2015 Bokslut 2014 Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Summa Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter oktober 5 procent. Sjukfrånvaron är något högre jämfört med helår 2014 då sjukfrånvaron var 4,9 procent. Den totala sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper (- 29 år, år, 50 år -) visar en ökning i samtliga åldersgrupper. Sett till kön har sjukfrånvaron ökat för kvinnor, medan den är oförändrad för män. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 59 miljoner kronor efter oktober och det är sex miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på cirka 12 procent. Diagram 4: Total sjukfrånvaro i procent

17 Bilaga (11) Bilagor Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

18 Bilaga (11) Likviditet Pensionsplaceringar Anskaffningsvärde Marknadsvärde AVK sen mån (%) AVK hittills i år (%) Vikt % Svensk räntemarknad ,20 0,27 48 Svensk aktiemarknad ,96 10,30 16 Utländsk aktiemarknad ,04 8,98 22 Alternativa investeringar ,03-2,02 14 Kassa TOTALT: ,73 4, Likvida medel inklusive korta placeringar: Belopp Räntetilläggskonto Nordea Swedbank TOTALT:

19 Analys av utvalda intäkts- och kostnadsslag Bilaga (11) Diagrammen nedan har gjorts i rullande-12 månaders perioder. Detta innebär att det vid varje mättillfälle är ett helt års utfall/budget som visas. Diagrammen visar utvecklingen i pengar, i faktiska priser för både utfall och budget och hur dessa förhåller sig till varandra. Diagram 5: Rullande 12 lönekostnader inkl. inhyrd personal Lönekostnader inkl inhyrd personal 6100 Dec 13 - nov 14 Helår 2014 Feb 14 - Mars 14 April 14 jan 15 - feb 15 - mars 15 Maj 14 -Juni 14 - Juli 14 - april 15 maj 15 juni 15 Aug 14 -Sep 14 - juli 15 aug 15 Okt 14 -Nov 14 - sep 15 okt 15 Utfall lönekostn inkl inhyrd personal Budget lönekostn inkl inhyrd personal Som visas i diagrammet ovan har det funnits en obalans mellan utfall och budget för lönekostnaderna. En trend är dock att obalansen minskar. En trolig orsak till att budget nu närmar sig utfallet är att budgetarbetet varit mer synkroniserat. Diagram 6: Rullande 12 läkemedelskostnader Läkemedelskostnader 860 Dec 13 - nov 14 Helår 2014 Feb 14 - Mars 14 April 14 jan 15 - feb 15 - mars 15 Maj 14 -Juni 14 - Juli 14 - april 15 maj 15 juni 15 Aug 14 -Sep 14 - juli 15 aug 15 Okt 14 -Nov 14 - sep 15 okt 15 Utfall läkemedel Budget läkemedel Budget har huvudsakligen legat under utfallet. Akademiska sjukhuset är den förvaltning som har en negativ avvikelse mot budget. Anledningen till detta är att sjukhuset historiskt fått finansiering för uppräkning och demografi men detta räcker inte för att finansiera de ökade läkemedelskostnaderna. Detta är sannolikt kopplat till att universitetssjukhus är tidiga med att införa

20 Bilaga (11) nya läkemedel som därmed kostar mer. Från 2015 har dock Akademiska fått en ökad kompensation för läkemedelskostnaderna. Detta märks nu i diagrammet, då gapet mellan utfall och budget minskar.

21 Bilaga 274 Landstingsövergripande analys Underlag till politiskt inriktningsdokument

22 Bilaga 274 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Planeringsförutsättningar... 6 Hälsoutveckling... 6 Befolkningsutveckling... 7 Demografiska förutsättningar... 7 Medicinsk utveckling... 7 Resandeutveckling... 8 LPIK... 8 Skatteintäkter... 9 Generella statsbidrag Personalkostnader Pensionskostnader Hyreskostnader Medborgare och kund Utmaningar, möjligheter och angreppssätt för att hantera dessa Slutsatser Ekonomi Utmaningar, möjligheter och angreppssätt för att hantera dessa Ekonomiska konsekvenser Slutsatser Produktion Utmaningar, möjligheter och angreppssätt för att hantera dessa Slutsatser Förnyelseperspektivet Utmaningar, möjligheter och angreppssätt för att hantera dessa Slutsatser Medarbetarperspektivet Utmaningar, möjligheter och angreppssätt för att hantera dessa Slutsatser Riktade frågor (40)

23 Bilaga 274 Sammanfattning Tillgängligheten nämns av de flesta förvaltningar som en utmaning. Tillgängligheten påverkas bland annat av att vård bedrivs på rätt vårdnivå, produktionsplanering och kompetensförsörjning. En god tillgänglighet med fler patienter som kan tas emot gör det samtidigt möjligt att behålla och utveckla den avancerade sjukvården. Den nya, nu gällande, patientlagen kan komma att medföra förändringar i form av ökade eller minskade patientflöden. Ett ehälsoarbete ger möjlighet till ökad tillgänglighet genom att mindre tid behöver lägga på administration, genom minskat dubbelarbete och genom en ökad patientmedverkan. Ett exempel är att öka tillgängligheten genom att erbjuda stöd och behandling via internet. En plattform för olika utbildningar och behandlingar prövas nu i flera landsting. Andra exempel på ehälsa är distansvård och möjligheten att utnyttja olika tjänster via 1177 vårdguidens e-tjänster. Flera av förvaltningarna efterfrågar en central ehälsofunktion och en landstingsgemensam strategi för ehälsoarbetet. En annan möjlighet i arbetet med att öka tillgängligheten och öka möjligheten till god vård är sjukvård via mobila team. Ett ökat inslag av specialistvård i öppenvården och mobila verksamheter ökar möjligheten för att patienter ska kunna få vård i den egna länsdelen. Denna form av vård bidrar även till en ökad vårdkvalitet för äldre patienter då de mobila teamen möjliggör vård i hemmet istället för besök på en akutmottagning. Inom kollektivtrafiken finns ett utvecklingsbehov vad gäller reseinformation exempelvis kring trafikstörningar. Ett system för samlad trafikinformation införs under 2016 och förhoppningen är att kunna förbättra informationen till resenärerna fullt ut Nuvarande biljettsystem behöver utvecklas, UL:s och SL:s system behöver fungera bättre ihop och det finns ett behov av att utveckla e-handeln till att fungera i mobiltelefonen. Landstinget behöver stärka sitt arbete kring patientsäkerhet och användandet av infektionsverktyget är ett medel i arbetet med att minska antalet vårdrelaterade infektioner. Rapporterna från verktyget ska ligga till grund för pågående och kommande förbättringsarbeten. Andra viktiga områden är följsamhet till Stramas rekommendationer och handlingsplan kring antibiotikabehandling och minskad antibiotikaresistens. På frågan kring vilken strategi som finns för att förebygga vårdskador och uppnå en vård som kännetecknas av en god patientsäkerhetskultur nämner förvaltningarna bland annat arbetet med basala hygienrutiner, arbetet med värdebaserad vård, ökad andel enkelsalar och ett fortsatt arbete med att utveckla det hälsofrämjande sjukhuset. Andra angreppssätt är utökad distansmonitorering, utökad hemsjukvård och utbildning i patientsäkerhet för alla medarbetare. Utöver det arbete som sker på förvaltningarna sker det förändringar på övergripande nivå i landstinget i syfte att skapa fokus på patientsäkerhetsabetet. Under 2015 har det skapats ett patientsäkerhetsteam på Landstingets ledningskontor som arbetar med övergripande samordning och med redovisning av patientsäkerhetsarbetet. Det har genomförts en utredning kring Stramas organisation. Uppdraget innefattade även att se över organisationen för styrgruppen för smittskydd och vårdhygien samt att konkret beskriva hur det nyligen reviderade 10-punktsprogrammet, angående bekämpande av bakterieresistens och vårdrelaterade infektioner, ska införas i verksamheten. Under planperioden kommer handlingsplaner för patientsäkerhet och förstärkning av uppnådda resultat att vara i fokus. Hos förvaltningarna ligger ansvaret för att resultaten av patientsäkerhetsberättelserna kopplas till handlingsplaner samt för uppföljning och återkoppling av resultaten. Samtliga förvaltningar anger arbetet inom ramen för kompetensförsörjning som en av de viktigare frågorna för landstinget, både på kort och lång sikt. Detta är inte minst viktigt med tanke på det generationsskifte som inleds under planperioden med stora pensionsavgångar. Konkurrensen om arbetskraften från andra landsting och andra arbetsgivare ökar samt att det är en ökad rörlighet hos redan anställda medarbetare. Flera landstingsövergripande strategiska aktiviteter pågår parallellt 3 (40)

24 Bilaga 274 med förvaltningsegna där samsyn och samarbete inom landstinget och mellan förvaltningarna är viktiga framgångsfaktorer för att nå målet att landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. För bästa möjliga resursanvändning och effektivisering av verksamheten måste utvecklingen av produktions- och kapacitetsplaneringen intensifieras. Det är viktigt att produktionsplanering och gemensam schemaläggning av samtliga yrkesgrupper sker utifrån såväl produktion som forskning och utbildning. Flera förvaltningar nämner vidareutveckling av IT-stöd, tekniska lösningar och förbättrad utdata som viktiga faktorer. Detta möjliggör exempelvis effektivare produktions- och processtyrning, bättre resursplanering och flexiblare uppföljning. Dessutom möjliggörs utveckling av hemsjukvård samt effektivare samverkan i vårdkedjor. Som i föregående förvaltningsanalys lyfter flera förvaltningar vikten av och möjligheterna med det nya beslutsstödet. Vidare rapporterar flera av förvaltningarna om att de arbetar med utveckling och förbättring av processer vilket förväntas ge en effektivare verksamhet. Några förvaltningar lyfter även fram det processbaserade ledningssystemet och det finns en stor tro att det bland annat ska ge bättre förutsättningar för kostnadskontroll. Flertalet förvaltningar rapporterar om vikten av samarbete och samverkan. Samarbete mellan förvaltningarna lyfts fram liksom samverkan inom länet och med kommunerna. I samband med arbetet att bilda Region Uppsala har samarbetet med länets kommuner betonats som en avgörande faktor för att regionen ska kunna genomföra sitt nya uppdrag och bidra till en positiv utveckling av länet. Ett utökat samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningarna är en framgångsfaktor för effektiva verksamheter och vård på rätt vårdnivå. Samarbetet mellan Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset är ett lyckat exempel på ett sådant samarbete över förvaltningsgränserna. Ett annat område med stor utvecklingspotential är samverkan inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Utifrån det nya samverkansavtalet för åren med landsting och regioner inom sjukvårdsregionen ges goda förutsättningar för breddad och fördjupad samverkan båda vad avser högspecialiserad vård och andra delar av hälso- och sjukvården. Ett omfattande förnyelsearbete pågår inom alla förvaltningar. Särskilt kan noteras den omfattande utveckling som pågår vid Akademiska sjukhuset vad gäller arbetssätt, organisation och lokaler. Lasarettet i Enköping arbetar med att förnya arbetssätt med bland annat fler insatser i patientens hem och inom Kollektivtrafikförvaltningen är fokus på att utveckla verksamheten för att nå målet om fossilfri busstrafik år Inom landstingets kärnverksamhet finns stora ekonomiska utmaningar de kommande åren. Inom hälso- och sjukvården har det varit en hög kostnadsutveckling och denna måste sänkas framöver. Det är främst inom sjukhusvården som kostnadsutvecklingen är hög. Även inom kollektivtrafiken är kostnadsökningstakten hög. Inom ramen för lönebildning visar den löneanalys som är gjord efter löneöversyn 2015 att strukturåtgärderna behöver fullföljas även kommande år. Akademiska sjukhuset bedömer att strategiska lönesatsningar kan göras inom ordinarie löneöversyn Akademiska sjukhuset prognostiserar höga läkemedelskostnader kommande år och detta signaleras även från SKL. Även medicinskt material är en post som har en oroväckande utvecklingstakt. Inom primärvården pågår ett arbete med att se över uppdragsinnehåll. Om större förändringar görs inom uppdraget för primärvård kan det också innebära en utökad finansiering. Inom kollektivtrafiken så innebär de avtal som landstinget har med trafikleverantörer att kostnadsökningarna sannolikt kommer vara högre än LPIK. Om satsningar dessutom ska göras inom kollektivtrafiken så kommer det innebära ytterligare kostnadsökningar. 4 (40)

25 Bilaga 274 Inom kulturområdet har uppräkningar av statsbidrag varit låga de senaste åren och indikationen är att detta kommer att fortsätta. Samtidigt föreslår Skatteverket att en förändring av kostnadsavdragsrätt ska göras inom kulturområdet. Med dessa förutsättningar kommer en utökad finansiering krävas från landstinget förutsatt verksamheten ska bedrivas som idag. Förutom det som har beskrivits ovan så kommer hyreskostnaderna öka markant under planperioden på grund av om- och nybyggnationer. Sen kommer ökade pensionskostnader bidra till kraftigt ökade kostnader från De kraftigt ökade hyres- och pensionskostnaderna under planperioden innebär att landstinget med största sannolikhet kommer ha ett negativt resultat 2019 och det trots att effektiviseringar görs med en procent årligen. I detta antagande är då inga satsningar inom landstingets kärnverksamhet medtagna. För att landstinget ska kunna ha en ekonomi i balans 2019, utan att en skattehöjning görs, krävs strukturförändringar inom landstingets verksamheter. 5 (40)

26 Bilaga 274 Inledning Arbetet med Landstingsplan och budget inleddes i juni 2015 med uppdrag till alla förvaltningar att ta fram så kallade förvaltningsanalyser. Dessa analyser, som redovisades till ledningskontoret under oktober 2015, ligger till grund för framtagande av denna landstingsövergripande analys för åren Syftet är att skapa ett bra underlag för framtida politiska vägval och vara underlag inför framtagandet av Landstingsplan och budget Förvaltningsanalyserna är även underlag för de verksamhets- och budgetdialoger som ska ske under våren Den landstingsövergripande analysen inleds med en redovisning av olika finansiella förutsättningar. Därefter sammanfattas förvaltningsanalyserna utifrån de fem styrkortsperspektiven; medborgare och kund, ekonomi, produktion, förnyelse samt medarbetare. Varje perspektiv avslutas med slutsatser utifrån förvaltningsanalyserna. Inledningsvis finns en total sammanfattning av den landstingsövergripande analysen och i bilaga redovisas en sammanställning över alla kostnadsförslag i förvaltningarnas analyser. Planeringsförutsättningar Hälsoutveckling Generellt sett är medellivslängden en grov indikator på hur hälsan har utvecklats. Uppsala län ligger fortfarande på fjärde plats i riket när det gäller medellivslängden för kvinnor, 83,8 år. För män är Uppsala län på första plats när det gäller medellivslängden, 80,6 år. Hälsoutvecklingen i länet är god. Befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor 2012 (HLV 2012) samt Liv och hälsa ung (2015) ger information om befolkningens hälsa. Variationen i upplevt hälsotillstånd mellan kommunerna i länet är däremot mycket stor i båda undersökningar. Vi ser att ohälsa i form av till exempel värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest är betydligt vanligare bland personer med kort utbildning än bland personer med lång utbildning. Generellt kan man säga att god hälsa samvarierar starkt med utbildningsnivåer i kommunerna. Psykisk ohälsa betyder mer för upplevelsen av dåligt allmänt hälsotillstånd än fysiska problem, 20 procent av kvinnorna och 15 procent av männen i länet upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste anledningen till att länsinvånarna läggs in på sjukhus eller besöker specialist. Vanligast därefter är rörelseorganens sjukdomar, tumörer och psykiska sjukdomar. Av det totala antalet vårddagar svarar psykiska sjukdomar för en fjärdedel, följt av cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och skador. Antal pågående sjukfall i länet har ökat för båda könen under 2015, framför allt för gruppen som är sjukskriven över 1 år, vilken har ökat med 20 procent under det senaste året. Av pågående sjukfall i länet är det 35 procent som är relaterade till psykisk ohälsa, 39 procent för kvinnor och 28 procent för män, där depression och reaktion på svår stress utgör cirka 2/3 delar av alla pågående sjukskrivningar. Användning av antidepressiva medel i länet har ökat kontinuerligt sedan Sammanfattningsvis kan man utifrån dessa signaler förvänta sig en ökad konsumtion av psykiatrisk vård den närmaste tiden. Barn och ungdomar i länet har en bra tandhälsa. 85 procent av 6-åringarna har kariesfria mjölktänder och 36 procent av 19-åringarna har kariesfria tänder Andelen dagligrökare har vare sig minskat eller ökat sedan Totalt är det elva procent av kvinnorna och tio procent av männen som röker dagligen. 6 (40)

27 Bilaga 274 Enligt 2015 års Liv och hälsa ung har levnadsvanorna bland eleverna i länet förbättrats jämfört med tidigare år. Bland gymnasieelever är det till exempel cirka 45 procent som aldrig rökt idag jämfört med 40 procent Inga markanta könsskillnader förekommer. Hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjuklighet och tidig död. Andelen som angav att de druckit så mycket alkohol att de varit berusade uppgick 2012 till 27 procent bland männen och 13 procent bland kvinnorna i länet. Det är ungefär samma nivå som En stigande medellivslängd och att allt fler blir äldre är följden av minskade dödsrisker bland yngre och en god medicinsk utveckling, vilket också innebär ökat behov av vård och därmed ökade kostnader. Denna utveckling medför framöver nödvändiga prioriteringar på alla nivåer. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen i länet kommer fortsatt att vara positiv. Ökningen bedöms uppgå till cirka 1 procent per år. År 2016 kommer länets befolkning att uppgå till cirka invånare. Prognoserna pekar på att antalet personer i ålder år kommer att öka år 2020 med 0,85 procent eller 1800 personer. Under samma period kommer antalet personer som är 65 år och äldre att öka med drygt 10 procent eller cirka 7000 personer. En faktor som man inte hade räknat med när prognoserna fastställdes är den ökade immigrationen. Nuvarande immigration från bland annat Syrien innebär för länet en ökning på cirka invånare under Demografiska förutsättningar Åldersfördelningen i Uppsala län visar på en mindre andel personer 60 år och äldre jämfört med riket. I gengäld så är andelen personer i åldern år betydligt högre i länet jämfört med riket. Det finns också stora skillnader mellan länsdelarna. Hur sjukligheten kommer att se ut i framtiden beror bland annat på hur befolkningsstorlek och befolkningssammansättning förändras men också på hur frisk- och riskfaktorerna utvecklas. Under senare decennier är det minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, främst hjärtinfarkt och stroke, som har bidragit mest till ökad medellivslängd, och då främst bland äldre. Flertalet sjukdomar är starkt åldersrelaterade, framför cancersjukdomar och sjukdomar i cirkulationsorganen. Då en tredjedel av alla patienter inom sjukhusvården är över 70 år får det till följd att antalet patienter ökar. Detta innebär, för Uppsala län, att hälso- och sjukvården och samhället i övrigt kommer att ställas inför ett ökande sjukvårdsbehov. Emellertid har Uppsala län bättre förutsättningar att klara framtidens behov i jämförelse med riket. Befolkningen är i stort sett frisk, har relativ goda levnadsvanor och är i genomsnitt yngre än i riket. Medicinsk utveckling Forskningen och utvecklingen inom medicinen och det medicintekniska området påverkar behovet av hälso- och sjukvård. I begreppet innefattas många områden som förbättrade läkemedel, ny teknik, förbättrade operationsmetoder eller organisatoriska förändringar. Det ökande vårdbehovet som bland annat kommer av en växande andel äldre utgör en svårighet för hälso- och sjukvården. Den demografiska faktorn spelar en mindre roll för kostnadsutvecklingen i hälso- och sjukvård än vad tidigare beräkningar pekat på. De stora kostnaderna för vården kommer istället att genereras inom läkemedelsområdet och i form av nya kostsamma behandlingsformer. Den verkligt stora utmaningen ligger i att ge alla del av de möjligheter som den medicinska utvecklingen skapar. 7 (40)

28 Bilaga 274 I flera studier dras slutsatsen att satsningar på ny teknik inom sjukvården ger välfärdsvinster som bör värderas högre än de ökade kostnader som satsningarna innebär, exempel på välfärdsvinster är fler levnadsår med god hälsa. Möjligheterna att utnyttja ny teknik för att övervaka och behandla patienter i öppenvård och i hemmet ökar. Den medicinska forskningen och den medicintekniska utvecklingen går hand i hand. Möjligheterna att förutsäga, diagnostisera och behandla olika sjukdomstillstånd kommer sannolikt att öka dramatiskt. Genteknologin är ett exempel på ett kunskapsområde vars nya landvinningar i dag bara kan anas, men troligen kommer kunskaperna att i grunden förändra behandlingen av många sjukdomar. För att kunna kunskapsstyra vården behövs system för både värdering och rangordning av nya metoder, teknologier och läkemedel samt en struktur för införande och utvärdering. Sammanfattningsvis kan konstateras att: Utvecklingen inom sjukvårdsteknologin ökar hälso- och sjukvårdskostnaderna mer än den demografiska utvecklingen. Den medicintekniska utvecklingen påverkar utbudet och därigenom behovet av hälso- och sjukvård. Det är omöjligt att förutsäga alla framsteg som den medicinska forskningen kommer att medföra. Det innebär att hälso- och sjukvården måste vara beredd på att flexibelt arbeta med införande av nya metoder, parallellt med att utmönstra metoder som visat sig vara ineffektiva eller kostnadsdrivande utan nyttoeffekt. Den tekniska utvecklingen och ehälsoutvecklingen fortsätter med snabba steg där både öppenvård och slutenvård påverkas. Utvecklingen där utredningar och behandlingar överförs från sluten till öppen vård kommer att fortskrida. Resandeutveckling För att målet om fördubblat antal resor 2020 jämfört med 2006 ska uppnås krävs att resandet ökar mer än hittills. Till och med 2014 är det bara Upptåget och SL-pendeln som har en resandeökning som, om den fortsätter, gör att fördubblingsmålet kan uppnås. Stadsbussarna i Uppsala har ökat resande men ökningstakten är inte tillräckligt stor för att nå målet och för regionbusstrafiken är resandeökningen ganska svag. Under perioden behöver därför resandet med regionbusstrafiken öka betydligt mer än under perioden Fördubblingsmålet kommer inte att kunna uppnås utan stora åtgärder från andra aktörer och i dagsläget finns inte något planerat som kommer att ge så stora resandeökningar. I tabellen har hänsyn tagits till kända förändringar och förutsättningar. Upptåget och regionbuss beräknas köras utan stora förändringar. Stadsbusstrafiken i Uppsala får nytt linjenät från 2017 vilket beräknas ge en större resandeökning jämfört med de senaste åren. Tabell 1: Resandeutveckling, faktisk och rimliga bedömningar för Miljoner resor Tåg 1,2 3,4 3,8 4,9 7,2 7,4 7,6 7,8 Regionbuss 7,2 7,4 7,2 7,0 6,9 7,1 7,3 7,5 Stadsbuss 17,0 16,5 19,0 20,4 21,6 22,8 25,0 26,0 Tätortstrafik 0,3 0,3 0,3 0,3 0,1 0,2 0,3 0,4 Totalt 25,7 27,6 30,4 32,6 35,8 37,5 40,2 41,7 LPIK I landstingsprisindex ger Sveriges kommuner och landsting (SKL) sin bedömning av landstingens prisutveckling. I indexet ingår inga volymförändringar. SKL:s landstingsprisindex (LPIK) baseras på SKL:s ekonomiska antaganden och ändras i takt med nya bedömningar av samhällsekonomin. 8 (40)

29 Bilaga 274 Tabell 2: Prognos för LPIK, årlig procentuell förändring (källa: Ekonominytt 16/2015) Skatteintäkter 2016 kommer antalet arbetade timmar och pensionsinkomster att öka, vilket innebär att skatteunderlagstillväxten accelererar ytterligare och beräknas visa den största ökningen sedan år Därefter ger visserligen extrajobben viss draghjälp åt sysselsättningsutvecklingen, men arbetade timmar väntas trots det inte öka lika snabbt som under konjunkturuppgångens slutfas. Efter 2016 antas också inkomsterna av arbetslöshetsersättningar minska och en snabbare ökning av grundavdragen. Det är de viktigaste förklaringarna till att skatteunderlaget växer långsammare från och med Den genomsnittliga skatteutvecklingen för Landstinget i Uppsala Län under planperioden prognostiseras till 4,5 procent. Den årliga utvecklingen beräknas till 4,84 procent 2017, 4,7 procent 2018 respektive 4,4 procent Diagram 1: Skatteutveckling i procent (40)

30 Bilaga 274 Generella statsbidrag De generella statsbidragen används i systemet för kommunalekonomisk utjämning för att utjämna för skillnader i intäkter och strukturella förutsättningar. De är inte avsedda för någon specifik verksamhet utan är på samma sätt som skatteintäkterna föremål för politiska prioriteringar enligt principerna för kommunalt självstyre. Inom de generella statsbidragen regleras också för utökat eller minskat uppdrag mellan stat och kommuner eller landsting enligt finansieringsprincipen. De generella statsbidragen är nominellt oförändrade över åren, de räknas alltså inte upp med prisökningar och förändras inte heller i takt med demografin. Därigenom urholkas värdet av statsbidragen. Utan beslut om nya statsbidrag urholkas därmed kommunernas och landstingens intäkter. Från att de senast åren ha varit en negativ utveckling av det kommunala utjämningsbidraget så kommer dom öka igen under planperioden. Detta beror främst på kompensation för olika regeringssatsningar som lägre skatt för pensionärer, fri mammografi, kostnadsfri tandvård med mera. Efter några år med kostnadsminskningar på nationell nivå för läkemedelsförmånen förväntas en snabbare kostnadsutveckling, bland annat till följd av den kraftigt växande befolkningen och snabbare introduktion av nya läkemedel. Avtalen med regeringen gällande läkemedelsförmånen är ettåriga. Förhandlingen för 2016 påbörjas under hösten Förhoppningsvis kommer avtalen som förhandlas fram motsvara kostnadsbilden men det finns dock inga garantier. Personalkostnader Landstinget hade vid årets slut 2014 cirka anställda och de största yrkeskategorierna i landstinget är hälso- och sjukvårdspersonal. Personalkostnaderna uppgick till miljoner kronor 2014 och storleksmässigt motsvarar det 51 procent av verksamhetens kostnader. Av personalkostnaderna utgjorde löner inklusive sociala avgifter miljoner kronor. De sistnämnda ökade med 331 miljoner kronor mellan 2013 och Det motsvarar en ökning med drygt 6 procent. Timlönekostnadens förändring 2014 jämfört med 2013 på 3,3 procent och ökningen av årsarbetare med 3 procent, vilket motsvarar drygt 240 årsarbetare, ger en uppskattning av effekten på lönekostnadernas utveckling av löneöversyn, förändringar i personalstrukturen samt volymförändring. De medarbetare som rekryterats har varit i huvudsak inom yrkeskategorin hälso- och sjukvårdspersonal. Landstingets utveckling av lönekostnaderna under åren förklaras i diagrammet nedan av dels förändringen i antal årsarbetare dels förändringen i timlönekostnaden. Landstingets kostnader för inhyrd personal under 2014 var 84 miljoner kronor vilket var en ökning med 17 miljoner kronor mellan 2013 och Behov av inhyrd personal är framför allt inom yrkeskategorierna läkare och sjuksköterskor. De stegvisa förändringarna av arbetsgivaravgifter för unga har påbörjats under Det gäller per definition unga som inte fyllt 25 år vid årets ingång. För landstinget innebär det kostnadsökningar 2015 på motsvarande 10 miljoner kronor. Helårseffekten av förändringen 2015 och att hel avgift införs från 1 juni 2016 medför en beräknad kostnadsökning på 34 miljoner kronor för Höjningen till hel avgift 2016 ger en helårseffekt 2017 på 12 miljoner kronor. Löneskatten för äldre, fyllda 65 år, återinförs 2016 och den föreslås uppgå till 6,15 procent. Kostnaderna för återinförd löneskatt för äldre beräknas för 2016 till 13 miljoner kronor för landstinget. 10 (40)

31 Bilaga 274 Diagram 2: Lönekostnadsutvecklingen vid landstinget, förändringen mellan åren Anm. År 2012 tillkom Kollektivtrafikförvaltningen vilket innebar en ökning av antalet årsarbetare. Pensionskostnader Pensionskostnaderna kommer att öka kraftigt under planperioden. Den huvudsakliga anledningen till den kraftiga ökningen av pensionskostnaden 2017 och 2018 beror på att KPA i sina beräkningar har räknat med stora prisbasbeloppsökningar dessa år till följd av antagandet att inflationen då ökar kraftigt. En annan anledning är att intjänade förmåner ökar. Pensionskostnadernas andel landstingets nettokostnad 2016 är 9,4 procent. År 2017 ökar andelen till 10,7 procent och 2018 till 13,0 procent. Pensionskostnaderna kommer med andra ord ha en stor påverkan på landstingets ekonomi framöver. Diagram 3: Årlig utveckling pensionskostnader i procent 11 (40)

32 Bilaga 274 Diagram 4: Årliga pensionskostnader Hyreskostnader Under planperioden kommer flera större fastighetsbyggnationer bli färdigställda. Detta kommer att innebära kraftigt ökade kostnader för landstinget. Totalt är de årliga kostnadsökningarna under planperioden 70 miljoner kronor, 192 miljoner kronor respektive 124 miljoner kronor. Ökningen består av två delar den ena är de hyreskostnadsökningar som förvaltningarna får och den andra är de ökade kostnader som Landstingsservice får på grund av den hyresmodell som landstinget tilllämpar. Diagram 4: Årliga kostnadsökningar på grund av byggnationer 12 (40)

33 Bilaga 274 Medborgare och kund Utmaningar, möjligheter och angreppssätt för att hantera dessa Akademiska sjukhuset ser en utmaning i att öka tillgängligheten och korta köerna i C-län med dess snabbt växande befolkning. Detta gäller även för riks- och regionvården så att sjukhuset kan bibehålla och utveckla universitetssjukhuset genom en fortsatt tillväxt. Samtidigt ser sjukhuset möjligheter i en ökande efterfrågan både inom men även utanför regionen. Tillväxten i Mälardalen ger utrymme för större volymer när det gäller högspecialiserad vård vilket är viktig för att bibehålla den avancerade sjukvården på sjukhuset. Bedömningen är att efterfrågan från sjukhusets regionkunder kommer att öka under den kommande treårsperioden, inte minst beroende på bristande kapacitet inom flera landsting i regionen. Flera verksamheter inom sjukhuset ser dock en ökande konkurrens genom vårdval och ökad valfrihet för patienten. För att kunna tillgodose marknadens efterfrågan och öka tillgängligheten behöver sjukhuset bland annat arbeta med att attrahera och behålla personal. Framtidens akademiska (FAS) skapar förutsättningar för att ta hand om en ökande efterfrågan i nya och mer ändamålsenliga lokaler För att klara av den ökade konkurrensen från omvärlden behöver Akademiska sjukhuset positioneras tydligare inom svensk och internationell sjukvård som ett ledande universitetssjukhus och som ett sjukhus som står sig väl i konkurrensen om framtidens patienter. Det finns möjligheter att utveckla vården inom flera områden, inte minst cancervården, med mer utvecklad molekylär diagnostik och individuell behandling. En annan möjlighet som sjukhuset nämner i sin analys är de nya fyråriga regionavtalen som gäller från Avtalen ska stödja regionalt samarbete och långsiktigt partnerskap. Den nya avtalsstrukturen ska skapa en stabil ekonomisk utveckling i form av abonnemangskonstruktioner med fasta ersättningsdelar. Andra utmaningar för sjukhuset är att kunna öka fokuseringen på specialist- och högspecialiserad vård genom att, där sjukhusets resurser inte är nödvändiga, styra patientströmmar till primärvården och/eller andra vårdgivare. Lasarettet i Enköping skriver i sin analys att det för att möta framtida förändringar krävs utveckling och förnyelse. Det finns, enligt lasarettet, mycket som talar för att de närmaste åren kommer att innebära ett paradigmskifte inom den internmedicinska hälso- och sjukvården bland annat genom ett skifte mot utökad hem- och närsjukvård. Paradigmskiftet ger möjlighet till en mer kostnadseffektiv sjukvård, en högre följsamhet till bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON), minskad risk för vårdrelaterade skador och infektioner samt ökad trygghet för patienter. Detta i kombination med den ökande andelen äldre innebär dock nya utmaningar för att säkerställa bibehållen kvalitet, patientsäkerhet och trygghet för patient och anhöriga. Med den ökade globaliseringen förändras även det lokala infektionspanoramat. En följd av detta är en ökad antibiotikaresistens vilket i sin tur kan leda till mer svårbehandlade vårdrelaterade infektioner, ytterligare längre vårdtider och ökade kostnader. Det är av yttersta vikt att förbättra möjligheterna till analys för att optimera antibiotikaförskrivning och vidta andra relevanta åtgärder för att anta denna svåra utmaning. Under ett par år har kompetensförsörjningen utgjort ett problem. Det råder nationell brist på specialistläkare, grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor. Personalomsättningen har varit hög och behovet av hyrpersonal har periodvis varit stort. Den höga omsättningen urvattnar kompetensnivån och försvårar utveckling och kvalitetsarbete. Detta hotar att orsaka reducering av vårdplatser, att tillgänglighetsmålen inte nås och att utvecklings- och patientsäkerhetsarbete tvingas nedprioriteras. Det behövs därför ett arbete för att behålla både nyanställda och mer erfarna medarbetare. 13 (40)

34 Bilaga 274 Möjligheter som Lasarettet i Enköping ser är bland annat att utveckla effektivare vårdprocesser, i större utsträckning arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, ökad tillgänglighet och ökad följsamhet till bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Exempel på utmaningar är att kunna erbjuda god vård trots den förväntade demografiutvecklingen med en åldrande befolkning och expanderad sjuklighet i en begränsad ekonomi, skapa tillgänglighet efter behov, klara vårdgarantikraven, och säkerställa vård på lika villkor. Möjliga angreppssätt är enligt lasarettet en utveckling och utökning av avancerad hemsjukvård med användande av bland annat, hemmonitorering och utveckling av hemrehabilitering samt att evidensbaserade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser integreras till naturliga inslag i de kliniska processerna. Det är viktigt att delta i utvecklingen av e-tjänster och att en handlingsplaneför likabehandlingsarbetet finns och följs. Förvaltningen ska fortsätta arbetet med HBT-certifieringen och lasarettets samtliga enheter ska vara certifierade Att förvaltningen ska delta i arbetet med att utarbeta förvaltningsövergripande vårdprocesser och utveckla konceptet med akutläkarspecialist och geriatrisk sjuksköterska på akutmottagningen är också förslag på angreppssätt vad gäller tillgänglighet efter behov och vård på lika villkor. Lasarettet skriver att förvaltningen tillsammans med primärvården och Akademiska sjukhuset behöver komma överens om vad som är rätt vårdnivå samt fortsätta att utveckla och stärka samarbetet med Akademiska sjukhuset, primärvården och kommunerna. En utmaning är att minska antibiotikaanvändningen genom att infektionsverktyget används aktivt och att rapporter ur verktyget ligger till grund för pågående och kommande förbättringsarbeten. Följsamhet till Stramas rekommendationer, handlingsplan kring antibiotikabehandlingar och ett fortsatt och utökat samarbete med enheten för vårdhygien och infektionskonsulter från Akademiska sjukhuset, är andra viktiga utmaningar. Att utifrån den nya patientlagen utreda hur lasarettet skapar bättre förutsättningar för det goda patientmötet, vidareutveckla och förbättra patientkommunikationen, skapa nya fora för dialog med exempelvis patientföreningar samt ett aktivt och strukturerat arbete med resultat från patientenkäter är andra förslag på möjliga åtgärder. Primärvården ser ett utvecklat ersättningssystem mot en relativt sett större andel kapitering som en möjlighet att säkerställa vården för listade patienter. Det finns ett stort behov av verksamhetsutveckling för att kunna svara upp mot befintliga och framtida uppdrag och för att klara det effektiviseringskrav som finns på verksamheten. Det fortsatta införandet av ett processbaserat ledningssystem där samtliga processer förväntas vara i drift under planperioden ska ge förstärkta förutsättningar för en säkerställd kvalitet i verksamhet. Under planperioden kommer det också att vara väsentligt att utveckla arbetssätt genom exempelvis ett förstärkt arbete enligt bästa effektiva omhändertagandenivå, BEON. Det finns förväntningar från patienter, kunder och medborgare på smarta tekniska lösningar för att tillgodose information om hälso- och sjukvård eller för att i olika avseenden tillgodose sina vårdbehov. Primärvården behöver stärka sina aktiviteter och organisation inom e-hälsoområdet där ett utökat tempo är nödvändigt för införande av exempelvis adekvata e-tjänster. Primärvården ska bidra till och samverka inom den gemensamma infrastrukturen och landstingets systemmiljö för såväl utveckling av som införande av olika typer av e-tjänster. Dessa insatser kan komma att rymma viss initial investering i såväl personella resurser (tid) som andra direkta kostnader. Det bör dock enligt primärvården vara möjligt att räkna hem dessa satsningar på relativt kort tid. Vinsterna kommer att uppstå såväl i ett kund-/patient- som i ett verksamhetsperspektiv. 14 (40)

35 Bilaga 274 Hälsa och habilitering skriver i sin analys att vården står inför ökade behov, ökad valfrihet och oförändrade resurser. Brukare och patienter får ökade möjligheter att välja vård och förvaltningen behöver därför tydliggöra och förnya sitt vårdutbud. Den ökade valfriheten i vården innebär att frågor som kundfokus och bemötande, parallellt med kompetens och behandlingsmetoder, i ännu högre grad måste vara vägledande i verksamheten. Fler patienter/brukare vill kommunicera med hjälp av modern teknik. Förväntningar på en ökad tillgänglighet på förvaltningens tjänster, innebär krav på ett större fokus på exempelvis flexibla öppettider och mobila vårdteam. Ett förändrat vårdutbud och ökat användande av e-tjänster kommer att vara nödvändigt för att hantera växande målgrupper. E-tjänster för stöd och behandling kan vara en plattform för alternativa behandlingsformer. Digitala patientmöten och konsultationer kommer också att bli allt vanligare. Individen ska erbjudas individuellt anpassad service och interaktiva e-tjänster för att kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina egna förutsättningar. Demografiska förändringar, ett ökat antal äldre, men framför allt fortsatt ökande flyktingströmmar innebär att många kommer att vara i stort behov av förvaltningens tjänster. En utmaning är att tillhandahålla anpassad information och kommunikation så att det fungerar oavsett språk, ålder eller kognitiv förmåga. Folktandvårdens viktigaste uppdrag är enligt förvaltningsanalysen, att förbättra munhälsan, erbjuda en god tillgänglighet samt ge vård och bemötande som förvaltningens patienter är nöjda med. Idag är patienttrycket mycket högt, bland annat beroende på stor inflyttning och ett kraftigt ökat antal asylsökande med stora vårdbehov. Ovan nämnda faktorer påverkar tillgängligheten i form av längre väntetider för befintliga patienter och svårigheter att ta emot nya patienter. Munhälsan för barn och ungdomar i länet är bra både i nationell jämförelse och enligt WHO:s målsättningar men det finns fortfarande grupper med sämre munhälsa, särskilt bland barn och ungdomar med svaga socio-ekonomiska förhållanden. Möjliga angreppssätt för att hantera utmaningarna och möjligheterna är enligt folktandvården bättre metoder för att nå alla barn med regelbunden tandvård och hälsofrämjande insatser. Att förstärkta insatser i områden och befolkningsgrupper med svag socio-ekonomi och intensifiera arbetet runt hälsofrämjande insatser för äldre är möjliga angreppssätt. Samarbetet med kommunala verksamheter behöver förbättras för att fler äldre ska få ta del av den uppsökande tandvården. Vad gäller tillgänglighet kan ett effektivare utnyttjande av lokalerna och förändrade arbetssätt ge utrymme för att fler medarbetare kan anställas. En utbyggd mobil tandvård ökar möjligheten till tandvård för dem som har svårt att ta sig till en klinik. Telemedicin innebär att behandlingsplanering kan göras utan att patienten behöver åka till specialistklinik. Särskilt viktigt är detta för patienter med funktionsnedsättning. Nya vetenskapliga rapporter visar att patienter med Frisktandsvårdavtal har en bättre tandhälsoutveckling än patienter som behandlas i ordinarie taxa. Det är därför önskvärt att fler patienter tecknar avtal. Under åren har Kollektivtrafikförvaltningen UL en rad utmaningar att hantera. Målet om fördubblat antal resor 2020 jämfört med 2006 kvarstår och för att nå målet krävs att resandet ökar mer än hittills. I planeringen av nya bostadsområden är det av stor vikt att UL tillsammans med berörda kommuner säkerställer att tillkommande bebyggelse i huvudsak sker i anslutning till starka kollektivtrafikstråk. I kombination med en offensiv marknadsinformation av trafikutbudet blir invånare i ett nytt 15 (40)

36 Bilaga 274 område medvetna om och vana med att använda kollektivtrafik från början utan att först ha vant sig vid att använda egen bil. Det krävs mycket större insatser för att ändra ett beteende än att från början bygga in kollektivtrafiken. Resandebehovet inom och mellan tätorterna samt till och från Stockholms län ökar på grund av en ökad arbetsmarknad och en växande befolkning inom de södra delarna i länet. För att medborgare i övriga kommuner ska kunna dra nytta av detta krävs även goda kommunikationer från övriga länet. Att erbjuda resor som upplevs bekväma, pålitliga och prisvärda behövs för att behålla dem som redan reser med UL-trafiken. Ett attraktivt trafikutbud som är enkelt att förstå och få information om är viktiga förutsättningar för att få fler att välja kollektivtrafik. Ett ökat resande ställer även ökade krav på att samtliga kundgrupper på ett enkelt sätt kan köpa och använda sin biljett i samband med resan. När det gäller ett gemensamt biljettsortiment med exempelvis SL har mycket gjorts de senaste åren men fortfarande finns brister som behöver åtgärdas för att få ett system där det är enkelt att resa. En aktivitet som diskuteras är gemensam mobil reskassa. Möjligheten att köpa alla sina biljetter via UL:s app och web bör finnas under 2016 men förutsätter en del teknisk utveckling. Det finns ett ökat behov hos kunderna att få bättre information under resan och framför allt vid trafikstörningar. Ett system för detta är Infotainment ombord som innebär att digitala skärmar monteras i fordonen för att visa information om nästa hållplats och eventuell anslutande trafik samt trafikstörningar. Dessutom blir det en kanal för marknadsföring av UL:s produktutbud, säkerhetsinformation och ger möjlighet att visa nyheter, underhållning och reklam. UL bör under kommande år utveckla möjlighet att i UL-appen och via digitala skärmar ge korrekt och relevant information om förseningar. I dag fungerar det för stadsbusstrafiken i Uppsala men samma behov finns för regiontrafiken. Det finns också behov hos kunden att få snabb och enkel information under resan om trafikstörningar. Ett system för samlad trafikinformation införs under 2016 och förhoppningen är att kunna förbättra informationen till våra resenärer fullt ut 2017 En förbättring av hållplatsmiljöerna i länet är ett annat område som har betydelse för resandeutvecklingen. Under 2016 kommer UL genomföra projekt för att bland annat ta fram en standard för hållplatsutformning med en långsiktig plan för att upprusta beståndet av vindskydd, hållplatsstolpar och annan hållplatsutrustning. I samband med detta bör möjligheterna utredas att i möjligaste mån utrusta dessa med solceller och batteridrift för att minska behovet av kostnadsdrivande externa elanslutningar och minska miljöpåverkan. Kultur och bildnings förvaltningsanalys bygger på den politiskt beslutade Regional Kulturplan , med utgångspunkt i dess strategi och mål. Förvaltningen ser utmaningar och möjligheter i att genom ett dynamiskt konst- och kulturliv bidra till debatten kring yttrandefrihet, demokratifrågor, ökad livskvalitet och utveckling i länet. Möjliga angreppssätt för att hantera utmaningarna och möjligheterna är enligt Kultur och bildning bland annat att inrätta en länskulturskapartjänst. En kulturskapare får i uppdrag att med sin kompetens och sitt konstnärliga skapande belysa viktiga och aktuella frågor i länets kommuner. Länskulturskaparen arbetar under begränsad tidsperiod och byts ut i ett stafettsystem, för att så många kulturskapare och konstarter som möjligt ska kunna delta i projektet. En ansökan till en förstudie kring kulturskapare håller på att arbetas fram av förvaltningen för att lämnas in till statliga Vinnova. Kultur och bildning ingår sedan 2014 i ett interregionalt samarbete med Västmanland, Örebro och Sörmland om att samarrangera tvådagarskonferensen Kulturting. År 2017 ska Kulturting arrangeras i Uppsala. Arrangemanget vänder sig till politiker och tjänstemän inom kulturområdet och är ett regionalt komplement till SKL:s årliga kulturkonferens. Arrangemanget är en stor möjlighet att 16 (40)

37 Bilaga 274 på ett brett sätt nå ut med kulturfrågorna i länet och samtidigt marknadsföra länet som ett kulturlän. För att skapa ett rikare konstliv är det väsentligt att ge scenkonsten möjlighet till livskraft, förnyelse och samtidigt förstärka scenkonsten, speciellt dansen som är svag i länet. Begreppet scenkonst rymmer främst musik, teater och dans, men även gränsöverskridande konst som performance av olika slag och nycirkus. År 2017 beräknas scenkonstkarusellen vara fullt utbyggd med målet att samtliga kommuner deltar. Inför arbetet med att ta fram den nya regionala kulturplanen under 2017 behövs det en utvärdering kring huruvida satsningen ska kvarstå eller ej. Digitalisering innebär nya former att ta del av och att skapa kultur. Förvaltningen behöver uppmärksamma och stödja konstformer som bygger på ökad delaktighet och där gränserna mellan utövare och publik suddas ut. Även biblioteksfrågorna berörs av digitaliseringen. I bibliotekslagen står det att "Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet." Vid en regionbildning med ökat samarbete mellan Kultur och bildning och regionförbundet kan förutsättningarna bli bättre för folkbiblioteken att uppfylla detta mål i bibliotekslagen. Landstingsservice huvudsakliga målsättning inom perspektivet är att kunder och ägare anser att förvaltningen är en professionell aktör som levererar enligt överenskommelse, samt att förvaltningen bidrar till att minska påverkan på miljön. Målen skall uppnås främst genom en påvisbar ökad tillgänglighet och kundnöjdhet och genom att el- och värmeförbrukning per kvadratmeter egenförvaltad yta minskar med minst 2 procent jämfört med föregående år. Arbetet med tillgänglighetsåtgärder fortsätter på förvaltningen. Det nya parkeringshuset som öppnar i enlighet med plan i november 2015, är ett av flera projekt som syftar till att förbättra tillgängligheten för medborgare, hyresgäster och medarbetare. Som ett led i att bidra till en minskning av landstingets påverkan på miljön, så fortsätter förvaltningen uppdraget med energieffektivisering. Genom förbättrad driftoptimering kommer alla landstingets lokaler att vara inställda på förutbestämda temperaturer och ventilationsnivåer, vilket beräknas ge en positiv påverkan på såväl ekonomi som produktion. Utfasningen av fossila bränslen för fastighetsändamål ingår i investeringsplanerna. Landstingets resurscentrums utmaningar är att med landstingsnyttan i fokus fortsätta informera om, utveckla och förädla tjänsteutbudet utifrån de krav och förväntningar kärnverksamheten framför. En annan utmaning är att delta i vidareutvecklingen av E-tjänster för invånarna via Mina vårdkontakter för att skapa möjligheter för internetbaserad behandling och självmonitorering. För att klara denna utmaning måste systemförvaltningarna för vårdsystem delta i arbetet med att skapa integrationer mellan landstingets system och den nationella plattformen. Den nya patientlagen ger patienterna möjlighet att fritt inom Sverige lista sig hos husläkare/ vårdcentral. Det förväntas leda till ökad rörlighet av patienter mellan landsting och därmed en ökad efterfrågan på LRC:s tjänster inom husläkarlistning och vårdgarantienhet. För att skapa en nationell listningsbas i syfte att underlätta administrationen kring listning av patienterna krävs ett nationellt samarbete. Slutsatser Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningarna inklusive Kollektivtrafikförvaltningen nämner tillgängligheten som en utmaning. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping påtalar vikten av vård på rätt vårdnivå och att ett samarbete med primärvården är viktigt. Akademiska skriver i detta sammanhang om vikten av att öka fokuseringen på specialist- och högspecialiserad vård, hög medicinsk kvalitet och hög kostnadseffektivitet. 17 (40)

38 Bilaga 274 På övergripande nivå arbetar landstiget med olika projekt kring undvikbar vård. Förstärkt utskrivning är ett projekt som syftar till att skapa en mer sammanhållen vård för de patienter som riskerar att återinläggas inom 30 dagar efter utskrivning från slutenvården. För att skapa trygghet för anhöriga patienter pågår även ett arbete med att införa en handlingsplan för att stödja anhöriga barn och vuxna. Utan anhöriga vid patientens sida ökar risken för olyckshändelser som fall eller felmedicinering och möjligheten till hemgång kan fördröjas för patienten. Att vara anhörig ger inte bara en påverkan på arbetslivet utan många anhöriga riskerar också egen sjukdom av den stressande livssituationen. Patientsäkerhetsarbetet är en viktig fråga och rapporter ur infektionsverktyget ska ligga till grund för pågående och kommande förbättringsarbeten. Andra viktiga frågor är följsamhet till Stramas rekommendationer, handlingsplan kring antibiotikabehandlingar samt ett förvaltningsövergripande samarbete med enheten för vårdhygien vid Akademiska sjukhuset. Utöver det arbete som sker på förvaltningarna sker det förändringar på övergripande nivå i landstinget i syfte att skapa fokus på patientsäkerhetsabetet. Under 2015 har det skapats ett patientsäkerhetsteam på Landstingets ledningskontor med en patientsäkerhetssamordnare, en samordnare för MedControl och en samordnare för infektionsverktyget. I teamet ingår även ledningskontorets chefläkare. Teamet arbetar med övergripande samordning och redovisning av patientsäkerhetsarbetet. Det har genomförts en utredning kring Stramas organisation och placering inom landstinget, under planperioden kommer handlingsplaner för patientsäkerhet och förstärkning av uppnådda resultat att vara i fokus. Hos förvaltningarna ligger ansvaret för att patientsäkerhetsarbetet drivs i en riktning där resultaten av patientsäkerhetsberättelserna kopplas till handlingsplaner och uppföljning av resultat. Flera av förvaltningarna nämner vikten av att arbeta med det goda patientmötet. Akademiska sjukhuset skriver om möjligheten att genom arbete med värdebaserad vård involvera patienter och närstående. Lasarettet vill utifrån den nya patientlagen vidareutveckla och förbättra patientkommunikationen. Hälsa och habilitering menar att den ökade valfriheten i vården innebär att frågor som kundfokus och bemötande blir allt viktigare i verksamheten. Primärvården och Folktandvården nämner vikten av förebyggande arbete och Lasarettet i Enköping skriver att evidensbaserade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bör vara naturliga inslag i de kliniska processerna. Detta är i linje med det landstingsövergripande arbete som pågår kring nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Från och med 2015 är landstinget i Uppsala län medlem i WHO:s nätverk hälsofrämjande hälso- och sjukvård, HFS, och åtar sig därmed att följa konstitutionen för det internationella nätverket Health Promoting Hospitals and Health Services. Det innebär att landstinget ska implementera ett hälsoinriktat arbete i enlighet med denna konstitution och dess strategier och riktlinjer samt att arbetet ska integreras i ordinarie verksamhet. Presidieledamot för det landstingsgemensamma HFS-medlemskapet är hälso- och sjukvårdsdirektören. En styrgrupp bestående av samtliga förvaltningschefer för hälso- och sjukvård och folktandvården har bildats för arbetet med HFS. Styrgruppen beslutar om landstingets representation i nationella grupperingar inom HFS nätverket och ett programråd bereder förslag till styrgruppen. Fokus i riktlinjerna ligger till stor del på effekt av insatt åtgärd vilket ställer extra krav på dokumentation och möjlighet till utdata. Arbetet med att införa ett evidensbaserat kunskapsmaterial i landstingets verksamheter utvecklas under 2016 och fokus ligger på, Socialstyrelsens Nationella riktlinjer, läkemedelskommitténs rekommendationer, försäkringsmedicin och Öppna jämförelser. Arbete pågår med att skapa lokala programråd för respektive sjukdomsområde. De lokala programråden kommer att ha ett mer direkt ansvar för implementering, bland annat genom utarbetande av vårdprogram utifrån de Nationella riktlinjerna. Området ehälsa är stort och snabbt växande och landstinget ligger i framkant men behöver fortsatt investera i olika projekt och i organisationen. Genom att ta tillvara digitaliseringens möjligheter 18 (40)

39 Bilaga 274 och nya tekniska tillämpningar kan användandet av resurser bli mer effektivt och vården mer jämlik. Tanken är att ehälsa ska bidra till att öka patienters och brukares delaktighet, självständighet och trygghet och ge personal i vård och omsorg tillgång till rätt information på rätt plats i rätt tid. För medborgarna är ehälsa bland annat 1177 vårdguidens e-tjänster, exempelvis att kunna förnya recept, följa sin remiss eller läsa sin journal på nätet. Andra tjänster riktade mot medborgarna är rådgivningsstöd och IT-lösningar för vård i hemmet. För närvarande genomförs ett nationellt projekt, som drivs av CeHis (Center för ehälsa i samverkan), med syfte att utarbeta en landstingsgemensam plattform för internetbehandling. Flera av förvaltningarna efterfrågar en landstingsgemensam strategi och central samordning kring området ehälsa. Andra former av ehälsa är stöd för verksamheten, exempelvis för dokumentation och kunskapsstöd. Landstinget behöver i samarbete med kommunerna arbeta för att patienterna ska känna sig trygga i sin hemmiljö, exempelvis genom att utveckla arbetet med telekommunikation, mobila team och olika lösningar inom ehälsoområdet. Ett annat utvecklingsområde är närvården där arbetet bör ske i nära dialog med länets kommuner. Kollektivtrafiken beskriver behoven kring utveckling av reseinformation exempelvis kring trafikstörningar. Nuvarande biljettsystem behöver utvecklas, exempelvis finns det behov av att UL och SL:s system fungerar bättre ihop. Möjligheten att köpa alla sina biljetter via UL:s app och web bör finnas under 2016 men förutsätter en del teknisk utveckling. Kollektivtrafiken ska arbeta med att förbättra hållplatserna under planperioden. Kultur i länet beskriver sina utmaningar och möjligheter i att genom ett dynamiskt konst- och kulturliv bidra till debatten kring yttrandefrihet, demokratifrågor, ökad livskvalitet och utveckling i länet. Landstingsservice ska genomföra energieffektiviseringar och tillgänglighetsåtgärder under planperioden. 19 (40)

40 Bilaga 274 Ekonomi Utmaningar, möjligheter och angreppssätt för att hantera dessa Akademiska sjukhusets utmaningar under planperioden är att: Vidareutveckla koppling mellan produktion, intäkter och kostnader på alla nivåer i organisationen. Ha ett välutvecklat system för visualisering av mål och resultat är tillgängligt för samtliga verksamheter Hantera ett nytt regionavtal med DRG-ersättning och en landstingsersättning enligt anslag Hålla nere kostnadsutvecklingen för främst personal, läkemedel, medicinskt material, hyror och avskrivningar De möjligheter som Akademiska sjukhuset ser under planperioden är det nya beslutsstödsystemet (SAS) och det nya operationsplaneringssystemet vilket skapar bättre förutsättningar för beslutsfattande vad gäller hantering av köer, produktion, resursutnyttjande och ekonomi. SAS-verktyget ger möjligheter att i större utsträckning än tidigare presentera nyckeltal som underlag för styrningen av verksamheten. En ny uppdaterad självkostnadsprislista och ett mer välutvecklat KPP-system möjliggör förbättrade analyser av t ex aktiviteter, diagnoser, åtgärder eller kunder. Att utveckla samarbetet med sjukvårdsregionen för att skapa förutsättningar för långsiktig finansiering, planering och utveckling är en förutsättning. Ökad försäljning av högspecialiserad vård möjliggör skalfördelar och därigenom en lägre nettokostnadsutveckling. För att möta utmaningarna under planperioden ser Akademiska att det landstingsgemensamma lönebildningsarbetet, där särskilda pengar avsätts för prioriterade grupper, behöver fortsätta. Gällande läkemedel så måste arbetet med att analysera detta i särskild ordning fortsätta under planperioden. Fortsätta med det systematiska besparingsarbetet. Införa en organisation på sjukhuset för att intensifiera det systematiska besparingsarbetet med inköps- och lagerhantering. Det är viktigt att arbeta med mini-hta vid införande av nya behandlingar, metoder och material. Sjukhuset kommer att behöva fortsätta att effektivisera verksamheten för att kunna motverka en del av ovan beskrivna kostnadsutveckling samt den ekonomiska obalansen som råder i dagsläget. För Lasarettet i Enköping är det viktigt att beslutsstödsverktyget SAS används aktivt och rapporter ur verktyget ligger till grund för effektiv ekonomistyrning. För att kunna tillgodogöra sig beslutstödets fulla kapacitet finns behov av lokal spetskompetens för utveckling av rapporter. Lasarettet behöver därför utöka med ytterligare stabsresurser. Det är viktigt att samarbetet mellan lasarettet och andra förvaltningar utvecklas. För att skapa största möjliga landstingsnytta bör lasarettet se över möjligheten att utöka samarbetet på lång sikt och teckna samarbetsavtal med övriga förvaltningar. Avtal ska undertecknas för att minimera oklarheter under gällande avtalsperiod. Möjligheten ska finnas inför varje år att se över och eventuellt säga upp internt tecknade avtal inom landstinget för att få största möjliga ekonomiska nytta för lasarettet. Lasarettet ska förbättra resultaten i öppna jämförelser avseende produktivitet och effektivitet. Budgetdisciplinen behöver kontinuerligt bevakas och stärkas. En grundförutsättning för att möjliggöra det är en ekonomisk budget som balanserar mot uppdrag. Tydliga behovsanalyser gällande vårdbehovet kan med fördel användas som diskussionsunderlag vid vårdöverenskommelserna. Angreppssätt för att göra detta är benchmarking och implementering av effektivare arbetssätt och rutiner samt att fortsätta arbetet med att kvalitetssäkra indata samt verka för ökad realtidsinformation. En stor utmaning för lasarettet är att minska personalomsättningen. Att minska antalet inhyrd personal ger utrymme för en mer kontinuerlig och långsiktig personalplanering. Kostnaderna för nyrekrytering är höga och risk finns för minskad produktion i samband med upplärning. För att 20 (40)

41 Bilaga 274 åstadkomma detta måste lasarettet profilera sig som ett väldigt bra alternativ till andra närliggande sjukhus. Lasarettet anser att det nya ersättningssystemet skapar incitament för kostnadseffektiviseringar som styrning mot bästa effektiva omhändertagandenivå BEON, ökad poliklinisering och ökad egenvård. Dock finns viss risk att förvaltningsgränser befästs med ett fast ramanslag. För att motverka detta är det viktigt att ett tydligt regelverk tas fram som underlättar samarbete mellan förvaltningarna och eliminerar landstingsintern kostnadsförskjutning. En annan utmaning för lasarettet är att öka användandet av KPP. Utveckling, anpassning och förfining av beräkningar av KPP behöver förbättras. Med utökad stabsresurs kan lasarettet bättre svara upp till de centrala rapporteringskraven och dessutom fördjupa analysarbetet. För att klara de utmaningar som finns under planperioden, och i ett längre perspektiv, behöver Primärvårdens ekonomimodell anpassas till att bättre stödja en styrning av de kliniska processerna. Processtyrningen inom ramen för ett processbaserat ledningssystem kommer för Primärvården att vara den överordnade styrningen av verksamheten. Under den aktuella perioden förväntas denna omställning ha skett. På en övergripande nivå kommer processtyrningen att vara överordnad produktionsstyrningen. De i uppdragen definierade hälso- och sjukvårdstjänsterna och den produktivitet dessa representerar kommer att vara ett resultat av hur effektiva och värdeskapande de kliniska processerna är. För att ge bättre förutsättningar för kostnadskontroll under planperioden är den enskilt viktigaste förutsättningen att Primärvården etablerar ett fungerande processbaserat ledningssystem. För att stärka styrningen och också det processbaserade ledningssystemet behöver ett helt nytt synsätt införas där verksamhetens beslutsstöd ger möjlighet att i varje steg fastställa vad det är som sätter igång aktiviteten och vad som avgör hur stor resursinsats som behövs för att utföra aktiviteten. Utvecklingen av det lokala beslutsstödet med ett fungerande signalsystem för tidig varning kommer därför ha en stor betydelse för att klara rådande utmaningar med ökade verksamhetskrav och en snäv finansiering. Primärvården avser att klara en del av effektiviseringen genom strukturella förändringar. Målsättningen är att dessa genomförs utan negativ påverkan för patient, produktion och kvalitet i verksamheten. En stor del av övrig effektivisering behöver fastställas inom ramen för beslut och prioriteringar i de samlade processerna. Konkret kan det exemplifieras med ett tydliggörande av ett processbaserat beslutsstöd för exempelvis Bästa Effektiva OmhändertagandeNivå (BEON). Hälsa och habilitering måste skapa bättre förutsättningar för att öka chefernas kompetens och möjligheter att använda de verktyg som finns för att styra verksamheten. Detta för att förenkla framtagning av relevant utdata och information, korta ledtider till mottagare av denna information och få ett bättre beslutsunderlag för utvärdering av verksamhetens resultat och måluppfyllelse. Detta ska skapas genom utbildning och stöd. Detta gäller främst användandet av system för planering, uppföljning och analys av ekonomi, produktion, personal och annan viktig verksamhetsinformation. Hälsa och habilitering ser ett stort behov av att öka effektiviteten, tillgängligheten och ändamålsenligheten i lokalutnyttjandet. En investering på Kungsgärdet skulle på sikt skapa möjligheter att koncentrera samtliga verksamheter i Uppsala till Kungsgärdet och påtagligt förbättra möjligheterna att möta de utmaningar som förvaltningen står inför gällande lokalförsörjningen. Förvaltningens kostnader för hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel har ökat under de senaste åren. En rad åtgärder har dock vidtagits som nu har börjat ge effekt på kostnadsutvecklingen. Ett angreppssätt för att bromsa de ökande hjälpmedelskostnaderna är att fortsätta se över prioritering- 21 (40)

42 Bilaga 274 arna, minska dubbelförskrivningarna och återkalla hjälpmedel som inte längre används. Förvaltningen gör bedömningen att en fortsatta effektiviseringar förutsätter att ansvar och befogenhet följs åt, det vill säga att budgeten för hjälpmedel finns hos förskrivarna. Folktandvården har haft resultatmål i många år. En kontinuerlig utveckling av ekonomistyrningsprocessen gör att budgeterade resultat nås och leder till bättre rutiner och effektivare arbetssätt. Den goda redovisningskvaliteten ger möjlighet till best practice, där jämförbarhet mellan perioder, mellan kliniker och även med andra läns Folktandvård leder till goda förutsättningar till ytterligare utveckling. Den stora utmaningen för Kollektivtrafikförvaltningen de närmaste åren blir att nå målen för ökat resande i kombination med att generera biljettintäkter på den nivå som behövs för att skapa en ekonomi i balans. UL behöver fortsätta att arbeta med att förändra människors beteende och attityd till sitt resande. Avsikten är att utveckla arbetssättet och på det sättet skapa förutsättningar för fler boende i länet att använda kollektivtrafiken. För att nå en ekonomi i balans behövs även en långsiktig plan för landstingsanslag och biljettintäkter. Av planen behöver det framgå behovet av eventuella prisjusteringar. I detta sammanhang är det viktigt att utreda kundernas betalningsvilja. Landstinget bör införa en flerårsplan som sätter ramar för kommande trafikbeställningar i god tid. Denna flerårsplan måste ta hänsyn till hela förvaltningsbudgeten. Nivån på kostnaderna är i gällande avtal inte möjliga att anpassa på grund av avtalsmässiga och praktiska skäl. Konsekvenserna av dagens trafikavtalskonstruktioner behöver tydliggöras och eventuell omförhandling av avtalen bör övervägas. Beslut om trafikkostnader måste till övervägande del fattas innan budgeten har beslutats, vilket kan leda till obalans i ekonomin. Viss del av trafiken bedrivs idag i angränsande län utan att berört län finansierar trafiken fullt ut. Dialog ska ske med angränsande län om finansiering av trafiken utanför Uppsala län. Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting ska handla upp pendeltågstrafiken med trafikstart december Detta påverkar direkt ULs kostnader för trafiken Uppsala-Arlanda och Bålsta-Bro. Därför behövs ett nära samarbete med Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting för att tidigt få information om eventuella förändrade kostnader för pendeltågstrafiken. Kultur och bildning ser ett antal utmaningar under planperioden. Uppräkningen av statsbidrag har varit låga de senaste åren. Minskade statsbidragsintäkter innebär hårdare krav på om- och bortprioriteringar inom förvaltningens verksamhetsområden under antagande om oförändrad nivå på landstingsanslag. Vissa satsningar som beslutats i kulturplanen kommer inte kunna genomföras fullt ut eller kanske inte alls. Avseende interkommunala ersättningar mellan folkhögskolor så avviker Uppsala läns landsting från rekommenderad nivå ersättningsnivå per deltagarvecka. Från 2017 begränsas troligtvis möjligheterna för arbetsgivare att göra kostnadsavdrag för fast anställda musiker och sångartister. Detta berör Musik i Uppland som har fast anställda musiker för vilka man idag gör kostnadsavdrag för. Investeringsvolymen i fastigheter fortsätter att vara hög under hela perioden, främst som en följd av Framtidens Akademiska men också av ny stadsbussdepå. De omfattande investeringar som Landstingsservice ansvarar för innebär ett stort ansvar och ställer höga krav på att investeringarna exempelvis genomförs i enlighet med såväl tidplan som inom de beslutade ekonomiska ramarna. Den pågående utredningen av extern konsult om Framtidens Akademiska, kommer troligtvis leda till nya rutiner och ändringar i hur förvaltningen styr och kontrollerar pågående projekt. Det är av 22 (40)

43 Bilaga 274 yttersta vikt att förvaltningen har mycket god kontroll över den stora volym investeringsprojekt som ska genomföras och vi välkomnar utfallet av pågående utredning. Förvaltningen avser fortsätta redan påbörjade förbättringar inom intäkts- och kostnadsanalys för att uppnå en förbättrad ekonomistyrning. Mediakostnader, främst el, värme och kyla står för en betydande del av förvaltningens kostnadsmassa varför driftsoptimering och energieffektiva lösningar är av högsta vikt för att uppnå kostnadsbesparingar. Ekonomiska konsekvenser Nya regionavtalet och prislistan kommer att få ekonomiska konsekvenser för Akademiska sjukhuset men det är för tidigt att veta hur detta kommer att påverka intäkterna innan nytt avtal är klart. Kostnadsutvecklingen för främst personal, läkemedel, medicinskt material, hyror och avskrivningar är poster som sjukhuset under flera år har brottats med. Även under åren är dessa poster i fokus. 1. Akademiska sjukhuset bedömer personalkostnader utöver LPIK till 25 miljoner kronor årligen för Bedömningen för kommande planperiod är att de strategiska lönesatsningarna skall gå att hålla inom den ordinarie löneöversynen och uppräkningen. Detta är dock osäkert och beror till stor del på utvecklingen i omvärlden. Det är viktigt för sjukhuset att årligen öka antalet ST-block för att säkra den framtida kompetensförsörjningen av läkare. En årlig satsning på 5 miljoner kronor för perioden Det är även viktigt att fortsätta satsningarna på utbildning så som vidareutbildningar, uppdragsutbildningar och särskilda utveckling- och kompetensutbildningar. Kommande år är vidareutbildning av specialistsjuksköterskor inom anestesi-, operation och intensivvård, barn, röntgen och psykiatri aktuellt och beräknat till 20 mnkr (ca 40 platser) per år Årlig läkemedelskostnadsutveckling för universitetssjukvård bedöms till cirka 2 procent per år utöver LPIK (total kostnadsutveckling 5-6 procent). Kostnaderna drivs framförallt av nya cancerläkemedel, nya biologiska läkemedel och volymökningar. Årlig effekt utöver LPIK bedöms till cirka 20 miljoner kronor per år under planperioden. 3. Årlig kostnadsutveckling för medicinskt material de senaste åren har legat på 3-7 procent utöver LPIK. Kostnaden drivs framförallt av den medicintekniska utvecklingen vilken möjliggör behandling av allt sjukare och äldre patienter. Årlig effekt utöver LPIK bedöms till cirka 4 procent kommande år vilket motsvarar miljoner kronor per år. 4. Framtidens Akademiska sjukhus (FAS) kommer successivt att öka sjukhusets hyra och driftkostnad fram till för att sedan plana ut. 5. Kommande tre år ser sjukhuset ökade avskrivningskostnader på grund av FAS på cirka 40 miljoner kronor 2017, cirka 45 miljoner kronor 2018 och cirka 29 miljoner kronor Eftersatt investeringsbehov under ett flertal år kommer att öka behovet för utrustningsinvesteringar under kommande år. Utöver detta har Akademiska ett ökat behov av att investera i immateriella tillgångar på grund av en rad stora projekt som exempelvis FAS, prislisteprojektet, införande SAS-verktyget, PDMS (Metavision), nytt operationsplaneringssystem (Orbit) och Cosmic R8. Detta kommer att öka avskrivningskostnaden ytterligare med cirka 20 miljoner kronor årligen (40)

44 Bilaga 274 Arbetet inom produktionsområdet är avgörande för att sjukhuset skall klara av en fortsatt effektivisering. Utifrån satsningar som Primärvården gör alternativt kan komma att göra på nya vårdcentraler och nya tekniska lösningar för att tillgodose vårdbehov kan innebära vissa kostnadsökningar. Primärvården lägger stor vikt på att verksamheten måste hålla i befintliga rutiner för kostnadskontroll. Att kunna bedriva och säkerställa en kostnadseffektiv verksamhet inom de uppdrag och den beslutade finansieringen är en avgörande fråga för att uppfylla det uppställda effektiviseringskravet. Primärvården bedömer att bredare uppdrag och ny eller förändrad produktion kommer att kräva såväl förändrade arbetssätt som anställning av personal. Primärvården påpekar att det är av yttersta vikt att resurser följer med och finansieras när vårdnivåns uppdrag breddas. Det går inte att utesluta att det kommer att uppstå negativa ekonomiska konsekvenser genom exempelvis att fler hyrläkare kommer att behöva anlitas för att klara det grunduppdrag som utgår från regelböckerna. Kortsiktigt kan det även föreligga ökade kostnader för introduktion av utlandsutbildade personer. Hälsa och habilitering Ökade investeringar i ny teknik och i mobila lösningar kommer att innebära att förvaltningen initialt kan få ökade kostnader. Resurser behöver avsättas för att utveckla verksamheten och säkerställa att kompetens och rutiner finns för nya arbetssätt. Bedömningen gällande en investering i Kungsgärdet, i form av nyproduktion och ombyggnation av lokalerna, innebär investeringskostnader på cirka 200 miljoner kronor. Driftskonsekvenserna innebär ökade kapitalkostnader i form av höjda hyror. Detta måste dock ställas till den ökade kvalitén och att kostnader för renoveringar, åtgärder av akuta brister i lokalerna och ständiga anpassningar av externa lokaler kan minimeras. Folktandvården får ersättning från Migrationsverket vid behandling av asylsökande barn. När barnen får uppehållstillstånd så ersätts utföraren enligt ordinarie barnersättningsmodell. Barn med invandrarbakgrund har oftast redan en sjukdomsbild och därigenom ökad risk för fortsatt sjukdom. Barnersättningen täcker då inte behandlingskostnaden. Folktandvården drabbas därför av denna kostnadsökning. Ekonomiskt innebär fler patienter att volymen tandvård ökar och därmed intäkter samt personalkostnader, något som antas vara en tämligen linjär utveckling. Däremot kommer nya och förändrade lokaler att vara dyrare än de flesta av dagens kliniker. För Folktandvården blir det en utmaning att klara kommande resultatmål med stigande lokalkostnader. Kostnaden för fler behandlingsrum och kommande hyreshöjningar bör uppvägas av ökade intäkter, dock under förutsättning att mer tandvårdspersonal kan rekryteras. Den mobila enheten är en logistisk utmaning med mycket deltidspersonal och många resor. Samtidigt frigör den mobila tandvården behandlingsrum som kan användas för att behandla fler patienter på klinikerna. För att möta konkurrensen om personal krävs ett långsiktigt arbete med att anpassa lönenivån till omgivande landsting och privat verksamhet. Detta kommer att innebära ökade lönekostnader som för att kunna hanteras inom budgetram kan kräva en anpassning av tandvårdstaxan. Den ökade sjukfrånvaron bemöts genom ett mer proaktivt hälsofrämjande arbete, där det på kort sikt kommer att medföra ökade kostnader men på lång sikt förväntar vi oss positiva effekter på sjuktalen. 24 (40)

45 Bilaga 274 Eventuellt kan det finnas behov att köpa platser via uppdragsutbildning för tandhygienister (behov är cirka tre platser, detta kostar årligen 1,7 miljoner kronor). En ST-utbildningsplats kostar cirka 650 tusen kronor och att öka dessa med två-tre platser skulle medföra kostnader om cirka två miljoner kronor/år. Därtill kommer även ökning av meriteringstjänster. Kollektivtrafikförvaltningens trafikkostnader förväntas öka i befintlig produktion med cirka 48,5 miljoner kronor. Till det ska läggas önskvärda trafikökningar på 17,5 miljoner kronor samt uppstartskostnader för det nya linjenätet i Uppsala på 7-10 miljoner kronor. Förutom trafikkostnadsökningar så ser UL ett antal andra områden där ökningar finns. Utveckling av försäljningssystem beräknas uppgå till 4 miljoner kronor under Arbete med att upprusta hållplatsmiljöerna beräknas under 2017 öka kostnaderna med 2 miljoner och investeringskostnaderna med 10 miljoner kronor och inriktar sig främst till att utföra de mest akuta åldersutbytena av främst vindskydd. Att gå över till biodiesel innebär vissa investeringar i nya tankar vid depåerna under Eventuellt kan det tillkomma förberedande investeringar i infrastruktur för övergång till eldrift i Uppsala där kostnaderna är svåra att överblicka i dagsläget. Den kalkylerade investeringen för den nya stadsbussdepån beräknas för närvarande uppgå till 833 miljoner kronor, vilket skulle innebära en ny hyra för depån på cirka 55 miljoner kronor. De ekonomiska beräkningarna är föremål för omarbetning vilket kan påverka dessa kostnader. Alla kostnadsökningar som UL beskriver ska jämföras med den uppräkning som förvaltningen får enligt LPIK. Om en uppräkning skulle göras på 2 procent (efter avdrag för effektivisering) så skulle det innebära en ökning av anslaget med cirka 20 miljoner kronor. Med andra ord räcker inte en ordinarie anslagsökning till för att ens täcka trafikkostnadsökningar med befintlig produktion. Genom ett ökat resande är UL:s ambition att öka biljettintäkterna 2016 och 2017 med cirka 5 procent årligen. Under 2016 förändras avtalet med länets kommuner om skolresor, detta för att UL ska få full kostnadstäckning för den delen av trafiken blir första året då den här förändringen ger full effekt ekonomiskt vilket beräknas ge ökade intäkter. Kultur och bildning ser att minskade statsbidrag antingen innebär att omprioriteringar måste göras eller så måste landstinget skjuta till mer medel för att upprätthålla nuvarande verksamhet. Om kostnadsavdraget för artister tas bort innebär det kostnadsökningar med 1 miljon kronor för Musik i Uppland. För att kunna uppfylla den fastställda kulturplanen behöver kulturen anslagstillskott. Det nyligen justerade regelverket för materiella anläggningstillgångar förutspås kunna medföra en negativ påverkan på Landstingsservice kostnader och resultat då exempelvis avbrutna förstudier inte kan aktiveras och därmed måste tas som kostnad. För att minimera risken för oönskade kostnader och risk för att inte klara en ekonomi i balans, krävs förbättrad kontroll och uppföljning av projekt. 25 (40)

46 Bilaga 274 Slutsatser Inom landstingets kärnverksamhet finns stora ekonomiska utmaningar de kommande åren. Inom hälso- och sjukvården har det varit en hög kostnadsutveckling och denna måste sänkas framöver. Det är främst inom sjukhusvården som kostnadsutvecklingen är hög. Även inom kollektivtrafiken är kostnadsökningstakten hög. Inom ramen för lönebildning visar den löneanalys som är gjord efter löneöversyn 2015 att strukturåtgärderna behöver fullföljas även kommande år. Akademiska sjukhuset bedömer att strategiska lönesatsningar kan göras inom ordinarie löneöversyn Akademiska sjukhuset prognostiserar höga läkemedelskostnader kommande år och detta signaleras även från SKL. Även medicinskt material är en post som har en oroväckande utvecklingstakt. Inom primärvården pågår ett arbete med att se över uppdragsinnehåll. Om större förändringar görs inom uppdraget för primärvård kan det också innebära en utökad finansiering. Inom kollektivtrafiken så innebär de avtal som landstinget har med trafikleverantörer att kostnadsökningarna sannolikt kommer vara högre än LPIK. Om satsningar dessutom ska göras inom kollektivtrafiken så kommer det innebära ytterligare kostnadsökningar. Inom kulturområdet har uppräkningar av statsbidrag varit låga de senaste åren och indikationen är att detta kommer att fortsätta. Samtidigt föreslår Skatteverket att en förändring av kostnadsavdragsrätt ska göras inom kulturområdet. Med dessa förutsättningar kommer en utökad finansiering krävas från landstinget förutsatt verksamheten ska bedrivas som idag. Förutom det som har beskrivits ovan så kommer hyreskostnaderna öka markant under planperioden på grund av om- och nybyggnationer. Sen kommer ökade pensionskostnader bidra till kraftigt ökade kostnader från Precis som i föregående förvaltningsanalys lyfter flera förvaltningar vikten av och möjligheterna med det nya beslutsstödet. I det tuffa ekonomiska klimat som flertalet förvaltningar befinner sig i skapar beslutsstödet bättre möjligheter för beslutsfattande och styrning av verksamheten. Några förvaltningar lyfter även det processbaserade ledningssystemet och det finns en stor tro att det bland annat ska ge bättre förutsättningar för kostnadskontroll. 26 (40)

47 Bilaga 274 Produktion Utmaningar, möjligheter och angreppssätt för att hantera dessa Akademiska sjukhuset ser bland annat utmaningar i att demografisk utveckling kombinerat med medicinteknisk utveckling ger ett ökat vårdproduktionsbehov. Akademiska sjukhuset menar vidare att det är en utmaning att skapa och utveckla en uppdragsbaserad schemaläggning baserad på produktion, forskning och utbildning. Angreppssättet är att fortsätta att intensifiera arbetet med att öka resursutnyttjandet för att möjliggöra förväntad produktionsökning kommande år. Akademiska sjukhusets uppdrag inom vård, forskning och utbildning ska utgöra grunden för planering och schemaläggning. Genom en förbättrad produktions- och processtyrning ges möjligheter till att ytterligare effektivisera verksamheten samt skapa en ökad flexibilitet för att möta förändrade vårdbehov. För en effektivare produktionsstyrning ser Akademiska en utmaning i vidareutvecklingen av IT-stöd och utdata. Dessutom måste kompetensen inom produktionsstyrning och logistik fördjupas. Akademiska sjukhuset ser i flera av sina utmaningar och möjligheter betydelsen av ökad samverkan, samordning och utveckling av samarbetsformer, inom regionen, med kommunerna, mellan förvaltningarna samt över organisatoriska gränser inom Akademiska. Det handlar exempelvis om att säkerställa vårdbehov och vård på rätt nivå, ett effektivt resursutnyttjande samt att åstadkomma en förbättrad kvalitet för patienterna. Akademiska sjukhuset ser möjligheter att förbättra kvaliteten och effektiviteten i produktionen genom en sammanlänkning av arbetet med värdebaserad vård och produktionsstyrning. Akademiska sjukhuset menar också att den snabba utvecklingen av produkter och tjänster skapar möjligheter till nya arbetssätt som till exempel ökad poliklinisering, telemedicin, e-hälsa och hemsjukvård. Utvecklingen av och nyttjande av telemedicinska lösningar möjliggör effektivare samverkan i vårdkedjorna och ett bättre resursutnyttjande. För att hantera flera av Akademiska sjukhusets utmaningar och möjligheter krävs det en utveckling av ett modernt IT-stöd för verksamheten med tydlig styrning från sjukhuset. Lasarettet i Enköping ser många möjligheter och utmaningar för perioden men också många olika angreppssätt. Möjligheter ses till exempel i att utöka och utveckla verksamheter. Till exempel, utökning av den elektiva kirurgiska verksamheten samt öka möjligheten att ta hand om akuta kirurgiska slutenvårdsfall vilket skulle kunna avlasta Akademiska sjukhuset. Utveckling av intensivvården ses som en annan möjlighet. Lasarettet menar dock att det bland annat är en utmaning att dagens ersättningssystem inte reglerar överföring av verksamhet mellan förvaltningar. Lasarettet i Enköping menar att angreppssättet är att tillsammans med Ledningskontoret och Akademiska sjukhuset utarbeta en modell som reglerar detta. Andra möjligheter som Lasarettet ser är att öka patienternas möjlighet till medverkan, utveckling av lasarettsansluten hemsjukvård och egenmonitorering där utmaningen blir att utveckla arbetssätt och hitta tekniklösningar för detta. Angreppssättet för detta är att erbjuda bättre kommunikationsmöjligheter, utveckla rutiner för hemsjukvård samt erbjuda patienten tekniklösningar för mätningar och uppföljning. Vidare ser Lasarettet möjligheter i att optimera och utveckla såväl interna som förvaltningsövergripande processer. Flera av de möjligheter som Lasarettet ser inbegriper utmaningar i form av kompetensförsörjning där rekrytering samt utbildning är av stor betydelse. Vidare ser Lasarettet en utmaning i att ha en fungerande produktions- och resursplanering. Förbättrad utdata för möjlighet att fånga behov och utvärdera resultat behövs. Primärvården har en stor utmaning i den omställning som nu genomförs till ett processbaserat arbetssätt där organisationen utmanas. Vidare bedömer Primärvården, med vissa undantag, att det inte är en framkomlig väg att få ut mer produktion med befintligt produktionssätt och nuvarande produktionsapparat. Tydliga indikationer finns på en trötthet i organisationen där sårbarheten kan resultera i arbetsrelaterade sjukskrivningar. Primärvården menar också att strukturella förändringar i den primärvårdsstruktur som offentlig primärvård står för kommer att tvinga fram nya sätt att lösa patienters behov av första linjens sjukvård. Långsiktigt ska dessa strukturella förändringar innebära en mer stabil och kvalitetssäkrad verksamhet. Förvaltningens förmåga att vara snabb i 27 (40)

48 Bilaga 274 anpassningar och i prioritering/omprioritering kommer att ha en stor betydelse för att klara de utmaningar verksamheten står inför. Planperioden kommer att präglas av att det nya processbaserade ledningssystemet i verksamheten trimmas in. Primärvården har i nuläget en införd produktionsplanering som är heltäckande vad gäller behov, uppdrag och resurser. En anpassning och integrering till det processbaserade ledningssystemet kommer i ett första steg att vara genomfört inför kommande budget och planperiod. Vidare menar Primärvården att med stöd i en effektiv processtyrning där en behovs- och uppdragsrelaterad produktionsplanering ingår ska Primärvårdens uppdrag kunna säkerställas. Hälsa och habilitering ser en stor utmaning i att ännu bättre skapa effektiva och riktade insatser genom ökad mobilitet i verksamheten. Förvaltningen är övertygad om att riktade insatser till brukare och patienter i närmiljön främjar en god vård och en högre effektivitet. Hälsa och habilitering anser sig ha goda möjligheter att vidareutveckla uppbyggnaden av fler mobila enheter i verksamheten. Detta skapar också ytterligare möjligheter att utveckla samverkan med primärvården, länets kommuner och övriga samverkanspartners enligt förvaltningen. Andra utmaningar som Hälsa och habilitering ser är att kvalitetssäkra processer samt förbättra produktionsstyrningen genom en väl fungerande produktions- och kapacitetsplanering. En väl fungerande produktionsstyrning förutsätter fortsatt utveckling av metoder och modeller som stöd i genomförandet. Folktandvården saknar idag en tydlig produktionsplanering, hur produktionen planeras och genomförs på effektivaste sätt. Detta avser folktandvården att utreda. En kommande produktionsplaneringsmodell ska införas samtidigt med ett tydligt sätt för att mäta och följa upp. För att på ett mer flexibelt sätt, än tidigare, kunna följa upp och kombinera data är Folktandvårdens målsättning att ha all produktionsdata tillgängligt i landstingets datalager. Folktandvården har en ökad efterfrågan på vård samtidigt som bemanningsproblem råder. Stora pensionsavgångar, ökad sjukfrånvaro samt rekryteringssvårigheter gör att tillgänglighet och kompetensförsörjning är viktiga utmaningar framöver. Flera aktiviteter pågår och kommer pågå för att hantera detta. Exempelvis ser folktandvården över arbetstidsmodellen och fördelning av arbetsuppgifter inom tandvårdsteamen. Dessutom genomförs bland annat kompetenshöjande utbildning av tandsköterskor. Kollektivtrafikförvaltningen: Ansträngt läge angående kapaciteten i delar av tågsystemet och stadsbusstrafiken samt osäkerhet kring hur SJ väljer att trafikera sträckan Uppsala - Stockholm är exempel på områden som Kollektivtrafikförvaltningen lyfter fram som utmaningar. Inom regionbusstrafiken finns potential att nå nya resenärer i vissa stråk där trafiken idag inte helt möter de behov som finns. Därför behöver regionbusstrafiken utvecklas och därmed få fler bilister att välja kollektivtrafik. Vidare lyfts högre kostnader och ökad miljöbelastning fram som en följd av eventuell flytt av reglerplatsen. Dessutom kommer kostnaderna för depåhyran öka väsentligt när den nya stadsbussdepån är klar Samarbete med kommunen i frågor såsom bättre framkomlighet för kollektivtrafiken inom Uppsala stad för en såväl billigare som mer attraktiv kollektivtrafik ses som ett möjligt angreppssätt. Vidare anser Kollektivtrafikförvaltningen att investeringsprogram gällande ostkustbanan bör arbetas fram i samverkan med trafikverket. Kultur och bildning ser inom konferensverksamheten (Wiks slott) förändrade förutsättningar gällande kortkurser. Jämfört med tidigare år hålls nu mer helgkurser vilket blir dyrare ur ett personalkostnadsperspektiv. Vidare är skötseln av utemiljön vid konferensanläggningen (Wik slott) ekonomiskt betungande enligt Kultur och bildning. Möjliga angreppssätt för detta är att arbeta med att öka beläggningen samt ökad samverkan med Uppsala och Enköpings kommun angående skötsel av park och bad. Stor ökning av ny- och ombyggnationer inom landstinget har inneburit hög arbetsbelastning för den personal som arbetar med konstnärlig gestaltning vilket medför risk för ohälsa samt risk för att arbetsuppgifterna inte kan genomföras med önskvärd kvalitet. Landstingsservice driver många projekt. En mycket viktig faktor för framgång är att de upphandlingar som föregår samtliga projekt genomförs professionellt. De flesta byggprojekt avser ombyggnation vilket innebär stora utmaningar med att samtidigt kunna hålla närliggande verksamhet 28 (40)

49 Bilaga 274 igång. Den stora volym projekt som genomförs ställer stora krav på organisationen att följa och säkerställa leverans enligt plan. Många stora projekt och parallella projekt bedrivs inom Akademiska sjukhusområdet vilket även påverkar såväl person- som varutransporter inom området. Landstingsservice menar att det är en utmaning och kräver planering och samordning för att få dessa flöden att fungera parallellt med byggverksamheten. När det gäller fastighetsdrift så bedöms andelen felavhjälpande underhåll som en alldeles för stor andel. Genom bättre genomförda projekt och planerat underhåll bör det på sikt, enligt Landstingservice, leda till att arbetet omfattas mer av tillsyn och skötsel istället för felavhjälpande. Landstingets resurscentrums bedömer att det som en möjlighet finns fortsatt ekonomiadministrativa arbetsuppgifter som resurscentrum skulle kunna överta från kärnverksamheten. Utmaningen är dock att identifiera områden där ett övertagande resulterar i en effektivisering och som är en kostnadsbesparing och kvalitetshöjning på LUL-nivå. Fortsatt tät dialog med förvaltningarna äger rum. Bland utmaningar och möjligheter anges arbetet med att standardisera och effektivisera stödprocesser genom förändringar i befintliga system. Resurscentrum menar att ytterligare effektiviseringar kan uppnås med bra systemstöd, enkla gränssnitt och automatisering av manuella rutiner. Vidare anges arbetet, i vilket EPJ ska delta i, med att utveckla och förbättra funktionerna i Cosmic som en utmaning och möjlighet. Slutsatser Flertalet förvaltningar rapporterar om vikten av samarbete och samverkan. Samarbete mellan förvaltningarna lyfts fram liksom samverkan inom region och med kommunen. Flera av förvaltningarna rapporterar om att de arbetar med utveckling och förbättring av processer vilket förväntas ge en effektivare verksamhet. Några förvaltningar arbetar vidare med ett processbaserat ledningssystem. Flera förvaltningar nämner vidareutveckling av IT-stöd och förbättrad utdata som viktiga faktorer som exempelvis möjliggör effektivare produktions- och processtyrning, bättre resursplanering samt flexiblare uppföljning. Några förvaltningar lyfter fram vikten av att kompetensförsörjningen säkerställs. Inom hälso- och sjukvården råder utmaningar för flera förvaltningar på grund av förändrade patientflöden, förändrade vårdbehov och nya behandlingsmetoder. Detta ställer krav på ökad flexibilitet och ökat behov av samordning och samarbete inom landstinget och andra aktörer inom vårdkedjorna. Utvecklingen av sjukvårdens produkter och tjänster skapar också möjligheter till nya arbetssätt såsom telemedicin, e-hälsa, hemsjukvård och mobila enheter. Utveckling av produktions- och kapacitetsplanering är något som flera av förvaltningarna arbetar med. Emellertid har förvaltningarna kommit olika långt inom detta område varvid det finns potential till fortsatt utveckling. Vikten av att schemaläggning skapas utifrån såväl produktion som forskning och utbildning lyfts fram. 29 (40)

50 Bilaga 274 Förnyelseperspektivet Utmaningar, möjligheter och angreppssätt för att hantera dessa För Akademiska sjukhuset är fokus under kommande planperiod att genomföra den nya organisationen som ska bidra till att sjukhuset mer fungerar som ett sammanhållet sjukhus med gemensamt mål som fokuserar på patientnytta och vårdens utfall. En viktig del blir att utveckla ledning och styrning av FoUU inom den nya organisationen. Genom en tydlig FoU-budget för varje verksamhetsområde ger möjlighet att utveckla nya behandlingsmetoder och förbättrad vård. Sjukhuset framhåller också betydelsen av att tillhandahålla verksamhetsförlagd utbildning till ökande antal studenter. Nya ALF-avtal innebär en ökad konkurrens mellan universitetsorterna, vilket ger möjligheter för Akademiska sjukhuset att få mer resurser för forskning. Andra utvecklingsområden som lyfts fram är ett aktivt deltagande i Science for Life-satsningen, förstärkning av regionala och nationella aktiviteter som den Regionala noden för kliniska prövningar och RCC, samt utveckla samverkan med universitet och industrin för att bland annat få en långsiktig finansiering av Innovation Akademiska och UCR. Som en särskild möjlighet framhålls att nya och renoverade lokaler genom Framtidens Akademiska kommer att ge förutsättningar för bättre patientmiljö, god arbetsmiljö och modernare vårdlogistik. Lasarettet i Enköping vill utveckla ett arbetssätt med insatser som minskar besök på mottagningar och avdelningar genom att underlätta för patienter att själva kontrollera olika sjukdomstillstånd. Andra utvecklingsområden som lyfts fram är att mer arbeta med systematisk verksamhetsutveckling och analys av olika kvalitetsindikatorer liksom systematisk uppföljning. Lasarettet vill också utveckla akutmottagningen bland annat genom fortsatt satsning på akutläkare, samt att fullt ut implementera Infektionsverktyget. Primärvårdens betonar vikten av att kunna prioritera utvecklingsarbete inom givna ekonomiska ramar utifrån en situation med ökande behov, förväntningar och krav på primärvården. Som det viktigaste utvecklingsområdet anges e-hälsa och att e-tjänster byggs in i de kliniska processerna. Dessutom betonas att förstärkning av vårdkedjan och samverkan mellan slutenvård, primärvård och kommunal vård utvecklas. En stor utmaning för Hälsa och habilitering är att få en stor tydlighet i uppdraget och därmed bättre förutsättningar för att utveckla rollen som stöd till den samlade primärvården, utveckling av närvården och inrättande av nya centrumbildningar. Det tar tid att få nya strukturer att bli kända och fungera. Förvaltningen ser behov av att få bra flöden både internt och i kommunikation med ledningskontoret och andra förvaltningar för att få arbetsro och utveckla sin processer. Förvaltningen ser stora möjligheter i bildandet av den nya regionen 2017, särskilt vad gäller FoUverksamheten och att utveckla en kunskapsbaserad och jämlik hälso- och sjukvård med sammanhållna vårdprocesser i samarbete med regionförbundets FoU-stöd. Utvecklingen inom e-hälsa behöver ett systematiskt angreppssätt och en kartläggning av de prioriterade processer där It-teknik kan göra skillnad för att nå sitt syfte, vilket kommer att kräva både tid och resurser. Folktandvården vill öka servicen genom att arbeta med fortsatt förnyelse inom e-tjänsteområdet, till exempel sms-kallelse och godkännande av friskvårdsavtal på nätet. Förvaltningen avser att kontinuerligt se över sina processer och automatisera flöden där så är möjligt. En utveckling av journalsystemet är prioriterat liksom den uppsökande och mobila tandvården som kräver nya tekniska lösningar. Förvaltningen anför också att det finns stora brister i listnings- och ersättningssystemet Symfoni/Libretto, som behöver åtgärdas. Dessutom vill förvaltningen de närmaste åren fortsätta arbetet med att införa ett processbaserat ledningssystem. Ett annat fokusområde de närmaste åren är vårdrelaterade infektioner (VRI) och en handlingsplan ska tas fram för att minska förekomsten. 30 (40)

51 Bilaga 274 Från Kollektivtrafikförvaltningen UL framförs att en stor utmaning är hur målet fossilfri busstrafik ska kunna nås inom stipulerad tid (år 2020) och ska därför ta fram en särskild strategi för hur detta ska uppnås där biogas, biodiesel och el ska vara utgångspunkten. Under de närmaste åren ska även strategier för utveckling av tågtrafiken respektive regionbusstrafiken tas fram. Förvaltningen framför också behov av att öka attraktiviteten för regionbusstrafiken genom bland annat bättre komfort och ökade möjligheter att arbeta och studera ombord. Från Kultur och bildning framförs behov av stärka mångfalds- och folkbildningskompetensen inom förvaltningen mot bakgrund av att allt fler flyktingar söker sig till Sverige och Uppsala län. Förvaltningen framhåller vikten av se kultur som hälsofrämjande och rehabiliterande och förorda en fortsatt satsning på projektet Kultur på recept efter Genom bildandet av en ny region 2017 ser Kultur och bildning att det kan skapas nya möjligheter till ett tätare samarbete med många organisationer som kommer att stärka länets regionala utveckling utifrån ett tvärprofessionellt perspektiv. Förnyelsen inom Landstingsservice sker främst genom deltagande i forskningsprojekt och i olika nätverk. Utveckling av Vård Nära Service (VNS) konceptet kommer att påverka förvaltningen i form av nya arbetsområden och samtidigt underlätta arbetet för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. En pilotstudie har genomförts på två avdelningar vid Akademiska sjukhuset och konceptet kommer att implementeras på sjukhuset under Landstingets resurscentrum (LRC) framhåller vikten av att förändringar i system sker i nära samverkan med berörda verksamheter. Under kommer till exempel systemet för operationsplanering integreras med Cosmic för att minska dubbeldokumentation. Förvaltningen vill arbeta med att identifiera och utveckla fler tjänster inom landstinget som kan hanteras av LRC. Desssutom ser förvaltningen möjligheter att öka samarbetet inom länet vad gäller till exempel pensionsoch arkivfrågor. Slutsatser Ett omfattande förnyelsearbete redovisas från alla förvaltningar. Vid Akademiska sjukhuset kan noteras ett stort arbete kring genomförande av den nya organisationen med förnyelse och utveckling av arbetssätt, med fokus på patientnytta och vårdens utfall. Flera förvaltningar framhåller möjligheterna till förnyelse med hjälp av utvecklad e-hälsa. En strukturerad satsning inom området är en förutsättning för att kunna utnyttja fler effektiva e-tjänster i de kliniska processerna. Ett annat område som lyfts fram är FoU-verksamhet, där ledning och styrning av verksamheten behöver utvecklas och där satsningar på FoU kan utveckla en mer kunskapsbaserad hälso- och sjukvård. Under kommande planperiod kommer landstinget att ingå i en ny regionbildning. Det bedöms från några håll kunna ge förutsättningar till utökat samarbete med andra organisationer, vilket kommer att stärka den regionala utvecklingen. 31 (40)

52 Bilaga 274 Medarbetarperspektivet Utmaningar, möjligheter och angreppssätt för att hantera dessa Akademiska sjukhuset lyfter särskilt arbetet med att säkra kompetensförsörjningen så att den svarar upp mot produktionsutvecklingen och verksamhetens mål. Arbetet behöver fortsätta med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Akademiska har att beakta såväl personalomsättning som pensionsavgångar kommande år. Ett åtgärdspaket har samtidigt tagits fram för att komma till rätta med sjukhusets ekonomi. Akademiska ser flera möjligheter till åtgärder i arbetet med kompetensförsörjningen för att möta utmaningarna, så som att fortsätta utveckla och kommunicera utvecklingsvägar för befintliga medarbetare och att attrahera de studenter som har sin verksamhetsförlagda utbildning på Akademiska. Satsningarna behöver fortsätta att erbjuda vidareutbildning till specialistsjuksköterska samt säkra den framtida kompetensförsörjningen av läkare. Arbetet med lönebildning fortsätter med bland annat nyantagna riktlinjer för löneöversyn. Fortsatt satsning på ledarutveckling och att stärka chefernas kompetens. Vikten av ett gott samarbete och samverkan med universitetet betonas. Lasarettet i Enköping beskriver en situation där kompetensförsörjningen är i fokus. Personalomsättningen har varit hög och behovet av inhyrd personal har periodvis varit stort av läkare och sjuksköterskor. Lasarettet behöver arbeta för att behålla både nyanställda och mer erfarna medarbetare. Det behövs karriär- och utvecklingsmöjligheter för sjuksköterskor som exempel kvalificerade sjukskötersketjänster samt utveckling av det kliniska utvecklingsåret för nyutexaminerade sjuksköterskor. Utbildning, utveckling och forskning bör vara en del av den totala arbetstiden där utbildningsuppdraget tydliggörs, bland annat avseende den verksamhetsförlagda utbildningen. Lasarettet lyfter behovet av en landstingsövergripande strategi och planering för AT- och ST-läkare så att tillgången på specialistläkare säkras. Lasarettet arbetar för att inrätta en klinisk utbildningsavdelning (KUA) för att skapa förutsättningar för högkvalitativ klinisk utbildning samtidigt som den främjar landstingets kompetensförsörjning i ett längre perspektiv. Primärvården ser kompetensförsörjningen i verksamheten som en stor utmaning under planperioden. Det är sedan en tid en bristsituation vad gäller nyckelkompetenser för verksamheten, bland annat specialistläkare i allmänmedicin. Tillflödet av nyutbildade specialistläkare i allmänmedicin är begränsat och svarar inte upp mot behovet av fast anställda läkare. De kommande årens pensionsavgångar kommer att få stora konsekvenser för kompetensförsörjningen. Yrkesgrupper där stora pensionsavgångar är att vänta är specialistläkare i allmänmedicin, distriktssköterskor, sjuksköterskor och kuratorer. Omställning till nya arbetssätt och utveckling av bästa effektiva omhändertagande nivå, BEON, ställer krav på kompetensutveckling av medarbetarna samtidigt med bibehållen produktivitet och effektivitet i verksamheten. Primärvården behöver arbeta med insatser för att stärka sin position som arbetsgivare. Arbetet är långsiktigt och innehåller olika aktiviteter för att marknadsföra, synliggöra och påverka attityder till Primärvården som arbetsgivare. Kortsiktigt är aktiviteter för att påskynda introduktionen av utlandsutbildade personer viktigt för att de ska komma in i verksamheten. Ekonomin kan påverkas negativt av att fler hyrläkare kan behövas för att klara grunduppdraget enligt regelböckerna. Även introduktion av utlandsutbildade personer kan kortsiktigt ge ökade kostnader. Tre områden lyfts särskilt fram av Hälsa och Habilitering; kompetensförsörjning, arbetsgivarvarumärket och värdegrund. Med stora pensionsavgångar, en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och en allt hårdnande konkurrens är rekrytering och att behålla medarbetare en strategisk fråga för förvaltningen. Arbetsgivarvarumärket behöver stärkas och verksamheten marknadsföras på ett bättre sätt. En ny värdegrund ska utarbetas för att nå en gemensam inriktning och hög måluppfyllelse i verksamheten. Åtgärder för att vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare kan vara flexibla arbetsformer, delaktighet i verksamhetens utveckling, konkurrenskraftiga löner och anställningsförmåner. Förvaltningen ska ha en väl fungerande organisation för att ta emot fler studenter samt att utbildningarna för nya medarbetare måste effektiviseras för att bli mer kostnadseffektiva och resultera i att nyanställda snabbare kommer i produktion. Det är även viktigt att förvaltningen 32 (40)

53 Bilaga 274 har strategier för att integrera och ta tillvara personer med utländsk utbildning. Ledarskapet ska vidareutvecklas bland annat genom kompetensutvecklingsinsatser, ledarutveckling och ett förbättrat stöd till chefer. För Folktandvården är tillgänglighet och kompetensförsörjning de absolut viktigaste frågorna framöver. Folktandvården står inför stora pensionsavgångar inom samtliga yrkesgrupper. Konkurrensen med angränsande landsting och privata aktörer om personal är stor, särskilt när det gäller tandhygienister. Detta samtidigt som antalet utbildningsplatser för tandhygienister minskar. Förvaltningen har mål för BEON, bästa effektiva omhändertagande nivå, inom både barn- och vuxentandvård. En del i detta är kompetenshöjande utbildning av tandsköterskor. Folktandvården fortsätter bland annat med adeptprogram för nyutexaminerad tandvårdspersonal, skolbesök, mässor, sommarstudenter, utvecklingstjänster, eget forsknings- och utvecklingsarbete. I den ökande konkurrensen med närliggande landsting behöver personalförmåner ses över och långsiktigt anpassa lönenivåerna. Andra aktiviteter är introduktionsår för tandsköterskor, eventuell uppdragsutbildning för tandhygienister, ökat antal egna ST-tjänster och meriteringstjänster samt hälsofrämjande insatser. Kollektivtrafikförvaltningens arbetsgivarvarumärke behöver stärkas både internt och externt. Förvaltningen arbetar med att skapa ett engagemang och delaktighet hos medarbetarna och samförstånd kring UL:s vision, uppdrag, värdegrund och kundlöfte. Styrkortet ska hållas levande på alla nivåer för att skapa delaktighet och öka möjligheten till måluppfyllelse samt även i lönebildningsfrågor ge större förståelse för den egna prestationen i förhållande till utfall i löneöversyn. Framtagen chefsförsörjningsplan är grunden i arbetet med att utveckla chefsgruppens kompetens som ledare och samtliga chefer ska ha ett tydligt chefsuppdrag. Arbetet med den kommande flytten till ett nytt kontorshus 2016 sker genom en kontinuerlig samverkansprocess, tydlig, konkret information och delaktighet. Kultur och bildning kommer att fortsätta arbeta med hälsofrämjande satsningar för fortsatt engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete samt arbeta för att öka upplevelsen av delaktighet hos medarbetarna. Genom riktade utvecklingsinsatser ska ett tydligt och kommunikativt ledarskap utvecklas inom förvaltningen. Arbetet i förvaltningens ledningsgrupp ska fortsätta utvecklas mot ökat strategiskt fokus, ökad samsyn och delaktighet. Arbetsgivarvarumärket ska fortsätta att utvecklas. Landstingsservice redovisar som sin utmaning personal- och kompetensförsörjning. Förvaltningen konkurrerar med näringslivet om arbetskraften när det gäller ingenjörer och drifttekniker. Under planperioden kommer ett flertal medarbetare att bli 65 år i de yrkesgrupper som betraktas vara svårrekryterade. Förvaltningen har även som utmaning att höja värdet avseende HMI (hållbart medarbetarindex) i medarbetarenkäten. Värdegrundsarbetet behöver prioriteras för att vara en attraktiv arbetsgivare. En regelbunden översyn görs för vilka mässor som är viktiga för att kunna attrahera och rekrytera nya medarbetare liksom arbete med att identifiera andra samarbetspartners inom teknikbranschen. Kopplingen mellan den egna prestationen och utfall i löneöversyn ska förtydligas. Personalförmåner som löneväxling till pension kan vara avgörande vid rekrytering av chefer och specialistkompetenser. Förvaltningens styrkort ska ytterligare kommuniceras samt brytas ner till individuella styrkort. Landstingets resurscentrum anger som utmaning och möjlighet att vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och blivande medarbetare. Även att ta emot studenter är viktigt. I detta ligger bland annat att ha ett gott ledarskap och en god arbetsmiljö där krav och förväntningar är rimliga, där befogenheter/mandat överensstämmer med ansvar. Delaktighet från medarbetarna samt lyhördhet för kundernas behov genomsyrar förbättrings- och förändringsarbetet. Förvaltningen ska fortsätta arbeta med strukturer och forum som främjar dialog och delaktighet. Resurscentrum arbetar med att hitta former för ett strukturerat sätt att arbeta med kompetensväxling samt certifiering av yrkes- 33 (40)

54 Bilaga 274 grupper. Arbete med att bibehålla ett lågt sjukskrivningstal och att fokusera på att förebygga ohälsa fortsätter. Slutsatser Ett strategiskt mål för landstinget är att vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Detta är inte minst viktigt med tanke på det generationsskifte som har inletts under planperioden med stora pensionsavgångar. Samtliga förvaltningar anger arbetet inom ramen för kompetensförsörjning som en av de viktigare frågorna för landstinget, både på kort och lång sikt. Konkurrensen om arbetskraften från andra landsting och andra arbetsgivare ökar samt att det är en ökad rörlighet hos redan anställda medarbetare. Att fortsätta arbeta med arbetsgivarvarumärket är viktigt, likaså att fördjupa och intensifiera samarbetet med universitet, högskolor och gymnasieskolor samt att säkerställa det regionala samarbetet i kompetensförsörjningsfrågor. Medveten lönebildning är en viktig fråga som en del av landstingets arbete med kompetensförsörjning. Flera förvaltningar lyfter även värdet av de personalförmåner som landstinget kan erbjuda idag för att attrahera medarbetare, och det värde det innebär att kunna förmedla de olika förmåner man har som anställd i landstinget. Möjligheterna till kompetensutveckling, karriär- och utvecklingsmöjligheter, delaktighet i verksamhetens utveckling, värdegrundsarbete samt flexibla arbetsformer är andra exempel på aktiviteter som tas upp i förvaltningarnas analyser. Fortsatt utveckling av möjligheten för personer med utländsk utbildning att få den kompetens som krävs för att kunna arbeta inom landstinget. Landstinget är en arbetsgivare där samsyn och samarbete inom landstinget och mellan förvaltningarna är viktiga framgångsfaktorer. Flera landstingsövergripande strategiska aktiviteter pågår parallellt med förvaltningsegna aktiviteter. I tabellen nedan lyfts några av de landstingsövergripande där medel finns avsatta under Tabell: LUL gemensamma aktiviteter År 2015, mnkr Kliniskt utvecklingsår 5,5 Studielön 5,4 Strategisk kompetensförsörjning, läkare 0,4 Personer med utländsk utbildning 2,0 Lönebildning, 9 mån 24,2 För att uppnå målet med de landstingsövergripande aktiviteterna krävs kontinuitet och långsiktighet. För vissa av dessa aktiviteter finns behov av fortsatta landstingsövergripande medel. I den budget som är föreslagen för finns medel avsatta enligt Fortsatt satsning på kliniskt utvecklingsår för nyutbildade sjuksköterskor Fullfölja satsningarna gällande studielön för vidareutbildning av grundutbildade sjuksköterskor Skapa en struktur för en hållbar och långsiktig organisation för strategisk kompetensförsörjning avseende läkare samt åtgärder för att underlätta för personer med utländsk utbildning att arbeta i landstinget 1 Beslut om budget 2016 tas i landstingsfullmäktige i november 2015 i samband med Landstingsplan och budget (40)

55 Bilaga 274 Kompetensförsörjning För ett strukturerat och långsiktigt arbetssätt med kompetensförsörjning pågår ett arbete att ta fram en landstingsgemensam process för kompetensförsörjning. Den ska resultera i en kompetensförsörjningsplan som anger de övergripande aktiviteter landstinget arbetar med för att säkerställa organisationens kompetensmässiga förutsättningar på såväl kort som lång sikt. Planen inbegriper alla de samlade åtgärder som påverkar landstingets förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla samt avsluta kompetens för att driva verksamheten i enlighet med de fastställda målen. Planen har sin grund i de riktlinjer som gäller enligt Svensk Standard (Swedish Standards Institute) och kvalitetssäkrar processer och metoder. För att underlätta arbetet finns behov att utveckla ett systemstöd för processen. Med en kvalitetssäkrad och metodisk process i landstinget beaktas viktiga faktorer såsom god arbetsmiljö, förebyggande arbete inom diskriminering, goda anställningsvillkor, utvecklingsmöjligheter med mera som gör att landstinget kan vara konkurrenskraftig som arbetsgivare. För att kunna behålla medarbetare behöver landstinget införa ett bredare sätt att se på arbetsmiljöarbetet så att det blir mer hälsofrämjande. Arbetsmiljö- och hälsoarbete ska bedrivas systematiskt och ingå som naturlig del i det dagliga arbetet och utveckla de förutsättningar som krävs för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering, det vill säga en hälsofrämjande arbetsplats. Arbetsmiljöverket kommer att ställa nya krav på landstinget som arbetsgivare i och med införandet av den nya föreskriften AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö som träder i kraft Arbetsgivaren ska bland annat ha mål i syfte att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa. De kommer också att kräva att arbetsgivaren vidtar åtgärder för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. En viktig del av kompetensförsörjningen är ett fortsatt arbete med arbetstidsförläggning kopplat till produktionsbaserade bemanningsplaner där hållbara arbetstider är ett viktigt fokus. En del av kompetensförsörjningen är lönebildningsfrågor där landstinget arbetar på ett strukturerat sätt. Lönebildningsarbetet är långsiktigt och kommer att bli en del av kompetensförsörjningsprocessen framöver. Medel fanns avsatta inför löneöversyn 2015 i syfte att bidra till att justera skillnader i nuvarande lönebild och önskad lönebild. Lönebildningsarbetet har fokuserat på hur löneprocessen kan förbättras för att på ett bättre sätt stödja den lokala lönebildningen samt på hur fördelningen av det ekonomiska utrymmet ska ske för att på bästa sätt stödja att verksamhetens mål uppnås. Samråd och samsyn mellan förvaltningarna inom landstinget har präglat arbetet och den analysprocess som är etablerad har fullföljts under 2015 med en löneanalys och bedömning av behov inför löneöversyn Landstinget ska ha ett väl utvecklat ledarskap med en tydlig ledningsorganisation, med chefer som är kommunikativa och utövar ett situationsanpassat ledarskap. Inom ramen för landstingets chefsförsörjning är framgångsfaktorn en gemensam syn på vilka chefskriterier som styr urvalsprocessen via en landstingsövergripande chefspolicy. För att tydliggöra landstingets arbetsgivaransvar över chefsfrågorna ska landstingets chefsrekryteringsprocess förstärkas med en processorienterad ledningsplattform, det ger ett samlat grepp över det stöd och krav som är en förutsättning för ledning och styrning av landstingets olika verksamheter. Inom ramen för landstingets chefs- och ledarutbildningsprogram ska produktion- och resursplanering lyftas fram särskilt. Beskrivning av några aktiviteter Kliniskt utvecklingsår kan ses som en yrkesintroduktion för nyexaminerade sjuksköterskor som anställs vid Landstinget i Uppsala län. Utvecklingsåret ska underlätta övergången mellan utbildningen och yrkesrollen. Kliniskt utvecklingsår vilar på två ben; kliniska färdigheter avseende olika praktiska moment samt professionen, det vill säga sjuksköterskans roll och ansvar. Kurserna byggs 35 (40)

56 Bilaga 274 upp utifrån de patientsäkerhetsområden som SKL identifierat och teoretiska moment varvas med praktiska moment. Utvecklingsåret är ett komplement till verksamheternas befintliga introduktionsprogram. Bland annat erbjuds föreläsningar, praktisk träning och reflektionstid tillsammans med erfarna sjuksköterskor och instruktörer. Syftet med det kliniska utvecklingsåret är att säkra en yrkesintroduktion som motsvarar behov och önskemål både från nyexaminerade sjuksköterskor och behov i Landstinget i Uppsala läns verksamheter. Uppdraget att operativt genomföra kliniskt utvecklingsår ligger hos Kliniskt Tränings Center, KTC, på Akademiska sjukhuset. Upplägget för kliniskt utvecklingsår är att en nyutexaminerad sjuksköterska arbetar 80 procent och har 20 procent för kompetensutveckling och färdighetsutveckling under sitt första år som sjuksköterska. Berörd verksamhet erhåller 20 procent kompensation för den anställdes frånvaro. Starten för kliniskt utvecklingsår var hösten För att säkerställa att landstinget även under 2016 kan genomföra kliniskt utvecklingsår för sjuksköterskor finns medel avsatta i föreslagen budget för På sikt kan detta hanteras av respektive förvaltning. Landstingets ledningskontor har kontinuerlig dialog i strukturerad samverkan med Uppsala Universitet om behovet av olika specialistutbildningar. Detta för att tidigt informera och skapa en långsiktig planering av landstingets behov men även för att ge förutsättningar för långsiktig planering för Uppsala universitet. Att erbjuda grundutbildade sjuksköterskor studielön för en vidareutbildning till specialistutbildad sjuksköterska är en långsiktig åtgärd för att tillgodose det kompetensbehov som finns inom framför allt operation, anestesi, intensivvård, psykiatri samt distriktsvård. Utbildningen är 1 år alternativt 2 år om studietakten är halvfart. Erbjudandet om studielön är kopplat till ett kontrakt med 2-års tjänstgöring inom aktuell specialitet. Detta är en långsiktig satsning och fördelningen av de landstingsövergripande medlen har skett i samråd med berörda förvaltningar. Landstinget bör fortsätta med landstingsövergripande finansierad studielön som ett komplement till förvaltningsspecifika satsningar. Medel finns avsatta i föreslagen budget 2016 och frågan om studielön måste hanteras långsiktigt som ett led i kompetensförsörjningen. Det pågår även samarbete med Regionförbundet avseende undersköterskor, främst frågor kring karriärutveckling och samarbete med YH-utbildningsanordnare. Arbetet fortsätter med att säkra framtida kompetensförsörjning avseende läkare och arbete har förstärkts under 2015 med att underlätta för personer med utländsk utbildning att arbete vid Landstinget i Uppsala län. För att få en bra struktur och för att skapa en hållbar och långsiktig organisation sker arbetet landstingsövergripande. En organisatorisk modell för hantering av frågor kring personal med utländsk utbildning behöver tas fram. Inom ramen för landstingets övergripande arbete med att stärka arbetsgivarvarumärket kommer landstinget att ha ungdomar som huvudfokusgrupp tillsammans med deltagande på exempel mässor. Att visa på den bredd av yrken och utvecklingsmöjligheter som finns inom landstinget är av stor betydelse. Förvaltningarna arbetar med arbetsgivarvarumärket utifrån sina specifika yrkeskategorier där samarbete mellan förvaltningarna och ledningskontoret är viktigt. Det är av vikt att synliggöra de förmåner man kan erbjudas som anställd i landstinget såväl kollektivavtalade som andra förmåner. Arbete pågår med att kartlägga möjligheterna att använda IT-stöd för detta. Även det regionala uppdraget gällande kompetensförsörjningsfrågor måste hanteras och omhändertas i arbetet på ledningskontoret. För att uppnå målet med påbörjade landstingsövergripande aktiviteter krävs samsyn och samarbete inom och mellan landstingets förvaltningar samt kontinuitet och långsiktighet. Det är av stor vikt att ekonomiska resurser finns för genomförande av de aktiviteter som kommer att framgå av landstingets kompetensförsörjningsplan. Detta för att landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. 36 (40)

57 Bilaga 274 Riktade frågor Vilken strategi finns för planperioden för att förebygga vårdskador och uppnå en vård som kännetecknas av en god patientsäkerhetskultur? Enligt Akademiska sjukhuset är en övergripande utmaning för patientsäkerhetsarbetet att gå från ett reaktivt till ett proaktivt arbetssätt. För hela planperioden kan några av utmaningarna sammanfattas i att patienter och närstående ytterligare behöver involveras i vården, att de vårdrelaterade infektionerna måste minska, att patientsäkerhetskulturen behöver förbättras och att det finns ett behov av att skapa en patientsäker läkemedelshantering. Sjukhuset nämner en rad möjligheter, såsom att minska vårdrelaterade infektioner genom arbete och uppföljning i enlighet med handlingsplan mot vårdrelaterade infektioner, att genom arbete med värdebaserad vård involvera patienter och närstående, att optimera användandet av antibiotika genom uppföljning av handlingsplan för infektionsverktyget och att fortsätta att utveckla det hälsofrämjande sjukhuset. Arbete pågår med att planera och genomföra utbildning i patientsäkerhet och förbättringskunskap för alla chefer och en webbaserad utbildning i patientsäkerhet för alla medarbetare. Utbildningarna kommer att inledas under första halvåret Annat som sker på sjukhuset är att Rådet för patientsäkerhet och vårdkvalitet kommer ha till uppgift att utveckla centrala patientsäkerhets- och vårdkvalitetsfrågor, patientsäkerhetsronder genomförs fortsatt på vårdenheterna och punktprevalensmätningar genomförs i förebyggande syfte. Det sker även ett fortsatt arbete med riskbedömningar och händelseanalyser och fortsatt utveckling av samarbete med de olika kommunerna. Lasarettet i Enköping arbetar för en fullt utbyggd lasarettsansluten hemsjukvård och utökning av andel enkelsalar. Andra angreppssätt är utökad distansmonitorering, kunskapssatsningar på akutmottagningen, kompetenshöjande insatser och uppföljning av patientsäkerhets- och kulturmätning. Primärvården skriver i sitt svar att ett prioriterat mål för förvaltningen är att bidra till att minska vårdrelaterade infektioner. Hälsa och habilitering har genomfört en patientsäkerhetskulturmätning och en förvaltningsövergripande handlingsplan har beslutats utifrån resultatet av mätningen. Handlingsplanen följs upp på enhets- och verksamhetsnivå och en redovisning kommer att göras i årsredovisningen och i patientsäkerhetsberättelsen. Folktandvården skriver att de ska minska antalet vårdrelaterade infektioner genom fokus på basala hygienrutiner och följsamhet till riktlinjer vid antibiotikaförskrivning. Andra viktiga områden är fokus på basala hygienrutiner och egenkontroll av kvalitet. Folktandvårdens dag 2015 fokuserar på vårdhygien och ska ses som en start för att öka kunskap och följsamhet. På frågan vad som krävs exempelvis, i form av stöd från Landstingets ledningskontor, politiska beslut eller samarbete med andra förvaltningar efterfrågar Lasarettet i Enköping landstingsövergripande strategier för nyckelområden, centrala funktioner för utdata och analys samt tydliga beslut och högsta ledningens stöd. Folktandvården framför önskemål om utveckling av infektionsverktyget för öppenvård och fortsatt utveckling av Medcontrol. Vilken strategi finns för E-hälsoarbetet under planperioden? Landstinget har inom flera områden legat i utvecklingens framkant, exempelvis beträffande patienternas tillgång till sin journal. Även andra framgångsrika projekt för att involvera och informera patienter och anhöriga har genomförts, exempelvis inom barnsjukvården. Utvecklingen har ibland drivits av lokala initiativ, vilket på många sätt varit framgångsrikt men har i viss mån skett till priset av en samordning kring ehälsa. Inom en rad områden deltar Akademiska sjukhuset i den fortsatta utvecklingen av digitaliseringen, exempel på detta är utveckling inom distansvård, hemmoni- 37 (40)

58 Bilaga 274 torering och digitalisering inom patologin och kliniska beslutsstöd. Inom Akademiska sjukhuset genomförs för närvarande ett arbete för att klargöra uppdrag, processer, roller, positioner och forum för fortsatt digitalisering. Ett av de områden som behöver prioriteras i de kommande årens arbete är distansvård där utmaningen ligger i arbetssätt och ersättningssystem. Ett annat viktigt område är att underlätta medarbetarnas arbete genom fortsatt utveckling inom det digitala området, exempelvis genom kommunikationen mellan den elektroniska patientjournalen och olika kvalitetsregister. Arbete för att ytterligare engagera och involvera patienten i sjukvården blir också avgörande för fortsatt framgångsrik sjukvårdsutveckling. Lasarettet i Enköping skriver att landstinget behöver erbjuda invånare och patienter nya tjänster i syfte att öka möjligheter att medverka till sin egen vård. Att effektivisera flödet av kommunikationen med patienterna i syfte att minska dubbelarbete och minska risken för återbud och outnyttjade besökstider är ett annat område som lyfts av lasarettet. Om patienterna medverkar till sin egen vård genom att exempelvis boka sina tider kan större del av professionens tid användas i vårdmötet. Lasarettet efterfrågar möjligheter till projektmedel öronmärkta för nya vårdtjänster, exempelvis inom internetbaserad vård och behandling. Landstinget saknar i dag, enligt lasarettet, en strategi för ehälsa som beskriver på vilket sätt landstinget ska erbjuda invånarna att medverka till sin egen vård samt vilka effekter landstinget vill uppnå med ehälsoarbetet. Avsaknaden av en strategi försvårar arbetet för både medarbetare och chefer Primärvården skriver i sitt svar att förvaltningens övergripande strategi är att påskynda införandet av adekvata e-tjänster som stödjer ehälsoarbetet. Enligt Hälsa och habilitering medför förväntningar på en ökad tillgänglighet att ökade krav ställs på exempelvis flexibla öppettider och mobila vårdteam. Ett förändrat vårdutbud och ökat användande av e-tjänster kommer att vara nödvändigt om förvaltningen ska kunna hantera växande målgrupper. Att erbjuda e-tjänster för stöd och behandling kan vara en plattform för alternativa behandlingsformer. Digitala patientmöten och konsultationer kommer också att bli allt vanligare enligt förvaltningen. Folktandvården vill förenkla och skapa ökad tillgänglighet för patienten vilket även ger minskad tid för administration och minskade kostnader i form av lägre portokostnader och färre utskrifter. Arbetet som pågår är bland annat en utredning av självutcheckningskiosker. Flera av Landstingets resurscentrums verksamheter arbetar för att skapa rätt förutsättningar för införande av system och tekniska lösningar i landstinget. På frågan vad som krävs exempelvis, i form av stöd från Landstingets ledningskontor, politiska beslut eller samarbete med andra förvaltningar svarar Lasarettet i Enköping att det behöver tillsättas en ehälsostrateg samt formuleras en landstingsgemensam strategi för ehälsoarbetet. Folktandvården skriver att det saknas ett samlat grepp och en samordnare på ledningskontoret och Landstingets resurscentrum efterfrågar en landstingsövergripande ehälsostrategi med planering på både kort och lång sikt. Vilka åtgärder tänker förvaltningen genomföra för att nå målet om en procents årlig effektivisering? Akademiska sjukhusets arbete med framtagande av åtgärder ska präglas av långsiktighet och strategiskt tänkande för att ge permanenta effekter som även kvarstår kommande verksamhetsår. Fokus i sjukhusets kontinuerliga åtgärdsarbete är framförallt personalkostnader, läkemedel och medicinska material. Dessa kostnader är en stor del av sjukhusets rörliga kostnad och de poster som sjukhuset kan påverka genom till exempel en effektiv bemanning samt ordnat införande och professionellt inköp/upphandling av läkemedel och medicinska material. Medarbetarna är sjukhusets viktigaste resurs och avgörande för ett framgångsrikt effektiviseringsarbete är att bemanningen 38 (40)

59 Bilaga 274 planeras effektivt utifrån sjukhusets huvuduppdrag sjukvård, forskning och utbildning. Det är också centralt att sjukhuset har en effektiv organisation som stödjer patientprocesserna på ett bättre sätt än idag. Ett fungerande ledarskap med tydligt ansvar för ekonomin behöver också utvecklas. Den demografiska, medicinska och medicintekniska utvecklingen gör att sjukhusets behov av effektiviseringar i praktiken blir betydligt mer än 1 procent årligen då sjukhuset med nuvarande ersättningsmodell även skall hantera en 2-3 procentig volymökning utan full ersättning. FAS ökar också kostnaderna kraftigt kommande år. För att lyckas med årliga effektiviseringskrav på nivån 2-3 procent och uppåt krävs det stora strukturanpassningar av sjukvården både nationellt men även inom varje region. Det krävs också ett lokalt strukturarbete med att exempelvis primärvården får ett större ansvar för öppenvården (lägsta möjliga vårdnivå för att minska kostnaderna) samt att avflödet av patienter till kommunerna förbättras genom att antalet färdigbehandlade patienter som vårdas på sjukhus minskas jämfört med idag. Det går inte att utesluta att effektiviseringskrav på nivån 2-3 procent och uppåt kommer att kunna påverka sjukhusets produktion och utveckling negativt. Lasarettet i Enköpings åtgärder för att en årlig effektivisering om en procent är: ökad tillgänglighet genom införande av e-hälsa samt fullt utbyggd lasarettsanknuten hemsjukvård. Att minska antalet inhyrd personal. Att lokaleffektivisera för att om möjligt kunna säga upp lokaler. Att säga upp avtal som är kostnadskrävande om lasarettet kan göra det billigare och bättre själv. Ökad överföring av c-länsproduktion genom förändrat arbetssätt kan ge utrymme för ökat antal riks- och regionspatienter. Att arbeta processbaserat med budget och uppföljning för att minimera avvikelser och kunna fånga upp behoven på ett tidigt stadium. Kontinuerligt arbeta för att lasarettet ska vara en attraktiv arbetsplats och på så sätt minska personalomsättningen. Primärvården avser att klara en del av effektiviseringen genom strukturella förändringar. Målsättningen är att dessa genomförs utan negativ påverkan för patient, produktion och kvalitet i verksamheten. En stor del av övrig effektivisering behöver fastställas inom ramen för beslut och prioriteringar i de samlade processerna. Konkret kan det exemplifieras med ett tydliggörande av ett processbaserat beslutsstöd för exempelvis Bästa Effektiva OmhändertagandeNivå (BEON). Hälsa och habilitering arbetar för att bromsa de ökande hjälpmedelskostnaderna genom att fortsätta se över prioriteringarna, minska dubbelförskrivningarna och återkalla hjälpmedel som inte längre används. Förvaltningen gör bedömningen att en fortsatta effektiviseringar förutsätter att ansvar och befogenhet följs åt, det vill säga att budgeten för hjälpmedel finns hos förskrivarna. Folktandvårdens åtgärder är en eventuell nedläggning av bemanningsmodell 3+3. Förbättrad uppföljning via SAS. Fortsatt arbete med införande av ändrat arbetssätt/ ny arbetstids-modell. Strikt prioritering för forsknings- och utvecklingsprojekt. Effektivisering i form av att kostnad per påstigande resenär ska minska finns som ett mål i Kollektivtrafikförvaltningens styrkort för Det kan ske genom att öka antalet resor där det finns ledig kapacitet. I de fall ökat resande innebär att flera bussar eller tåg behövs, krävs också ett kraftigt ökat resande för att täcka den kraftigt ökade kostnaden. Kultur och bildnings dominerande och största kostnadspost är lämnade bidrag till länets kulturaktörer. Eftersom dessa utgör drygt 50 procent av förvaltningens kostnadsmassa kommer förvaltningen att tvingas lägga ut delar av effektiviseringskravet även på bidragstagande aktörer. En grundför- 39 (40)

60 Bilaga 274 utsättning är en relativt låg lönekostnadsutveckling vid förvaltningen de kommande åren. I det förslag som lämnas nedan har förvaltningen räknat med en lönekostnadsutveckling på max 2-3 procent årligen de kommande åren. Om lönekostnadsutvecklingen blir högre än så kan ytterligare effektiviseringsåtgärder komma att krävas. Landstingets resurscentrum ska fortsätta arbetet med att effektivisera de administrativa stödprocesserna och utveckla funktionaliteten i systemen. Vad krävs för att all verksamhet inom förvaltningen ska produktionsplanera samt för att samtliga yrkeskategorier gemensamt ska schemaläggas utifrån genomförd produktionsplanering? Det är viktigt att produktionsplanering och schemaläggning skapas utifrån såväl produktion som forskning och utbildning. Akademiska sjukhuset anser att det krävs en detaljerad planering av produktionen för varje sektion och enhet samt att produktionen bryts ned på individnivå. Vidare krävs det att en produktionsbaserad bemanningsplan tas fram utifrån funktion istället för individ. Detta måste sedan användas som underlag och implementeras i schemaläggningsverktyget. Vidare menar Akademiska sjukhuset att ledarskapet hos första linjens chefer är viktigt för genomförandet och att de behöver få mer kunskaps- och verktygsstöd. Ett bättre verktyg för planering krävs. Ett system som kan kopplas till tydliggjorda resurser avsedda för produktion inom forskning, utbildning samt sjukvård behövs. Vidare anser Akademiska sjukhuset att såväl FoU-budget som utbildningsbudget måste vara tydliggjorda inom respektive verksamhet. Lasarettet i Enköping menar exempelvis att det behövs ett tydligt uppdrag, ekonomiska styrsystem som främjar samverkan över förvaltningsgränserna, landstingsövergripande strategier samt möjlighet till medel avsatta för projekt för att införa nya metoder/modeller. Vidare behövs beslutsstöd för verksamheten med säkrad data om patienternas behov, ett bra produktionsplaneringsverktyg samt goda möjligheter till daglig, veckovis och månatlig uppföljning. Lasarettet anser också att det krävs ett bra chefskap, ledarskap och medarbetarskap. Dessutom krävs delaktighet och bra kommunikation inom verksamheten. Primärvården bedömer att all verksamhet inom förvaltningen produktionsplanerar och att samtliga yrkeskategorier gemensamt schemaläggas utifrån genomförd produktionsplanering. Emellertid menar Primärvården att det fortsatt finns utvecklingsområden där produktionsplaneringen kan förbättras. Fortsatt utveckling kommer att utgå från det processbaserade ledningssystemet. Hälsa och habilitering anser att en väl fungerande produktionsstyrning förutsätter fortsatt utveckling av metoder och modeller som stöd i genomförandet. Vidare menar Hälsa och habilitering att förvaltningen också måste fullt ut fastställa vilka mål och mått på volymer som ska vara vägledande för samtliga yrkesgruppers insatser. Dessutom måste uppföljning och utvärdering av insatserna ske genom att användning av KVÅ-koder. Folktandvården anser att fortsatt arbete med processbaserat ledningssystem krävs samt att tydliga vårdmodeller skapas. Succesivt införande av ändrat arbetssätt, ny arbetstidsmodell behövs vid kliniker med stort patienttryck. Vidare menar Folktandvården att en förbättrad uppföljning via datalager och SAS krävs liksom fortsatt kompetenshöjande utbildning av tandsköterskor liksom stöd för planering av tandhygienistutbildning. 40 (40)

61 Bilaga 277 Dnr: CK Anslag: centrala förtroendemannakostnader år fördelning för förtroendemannaorganisationen Ansvar Politiskt organ Förslag till Budget (kr) (kr) Landstingsfullmäktige inkl presidiet Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Beredningen för barn och unga Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor Landstingsråd, politiska sekr. och assistenter Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårds- och FoUU-utskott Landstingsstyrelsens personalutskott Vårdstyrelsen Sjukhusstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Fastighets- och servicenämnden Avrundat till närmast hela 1000-tal kr Bidrag till partigrupperna och utbildningsstöd 1) (kr) (kr) Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Vänsterpartiet Miljöpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna Ersättn. för resor och förlorad arb.förtjänst (ej fördelat per partigrupp) Varuförsörjningsnämnden Kostnämnden Ambulansdirigeringsnämnden Patientnämnden Politiska styrgrupper för närvård Pensionärsrådet Rådet för delaktighet Stiftelsen Leufsta Styrelsen för medicinhistoriska museet Övriga förtroendemannakostnader och oförutsett 2) Förtroendevaldas resor (Företag Flex)

62 Bilaga 277 Ansvar Politiskt organ Förslag till Budget budget (kr) Summa fördelade medel: Av fullmäktige beslutat anslag kr (Anslag: förtroendemannaorganisationen kr samt samt utbildningsstöd till politiska partier kr). Avvikelse: 0 1) Utbildningsstöd Utbildningsstödet 2016 uppgår till totalt kr, delat på 71 mandat = kr/mandat 2) Inklusive kostnader för läsplattor och abonnemang, (Speckod 3601)

63 Bilaga 281 Samverkansavtal mellan HSO i Uppsala län och Landstinget i Uppsala län Mellan Landstinget i Uppsala län (nedan kallat landstinget) och Handikappföreningarnas samarbetsorganisation i Uppsala län (nedan kallad HSO) tecknas härmed följande avtal om samverkan. Detta avtal syftar till att tillföra landstinget kompetens, baserad på erfarenheter och kunskaper från organisationer som företräder människor med en eller flera funktionsnedsättningar/skada. Avtalet syftar även till att ge HSO möjlighet att samverka vid landstingets planering och utveckling. I bilaga redovisas HSO:s medlemsorganisationer, samt de samverkansråd som avtalet omfattar. 1. Landstingets förvaltningar/styrelser/nämnder ska tillse att HSO erhåller dagordning, handlingar samt protokoll från respektive beslutande organ. 2. HSO ska i samverkansöverläggningar beredas möjlighet till yttrande över plan- och budgetfrågor, samt andra frågor av övergripande karaktär. 3. HSO ska beredas möjlighet att ingå i utredningar som berör en eller flera medlemsorganisationer. 4. Landstinget ska i samverkansöverläggningar representeras av verksamhetsansvariga politiker och/eller tjänstemän. 5. HSO utser representanter till samverkansöverläggningar. HSO har även rätt att adjungera ytterligare representant. HSO har tjänstemän med funktion som ombudsman och administratörer, anställda vid HSO:s kansli. HSO har det fulla arbetsgivaransvaret och ansvarar för egen och för anställdas fortbildning. Eventuella anställda ska ha kompetens, som garanterar kvalitet i verksamheten. 6. I de fall uppdraget kan komma att behandla konfidentiell information rörande Uppdragsgivarens verksamhet skall särskild sekretessförbindelse upprättas och undertecknas av Uppdragstagaren. 7. HSO erhåller ett årligt bidrag från Landstinget för detta samverkansavtal. HSO har tjänstemän med funktion som ombudsman och administratörer, anställda vid HSO:s kansli. HSO har det fulla arbetsgivaransvaret och ansvarar för egen och för anställdas fortbildning. 8. Vid samverkansöverläggningar enligt detta avtal ska minnesanteckningar föras och sändas ut till berörda parter. 9. Detta avtal gäller från och med och tills vidare. Om någon av parterna så önskar kan avtalet sägas upp med en uppsägningstid på sex månader. Parterna ska senast två år efter ikraftträdandet gemensamt se över samverkansavtalet. Samverkansavtalet är upprättat i två exemplar varav parterna erhållit varsitt.

64 Bilaga 281 Uppsala 2015 Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Sonja Calais van Stokkom HSO i Uppsala län

65 Bilaga 281 Bilaga, Samverkansavtal Samverkansråd: Samverkansråd Psykiatri Samverkansråd Neuro Samverkan i reumarådet Samverkan med centrum för funktionshinder Samverkan med Upplandsstiftelsen Samverkansråd akademiska sjukhusets lungklinik Tolkrådet Samverkansråd hörsel Samverkansråd syn Samverkansråd barnhjälpmedel Samverkansråd kring kost/födoämnen Samverkansråd tandhälsa Samverkan i Diabetesrådet Samverkansråd Kollektivtrafikförvaltningen Samverkansråd Landstingsservice Medlemsföreningar i HSO i Uppsala län: Afasiföreningen i Uppsala län, Astma- och allergiföreningen i Uppsala län, Attention Uppsala, Autism- och Aspergerföreningen i Uppsala län, Blodcancerföreningen i U-a region, Bröstcancerföreningen i Uppsala län, Celiakiföreningen i Uppsala län, DHR, Delaktighet handlingskraft Rörelsefrihet, Diabetesföreningen i Uppsala län, Dyslexiförbundet FMLS Uppsala län, Elöverkänsligas förening i Uppsala län, Epilepsiföreningen i Uppsala län, Fibromyalgiföreningen Uppsala, Föreningen Balans i Uppsala, Föreningen Blödarsjuka i Stockholm, Föreningen för utvecklingsstörda barn- och ungdomar i Uppsala län, Föreningen för rörelsehindrade barn- och ungdomar i Uppsala län(rbu), Föreningen Sveriges Dövblinda, Glaukomföreningen i Uppland,

66 Bilaga 281 Hjärnkraft, Hjärt- och Lungsjukas förening i Uppsala län, Hörselskadades distrikt i Uppsala län, Mag- och tarmföreningen i Uppsala län, Mun- och Halscancerföreningen Uppland, Migränföreningen Uppsala län, NHR, Njurföreningen Norra Mälardalen, Osteoporos i Uppsala län, Parkinsson Uppland, Personskadeförbundet RTP, Prostatacancerföreningen i Uppsala län, Psoriasisförbundet länsavdelning C, Reumatikerdistriktet Uppsala län, Riksföreningen Cystisk fibros Uppsala län, RSMH-distriktet Uppsala län, Schizofreniföreningen i Uppsala län, Stroke-länsföreningen Uppsala län, Stomiopererades förening i Uppsala län (ILCO), Synskadades Riksförbund i Uppsala län (SRF), Tandvårdsskadeförbundet i Uppsala län, Upplands stamningsförening, Upplands läns dövas förening, Uppsala Ångestsyndromsällskap, VIS Uppland (Vuxendöva i Sverige), OCD-föreningen Ananke i Uppsala län.

67 Bilaga 282 Samverkansavtal, Uppsala Health Summit Mellan Uppsala kommun, även för nätverket Världsklass Uppsala, Uppsala, Organisationsnummer Uppsala universitet, nedan UU, Box 256, Uppsala, Organisationsnummer , Landstinget Uppsala län, Box 602, Uppsala, Organisationsnummer , Sveriges Lantbruksuniversitet, nedan SLU, Box 7070, Uppsala, Organisationsnummer Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt, nedan SVA, Uppsala, Organisationsnummer samt Läkemedelsverket, Box 26, Uppsala, Organisationsnummer Nedan gemensamt benämnda parterna. 1. Bakgrund och syfte 2012 beslutade UU, SLU, Landstinget Uppsala län, Uppsala kommun och nätverket Världsklass Uppsala att gemensamt samverka i projektet Uppsala Health Summit och genomföra två möten, som sedan skulle utvärderas. Till projektet anslöt sig senare även VINNOVA, SVA och Läkemedelsverket som adjungerade parter. Initiativet kom från Världsklass Uppsala, som också låtit utreda förutsättningarna för en sådan mötesplats. 3 4 juni 2014 genomfördes Uppsala Health Summits första möte, Healthcare for Healthy Ageing och 2 3 juni 2015 det andra mötet på temat A world without antibiotics. Utvärderingar av projektet, i form av enkäter till delegater, programråd och samtal med alla parter, visar att projektet är på rätt väg och parterna önskar därför fortsätta samarbetet som man ser som en långsiktig satsning. Parterna beslutade därför vid styrgruppsmötet den 10 februari 2015 att fortsätta samarbetet, och genomföra ytterligare minst tre toppmöten. 1

68 Bilaga 282 Under den tid som projektet pågått har erfarenheter gjorts kring organisation och genomförande, vilka bidragit till att stärka projektet. Detta nya samverkansavtal, som huvudsakligen bygger på det tidigare samverkansavtalet från 2012, tar hänsyn till dessa erfarenheter. Parterna bakom detta avtal har gemensamt och var och en för sig beslutat att fortsätta samverkansprojektet Uppsala Health Summit, hädanefter UHS, med målet att genomföra åtminstone ytterligare tre möten. UHS ska vara en internationell arena i Uppsala för särskilt inbjudna beslutsfattare, opinionsbildare och experter med syfte att stimulera en tvärvetenskaplig och tvärfunktionell dialog om möjligheter att förbättra vård och hälsa genom en att ta tillvara forskningsresultat och innovationer. Dialogen ska vara lösningsorienterad, och våga adressera viktiga relaterade svåra frågor och dilemman. UHS ska utveckla och driva arenan med samma namn till att bli en mötesplats kring hälsa, samhällsekonomi och etiska frågor som samlar beslutsfattare, påverkare och experter från hela världen. UHS ska bygga på parternas styrkeområden och nätverk inom vetenskap, vård, etik, samhälle för att trovärdigt kunna formulera de viktigaste frågeställningarna och attrahera internationellt ledande företrädare från akademi, industri, politik och civilsamhälle som talare och delegater. UHS ska behandla utmaningar för vård och hälsa som delas internationellt, präglas av aktiv dialog samt bygga på vetenskaplig grund. Projektbeskrivningen framgår av Bilaga Avtalsperiod Detta avtal träder i kraft när det har undertecknats av samtliga parter. Parterna kan enas om att förlänga samverkan. Sådan förlängning ska överenskommas skriftligen. 3. Organisation 3.1 Parterna Parterna är gemensamt projektets ägare. Nya parter kan anslutas till projektet efter beslut av Styrgruppen. Som parter kan antas juridiska personer vars verksamhet bedöms bidra positivt till projektets målsättning. 2

69 Bilaga Partnermöte Parterna ska minst en gång per avtalsperiod sammankallas till ett partnermöte. Part äger representeras vid partnermöte med en representant, vilken har yttrande-, förslags- och rösträtt. Därutöver äger part även delta med ytterligare personer, vilka endast har yttranderätt. Partnermöte ska hållas på kallelse av styrgruppen samt efter begäran av part. Kallelse till partnermöte ska skickas ut till parterna per e-post senast fyra veckor innan dagen för partnermötet. Kallelsen ska skickas till parts representant i styrgruppen eller till den person part utsett till kontaktperson för Uppsala Health Summit. Partnermötet ska fatta de beslut som framgår av detta avtal samt kan därutöver behandla de frågor som hänskjutits till partnermötet av styrgruppen eller part anmält för behandling vid begäran om kallelse till partnermöte. Beslut fattade vid partnermöte ska protokollföras. Protokoll ska föras av en av partnermötet utsedd sekreterare samt undertecknas av representanter för samtliga parter som närvarat vid partnermötet. 3.3 Styrgruppen Samverkan inom UHS ska ledas av en styrgrupp som utses av partnermötet. Partnermötet kan utse en extern ledamot till styrgruppen. Värdorganisationen ska alltid vara berättigad att ha en representant i styrgruppen, vilken även ska vara styrgruppens ordförande. Partnermötet utser en vice ordförande inom styrgruppen. Styrgruppen äger utse en sekreterare inom eller utom styrgruppen. Styrgruppen ska utgöra valberedning för utseende av ledamöter och funktionärer till styrgruppen. Styrgruppen ansvarar för följande frågor inom samverkan: Besluta om projektets verksamhetsplan, budget och genomförande Besluta om UHS konferensers inriktning, efter att synpunkter inhämtats från bl.a. advisory board Besluta om anställning av projektledare som därefter kontrakteras/anställes av Uppsala universitet Besluta om medlemmar i Advisory Board 3

70 Bilaga 282 Besluta om inträde av nya parter i samverkan Besluta om avveckling av samverkan om så blir aktuellt Hantera fortsatt samverkan inom projektet i händelse av att någon part utträder från samverkan Tillse att detta avtal efterlevs Svara för att erforderliga resurser för projektets genomförande finns för genomförande Verka för att attrahera ytterligare parter och sponsorer till projektet Styrgruppen ska sammanträda minst tre gånger per år. Kallelse av ledamöterna till sammanträde ska ske minst sju dagar före sammanträdet. Kallelse skickas av projektledaren och/eller styrgruppens ordförande och ska innehålla uppgift om förekommande ärenden. Styrgruppen är beslutför när kallelse skett i behörig ordning och minst två tredjedelar av ledamöterna är närvarande. Som styrgruppens beslut gäller den mening om vilken två tredjedelar av ledamöterna förenar sig. Utan att ha angivits i kallelsen får ärende avgöras vid sammanträde om minst två tredjedelar av ledamöterna är närvarande och ense om beslutet. Ärende får utan hinder av vad som ovan angivits avgöras utan kallelse om samtliga ledamöter är ense om beslutet, s.k. per capsulam beslut. Den som deltagit i avgörandet av ärende äger anföra reservation mot beslutet. Sådan reservation ska anmälas före sammanträdets slut. Över ärenden i vilka styrgruppen fattat beslut ska föras protokoll av projektledaren som upptar datum, deltagande ledamöter, styrgruppens beslut samt anförda reservationer. Protokollet ska justeras av ordföranden eller annan ledamot som vid förfall för ordföranden lett sammanträdet. Styrgruppen kan adjungera extern person, i egenskap av sakkunnig, till sina möten. Adjungerad person äger rätt att delta i hela eller delar av mötet med yttranderätt, men har ingen rösträtt. 4

71 Bilaga Projektledare Projektledaren ansvarar för följande frågor inom samverkan: Driva UHS operativa verksamhet i enlighet med styrgruppens riktlinjer och beslut, samt presentera behov av och underlag för nya beslut till styrgruppen, Ansvara för kontakt med medlemmar i Advisory board, sponsorer och arbetsgrupper knutna till projektet, Kalla styrgruppens ledamöter till sammanträde, samt skicka ut protokoll till samtliga parter efter styrgruppens sammanträde, Skicka ut kallelser till partnermöte, och Hålla styrgruppen informerad om den löpande verksamheten. 3.5 Advisory Board Advisory Board utses av styrgruppen och ska ha minst fyra medlemmar. Medlemmarna ska rekryteras nationellt och internationellt och kan komma från näringsliv, akademisk forskning, vårdsektorn, relevanta ideella organisationer samt beslutsfattare, rådgivare och påverkare inom hälsofrågor. Advisory boards arbete ska präglas av hög kvalitet, internationell utblick och ha akademisk anknytning. Advisory Board ska bistå styrgruppen med underlag, information och material enligt instruktioner från styrgruppen. Medlemmar i Advisory Board ersätts för resor och uppehälle i samband med möten som kräver resa. 4. Projektansvar och finansiering Inom samverkan är Uppsala universitet värdorganisation för projektets genomförande. Övriga parter bidrar med personer och arbetsgrupper som, minimum, säkrar välfungerande kommunikation inom respektive partners organisation samt till dess externa nätverk. Arbetsinsatsen uppgår minimum till 40 timmar årligen. Därutöver bidrar parterna med naturaresurser enligt överenskommelse med projektledaren och/eller med styrgruppen. Projektet finansieras därutöver gemensamt av parterna med kontanta medel enligt följande: 5

72 Bilaga 282 Årlig kontant finansiering i SEK Världsklass Uppsala Uppsala universitet SLU Landstinget Uppsala län Uppsala kommun SVA Läkemedelsverket Summa: Uppsala universitet rekvirerar medel från övriga parter i förskott. Utöver finansiering från parterna bör särskilda sponsoravtal tecknas. Avtalsparter ger styrgruppens ordförande mandat att teckna sponsoravtal å UHS vägnar. Sponsorer kan vara företag och organisationer med intresse för och koppling till mötets huvudfråga. Sponsorer kommer inte i sin egenskap av sponsor att få inflytande över projektet i form av plats i styrgrupp eller Advisory Board. 5. Parternas skyldigheter och ansvar Partena åtar sig att efter bästa förmåga genomföra projektet i överensstämmelse med projektbeskrivningen och detta avtal. 6. Force Majeure Ingen part har någon ersättningsskyldighet mot annan part om denna hindras att utföra sina åtaganden i rätt tid på grund av förhållanden som part inte kunnat förutse och vars menliga inverkan part inte rimligen kunnat undanröja. 7. Förtida upphörande Part har rätt att säga upp eller ändra sin roll inom detta avtal med sex (6) månaders varsel genom skriftligt meddelande till övriga parter. Betalning som infaller inom uppsägningstiden ska erläggas av utträdande part. En part som i förtid avbryter sitt deltagande i projektet ska tillse att utträdandets inverkan på övriga parternas fortsatta deltagande i samverkan begränsas i möjligaste mån. För det 6

73 Bilaga 282 fall en part utträder ur samverkan ska samverkan mellan kvarvarande parter fortgå i oförändrad form. Utträdande part äger inte rätt att erhålla återbetalning av till UHS inbetalda medel, och åtar sig att fullfölja övriga egna åtaganden inom samverkan under uppsägningstiden. Styrgruppen kan besluta om samverkans avslutande under pågående avtalsperiod. Projektet ska då, om inte annat beslutas av styrgruppen, avvecklas inom sex (6) månader efter styrgruppens beslut härom. För det fall samverkan avslutas ska kvarstående medel återbetalas till avtalsparter pro rata parternas kontanta insatser efter avdrag för skäliga avvecklingskostnader. 8. Överlåtelse Ingen av parterna har rätt att helt eller delvis överlåta rättigheterna eller skyldigheterna enligt detta avtal utan övriga parters skriftliga medgivande. 9. Ändringar och tillägg Ändringar av eller tillägg till detta avtal ska upprättas skriftligen och undertecknas av samtliga parter. Muntliga överenskommelser gäller ej. 10. Tillträde av ny part Tillträde av ny part beslutas av styrgruppen enhälligt. Efter enhälligt beslut av samtliga parter om inträde av ny part, tecknar ny part anslutningsavtal till detta avtal. Ny medlem kan antingen (i) tillträda som fullvärdig part och har då att teckna anslutningsavtal som innefattar åtagande att följa detta avtal i sin helhet samt eventuella övriga åtagande som överenskommits, eller (ii) adjungerad part som har att teckna anslutningsavtal som projektledaren äger framförhandla för UHS räkning i det enskilda fallet och som ska bekräftas av styrgruppen genom enhälligt beslut innan det kan undertecknas. Av anslutningsavtalet ska ny parts samtliga åtaganden i samverkan framgå. Parterna ger styrgruppens ordförande mandat att teckna anslutningsavtalet. Tillträde sker efter det att styrgruppens ordförande och den tillträdande parten undertecknat anslutningsavtalet. 7

74 Bilaga Övrigt Parterna bekräftar att förevarande avtal utgör ett samarbetsavtal och att parterna inte, i större utsträckning än vad som uttryckligen anges i detta avtal, genom detta avtal får rätt att företräda varandra gentemot tredje man. Inte heller bildas genom detta avtal någon joint venture, agentur, intressegruppering, enkelt bolag eller annan form av formell affärsförbindelse eller juridisk person. Parterna får endast nyttja annan parts namn, närings- eller varukännetecken efter skriftligt samtycke. Parterna äger fritt nyttja kännetecknet Uppsala Health Summit samt UHS logotype i all sin verksamhet kopplad till UHS. Sådant nyttjande får dock inte stå i strid med UHS ändamål och syfte. 12. Tvister Parterna är ense om att i den mån tvist uppkommer om tolkning eller tillämpning av detta avtal ska parterna i första hand söka lösa den genom förhandling i styrgruppen och i andra hand genom skiljedom enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts regler för förenklat skiljeförfarande. Svensk lag ska vara tillämplig och skiljeförfarandet ska äga rum i Uppsala. Detta avtal har upprättats i sju (7) exemplar, varav respektive part har erhållit varsitt. För nätverket Världsklass Uppsala, Uppsala den 2015 För Uppsala kommun, Uppsala den

75 Bilaga 282 För Uppsala universitet, Uppsala den 2015 För Landstinget Uppsala län, Uppsala den 2015 För SLU, Uppsala den 2015 För SVA, Uppsala den 2015 För Läkemedelsverket, Uppsala den

76 Bilaga 282 Bilaga 1 till Samverkansavtal Projektbeskrivning Uppsala Health Summit Uppsala Health Summit ska vara en internationell arena i Uppsala för särskilt inbjudna beslutsfattare, opinionsbildare och experter med syfte att stimulera en tvärvetenskaplig och tvärfunktionell dialog om möjligheter att förbättra vård och hälsa genom en att ta tillvara forskningsresultat och innovationer. Dialogen ska vara lösningsorienterad, och våga adressera viktiga relaterade svåra frågor och dilemman. Uppsala Health Summit ska utveckla och driva arenan med samma namn till att bli en mötesplats kring hälsa, samhällsekonomi och etiska frågor som samlar beslutsfattare, påverkare och experter från hela världen. Uppsala Health Summit ska bygga på parternas styrkeområden och nätverk inom vetenskap, vård, etik, samhälle för att trovärdigt kunna formulera de viktigaste frågeställningarna och attrahera internationellt ledande företrädare från akademi, industri, politik och civilsamhälle som talare och delegater. Mötet ska behandla utmaningar för vård och hälsa som delas internationellt. Mötesplatsen ska präglas av aktiv dialog samt bygga på vetenskaplig grund. Uppsala Health Summit brings together different perspectives to address challenges and dilemmas in order to improve utilization of medical advancements for better health and health outcome globally. Projektet bygger på att alla avtalsparter bidrar med kompetenser, nätverk och resurser för genomförande enligt budget och projektplan som årligen beslutas av projektets styrgrupp. Långsiktiga mål för Uppsala Health Summit Uppsala Health Summit har etablerats som en självklar mötesplats dit målgruppen står på kö för att få medverka och delta delegater med representation från samtliga stora nationer och 4 kontinenter % av dessa återkommer flera år En jämn fördelning av delegaterna på kategorierna akademi, industri, politik, vård och civilsamhälle. Politiker och högre politiska tjänstemän (policy makers) från flera länder medverkar. En bred representation av forskningsinriktningar och perspektiv. 75 % internationella deltagare. 75 % av delegaterna kan rekommendera Uppsala Health Summit till en kollega. Beskrivs av the Economist eller liknande tidskrift/tidning som en intressant mötesplats. 10

77 Bilaga 282 Verksamheten Våren 2013, efter att ytterligare research gjorts, beslutade Uppsala Health Summit s styrgrupp att två toppmöten skulle genomföras, och att man därefter skulle fatta beslut om projektets fortsättning. Det första, Healthcare for healthy ageing, ägde rum 3 4 juni med 180 delegater. Även om 11 nationer var representerade, var dock 80 % av delegaterna svenska. Detta var också en kritik som framfördes av i övrigt positiva deltagare. Projektledningen och styrgruppen önskade dock mer dialog i mötet. Inför 2015 års möte, på temat A world without antibiotics, genomfördes därför några förändringar i processen. Resultatet blev ett möte med delegater från 33 nationer, varav 35 % svenskar. I samtliga workshops engagerades deltagarna i samtal om förslag på hur den globala handlingsplan om antibiotikaresistens, som antagits veckan innan, ska kunna genomföras. Beslut fattades att fortsätta samverkan under i första hand ytterligare tre år, med mål att ytterligare öka antalet delegater varav allt fler återkommer. Tema och programutveckling Uppsala Health Summit bör ha en process för att fånga upp möjliga intressanta temata. Idéer kan komma från parternas verksamheter, från advisory board medlemmar, sponsorer m fl. För att ett tema ska vara lämpligt för Uppsala Health Summit att behandla bör följande kriterier vara uppfyllda: A challenge for health and/or healthcare which available innovations and knowledge can help solving, A challenge shared internationally, Uppsala Health Summit s partners must have expertise in the area Med kunskap och expertis menar vi att det hos parterna finns personer med: Förståelse för problemet Kunskap om möjliga lösningar Insikt i relaterade policyområden Nätverk internationellt bland relevanta intressentgrupper Mötets format Uppsala Health Summit ska drivas som en internationell mötesplats med dialogen i centrum, där olika perspektiv möts. Detta ställer krav på hur programmet utformas liksom på arbetet med att kartlägga och attrahera olika grupperingar till Uppsala Health Summit. Dialogen ska vara lösningsinriktad, och inte väja för att ta upp dilemman som kan uppfattas känsliga. Resultaten från Uppsala Health Summit ska publiceras och spridas på bästa sätt, givet de resurser som finns tillhanda, gärna som aktivt samarbete med parternas verksamheter. 11

78 Bilaga 282 Projektets resursbehov Uppsala Health Summit behöver, med den verksamhet som planerat för 2016, följande personresurser för sin verksamhet, räknade som andel av heltidstjänster per år: Övergripande projektledning 50 % Programplanering, 2 pers. à 50 %. 100 % Marknadsföring 65 % Presskontakter 5 % Administrativt stöd 20 % Finansiering 25 % TOTALT 265 % Av detta bidrar sedan tidigare Uppsala universitet med resurser för press och finansiering som ett in-kind bidrag till projektet. Därutöver bidrar Uppsala universitet med tjänster för redovisning och avtalsjuridik. Övriga tjänster finansieras via projektets budget. Utöver personresurser behöver projektet resurser för planering, genomförande och marknadsföring av toppmötet. Sponsorer och policy för sponsring Sponsorer kan vara företag och andra aktörer, med eller utan kommersiellt syfte. Uppsala Health Summit ska söka sponsorer med verksamhet av relevans för projektet och/eller för det aktuella temat. En särskild sponsorpolicy finns upprättad i syfte att tydliggöra sponsorernas och projektets grundläggande rättigheter. I korta drag innebär den att projektet inte är skyldigt att ta hänsyn till sponsorernas önskemål om programmets innehåll och utformning. Det står dock projektet fritt att diskutera program med sponsorerna. Kostnads- och intäktsramar för Uppsala Health Summit Som ett exempel på kostnaden för att driva Uppsala Health Summit återfinns en budgetskiss nedan, baserat på underlagen för 2015 års möte och med 2015 års kostnadsläge. Mötet 2015 hade c:a 200 delegater. Fler delegater påverkar rörliga kostnader men även kostnader för lokaler och teknik. Kostnaderna är räknade på 12-månadersbasis. Finansiering utöver parternas årliga insatser (c:a 50%) kom från sponsorer, bidrag från stiftelser samt deltagaravgifter. Budgetexemplet nedan ska inte ses som bindande, utan för varje verksamhetsår ska projektet ta fram en ny budget som ska godkännas av styrgruppen. Budget Uppsala Health Summit exempel Kostnadsslag Budget Konferensen Resor och logi talare & moderatorer

79 Bilaga 282 Arvoden talare Arvoden moderatorer Presenter talare m fl Konferenslokaler * Akademikonferens + extra personal Inredning konferenslokal * Teknik * Förtäring - luncher, kaffe, middagar Underhållning Allmänhetens program Rapporter Marknadsföring Web & Tryck & Annonser Konsultstöd PR Foto, film Kansli Löner Resor personal Telefoni, adm, repr Advisory Board Enkät Oförutsett (2-5 %) Resestipendier 20 stipendier à Summa budgeterade kostnader, exkl resestipendier Summa budgeterade kostnader, inkl resestipendier * Grov skattning av lokal- och teknikkostnader eftersom ökat deltagarantal kräver ny lokallösning jämfört med tidigare år 13

80 Bilaga Tot 2015 Tot 2016 Medlemmar Medlemmar Antal Bidrag Bidrag medlem lokalavd Grundbidrag lokal avdelning inom inom landstings landstingsområdet området ,71 PRO PLR RPG SKPF SPF SPRF TOT

81 Bilaga 285 Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län Förslag till fördelning av Landstingsbidrag för år 2016 Sökt: Beviljat2015 Förslag2016 Afasiföreningen i Uppsala län 7000: 7000: 7000: Astma och Allergiföreningen i Uppsala län 95000: 85000: 85000: Autism och Aspergerföreningen i Uppsala län : 33000: 35000: Blodcancerföreningen i U a region 12000: 9990: 10000: Celiakiföreningen i Uppsala län 45000: 40000: 40000: CF Uppsala regionen (cystisk fibros) 19000: 10000: 12000: DHB Östra (döva, hörselskadade och språkstörda barn) 0: 0: 0: DHR Uppsala länsdistrikt 0: 0: 0: Diabetesföreningen Uppsala län 70000: 68500: 68500: Dyslexiförbundet FMLS Uppsala län 15000: 11000: 12000: Elöverkänsligas förening i Uppsala län 25000: 25000: 25000: Epilepsiföreningen i Uppsala län 8000: 8000: 8000: FBIS S (blödarsjuka) 7000: 7000: 7000: Föreningen Balans Uppsala 15000: 6000: 6000: Föreningen FUB i Uppsala län 95000: 95000: 95000: Föreningen Sveriges Dövblinda,Uppsala o Gävleborgs länfsdb 10000: 10000: 10000: Glaukomföreningen i Uppland 5000: 5000: 5000: Hjärt och lungsjukas förening i Uppsala 75000: 75000: 75000: HSO handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län : : : Hörselskadades distrikt i Uppsala län HRF 90000: 90000: 90000: IFS Uppsala 18000: 15000: 15000: ILCO Uppsala län 15000: 14000: 14000: Mag och tarmföreningen i Uppsala län 30000: 22000: 22000: MHCF Uppland (mun och halscancer) 6000: 5000: 6000: 1

82 Bilaga 285 Sökt: Beviljat2015 Förslag2016 Migränföreningen i Uppsala län 16500: 10000: 10000: NEUROförbundet Uppsala län 68000: 51000: 51000: Njurföreningen Norra Mälardalen 25000: 14000: 15000: OCD föreningen Ananke i Uppsala län : 20000: 20000: Parkinson Uppland 18000: 18000: 18000: Personskadeförbundet RTP Uppsala län : 53000: 53000: Prostatacancerföreningen i Uppsala län 25000: 22000: 22000: Psoriasisförbundet länsavdelning C 40000: 25000: 25000: RBU i Uppsala län 95000: 87000: 90000: Reumatikerdistriktet Uppsala län : : : Rf Osteoporosförening i Uppsala län 0: 6000: 0: RSMH distriktet Uppsala län : : : Stroke länsföreningen Uppsala 35000: 26000: 30000: Synskadades Riksförbund Uppsala län : : : Tandvårdsskadeförbundet Sthlm och Uppsala län 20000: 6000: 6000: Uppsala Fibromyalgiförening 22729: 6000: 6000: Uppsala läns Bröstcancerförening 36000: 34000: 34000: Uppsala läns Dövas förening 92000: 92000: 92000: Uppsala Ångestsyndromsällskap 11000: 11000: 11000: VIS Uppsala län (Vuxendöva i Sverige) 7000: 5000: 6000: Summa: : : : 2

83 PM Upprättare Datum Mats Björeman, Lars Holmberg Bilaga (8) Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 Uppdraget Vårdprocessgrupperna för urologiska och gynekologiska tumörsjukdomar och specialitetsråden för urologi och gynekologi har inte nått enighet om konkreta förslag för nivåstrukturering i regionen. Från processledarna i gynekologisk cancer föreligger ett förslag, som ännu inte har hunnit förankras fullt i vårdprocessgrupp eller specialitetsrådet. Då det finns ett tydligt krav från samverkansnämnden att kunna ta steg framåt i nivåstruktureringen på nämndens sammanträde i juni 2015, så har RCC-kansliet och RCC-styrgruppens ordförande tagit fram förslag till nivåstrukturering inom dessa specialiteter. Förslaget har diskuterats på samverkansnämndens beredningsgrupp, landstingsdirektörsgrupp och i AU. Samverkansnämndens AU beslutade att underlaget skall kompletteras med kvalitetsaspekter, vilket nu införts i dokumentet. RCC-styrgruppen har utförligt diskuterat förslaget den 28 maj, och en slutlig remissversion godkändes av Samverkansnämnden Därefter har en arbetsgrupp med representanter för varje landsting/region, utsedd av RCC-styrgruppen bearbetat och förankrat förslaget under sommaren. Gruppen sammanträdde , men kunde då inte nå fram till ett förslag som gick utöver dagens rådande ansvarsfördelning. Därefter behandlades frågan vid möte mellan beredningsgruppen och regionens landstings/regiondirektörer Ett uppdrag gavs då till RCC-styrgruppen att till 31 augusti ta fram ett mera konkret underlag med angivande av vilka sjukhus som i framtiden ska utföra de olika behandlingarna/operationerna i sjukvårdsregionen. Bakgrund Trots att cancervården i Sverige uppvisar bland de bästa resultaten i världen finns det goda möjligheter att ytterligare förbättra den. Inte minst finns stora skillnader i resultaten av cancervård mellan olika regioner och landsting, men också inom länen mellan grupper av invånare med olika socioekonomiska- och utbildningsförhållanden. Väntetiderna för utredning och behandling vid misstänkt cancer varierar starkt mellan landsting och regioner. Den nationella cancerstrategin från 2009 tillkom för att förbättra dessa förhållanden. Samverkansnämnden i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion beslöt under våren 2014 att urologisk och gynekologisk cancer skulle tjäna som pilotområden för arbetet med att nivåstrukturera cancervården inom regionen. För att möjliggöra förändringsprocesserna angav nämnden också att förslagen kunde innebära en omfördelning av uppgifter inom dessa specialiteter som inte har med cancer att göra. Ett första förslag till nivåstrukturering skulle vara klart till decembernämnden 2014, men eftersom de aktuella vårdprocessgrupperna hade svårigheter att

84 PM Upprättare Datum Mats Björeman, Lars Holmberg Bilaga (8) komma fram till förslag fick man vid decembermötet förlängd tid till junisammanträdet 2015 för att lämna ett första förslag. För att komma vidare med arbetet har vårdprocessgrupperna involverat respektive specialitetsråd, där verksamhetscheferna för regionens kliniker finns. Man har genomfört flera möten i båda konstellationerna, och inom urologin har processledaren dessutom genomfört platsbesök på alla läns- och universitetskliniker i regionen vid minst ett tillfälle under det senaste året. Huvuddelen av förslaget för gynekologisk cancer grundar sig på betänkandet från processledarna för gynekologisk cancer. För flera patientgrupper inom urologi och gynekologi har diskussionerna påskyndat den nivåstrukturering som redan pågår. Uppdraget från Samverkansnämnden är: Kvaliteten i regionens cancervård måste förbättras genom att man renodlar och omfördelar uppdragen inom vissa åtgärder för att få större volymer och högre kompetens i de team som ska hantera dessa åtgärder. Detta skapar också bättre förutsättningar för att trygga den framtida kompetensförsörjningen. För vissa ovanliga diagnoser måste åtgärder koncentreras till bara ett eller två sjukhus i regionen för att vi ska ha möjlighet att med volym och resultat hävda oss i relation till andra regioner. Ett viktigt medel för att skapa en likvärdig cancervård för alla invånare i regionen oavsett bostadsort är att alla nydiagnosticerade cancerpatienter ska kunna bli föremål för multidisciplinära terapikonferenser i samband med diagnos och inför behandling. Sådana konferenser kan för ovanligare diagnoser bli regionala, och i samband med sådan regional multidisciplinär terapikonferens tas beslut om var den planerade behandlingen ska ske. Vi uppfattar att det i samverkansnämndens uppdrag ligger ett krav på tydligt formulerade förslag för att i realiteten kunna visa att vår region fungerar som en enhetlig region med målet att kunna erbjuda våra patienter bästa möjliga vård med ett optimalt resursutnyttjande som tydlig ledstjärna. Nationell nivåstrukturering Intensiva diskussioner och utredningar pågår om nationell nivåstrukturering för ett växande antal områden. För närvarande behandlas matstrups-cancer, analcancer, cancer i vulva, cytostatikabehandling i bukhålan tillsammans med kirurgi för vissa spridda tumörsjukdomar, cytostatikabehandling i isolerad extremitet samt buk- och muskulo-skelettala tumörer (sarkom). Flera andra diagnoser och åtgärder står nära på tur: avancerad äggstockscancer, lymfkörtelutrymning vid testikelcancer, avancerad njurcancer, cystektomi vid blåscancer, lever och gallvägscancer, cancer i bukspottskörteln och magsäckcancer. Det är en trolig utveckling att centra i en region som inte internt kunnat samordna sig har ett betydligt sämre utgångsläge för att kunna etablera sig som nationellt centrum. Det förs för närvarande också diskussioner kring utredningen av högspecialiserad vård. De regionala seminarier som hittills hållits pekar mot att utredningen kommer att föreslå att det inom en lång rad områden krävs för svenska förhållanden mycket höga volymer för att uppnå god kvalitet. Cancer är här inget undantag, utan är tvärtom ett av de områden där det finns bäst evidens för att volymer har betydelse. Till följd av dessa nationella initiativ finns en viktig yttre utveckling för vår region att ta hänsyn till.

85 PM Upprättare Datum Mats Björeman, Lars Holmberg Bilaga (8) Kompetensförsörjning En kritisk fråga för alla inblandade parter i nivåstruktureringsprocessen är kompetensförsörjningen både på universitetsjukhusen och på länssjukhusen. Det finns en befogad oro för kompetensförlust på akutsjukhusen i regionen om viss avancerad cancervård flyttas. Därför måste strategier utvecklas för att motverka en sådan kompetensförlust. Det är viktigt för akutsjukvården ute i regionen, inte bara cancervården. Intresserade och välutbildade läkare på länssjukhusen utgör en god bas för ett optimalt omhändertagande av cancerpatienter på hemorten, och en rekryteringsbas för vidareutbildning och specialisering, forskning och utveckling på eller i samarbete med universitetssjukhuset. Resultaten kan sedan återföras ut i regionen. Det finns även en risk för att centralisering av vissa behandlingar medför tidskrävande och krångligare kommunikation mellan länssjukhus och universitetssjukhus, vilket kan förlänga väntetider för enskilda patienter. För att undvika detta behövs väl utvecklade samarbeten, definition av standardiserade vårdförlopp och rutiner för multidisciplinära konferenser (MDK) via videolänk. Det förslag som läggs kring nivåstrukturering inom urologisk och gynekologisk cancer ska bygga på att de föreslagna enheterna uppfyller de kriterier för kompetens och kvalitet för den aktuella vården som vårdprocessgrupperna uppställt. Vidare ska dessa enheter rapportera till nationella kvalitetsregister, ha en tryggad kompetensförsörjningsplan och delta i aktiv forskning kring de berörda diagnoserna. Kvalitetsaspekter Kvalitet i vården definieras allmänt av begreppet god vård. Den nationella cancerstrategin har framhållit regionalt sammanhållna och effektiva vårdprocesser, hög kompetens, forskning och utveckling nära vården och aktiv uppföljning för att nå målen säker, likvärdig vård med nöjda patienter och internationellt ledande långtidsresultat. Lokala och aktuella kvalitetsregisterdata hjälper den egna kliniken att se om man har en process som förväntas ge goda resultat på längre sikt, eller om den behöver ses över. De säger emellertid lite om vilken övergripande struktur som ett landsting eller en region bör ha i längden för att stärka, utveckla och behålla en god vård: för det syftet måste man se på data över längre tid och i ett bredare sammanhang, t ex i relation till förväntad medicinsk utveckling. De kvalitetsindikatorer som hittills utvecklats är relativt nya och deras lämplighet för att styra verksamheten är ännu inte fullt prövad. Det finns inte idag någon accepterad enkel kvantitativ checklista för att avgöra kvalitet för tillstånden i detta förslag. Kvalitetsmål måste därför definieras i ett samspel mellan patientrepresentanter och vårdprofessioner organiserade i nätverk för cancerområdets del inom socialstyrelsen, RCC i samverkan eller det enskilda RCC. Utgångspunkter är aktuellt internationellt kunskapsläge och internationella resultat. Kvalitetsmål och önskvärd standard för behandling dokumenteras i nationella vårdprogram som behandlas och beslutas om i alla landsting. I Uppsala Örebro regionen visar data från kvalitetsregister och socialstyrelsens slutenvårdsregister att den spridning av åtgärder på många enheter som finns i regionen ger en oacceptabelt stor skillnad i behandling för vissa tillstånd, t ex för njur- och blåscancer.

86 PM Upprättare Datum Mats Björeman, Lars Holmberg Bilaga (8) Få utförare i regionen når den volym som nationella vårdprogram och professionella grupperingar stipulerar för att god kvalitet ska kunna upprätthållas konsistent, t ex för prostata- och blåscancer. Sällan förekommande åtgärder ger även en dålig grund för framtida kompetensförsörjning och för forskning. Avancerade stödresurser, t ex rehabilitering, kan inte byggas för sällan förekommande åtgärder. Urologisk cancer Inom detta område är de huvudsakliga cancerformerna prostatacancer, njurcancer, urinblåsecancer och peniscancer. När det gäller peniscancer finns redan ett beslut om nationell nivåstrukturering med koncentration av radikalt syftande kirurgi till två enheter i landet, varav en är Universitetssjukhuset i Örebro, USÖ. Testikelcancer är i huvudsak en onkologisk diagnos, behandlingen sker företrädesvis med cytostatika, men kirurgisk lymfkörtelutrymning kommer att diskuteras för nationell nivåstrukturering. Prostatacancer är den ojämförligt vanligaste cancerformen hos män. Sjukdomen uppvisar en stor spännvidd när det gäller aggressivitet och växtsätt. Många män behöver aldrig behandling för sin cancer, medan andra drabbas av snabb tumörspridning till främst skelettet och svåra symtom från sjukdomen. Radikal prostatektomi, en omfattande operation som syftar till att radikalt avlägsna cancersjukdomen, har under senare år vunnit större spridning, men kräver stor erfarenhet för att undvika komplikationer och nå goda resultat. Operationen kan utföras med assistans av robot, men några övertygande studier som visar att detta ger bättre resultat än vid konventionell kirurgi finns inte. I regionen utförs ca 300 radikala prostatektomier per år. Man bedömer att ett centrum bör ha över 50 operationer per år för att kunna upprätthålla fullvärdiga resultat. Det är denna nivå man strävar efter att nå i de övriga regionerna i landet. I regionen utfördes % av de radikala prostatektomierna på sjukhus med små eller mycket små årliga operationsvolymer (uppgifter från slutenvårdsregistret). Vid njurcancer har man under det senaste decenniet i ökande utsträckning börjat genomföra njursparande operationer (nefronsparande kirurgi eller njurresektion) istället för att ta bort hela njuren hos de patienter som lämpar sig för sådana ingrepp för att inte riskera att patienten drabbas av njursvikt. Årligen görs ca 300 njurcanceroperationer i regionen, varav ca 15 % är njurresektioner, övriga nefrektomier, dvs operationer där hela den drabbade njuren tas bort. Andelen nefronsparande kirurgi varierar mellan landstingen i regionen, högst andel har Akademiska, USÖ och Västerås. Operation av njurcancer utförs på alla läns- och universitetssjukhus och fram till helt nyligen även på några av länsdelsklinikerna i regionen. I regionen utfördes % av alla njuroperationer (cancer och annan sjukdom) på sjukhus med små eller mycket små årliga operationsvolymer (uppgifter från slutenvårdsregistret). Urinblåsecancer är också en sjukdom med stor spännvidd. I många fall kan den kontrolleras via lokal behandling i urinblåsan med operation via cystoskop, laserbehandling eller cellgifter. De mest avancerade fallen kräver att man tar bort urinblåsan (cystektomi) och skapar en ny urinavledning med olika metoder. Antalet cystektomier för cancer i vår region är ca 75 per år. På några länssjukhus görs mindre än 5 cystektomier per år. I regionen utfördes % av cystektomierna för alla diagnoser (cancer och annan sjukdom) på sjukhus med små eller mycket små årliga operationsvolymer (uppgifter från slutenvårdsregistret).

87 PM Upprättare Datum Mats Björeman, Lars Holmberg Bilaga (8) Cystektomi är ett ingrepp som även efter handläggning på specialiserad klink medför stor risk för komplikationer. Ofta behövs kompletterande kirurgi och långa vårdtider. Gynekologisk cancer De olika cancerformerna inom detta område är äggstockscancer (ovarialcancer), livmoderkroppcancer (corpuscancer), livmoderhalscancer (cervixcancer) och cancer i de yttre kvinnliga könsorganen (vulvacancer). Förekomsten av dessa olika cancerformer är något varierande. Corpuscancer drabbar oftast äldre kvinnor, totalt ca 370 fall per år i regionen. Cervixcancer, som drabbar ca 120 kvinnor årligen i regionen, finns hos alla åldrar. Denna cancerform kommer att minska med tiden då effekten av vaccination mot HPV börjar synas. Även ovarialcancer drabbar alla åldrar men har minskat i förekomst tack vare p- pilleranvändningen. Cirka 210 kvinnor i regionen insjuknar årligen i ovarialcancer. Vulvacancer är ovanlig och drabbar ett 40-tal kvinnor i regionen årligen. I regionen utfördes % av operationerna för livmoderkroppcancer, 23% av operationerna för livmoderhalscancer och 9% av operationerna för äggstockscancer på sjukhus med små eller mycket små årliga operationsvolymer (uppgiftger från de tre kvalitetsregister som rapporterar gynekologiska canceroperationer). För alla dessa fyra diagnoser gäller att det vid avancerad sjukdom hos patienter med förutsättningar att klara avancerade kirurgiska ingrepp och/eller strålbehandling/cytostatikabehandling finns tydliga vinster med att koncentrera sådana insatser till färre centra än idag. Däremot kan övriga patienter med dessa diagnoser behandlas vid länsklinikerna efter gemensam beredning vid regionala MDK-konferenser. Två omständigheter innebär särskilda utmaningar för nivåstrukturering av den gynekologiska cancervården i vår region. 1) Det finns två universitetssjukhus i regionen. 2) Två landsting i regionen, Västmanland och Sörmland, remitterar inte patienter med gynekologisk cancer till Uppsala eller Örebro, utan till Linköpings universitetssjukhus. Det innebär idag ett minskat patientunderlag för den högspecialiserade gynekologiska cancervården i Uppsala och Örebro. Idag är dock situationen i Uppsala och Örebro bättre än tidigare vad avser möjligheter att ta emot regionens gynekologiska cancerfall. Vid universitetssjukhusen i Uppsala och Örebro finns gemensamt, som enda gynekologiska cancercentra i landet idag, höspecialiserad kompetens och resurser att i samverkan genomföra nära nog alla typer av avancerade kirurgiska ingrepp, fertilitets-bevarande kirurgi, postoperativ vård och modern avancerad onkologisk behandling vid gynekologisk cancer, inklusive intraperitoneal kemoterapi vid ovarialcancer, samt MR-baserad interstitiell brakyterapi vid lokalt avancerad cervixcancer. Kompetens och erfarenhet av mindre vanliga tillstånd, som icke epitelial malign ovarialtumör och gynekologisk cancer under graviditet finns också. Ett fåtal patienter remitteras idag för buksarkom-kirurgi på Karolinska i Stockholm. Enstaka patienter med malign trofoblastsjukdom remitteras också, eller handläggs i samarbete med kvinnokliniken, Karolinska sjukhuset.

88 PM Upprättare Datum Mats Björeman, Lars Holmberg Bilaga (8) Förslag För att skapa goda förutsättningar för att höja kvaliteten i vården behöver vi regionen koncentrera de större operationerna inom urologisk och gynekologisk cancer till färre enheter än en i varje län. För att uppnå målen med hög kvalitet bör remitteringsvägar avtalas mellan landstingen så att önskvärd organisation och åtgärdsvolym upprätthålls. Alla patienter i regionen med behov av avancerade cancerbehandlingar enligt kriterier i vårdprogram och/eller efter diskussion i aktuell vårdprocessgrupp skall ha tillgång till regionens samlade expertis, vilket kräver ökat regionsamarbete på flera nivåer. Det innebär att regionala multi-disciplinära och multi-professionella konferenser för patientkategorier enligt vårdprocessgruppernas kriterier måste organiseras av ansvariga kliniker och en tydlig ansvarsfördelning finnas för konferensernas ledning och genomförande. Samtliga patienter där så är möjligt skall övervägas för inklusion i gemensamma forskningsprojekt. Förslaget innebär att även för patienter där det inte kommer att finnas ett stort behov av förflyttning över länsgränser, så måste den landstingsinterna organisationen tillgodose tillräckliga volymer vid ett sjukhus per landsting för att upprätthålla en god infrastruktur. En ändring av patientströmmar innebär att länsklinikernas behov av kompetensutveckling och utbildning beaktas bl. a. genom att berörda befattningshavare från länskliniker deltar i behandlingar på universitetskliniken/annat regionalt centrum samt i multidisciplinära konferenser; att tjänstgöring organiseras på universitetsklinik/annat regionalt centrum för kompetensutveckling och att gemensamma strukturerade utbildningar, kurser och studiebesök anordnas och kompetensöverföring sker mellan olika yrkeskategorier. Ett regelverk för köp av hälso- och sjukvårdstjänster vid remittering inom regionen måste tas fram och harmoniseras med det nya avtalet om regionsjukvård. Regiongemensam nivåstrukturering innebär att kraven på fullständig rapportering till kvalitetsregister blir höga för att kritiskt utvärdera och vid behov revidera planen. Urologisk cancer Njurcancer: Urologkliniken på Akademiska sjukhuset Uppsala blir regionalt ansvarigt centrum för avancerad njurcancerkirurgi. Detta innebär att alla operationer av njurcancer som kräver avancerad behandling enligt vårdprocessgruppens kriterier ska ske på Akademiska. Nefronsparande kirurgi ska utföras på Akademiska, USÖ, Västmanlands sjukhus i Västerås samt Sjukhuset i Gävle. Nationella rekommendationer för nefronsparande behandling ska följas vid alla enheter som utför sådan behandling. Nefrektomier ska även fortsättningsvis göras på alla läns- och universitetssjukhus i regionen.

89 PM Upprättare Datum Mats Björeman, Lars Holmberg Bilaga (8) Urinblåsecancer: USÖ och Akademiska blir gemensamt ansvariga för patienter med avancerad urinblåsecancer enligt vårdprocessgruppens kriterier. Cystektomi vid urinblåsecancer ska endast göras på dessa båda sjukhus. Remissfunktion och väntelistor bör samordnas mellan sjukhusen för att garantera kortast möjliga ledtider för denna patientgrupp. Behandling av övriga fall av urinblåsecancer görs på alla läns- och universitetssjukhus. Prostatacancer: Radikal prostatektomi ska utföras enbart i Uppsala, i Karlstad, i Västerås, i Eskilstuna och i Falun. Remissvägar ska organiseras så att dessa enheter upprätthåller en tillräcklig volym. Övriga fall av prostatacancer handläggs på alla läns- och universitetskliniker. Konsekvenserna av detta alternativ är en måttlig omfördelning i volymer mellan landstingen. Gävleborg och Dalarna behöver utöka sitt samarbete och respektive ansvar för prostatektomier och njurcanceroperationer. För Akademiska innebär förslaget ett fortsatt ansvar vad gäller njurcancer som behöver avancerad behandling. Berörda vårdprocessgrupper och specialitetsrådet behöver fortsatt diskutera en omfördelning och specialisering vad avser avancerad kirurgi och medicinsk behandling för urologisk cancer och sjukdomar utanför cancerområdet och ta hänsyn till att avancerad behandling för njurcancer och cystektomi vid blåscancer nu behandlas för nationell nivåstrukturering. För de båda ingreppen radikal prostatektomi och nefronsparande kirurgi vid njurcancer blir konsekvenserna av detta förslag enligt nedanstående tabell. Akademiska USÖ Karlstad Västerås Falun Eskilstuna Gävle Radikal prostatektomi x x x x x Nefronsparande kirurgi x x x x Gynekologisk cancer För utveckling av gynekologisk cancervård inom Uppsala Örebro-regionen krävs ett ökat samarbete och dialog mellan regionens två universitetssjukhus och mellan universitets- och länskliniker. Koncentration till färre enheter för patienter med särskilt behandlingskrävande sjukdom är en viktig del i denna utveckling. En stor del av patienter med gynekologisk cancer kan dock även i framtiden handläggas inom varje landsting. Uppdraget att utveckla vården för kvinnor med gynekologisk cancer ska tydligt fördelas mellan universitetssjukhusen i regionen. Äggstocks(ovarial)cancer: Akademiska får uppdraget att utveckla vården för patienter med ovarialcancer som kräver avancerad behandling enligt vårdprocessgruppens kriterier och särskilt för patienter med stor tumörbörda i övre del av buken.

90 PM Upprättare Datum Mats Björeman, Lars Holmberg Bilaga (8) Livmoderkropps(corpus)cancer: Akademiska och USÖ får delat ansvar för behandling av kvinnor med högrisk corpuscancer enligt nationella riktlinjer. Livmoderhals(cervix)cancer: För patienter med cervixcancer får USÖ uppdraget att ansvara för kirurgi och strålbehandling och Akademiska får fortsatt uppdraget att utveckla fertilitetsbevarande kirurgi. Vulvacancer: Akademiska får ansvar för patienter med behov av omfattande kirurgi och behov av plastikkirurgisk kompetens vid vulvacancer. Minimalinvasiv teknik skall kunna erbjudas vid enheter som opererar gynekologisk cancer. Akademiska och USÖ ska införa gemensamma regionövergripande MDT-konferenser där regionens kvinnor med avancerad gynekologisk cancer, högriskpatienter eller patienter med i övrigt särskilda behov kring behandlingen enligt vårdprocessgruppens kriterier ska diskuteras. För samtliga diagnoser gäller att efter regional MDT-konferens kan kvinnor som bedöms inte vara i behov av eller tillföras värde av behandling vid universitetsklinik behandlas på länsklinikerna. MDT-konferensen skall utnyttjas för att erbjuda möjliggöra operation på enhet inom regionen med erforderlig kompetens och kortast möjliga väntetid. Förslaget ligger i linje med att vulvacancer för närvarande behandlas för nationell nivåstrukturering Konsekvenserna av åtgärderna är en omfördelning av ett antal behandlingar/operationer inom regionen och ett krav på universitetsklinikerna att utöka sitt inbördes samarbete och att ta ett större regionalt utvecklingsansvar med en tydlig fördelning av diagnosgrupperna. Uppföljning RCC-styrgruppen får i uppdrag stödja implementeringen av denna regionala nivåstrukturering genom att halvårsvis för Samverkansnämnden redovisa hur processerna fungerar, volymer av ingrepp som görs på olika sjukhus och kvalitetsregisterdata. Samtidigt ska vårdprocessgrupperna inom dessa diagnosområden tillsammans med specialitetsråden fortsätta diskutera en omfördelning av avancerade behandlingar kirurgiska och medicinska behandlingar såväl inom cancerområdet som av andra diagnoser i syfte att optimera resursutnyttjandet och skapa en jämlik vård för sjukvårdsregionens invånare. Arbetet med nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancer har visat att det finns ett behov av att skapa bättre förutsättningar för att driva en sådan process. Den processbeskrivning som finns i regionens cancerplan behöver kompletteras med en modell för lokal förankringsprocess i landsting/regioner. Den lokala förankringsprocessen skall säkerställa att det finns en enhetlig uppfattning av uppdraget mellan landstingets/regionens politiska och administrativa ledning och landstingets/regionens representant i styrgruppen.

91 Planerade upphandlingar 2016 Vara/tjänst Förv Avtal skall starta Avtalslängd antal år Bilaga 290 Ram-/tjänsteavtal, värde överstigande 10 miljoner Läkemedel, vätskor. Option finns att förlänga alt kommer vissa delar i avtalet att upphandlas 4-klöver Läkemedel. Option finns att förlänga men vissa delar kommer att upphandlas på nytt 4-klöver Datorer, bildskärmar och tillbehör LUL Mobiler och fasta telefoner LUL Skanning av handlingar LUL Bevakningstjänster LUL Kaffeautomater, färskbryggt samt fryskoncentrat LUL Tryckeritjänster LUL

92 Bilaga Dnr CK HR avdelningen Eva Wikström Tfn E-post Landstingets revisorer Svar på granskning - Uppföljning av tidigare genomförd granskning av bisysslor Landstingsstyrelsen avger följande svar utifrån landstingets revisorers skrivelse och granskningsrapport avseende uppföljning av tidigare genomförd granskning av bisysslor av den 9 september Bakgrund och hantering i frågor om bisyssla Bisysslor är accepterade och vanliga på svensk arbetsmarknad och kan ha ett värde för landstinget som arbetsgivare. Landstingsstyrelsen anser att transparens avseende bisysslor är viktigt för landstingets förtroende hos medborgarna. Enhetlighet eftersträvas vid bedömning av bisyssla inom landstingets alla verksamheter. Regelverket för bisyssla finns i såväl lagstiftning som kollektivavtal och landstingets uppdaterade riktlinjer för bisyssla. Riktlinjerna innehåller information om regelverket och är stöd för cheferna i deras bedömning. Medarbetare har, enligt gällande kollektivavtal, en skyldighet att på arbetsgivarens begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan. Vid bedömning av bisyssla ska varje medarbetares bisyssla prövas var för sig. Landstinget har i sina riktlinjer tydliggjort i vilka situationer som uppgift om bisyssla som innehas av medarbetare i landstinget ska inhämtas. Dessa är: 1. Vid anställning ska information om regelverket för bisysslor lämnas samt inför anställning ska eventuell befintlig bisyssla redovisas. 2. Vid medarbetarsamtalet ska en årlig förfrågan göras till medarbetaren om förekomst av bisyssla och omprövning ske av tidigare godkända bisysslor. 3. För det fall att arbetsgivaren får kännedom om bisyssla som inte redovisats ska närmaste chef begära in underlag från berörd medarbetare för bedömning av aktuell bisyssla. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

93 Bilaga (3) Landstinget i Uppsala län har från och med 1 januari 2010 registrerat godkända bisysslor i det personaladministrativa systemet. Underlaget för registreringen är de uppgifter chef lämnar på särskild blankett för redovisning av bisyssla. Rutinen med att fråga om bisyssla i samband med medarbetarsamtalet anser landstingsstyrelsen är en bra rutin och denna rutin är också gängse på svensk arbetsmarknad. Medarbetarsamtalet är ett obligatoriskt årligt samtal mellan chef och medarbetare och ska därmed genomföras för samtliga medarbetare i landstinget. Skyldigheten att genomföra medarbetarsamtalet är även reglerat i samtliga löneavtal. Landstinget har förändrat i delegationsordningen avseende godkännande av bisysslor, vilket bedöms ha medfört en enhetligare och mer sammanhållen bedömning i frågorna. Landstingets jurister arbetar med att tydliggöra frågor kring regelverket i dokument benämnt Etik och korruption och har ett pågående arbete med rutin och process för frågor rörande medarbetares agerande vid frågor som kommer till deras kännedom rörande muta, bestickning och jäv. Landstinget har övervägt frågan om tillskapande av etiskt/bisyssleråd, men utifrån omvärldsanalys och i denna framkomna erfarenheter har detta avvisats till förmån för expertstöd av landstingets förhandlingschef i förekommande fall, vilket också har tillförts i riktlinjerna enligt nedan skrivning; 7. Expertstöd Det kan finnas vissa svårigheter i att tolka lagstiftningen och kollektivavtal samt att bedöma vad som är en tillåten respektive otillåten bisyssla. Vid behov kan expertstöd inhämtas av landstingets förhandlingschef i svårbedömda eller prejudicerande fall. Syftet är att få en enhetlig tillämpning inom landstinget. Principiellt viktiga fall och dess bedömning ska dokumenteras. Stöd och vägledning ska också kunna ges i frågor om arbetstagares immaterialrätt samt i frågor om arvode/ersättning vid medarbetares föreläsnings- eller annat utbildningsuppdrag utanför landstinget. Åtgärder Landstingsstyrelsen arbetar kontinuerligt med att säkerställa att dessa rutiner implementeras i landstingets verksamheter. Dessa rutiner kommer även fortsättningsvis kontinuerligt att följas upp i landstingets internkontroll. Landstingsstyrelsen anser att den översyn och förbättring som görs i och med införande av nytt dokumenthanteringssystem kommer att tillgodose de synpunkter som revisionen framför avseende hantering av styrande dokuments giltighetstid och uppdatering. Landstingsstyrelsen avser att tillse det årligen sammanställs en landstingsövergripande redovisning av registrerade godkända bisysslor i landstinget.

94 Bilaga (3) För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör

95 Bilaga Dnr CK Akademiska sjukhuset, psykiatri Åsa Hagberg Tfn E-post Socialdepartementet Remissyttrande angående betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU2015:71) Sammanfattande överväganden Läkarundersökning inför placering enligt Socialtjänstlagen (SOL) eller Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), liksom vidare hälsoundersökning efter placering skulle behövas regleras i en bestämmelse motsvarande den som finns i Finland. En sjuksköterska inom varje kommun kan lämpligen ha ansvaret för att medicinsk information inför placeringarna inhämtas och vidarebefordrar underlaget till den läkare som socialtjänsten utser som ansvarig intygsskrivare. En överenskommelse om var undersökningarna sker ska finnas upprättad och känd för alla som arbetar inom kommun och landsting. Både en psykiatrisk och somatisk del ska ingå i läkarundersökningen. Kommunsjuksköterska för placerade barn underlättar arbetet för socialsekreterarna och kan bidra med synpunkter i LVU- LPT-frågor (Lagen om psykiatrisk tvångsvård). Efter placerings ska hälsoundersökning vara ett krav för att säkra för barnets vidare hälsa. Många utsatta barn har flyttat runt och inte gått i skolan där hälsokontroller sker. Hälsoundersökningen sker i ett lugnt skede och på den plats där barnet blir placerat. Samarbete med specialiteter inom både barnpsykiatri och barnmedicin kan behövas. Exempel på detta kan vara oklara kramper eller frånvaroattacker som kan ha både neurologiska och psykiska förklaringar. Det är viktigt att socialtjänsten, via kommunsjuksköterskan, fortsätter att ha ett medicinskt ansvar för de placerade barnen för att man inte ska förlora värdefull information i ett senare skede när barnet kanske omplaceras. Kommunsjuksköterskan i placerande kommun kan vid behov ha kontakt med placeringsansvarig kommuns sjuksköterska. Utökade resurser, i form av personal med medicinsk kunskap och ekonomiska förutsättningar behövs för att klara denna uppgift som inbegriper både socialtjänsten och landstinget. Ensamkommande barn som söker asyl är en nytillkommen grupp med stora psykiatriska problem som är placerade på asylboenden. Socialtjänstens ansvar behöver förtydligas. När barnet tillsammans med personal från boendet söker hjälp på BUP för ex. suicidtankar, har asylboendena inte ansvar för barnet när det vårdas på sjukhus vilket gör att en god vård inte kan bedrivas. Barnet som inte talar svenska lämnas ensam på Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

96 Bilaga (2) sjukhuset/bup med allvarliga psykiatriska problem och har ingen som för delas talan nära sig. Gode man och socialtjänst kan befinna sig i en annan kommun vilket ytterligare bidrar till dåliga förutsättningar att hjälpa. De barn som är asylsökande och som har placerats enligt LVU inom Statens institutionsstyrelse (SIS) och som inte kan klara en placering på ett öppet hem för vård eller boende (HVB) utifrån ett utåtagerande beteende behöver ett särskilt omhändertagande inom både socialtjänsten och psykiatrin. Barnet har oftast PTSD, post traumatisk stress disorder, och agerar självdestruktivt genom intoxikation, hänga eller skära sig efter att ha blivit inlåsa, vilket föranleder BUP-kontakt och ibland slutenvård. Detta skulle kunna undvikas om kontakt med socialtjänsten och gode man är bra. Frågor som inte hör hemma inom sjukvården är i många fall orsaken till deras beteende. Att kunna samtala med någon på sitt hemspråk kan ibland räcka för att lindra ångest. Placerade barn som har kontakt med BUP där anmälan om att barn far illa skrivs ska omgående bedömas av socialtjänsten om skäl föreligger för akut LVU eller omplacering enligt SOL. Detta för att barnet inte ska behöva hamna inom slutenvården och där vårdas långa tider i väntan på en omplacering. Sjukhusmiljön är olämplig för barns utveckling och vår erfarenhet visar att de psykiatriska problemen, självskade- och utåtagerande beteende ökar. Om barnet inte är placerat i sin hemkommun och blir inlagd på BUP i ett annat landsting ska socialtjänsten kunna begära och samarbete ske kring en överflyttning till hemlandstinget för vidare planering. Förslaget om att kontakta läkare inom BUP eller primärvård i samband med avskiljningar är varken medicinskt- eller rättssäkert. Sjuksköterska som har ansvar för SIS och den som har en bättre kännedom om förhållandena och bakgrunder till beslut och som även kan följa upp tvångsåtgärden själv eller tillsammans med läkare inom SIS. Förslaget om att ingripa tidigt i utvecklingen av ett beroende inom LVU vid användandet av beroendeframkallande medel stödjs. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör

97 Bilaga 295 Landstingsstyrelsens sammanträde Yrkande om återremiss Ärende: 295 Principer för tillsättande av utredningar då beslut inte kan fattas genast svar på motion Svaret tar fasta på att det är oklarheter i motionen. Att motionen föreslås bli avslagen är med andra ord grundat på felaktiga ställningstaganden. Därför yrkar vi på en återremiss med anledning av: - Vi vill få att-satserna i motionen besvarade Nina Lagh (M) Robin Kronvall (M) Måns Vilhelmsson (M)

98 Reservation Bilaga 297

99 Bilaga 303 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för Beslut Diarienummer Eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Tillfälligt förordnande förvaltningschef Ärenderubrik Tillfälligt förordnande av förvaltningschef för Primärvården, Maria Wijkström Beslutsfattare med namn och befattning Kerstin Westholm, t.f. landstingsdirektör

100 Bilaga 303 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning ,4 Delgivning Delgivning Jens Larsson, Chefsjurist ,1 Initiering av upphandling ,2 Avtalsteckning, löpande Upphandling Initiering Säkerhetstjänster Avtal Kaffeautomater Jens Larsson, Chefsjurist Jens Larsson, Chefsjurist Fullmakt RTG Fullmakt, Englund Jens Larsson, Chefsjurist

101 Bilaga 303 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning CK Avtalsteckning, Avtal med Unit4 AB gällande M4 fas 2 Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

102 Bilaga 303 Anmälan av delegationsbeslut till LS Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning UPPH Tilldelningsbeslut 3.3 Fordon för ambulanschef i beredskap Anders Kembler, t f upphandlingschef

103 Bilaga 303 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län november 2015 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, Tillägg 13064_ver2 Serviceavtal LABU12 Theradiag Connective Profile Triolab JDRF Amendment NOS 1,2,3,4 &5 Transfer of biological samples Föreläsningsuppdrag SWElife Lund 31 augusti 2015 föreläsare Hans Hägglund Föreläsning Läkemedelsverkets nya behandlingsriktlinjer uppdrag Karin Strandberg Rapportering från WCLC World Congress Lung Cancer uppdragsavtal Karina Lamberg Användande av muskuloskeletalt ultraljud samarbetsavtal Framställning och leverans av provmaterial för extern kvalitetssäkring Marianne van Rooijen, biträdande sjukhusdirektör Maria Engedahl, verksamhetschef Akademiska laboratoriet Maria Engedahl, verksamhetschef Akademiska laboratoriet Rut Norda, överläkare Klinisk immunologi Mariann van Rooijen, biträdande sjukhusdirektör Anette Skoglund, verksamhetschef Internoch lungmedicin Anette Skoglund, verksamhetschef Internoch lungmedicin Mariann van Rooijen, biträdande sjukhusdirektör Karin Fugman, sektionschef

104 Bilaga 303 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län november AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, KOL/tidig diagnostik sumposium Uppdrag Christer Janson Löneersättningsavtal forskningssjuksköterskor TripleA 1.0 trådlös alkoholmätare mobilapp och databas Konsulttjänster lymfödemmätning The Clinical Round Table expert discussion meeting föreläsning Stephanie Mindus Sterilisering av material för Svenska Nationella Ambulansflyget Sekretessöverenskommelse avidentifierade data External Expert Roundtable ADA och Regionala Advisoryboard avtal jarl Hellman Barn med neuropsykiatrisk problematik samverkan med familjer Anette Skoglund, verksamhetschef Internoch lungmedicin Sten Rubertsson, överläkare anestesi- och intensivvård Sune Larsson, FoU-direktör Eva Telne, t.f sjukhusdirektör Anette Skoglund, verksamhetschef Internoch lungmedicin Kenneth Jonsson, överläkare Sune Larsson, FoU-direktör Tomas Skommevik, verksamhetschef Specialmedicin Sven Ernstsson, sektionschef BUP

105 Bilaga 303 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län november AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, Underhåll teknisk utrustning serviceavtal Klinisk mikrobiologen Pipetteringsrobot Piro sverviceavtal Klinisk mikrobiologi GELDOC XR+ System service Previ Color Gram Seviceavtal Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendationer för astma föreläsningsuppdrag Christer Janson EIQ 7G Ulstrasound system röntgen Enköping GEN11 underhållsavtal Lasarettet i Enköping Parkinsons sjukdom i komplikationsfas konsultavtla Dag Nyholm Värdebaserad vår verksamhetsplanering vo urologi Eva Telne, t.f sjukhusdirektör Eva Telne, t.f sjukhusdirektör Eva Telne, t.f sjukhusdirektör Eva Telne, t.f sjukhusdirektör Anette Skoglund, verksamhetschef Internoch lungmedicin Eva Telne, t.f sjukhusdirektör Eva Telne t.f sjukhusdirektör Nils Wesslén, verksamhetschef Neurologi Björn Lövgren Ekmehag, biträdande sjukhusdirektör

106 Bilaga 303 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län november AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, Leverans av medicintekniska produkter prisavtal Professional services agreement Cook serviceavtal Föreläsning Colorektala funktionsrubbningar föreläsare Birgitta Lindberg och Ann-Chatrin Sonesson regionalt utbildningsmöte Teva Transplants interna möte föreläsningsuppdra Lars Bäckman Worshop föreläsare Martin Björck, Kevin Mani, Anders Wanhainen Data Management och den statistiska analysen Kärlskador Utbildning i bröstcancer Steninge Konferens uppdragsavtal Fredrik Wärnberg Best Practrice in Solid Organ Transplant Nice Frankrik Föredrag Lars Bäckman Katarina Lönn, verksamhetschef ortopedi Claes Juhlin, verksamhetschef kirurgi Claes Juhlin, verksamhetschef kirurgi Claes Juhlin, verksamhetschef kirurgi Claes Juhlin, verksamhetschef kirurgi Claes Juhlin, verksamhetschef kirurgi Claes Juhlin verksamhetschef kirurgi Claes Juhlin, verksamhetschef kirurgi

107 Bilaga 303 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län november AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, Auskultation på kirurgisk vårdavdelning Victoria Inestam, Takeda Pharma AB Meeting on complex revascularization using Viabahn föreläsare Kevin Mani Servicetjänst läkarrum Rosetten kvinnosjukvården nb Regional Advisory Board extern expert Petros Katsogiannos Föreläsare vid Diabetesdagarna Högsbo Bruk konsultavtal Arvo Hänni Balans handledarmöte avtal Jarl Hellman Auskultation vid lungmedicin Uppdragsavtal Bristol-Myers Squibb AB Föreläsare för lungspecialister vid Åbo universitetssjukhus uppdrag Christer Janson Expert meeting Introduktion of immunotherapy in lung cancer föreläsare Stephanie Mindus Claes Juhlin, verksamhetschef kirurgi Claes Juhlin, verksamhetschef kirurgi Mariann van Rooijen, biträdande sjukhusdirektör Tomas Skommevik, verksamhetschef specialmedicin Tomas Skommevik, verksamhetschef Specialmedicin Tomas Skommevik, verksamhetschef Specialmedicin Anette Skoglund, verksamhetschef Internoch lungmedicin Anette Skoglund, verksamhetschef Internoch lungmedicin Anette Skoglund, verksamhetschef Internoch lungmedicin

108 Bilaga 303 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län november AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, Grupphandledning kuratorer Grupphandledning kuratorer - beteendeanalysgruppen MagNaPure Compact underhållsavtal klinisk mikrobiologi MagNaPure Compact underhållsavtal klinisk mikrobiologi Acuson S3000 Ultraljudssystem, bildgivande MaldiT of Biotyper medicinteknisk produkt Marianne Christersen, verksamhetschef Paramedicin Marianne Christersen, verksamhetschef Paramedicin Eva Telne, tf sjukhusdirektör Eva Telnet f sjukhusdirektör Eva Telne tf sjukhusdirektör Eva Telne tf sjukhusdirektör AS Avtalsteckning, External speaker Bengt Fellström Tomas Skommevik, verksamhetschef specialmedicin AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, Leasing/hyresavtal Kopiator Canon iradc5235 Oskardialysen Kopiator iradvc5235 Strålbehandlingen Mikael Köhler, överläkare/senior rådgivare, sjukhusadministrationen Björn Lövgren Ekemhag, biträdande sjukhusdirektör

109 Bilaga 303 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län november AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, Kopiator iradvc5235 sjukhusadministrationen ingång 13/15 2 tr Kopiator iradvc5235, sjukhusadministrationen ing13/15 2tr Kaffeautomat Tazzina klinisk immunologi C11 Kopiator Canon iradvc5235 ingång 79 dagkirurgen Bilhyra Wokswagen Golf - Barnspecialistmottagningen Kopiator Canon iradvc5235 ingång C11 klinisk genetik Kopiator Canon iradvc5235 ingång 96 VAS Kopiator Canon iradvc5255 MSI 2 tr röntgenteknik Göran Angergård, biträdande sjukhusdirektör, sjukhusadministrationen Göran Angergård, biträdande sjukhusdirektör sjukhusadministrionen Anette von Malmborg, avdelningschef klinisk immunologi Marianne van Rooijen, birträdande sjukhusdirektör Marianne van Rooijen, biträdande sjukhusdirektör Maria Engedahl, verksamhetschef Björn Lövgren Ekmehag, biträdande sjukhusdirektör Marianne van Rooijen, biträdande sjukhusdirektör

110 Bilaga 303 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - avtal november 2015 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning KP Avtalsteckning, KP Avtalsteckning, KP Avtalsteckning, KP Avtalsteckning, KP Avtalsteckning, KP Avtalsteckning, KP Avtalsteckning, KP Avtalsteckning, MK-3475 protokoll 087 vo onkologi tilläggsavtal Humira- M Reumatologen tilläggsavtal Taselisib - protocol number: GO Blod- och tumörsjukdomar/kfue CAIN457A OPTIMISE - hudmottagningen MEDI4736+tremelimumab - Neptunestudien D419AC vo tumör-& blodsjukdomar Regeneron R222-RSV Pediatriken, neonatal Envarsus - CCD-06235AA-01 - Transplantation Aducanumab - protocol 221AD302 - Minnes- och geriatrikmottagningen Sune Larsson, FoU-direktör/Hans Hägglund verksamhetschef Sune Larsson, FoU-direktör Sune Larsson, FoU-direktör/Hans Hägglund verksamhetschef Sune Larsson, FoU-direktör/Tomas Skommevik verksamhetschef Sune Larsson, FoU-direktör/Hans Hägglund verksamhetschef Sune Larsson, FoU-direktör/Christophe Pedroletti verksamhetschef Sune Larsson, FoU-direktör/Claes Juhlin verkamhetschef Sune Larsson, FoU-direktör/Rose-Marie Brundin verksamhetschef

111 Bilaga 303 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen eller nämnden Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning HOH Avtalsteckning Löpande åtgärder HOH Avtalsteckning Löpande åtgärder Avtal Jacobs Douwe Egberts S.E. AB Professional (Kaffeautomat) Avtal Jacobs Douwe Egberts S.E. AB Professional (Kaffeautomat) Gunilla Bromark, enhetschef Habiliteringen i Tierp Lena Dahlman, Förvaltningsdirektör