Reportage och intervjuer kring: Att göra lärandet synligt i Norden. Nordisk EQF-konferens 19 september 2014 Reykjavík, Island

Transkript

1 Reportage och intervjuer kring: Att göra lärandet synligt i Norden Nordisk EQF-konferens 19 september 2014 Reykjavík, Island

2 Program Registrering och kaffe 9.00 Välkomsttal Stefan Stefansson biträdande generaldirektör utbildningsministeriet, Island 9.15 EQF/NQF - Fördelar och möjligheter Ana Carla Pereira, enhetschef, Europeiska kommissionen 9.45 Seminarium: De europeiska verktygen ECVET, EQAVET, Europass och Validering och hur de kan användas i de nordiska länderna Hanne Shapiro, Centerchef, Teknologiska institutet, Århus, Danmark Fika Workshop om validering i Kvalifikationsramverk och erkännande av reell kompetens Välkomsttal Illugi Gunnarsson, Islands utbildningsminister Lunch Tre parallella workshops 1. Utveckling av kvalifikationer som bygger på läranderesultat Torbjörn Matsson, Handelshögskolan Jönköping, Sverige Fika Björg Pétursdottír, Utbildningsministeriet, Island Elsebeth Pedersen, Utbildningsministeriet, Danmark 2. Inkludering av icke-formella och internationella kvalifikationer i NQF Jan Ellersten, Norska enheten för livslångt lärande (VOX) Bjørn Stensby, Norska enheten för kvalitetssäkring i utbildningen Lars Tullstedt, Sveriges byggindustrier Karin Thapper, Livsmedelsföretagen 3. Kvalifikationsramverk, transparens och erkännande av utländska kvalifikationer Carita Blomqvist, utbildningsstyrelsen, Finland Allan Bruun Pedersen, Danska styrelsen för högre utbildning Avslutande diskussion och reflektioner Ana Carla Pereira Hanna Shapiro María K. Gylfadóttir Med EQF blir det lättare att studera och arbeta i Europa För att förenkla och öka rörligheten inom EU infördes ett gemensamt ramverk för kvalifikationer EQF - European Qualifications Framework Med ramverket kan EU-medborgarnas olika kvalifikationer från både studier och arbetslivet på ett lättare sätt jämföras. Varje år söker sig tiotusentals svenskar till utomlands för att antingen arbeta eller studera. Behovet av att kunna visa upp ett meritdokument som är enhetligt har utformats inom EU det europeiska kvalifikationsramverket EQF. Ramverket ska synliggöra allt lärande oavsett hur det har gått till. Det kan vara till exempel examen från ett universitet, intyg från en folkhögskola eller certifikat från en branschorganisation. Syftet med EQF är att det ska bli enklare för alla EU-medborgare som vill studera eller arbeta utomlands. Arbetsgivare och utbildningsanordnare kommer att ha nytta av ramverket när de rekryterar personal och tar emot utländska studenter, säger Stefan Skimutis, ansvarig för Sveriges ramverk för kvalifikationer inom Myndigheten för yrkeshögskolan. Utvecklingen av EQF kommer sannorlikt att ha betydelse för utvecklingen av de europeiska utbildningssystemen inom de närmaste åren och 36 Europeiska länder har hittills anslutit sig till EQF:en. Idag pågår arbetet med olika former av kvalifikationsramverk i ytterligare 140 länder. Nordiskt EQF-nätverk De nordiska ländernas NSP (samlingspunkt för EQF) bildade 2010 ett eget nätverk kring det europeiska kvalifikationsarbetet. Nätverket fokuserar på utmaningar relaterade till alla aspekter inom EQF ur ett nordiskt perspektiv och gemensamma frågeställningar diskuteras såsom nationella referensrapporter som samtliga länder ska presentera för sina regeringar. Referensrapporten ska visa hur det nationella kvalifikationsramverket NQF är kopplat till det europeiska EQF. Arbetet inom nätverket har varit mycket framgångsrikt och viktigt för implementationen av de nationella kvalifikationsramverken. Den 19 september 2014 anordnade nätverket en konferens i Reykjavik, Island som ett led i implementeringen av ramverket i de nordiska länderna. Under konferensen diskuterades bland annat hur kvalifikationsramverket kan ge ökad transparens och anställningsbarhet och hur det kan främja erkännande av reell kompetens.

3 Hanne Shapiro Hanne Shapiro: Jag är imponerad av samspelet mellan de nordiska länderna Hanne Shapiro vid Teknologiska institutet på Århus i Danmark har inför den nordiska konferensen på Reykjavik arbetat med att ta fram en rapport om EQF sett ur ett nordiskt perspektiv där hon sett många likheter men också skillnader mellan de olika nordiska ländernas förhållningssätt om EQF. Det har varit en spännande utmaning att skriva rapporten och målet med den är att visa på var de nordiska länderna befinner sig i arbetsprocessen för att ge en samlad bild av Norden. De nordiska länderna har både likheter och skillnader som visat sig under rapportskrivandet. Efter konferensen kommer jag att komplettera rapporten med de resultat som uppvisats under dagen. Sedan 25 år tillbaka har Hanne skrivit ett flertal studier och utvärderingar om europeisk utbildning och utbildningspolitiska frågor. Hanne är nationell expert gällande Skills forecasting systems och är medlem i ett världsekonomiskt forum för framtidens jobb. Varför tycker du att ett nordiskt nätverk kring EQF och denna konferens inom ämnet är viktigt? Det nordiska nätverket är unikt på internationell nivå och jag är imponerad av samspelet mellan de nordiska länderna. Detta är viktigt och en förutsättning för att påverka i europeiska sammanhang utifrån de utbildningspolitiska utmaningar vi står inför. Detta är en unik konferens och jag är glad att vara här och jobba med dessa fina och engagerade människor. Varför anser du att EQF är betydelsefullt? Det viktigaste med EQF är att ta fram NQF som fokuserar på studieresultat. Ramverket inbegriper både yrkeshögskoleutbildning, högre utbildning och andra utbildningsformer och tydliggör att det inte finns någon utbildningsform som är mer betydelsefull, vilket jag tycker är viktigt fär att möjliggöra internationalisering och mobilitet. Det finns ett stort intresse för att utveckla gemensamma kvalifikationsramverk även inom andra länder och från både USA och från Sydamerika följer man EQF med stort intresse. Vilka utmaningar ser du med EQF? Den största utmaningen är att inkludera det icke-formella lärandet på ett sätt som passar andra länder. Både i Holland och i Scottland har man funnit nationella lösningar, men det är viktigt att alla anslutna länder är överens om lösningen. Vilken samhällsnytta tror du att EQF kommer att ge? EQF blir ett pålitligt sätt att kunna ta del av andra länders kvalifikationer då det på alla betyg och intyg kommer att finnas information om systemet, och i och med synliggörandet kommer EQF att fylla en plats i samhället.

4 Konferens visar hur lärandet kan göras synligt i de nordiska länderna Den 19 september 2014 arrangerades en nordisk konferens kring EQF i Reykjavik. 140 deltagare från de nordiska länderna (och två från Hong Kong) fick möjlighet att diskutera hur kvalifikationsramverket kan ge ökad transparens och anställningsbarhet. Syftet med den nordiska konferensen var att diskutera, dela erfarenheter och ge exempel på hur implementering av kvalifikationsramverk i de nordiska systemen kan ske. Ett flertal gemensamma seminarier och parallella workshops arrangerades under dagen, säger Stefan Skimutis, från Myndigheten för yrkeshögskolan som var en av arrangörerna. Arrangörer av konferensen var de nationella NSP för kvalifikationsramverket i Norden. Seminarium: EQF/NQF - Fördelar och möjligheter Ana Carla Pereira, enhetschef, Europeiska kommissionen Det övergripande målet med EQF är att öka insynen och jämförbarheten i kvalifikationer i hela Europa för att främja rörligheten för lärande och arbete och göra livslångt lärande till en realitet för alla medborgare. 36 europeiska länder är anslutna till EQF och ska ta fram nationella kvalifikationsramverk (NQF) baserade på studieresultat och länka samman dessa med EQF:en som både visar på kunskaper, färdigheter och kompetens. Det finns utmaningar i implementeringen av NQF och EQF som främst handlar om att nå intressenter. Därför är kommunikation om och inom NQF och EQF är väldigt viktigt för öka medvetenheten om dess betydelse, säger Ana Carla Pereira. Seminarium: De europeiska verktygen ECVET, EQAVET, Europass och Validering och hur de kan användas i de nordiska länderna Hanne Shapiro, Centerchef, Teknologiska institutet, Århus, Danmark Inför den nordiska konferensen har Hanne Shapiro skrivit en rapport om EQF ur ett nordiskt perspektiv. Rapporten belyser de nordiska ländernas status kring deras respektive NQF. De olika nordiska länderna har likheter, men också olikheter som gör att förutsättningarna för att implementera de nationella systemen skiljer sig åt. Detta gör att länderna har kommit olika långt gällande implementering. Länderna har också olika förhållningssätt till de europeiska verktygen ECVET, EQAVET och Europass, vilket även det påverkar implementeringen, säger Hanne Shapiro.

5 F.v: Det nordiska nätverket för EQF, Ana Carla Pereira, Mingelbilder, Illugi Gunnarsson, Panelen bestående av Ana Carla Pereira, Hanne Shapiro, María K. Gylfadóttir och Olafur Kristjansson, Workshop Workshop: Utveckling av kvalifikationer som bygger på läranderesultat Att beskriva lärandemål är inte nytt i de nordiska länderna, men hur kan dessa formuleras på bästa sätt och hur kan de kvalitésäkras? Kan lärandemålen stimulera kommunikationen och förståelsen mellan skolan och arbetsliv och vilken detaljnivå krävs i så fall då? Denna workshop presenterade olika nordiska erfarenheter från Sverige, Island och Danmark och förslag på lösningar av dessa problem om hur man kan utveckla kvalifikationer utifrån läranderesultat. Från Sverige presenterade Högskolan i Jönköping hur de utvecklat program och kurser på utbildningar i yrkeshögskolan och högskola där utgångspunkten varit resultatet av lärande i utbildningarna. Vägen dit har varit arbetssam och spännande och idag kan ingen tänka sig gå tillbaka till det utbildningssystem där utbildningarna var mer i form av önskelistor på olika kurser. Det danska exemplet handlade om yrkesutbildning där man exemplifierade hur men ändrat utbildningen och examensformen för industrisvetsare. Island, slutligen, visade hur man reformerta hela deras utbildningssystem utifrån läranderesultatstanken och det isländska nationella kvalifikationsramverket. Workshop: Kvalifikationsramverk, transparens och erkännande av utländska kvalifikationer Målet med denna workshop var att diskutera hur och om kvalifikationsramverk, betygssystem och Europassdokument kan stödja erkännandet av utländska kvalifikationer. Under workshopen, som de nationella koordinatorerna i Danmark och Finland ansvarade för, diskuterades bland annat vad konsekvenserna för rörlighet och erkännandet om jämförbara kvalifikationer refereras till olika kvalifikationsnivåerna i EQF/NQF blir samt hur EQF som instrument för ökad öppenhet och som verktyg för att jämföra kvalifikationer fungerar. En av de slutsatser som lyftes under seminariet var att EQF/NQF, som fortfarande är under utveckling i många länder och utmanar olika traditioner, kommer att vara ett viktigt verktyg för att skapa gränsöverskridande erkännande mellan olika kvalifikationer. EQF/NQF är också en viktig motor för att beskriva lärandemål inom olika verksamhetsområden såväl nationella som internationella kvalifikationer. Frågan om närmande mellan EQF och QF-EHEA (ramverket för högre utbildning) diskuterades också. Här ansåg man att de båda ramverken måste närma sig varandra och skapa ett ömsesidigt förtroende mellan varandra, vilket leder till underlättande av erkännande av ländernas olika nationella examina. Under workshopen konstaterades att det återstår en hel del arbete för att skapa den transperens och mobilitet som de båda ramverken (EQF och QF-EHEA) syftar till.

6 F.v: NOKUT, Lars Tullstedt, Karin Thapper, Carina Lindén, Jan Ellertsen Workshop: Inkludering av icke-formella och internationella kvalifikationer i NQF Syftet med det europeiska kvalifikationsramverket EQF är att beskriva kvalifikationer i ett övergripande ramverk för att öka transparansen och det livslånga lärandet. Inkludering av informellt och icke-formellt lärande i de nationella nordiska kvalifikationsramverken ser olika ut och det finns både fördelar och utmaningar med denna typ av implementering. I denna workshop beskrevs utgångspunkten för Norge och Sveriges arbete med dessa former av lärande och implementeringen av den. Carina Lindén, kansliråd vid utbildningsdepartementet i Sverige, inledde workshopen med att tala om syftet med implementeringen av EQF såsom att skapa en gemensam referensram för kvalifikationer som ska fungera som ett översättningsverktyg mellan olika länders kvalifikationsramverk och deras respektive nivåer. Målet med satsningen är att öka och förenkla medborgarnas mobilitet mellan de olika europeiska länderna och öka det livslånga lärandet. EQF kommer också bidra till ett moderniserat lärande som inkluderar det informella och icke-formella lärandet. Vissa länder inkluderar dessa typer av lärande i sina nationella kvalifikationsramverk, medan andra länder begränsar ramverket till att endast innehålla det offentliga utbildningssystemet. Och i vissa länder såsom i Norge ingår qualifications awarded by sectors i det formella systemet i samråd med arbetsmarknaden där gesällbrev förekommer, medan så inte är fallet på samma sätt i andra länder såsom i Sverige. En konsekvens av att använda samma definition kan leda till väldigt olika resultat inom olika länder. Det finns främst tre skäl till att inkludera icke-formellt lärande i det nationella kvalifikationsramverket i Sverige: 1. Rekryteringen av framtida arbetskraft underlättas då certifikat från branschutbildningar får en nationell gångbarhet. 2. Det kommer sannolikt att vara en konkurrensfördel att i företagen ha personal som har certifikat och utbildningsbevis som är NQF:ade när man deltar i upphandlingar av olika offentliga projekt. 3. Kvaliten och standarden på branschutbildningar kommer att förbättras och höjas om utbildningen kvalitetssäkras, vilket den kommer att göras om den godkänds för anslutning till ett nationellet kvalifikationsramverk. Norge påbörjar arbete för att inkludera icke-formella kompetenser i EQF Jan Ellertsen från den norska myndigheten för livslångt lärande VOX, presenterade hur det norska förhållningssättet ser ut gällande kompetenser utanför det formella utbildningssystemet. Här har utgångspunkten varit att inkludera kompetenser utanför det offentliga utbildningssystemet i det nationella kvalifikationsramverket. Ett arbete är påbörjat för att se hur denna inkludering kan gestaltas och vilka icke-formella kompetenser som ska ingå i NQF.

7 Svenska utbildare kan ansöka om att ingå i NQF Carina Lindén, Svenska utbildningsdepartementet, presenterade regeringens remisspromemoria gällande Sveriges nationella kvalifikationsramverk med åtta nivåer. Ramverket kommer först och främst att inkludera kvalifikationer inom det formella utbildningssystemet som uppfyller kraven och i ett senare skede även inbegripa ansökningar om att ingå i systemet. Kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet ska kunna inkluderas i det svenska ramverket och för dem finns ansökningsinformation som Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) tillhandahåller. Krav för de som vill ingå är att systematiskt utbildningsarbete genomförs och att kvalité kan garanteras. Ansökningskostnaden är kronor och beslutet, som fattas av MYH, är giltigt i tio år. Under denna tioårsperiod kommer MYH att genomföra minst ett tillsynsbesök för att se så att kvalifikationen motsvarar den bestämda nivån i NQF:en och att anordnaren uppfyller kraven på systematiskt kvalitetsarbete. MYH kan ändra sitt beslut om beviljade om det visar sig att kraven inte uppfyllts. Sveriges byggindustrier och Livsmedelsföretagen ser många fördelar med att inkludera icke-formellt lärande i NQF Lars Tullstedt, Sveriges byggindustrier, gav sin syn på det föreslagna svenska NQF och möjligheten att inkludera sina branschkvalifikationer i det svenska kvalifikationsramverket. Många kunskaper som tillhandahålls inom byggbranschen motsvarar olika nivåer i EQF/NQF. Karriärsutvecklingen till att bli handledare och platschefer motsvarar exempelvis nivå fem och de fyraåriga läringstjänsterna som finns motsvarar i många fall nivå fyra. Det förslag som finns till svensk NQF kommer att innebära en hel del arbete för Sveriges byggindustrier men innebär förbättrad kvalitén inom deras icke-formella utbildningssystem och påvisa studieresultat på ett bättre sätt. Detta skulle på så sätt kunna vara ett mer effektivt sätt än validering och ge branschen bättre samarbete med det formella utbildningssystemet. Karin Thapper gav även hon sin syn på hur Livsmedelsföretagen förhåller sig till NQF. Trots att Livsmedelsverket från början var skeptiska till ramverket ser de nu många fördelar och menar att det finns flera anledningar till att inkludera icke-formellt lärande i NQF:en. Det livslånga lärandet utvecklas inte bara i det formella utbildningssystemet, utan sker till stor del utanför. Det är viktigt att tillgodose att fler kan komma i arbete och i rätt arbete, vilket skulle kunna underlättas med EQF. Införandet av det icke-formella lärandet kommer dock att bli en utmaning. Det ska ske enligt samma kriterier såsom i det formella systemet och många företag har ett omfattande arbete framför sig för att anpassa sig till systemet, men det kommer också vara värt det då det kan hjälpa företagen i rekryteringen. Vilka är dina förväntningar med denna EQFkonferens? Nina Andersson Brynja Sveriges centralorganisation för arbetarrörelsens fackförbund (LO) Konferensen är ett bra tillfälle att byta erfarenheter mellan de nordiska länderna och det ska bli intressant att höra Sveriges del i det. Ramverket EQF kommer att ge stor nytta. Karen Björk Eyþórsdóttir, Benedikt Traustason, Hrefna Ósk Jónsdóttir, Laufey María Jóhannsdóttir Islands förenade studentkårer Temat för konferensen att hitta nya vägar för de nordiska länderna att göra lärandet synligt, vilket är väldigt aktuellt. Det ska bli intressant att under denna konferens få kunskaper om hur yrkeshögskoleutbildningens roll i samhället stärks med EQF. Vi är glada att få vara en del av detta. Kai Fai Lee, Ka Man Hau Hong Kongs kvalifikationsramverks sekretariat Vi är här för att få ta del av och lära oss mer om hur de nordiska ländernas kvalifikationsramverk fungerar för att sedan se om och hur vi kan tillämpa dessa idéer inom vårt kvalifikationsramverk i Hong Kong.

8

9 EU-kommissionen leder arbetet med ett gemensamt kvalifikationsramverk Den fria rörligheten i Europa är ett av de viktigaste målen i EU. För att öka förståelsen och erkännandet av nationella examensbevis och intyg utvecklade EU kvalifikationsramverket och översättningsverktyget EQF. Arbetet leds av EU-kommissionen med syfte att öka mobiliteten i Europa. Många europeiska medborgare ser stora svårigheter med igenkännandet av deras kunskap utomlands, vilket gör det svårare för dem att studera eller arbeta i ett annat europeiskt land. Med EQF kommer nationella kvalifikationer bli lättare att jämföra, vilket främjar arbetstagarnas och studerandes rörlighet i hela Europa och underlättar deras livslånga lärande, säger Ana Carla Pereira, enhetschef vid Europeiska kommissionen. NQF är en viktig del av EQF Kärnan i EQF är åtta gemensamma europeiska referensnivåer som beskrivs i läranderesultat sett till kunskaper, färdigheter och kompetenser. Detta gör det mer förståeligt vad en individ med en examen i samband med den europeiska ramen vet, förstår och har kunskaper om efter avslutade studier. Tillvägagångssättet gör det också möjligt att jämföra utbildningsbevis som utfärdas i alla typer av utbildning och kvalifikationer, såsom skolutbildning, högre akademisk utbildning, professionell- och yrkesutbildning samt yrkeshögskoleutbildning för att på så sätt fokusera på lärandemål. En viktig del i utvecklingen av EQF är att implementera ramverket i EU:s medlemsstater, kandidatländerna, Liechtenstein och Norge som alla deltar i Utbildning 2020 samarbetet och att länderna tar fram egna nationella kvalifikationsramverk som återspeglar EQF:en. Det finns sociala igenkännanden av de olika utbildningsformerna men tack vare EQF kommer de kunna jämföras på ett liknande sätt, säger Ana Carla Pereira, enhetschef vid Europeiska kommissionen. Koordinatorer driver arbetet på nationell nivå EU-kommissionen har arbetat med EQF sedan 2008 och satt upp nationella enheter i varje land, så kallade nationella koordinatorer (NCP) som är dedikerade att driva frågan nationellt. NCP:s uppgift är att ge information om hur de nationella kvalifikationsnivåerna relaterar till den europeiska ramen och hur den europeiska referensramen genomförs samt att se till så att alla nya kvalifikationer, utbildningsbevis, certifikat och Europass får en hänvisning till en lämplig EQF nivå. En pågående växande process Arbetet med EQF är en pågående process som hela tiden utvecklas. Implementeringen av EQF kommer aldrig att bli helt klar. Systemet kommer hela tiden att växa i och med nya utbildningar och arbeten, vilket också är tanken. En utmaning hos de anslutande länderna är dock att verkligen länka kvalifikationerna i de nationella systemen. EU ser många fördelar med nordiskt nätverk Sedan 2008 har de nordiska länderna ett eget nätverk kring EQF där gemensamma frågor diskuteras, vilket är uppskattat på EU-nivå. Det nordiska nätverket kring EQF är ett best practise inom området som jag ser många fördelar med. Länderna har många likheter och ligger i framkant inom utbildningsområdet, vilket gör det lättare för dem att driva frågor på EU-nivå. Det är viktigt att det sprids mer information om nätverket och denna nordiska konferens är ett viktigt steg på vägen som ökar medvetenheten hos olika intressenter. Om Ana Carla Pereira Ana Carla Pereira är enhetschef vid Europeiska kommissionen där hon bland annat är ansvarig för att utveckla en EU-strategi gällande färdigheter, vilket inkluderar EQF. Hennes arbete handlar också om utvecklingen av tvärvetenskapliga färdigheter och flerspråklighet. Hon har tidigare arbetat i flera år med att implementera den europeiska anställningsstrategin och även jobbat flera år inom den privata sektorn som en affärskonsult inom mänskliga prestationer. Hon har akademisk bakgrund inom ekonomi och europeiska studier.

10 Johanna Niemi, Carita Blomqvist Finland anser att nordiskt samarbete är viktigt Utbildningsstyrelsen i Finland ser många fördelar med det nordiska samarbetet kring EQF. För Finlands del har nätverket inneburit att de kunnat ta del av de andra nordiska ländernas arbete med kvalifikationssystemet och få idéer för implementering av EQF i Finland. I Finland har Undervisnings- och kulturministeriet det yttersta ansvaret för införandet av EQF medan ministeriet och Utbildningsstyrelsen har ansvar för genomförandet. Utbildningsstyrelsen i Finland tillhör EQF:s advisory group och är nationell koordinator för EQF och har varit så sedan Vid Utbildningsstyrelsen arbetar Carita Blomqvist som enhetschef på enheten för erkännande och jämförelse av examina och Johanna Niemi är överinspektör på enheten för erkännande och internationell jämförelse av examina. Tillsammans arbetar de både med Finlands nationella kvalifikationsramverk (FIQF) samt EQF. Varför anser ni att EQF är betydelsefullt? Målen för EQF såsom att fokusera på studieresultat, informationsspridning, validering och hela utbildningssystemet är alla väldigt viktiga och alla har stor nytta i samhället både på en nationell och en internationell nivå. Varför tycker ni att ett nordiskt nätverk kring EQF och denna konferens inom ämnet är viktigt? Det är viktigt att visa det nordiska systemet från den europeiska synvinkeln och det finns många fördelar med regionala grupperingar såsom denna såsom att ta del av varandras idéer gällande information och spridning kring projektet. Finland har haft en långsammare process än övriga nordiska länder och vi har lärt oss mycket från de andra nordiska länderna gällande kvalifikationssystemet. Även nätverkandet som grupperingen erbjuder är viktigt och konferensen ger oss tillfälle att mötas och diskutera aktuella problemställningar. Genom konferensen kan vi sprida information till nordiska intressenter och visa upp samarbetet som vi har. Vad är status i Finland för implementeringen av NQF? Just nu finns en regeringsproposition i den finska riksdagen som gäller för den finska NQF och när beslut fattats där kommer riksdagen att fatta beslut. Vilken samhällsnytta tror ni att EQF kommer att ge? Implementeringen av NQF och sedermera EQF för Finlands del ligger i framtiden men det vi tror och hoppas på att det kommer att ge nytta är att öka mobiliteten i samhället under förutsättning att alla medborgare förstår nyttan med det.

11 Allan Bruun Pedersen, Jan Reitz Jørgensen Danmark - första landet i Norden att implementera NQF och EQF Danmark ser stor nytta med EQF och implementerade systemet redan 2003 som första land i Norden. Sedan dess har landet utvecklat systemet till en hållbar metod som även är anknytet till EQF. Huvudansvarig för genomförandet av det danska ramverket och för referensen till EQF är den nationella samordningskommittén för NQF, som består av representanter från Undervisningsministeriet, Utbildnings- och forskningsministeriet samt Kulturministeriet. I Danmark är det chefkonsulent Jan Reitz Jørgensen från det danska Undervisningsministeriet som medverkar i EQF advisory group. Styrelsen för Videregående Uddannelser inom utbildnings- och forskningsministeriet fungerer som nationell koordinator för EQF genom chefs-konsulent Allan Bruun Pedersen. Varför anser ni att EQF är betydelsefullt? Tack vare att EQF kommer att synliggöra kompetens ökar anställningsbarheten och mobiliteten mellan de europeiska länderna ökar. EQF är en motor och katalysator för att generera utveckling och genom att vi fokuserar på studieresultat kan vi se vad eleverna faktiskt kan efter sina studier. Varför tycker ni att ett nordiskt nätverk kring EQF och denna konferens inom ämnet är viktigt? Det nordiska nätverket är väldigt bra och tack vare dess storlek kan diskussionerna bli konkreta och praktiska. Genom nätverket kan de nordiska länderna lära av och hämta inspiration från varandra. I Danmark har vi hunnit genomföra många processer redan som vi kan delge de andra. Vi har också fått möjlighet att följa utvecklingen i andra länder, däribland det svenska där arbetsrelaterade ickeformella kvalifikationer ingår i ramverket, vilket inte är fallet i det danska ramverket. Denna konferens ger en möjlighet för att involvera olika intressenter inom EQF för att diskutera bland annat hur användandet av ramverket kan ske. Vad är status i Danmark för implementering av NQF? Sedan 2003 har Danmark utvecklat ett system anpassat till Bologna och integrerat detta i högre utbildning som första nordiska land och ett av de första fem europeiska länderna att implementera NQF och hänvisa ramverket för livslångt lärande till EQF. Vilken samhällsnytta tror ni att EQF kommer att ge? Genom EQF får vi ett bra verktyg och instrument som gör det möjligt att lättare jämföra olika utbildningsformer mellan länder. Förhoppningen med EQF är att utbildningssystemet uppfyller arbetsmarknadens behov och öka mobiliteten för att arbeta och studera i andra länder. Till exempel kommer man på nya sätt kunna se tvärvetenskapliga användningsområden för olika utbildningsområden. På det europeiska planet är EQF är en viktig fråga i 2020-strategi gällande studieresultat och mobilitet som gör att även icke-formell utbildning erkänns och får en bättre position i samhället och som kan fungera som en motor för bättre erkännande av både formell och icke-formella kvalifikationer på nationellt plan.

12 Norge är senaste landet i Norden att implementera NQF och EQF För några månader sedan sammanförde Norge det nationella kvalifikationsramverket till EQF och arbetar nu fram rutiner för att införa NQF/EQF-nivåer i diplom och betyg. I Norge har Kunnskapsdepartementet (Ministry of Education and Research) det yttersta ansvaret för införandet av EQF och tilhör EQF:s advisory group. Norwegian Agency for Quality Assurance in Education (NOKUT) är nationell koordinator för EQF. Else Husa är senior advisor i Kunnskapsdepartementet och har arbetat med NQF- och EQF-frågor sedan 2008 då Norge anslöt sig till EQF. Elsa Huse Varför anser du att EQF är betydelsefullt? Syftet med EQF är att underlätta livslångt lärande och rörlighet inom utbildning och sysselsättning i Europa. Detta är viktigt, eftersom den europeiska referensramen gör det lättare att jämföra utbildningssystem i Norden och i resten av Europa. Varför tycker du att ett nordiskt nätverk kring EQF och denna konferens inom ämnet är viktigt? De nordiska länderna har en lång tradition för utbildningssamarbete och vilket är viktigt för en fungerade utbildningsoch arbetsmarknad i Norden. Som nationell koordinator har jag ingått i projektgruppen kring konferensen och haft delat ansvar för två av workshopsen. Konferensen utgör ett viktigt steg i implementeringen av EQF och andra EU-verktyg för mobilitet inom utbildning i de nordiska länderna. Vad är status i Norge för implementering av NQF? Norges nationella referensram sammanfördes med den europeiska referensramen i juni Nästa fas i genomförandet handlar om att införa intyg om nivåerna i det nationella kvalifikationsramverket och i EQF i nya diplom- och betygsdokument. Det finns också initierat ett arbete för att se hur icke-formella kompetanser kan inkluderas i det nationella kvalifikationsramverket och hur denna inkludering kan gestaltas. Vilken samhällsnytta tror ni att EQF kommer att ge i framtiden? EQF är ett viktigt verktyg i europeisk utbildningspolitik och tack vare detta system kommer det att bli lättare att få sin utbildning och sina arbetslivserfarenhet från andra europeiska länder godkända, vilket också leder till bättre möjligheter för validering av icke-formellt och informellt lärande.

13 Sverige väntar på ett regeringsbeslut om NQF Arbetet med NQF/EQF i Sverige har handlat om att ta fram ett förslag på ett svenskt NQF. Utifrån förslaget som redovisades till regeringen finns nu ett förslag från utbildningsdepartementet som varit ute på remiss. Ett beslut om ett svenskt NQF väntas nu från regeringen. Utbildningsdepartementet har det formella ansvaret för NQF/EQF samt är Sveriges representant i den styrgrupp som inom EU som ansvarar för EQF. Skolverket och UHR är samverkansmyndigheter med Myndigheten för yrkeshögskolan som är landets nationella samordningspunkt för EQF där Stefan Skimutis arbetat sedan starten Stefan Skimutis Varför anser du att EQF är betydelsefullt? Jag har tidigare i många år arbetat som gymnasielärare och kan se stort värde med EQF. EQF erkänner allt lärande och är den mest radikala reformen jag arbetat med, vilket jag tycker är fascinerande. Jag kan se ett stort värde med EQF när även lärandet som sker utanför det offentliga utbildningssystemet blir erkänt och på så sätt ger nya möjligheter till de som väljer en annan utbildningsväg. Det kanske kommer att ta ett tag för samhället att acceptera det nya systemet, men när så sker blir det ett värdefullt verktyg nationellt som internationellt. Varför tycker du att ett nordiskt nätverk kring EQF och denna konferens inom ämnet är viktigt? Norden har ett bra utgångsläge och bra samverkansmöjligheter för ett gemensamt nätverk kring NQF och EQF. Konferensen har också den ett stort värde då vi såg ett behov av att sammanföra intressenter kring EQF-frågan i Norden och ge dem en gemensam bild samt möjlighet till nätverkande. Vad är status för implementering i Sverige av NQF? Fokus de senaste åren har varit att ta fram ett förslag om NQF i Sverige. Regeringen har utifrån detta tagit fram sitt förslag för ett svenskt NQF som de fattar beslut om inom en snar framtid. Efter att beslutet är fattat kommer Sverige såsom de andra länderna som redan infört NQF, att skriva en referensrapport där Sverige visar hur vår NQF är kopplad till EQF:en och implementera NQF och EQF i alla betyg och intyg. Så småningom kommer vi även att skapa struktur för kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet som kan ansöka om att få ansluta sig till NQF:en. Vilken samhällsnytta tror du att EQF kommer att ge? Genom EQF kommer utbildningssystemen fokusera mer på läranderesultat, vilket kommer att tillföra väldigt mycket. Jag ser ett stort intresse kring NQF och EQF såväl nationellt som internationellt. Exempelvis ser Folkhögskoleutbildningen i Sverige stor nytta med EQF framförallt när det gäller att öka värdet och transarensen kring de estetiska ämnena. På så sätt kommer de studeranden lättare kunna bygga på sin estetiska utbildning utomlands. Även arbetslivet ser många fördelar med EQF såsom att kvalitén på deras egna utbildningar höjs.

14 Björg Pétursdóttir Stort intresse på Island för NQF inom offentliga utbildningssystemet, informella vuxenutbildningen och näringslivet Inom de närmsta tre åren ska implementeras NQF i läroplanen på Island. Dessutom finns ett stort intresse för ramverket inom såväl näringsliv såsom hos studenter, högskolan och vuxenutbildning. Det Isländska utbildningsministeriet är huvudansvariga för NQF och EQF samt även Islands koordinator, de utgör således både beslutande organ och har ansvar för införandet. Sedan 2009 är Björg Pétursdóttir avdelningschef för den avdelning som ansvarar för NQF. Varför anser du att EQF är betydelsefullt? Med EQF som tolkningsverktyg blir det tydligt hur de olika utbildningssystemen i Europa ser ut men samtidigt blir det lättare att jämföra olika typer av utbildning och diplom vilket gör att man lättare kan flytta mellan de europeiska länderna, vilket jag tycker är viktigt. Varför tycker du att ett nordiskt nätverk kring EQF och denna konferens inom ämnet är viktigt? Nordisk samverkan är bra, vi är starkare tillsammans som en enhet och kan driva frågor tillsammans till Europa kommissionen. Konferensen som sådan är också viktig och spelar stor roll. Genom den hoppas vi på att deltagarna kan ta lärdomar av varandra och lära sig om de olika länderas tillvägagångssätt. Deltagarna får ökad kunskap om olika länders förhållningssätt och kan på så sätt inspirera varandra. Vad är status på Island för implementeringen av NQF? Island har hunnit rätt långt med implementeringen inom det formella utbildningssystemet. Vi har bland annat utvecklat vårt vidaregående utbildningsnivå enligt de kompetensnivåer som finns i NQF men inom högskolan används dock fortfarande Bolognasystemet och vi håller på med att utveckla hur icke-formellt lärande kan anknytas till ramverket. Diskussionen fokuserar just nu på hur vi anknyter högskolanivån till ramen och hur vi underlätter validering av icke-formellt och informellt lärande i samband med NQF. De olika konferensgästerna från Island visar att kunskapen om NQF är ganska bred. Här har vi representanter från industrier, universitet, vuxenutbildning samt studenter men också intressenter inom fackföreningar och arbetsgivare som vill se hur man kan använda ramverket för att visa kompetens. Vilken samhällsnytta tror du att EQF kommer att ge? Tack vare EQF kommer man kunna värdera kompetens på ett annat sätt och vara mer öppen för betydelsen av olika utbildningsmetoder och varierande möjligheter att nå liknande kompetenser. Validering och godkännande av olika typer av kompetenser kommer också förhoppningsvis att lyfta fram och öka respekt för yrkesutbildningen och utbildning som sker ute I arbetslivet. Det är också mycket viktigt för ett litet land som Island att öka rörlighet för både studerande och arbetare.

15 Margrethe Steen Hernes, Randi Jenssen, Peter Strandvik, Asta Modig, Annie Karttunen, Åge Hanssen, Kirsten Aagaard, Pär Sellberg, Johanna Niemi, Haukur Hardarson, Eyðun Gaard Att synliggöra lärande genom validering Aktivt deltagande från Nordiskt Expertnätverk för validering på konferensen Att göra lärandet synligt i Norden Nordiskt Expertnätverk för validering är ett nätverk inom ramen för NVL, Nordiskt nätverk för vuxnas lärande, och har funnits sedan Nätverkets uppgift är att följa och bidra till utveckling av validering i de nordiska länderna. Nätverkets medlemmar representerar arbetslivet, utbildningssektorn, folkbildningen och forskningsmiljön. Just nu arbetar nätverket med EU:s rekommendationer att utveckla en nationell struktur för validering till Med utgångspunkt i rekommendationerna formulerar nätverket indikatorer att till exempel användas för att granska situationen i det egna landet och ge stöd för utveckling mot ett nationellt valideringssystem. Nätverket följer och deltar även i utvecklingen av validering på europeisk nivå. Arbetet med validering har i de nordiska länderna kommit olika långt, men samtliga, inklusive de självstyrande områdena, prioriterar frågan och flera har ett system som fungerar i praktiken. Att ge individer möjlighet att få sin kompetens synliggjord och erkänd, oavsett var eller hur den inhämtats, bidrar till att möjliggöra ett livslång lärande. Enligt nätverkets bedömning är de olika europeiska verktygen och särskilt EQF/NQF viktiga i detta arbete. Nätverket har därför aktivt engagerat sig i planeringsarbete kring den nordiska konferensen Making learning visible in the Noridc countries, 19 september i Reykjavik och ett flertal medlemmar deltog också i konferensen. Nätverkets norske medlem, Åge Hanssen, medverkade med en uppskattad presentation som inledning till workshop Validation of non-formal and informal learning and qualifications framework. Åge redovisade sammanfattat hur de olika länderna kopplar EQF/NQF till sina program för livslångt lärande och påpekade särskilt att beskrivningarna av läranderesultatet kan utvecklas till ett användbart verktyg för validering. I denna workshop diskuterades betydelsen av validering samt också om det är möjligt/lämpligt att kunna validera en kompetens direkt mot en EQF/NQF nivå utan att gå över validering mot utbildnings- eller yrkeskrav. Någon färdig ståndpunkt presenterades inte utan här måste naturligtvis varje land avgöra hur man vill utveckla sitt system. För nätverkets fortsatta arbete med validering är konferenser med utblickar mot europeiskt arbete viktiga. Den inledande föreläsningen av Ana Carla Pereira bidrog till att placera ramverken och de olika europeiska verktygen i sitt sammanhang och diskussionerna i olika work shops gav utrymme för att ventilera angelägna frågor kring mobilitet, livslångt lärande och individers utvecklingsmöjligheter. Nätverkets medlemmar bidrog aktivt i de olika diskussionerna genom att vara utplacerade så att de deltog i olika runda-bords-samtal och där kunde förmedla erfarenheter från nätverkets arbete. Konferensen har också bidragit till att nätverket fått ökad insikt och förståelse inom området, kunskap som kan nyttjas i nätverkets fortsatta nordiska arbete. Asta Modig, Svensk NVL-koordinator och ansvarig för Nordiskt Expertnätverk för validering