Det entreprenöriella universitetet Linnéuniversitet!

Transkript

1 Det entreprenöriella universitetet Linnéuniversitet! Utvärdering, december2014 Daniel Larsson Glenn Sjöstrand Fakulteten för samhällsvetenskap

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Inledning och bakgrund... 2 Kontexualisering... 2 Uppdraget... 4 Syfte... 4 Metodologiska angreppssätt Hur kan Det entreprenöriella universitetet beskrivas?... 5 Dokumentstudier och intervjuer... 7 Det fortsatta arbetet konsolidering Jämställdhet, integration, miljö och hälsa Vad säger resultatet och varför? analytiska poänger Referenser Bilaga Intervjuguide 1

3 1. Inledning och bakgrund Kontextualisering För att förstå uppdrag och syfte med vad denna rapport avser att ge ljus åt är det av vikt att även känna till i vilket sammanhang projektet har sin uppkomst och sitt ursprung. Kort sagt, att kontextualisera. EU- kommissionen, Europeiska rådet, Regeringen liksom Skolverket och Högskoleverket lyfter ofta fram entreprenörskap som en nyckelkompetens för lärare, elever och studenter. Det finns också starka näringslivsintressen (nationella och internationella) som arbetar för att skolan ska öka det så kallade entreprenöriella lärandet och beskriver det som skolans framtid. Den bakomliggande tanken och budskapet i otaliga policydokument, utredningar och forskningsrapporter är att barn- och ungdomar måste bli mer entreprenöriella. Argumentet handlar inte bara om att skolan ska fostra och utbilda framtidens företagare, utan också mer allmänt om behovet av att förbereda ungdomar på de villkor som den flexibla arbetsmarknaden uppställer (Leffler 2006), liksom entreprenörskap som ett förhållningssätt i klassrummet med pedagogiker för att locka fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet och initiativförmåga och självförtroende (Skolverket). I exempelvis Europeiska rådets inflytelserika rapport från år 2000, den så kallade Lissabonstrategin, framhålls entreprenörskap som en grundläggande färdighet och kopplas till utbildning och livslångt lärande. I senare rapporter från Europeiska kommissionen (2004 & 2010) framhålls att målen för entreprenörskap i undervisningen ska vara att främja personliga egenskaper relevanta för entreprenörskap. Det gäller till exempel kreativitet, initiativförmåga, risktagande och ansvarskänsla. Skolor ska organisera aktiviteter grundade på learning by doing. Dessutom vill man att elevernas medvetenhet ska öka om egenföretagande som ett möjligt yrkesval och som alternativ till anställning. Till sist vill man ge utbildning i hur man skapar företag, särskilt på yrkesförberedande och tekniska skolor samt på universitet. I den senare rapporten framhålls betydelsen av att skolornas kursplaner riktas mot ökad kreativitet, innovation och entreprenörskap. 2

4 Den föregående regeringen tog intryck av rapporten och deras ambition är att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet (Regeringen 2009, Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet). I linje med den politiska ambitionen har entreprenörskap skrivits in som ett examensmål på samtliga gymnasieprogram i samband med den senaste skolreformen. Skollagen som började gälla 1/ beskriver att förmågor som ofta anses entreprenöriella ska tränas: såsom kreativ förmåga, lust att skapa, förmåga att ta initiativ och omsätta idéer i handling. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) är förmågor som främjar entreprenörskap ett uttalat mål. På gymnasiet är ämnet entreprenörskap obligatoriskt på fyra program: Naturbruksprogrammet, Hotell- och turismprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet samt Hantverksprogrammet. I alla de andra programmen kan entreprenörskap väljas som programfördjupning. Skolverket har också uppdragits att på olika sätt stimulera arbetet med entreprenörskap i skolan. Entreprenörskap ses alltså inte bara som en viktig angelägenhet för skolan intentionen är att använda skolan som instrument för att fostra entreprenöriella medborgare. Samtidigt ställs krav på lärare att själva vara entreprenöriella, delvis eftersom allt fler arbetsuppgifter läggs på lärare där entreprenörskap är en viktig kompetens särskilt för att utbilda barn och ungdomar att bli framtidens entreprenörer (Skolverket) men också för att klara nya arbetsuppgifter, exempelvis som marknadsförare (inte minst genom utvecklingen av friskolor), informatörer och utbildningsledare (också i företag eller andra organisationer) och så vidare. Lärare håller på att bli en modern entreprenör. Vi ser alltså två typer av tendenser som berör lärare, skola och entreprenörskap. Entreprenörskapets centrala betydelse för ekonomi och samhälle i stort hanteras närmast axiomatiskt i den politiska och vetenskapliga diskursen. Det finns en uppsjö av omfattande forskningsrapporter, utrednings- och policydokument där entreprenörskap beskrivs som en räddare i nöden. Det skol- och näringslivspolitiska intresset för entreprenörskap kan alltså på en övergripande nivå återföras på omstruktureringen av de västerländska ekonomierna och behovet av att skapa nya arbeten på en för särskilt ungdomar minskade arbetsmarknad. 3

5 Uppdraget Hösten 2014 fick Utrednings- och forskningsservice (UFS) vid Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) på Linnéuniversitetet (Lnu) förfrågan och sedermera uppdraget att följa upp och utvärdera resultatet av projektet Det entreprenöriella universitetet (DEU) som funnits sedan förste januari 2012 och som alltså kan kopplas till det som inledningsvis och ovan beskrivits. Syfte Syftet med föreliggande rapport är således att i allt väsentligt vara utvärderande. För att ge läsaren en något bekvämare resa genom denna rapport låter det med fördel sig göras via en mer deskriptiv del det vill säga, hur kan projektet beskrivas, summeras och sammanfattas? men även vad resultatet säger liksom varför. Den första delen är så till vida mer beskrivande och resultatfokuserad medan den andra delen är mer analytiskt fokuserad och värderande. På så sätt är ambitionen att se i vilken mån de resurser som tillsatts projektet fått avsedda effekter. 1 Metodologiska angreppssätt Hur görs då detta? Rapporten kommer att lyfta två empiriska trådar för att slutligen knyta ihop den analytiska delen. Den empiri som rapporten bygger på är i allt väsentligt bestående av summering av förda rapporter (kvartalsvis) liksom intervjuer med projektintressenter såsom projektorganisation, kursansvariga, innovationsstödsystem, science parks och studenter. Följaktligen två delar: dokument- och intervjustudier. Projektets hemsida 2 funkar likaså som en källa och brygga mellan de båda empiriska materialen på så sätt att där återfinns såväl dokument som citat värda att belysa i en rapport likt denna. Totalt har drygt ett tiotal personer med inblick i projektet intervjuats varav en knapp handfull studenter. 1 Stora delar av denna rapport lyfter fram vad som även kan läsas i den digitala rapporten kallad Slutrapport som skickats till Tillväxtverket i slutet av februari och- naringsliv/entreprenorskap- och- innovation/det- entreprenoriella- universitetet ( ) 4

6 2. Hur kan Det entreprenöriella universitetet beskrivas? Följande står att läsa om projektet på dess hemsida. 3 Inför höstterminen 2010 gav rektor ett uppdrag att genomföra en utredning kring entreprenörskap vid Linnéuniversitetet. Bakgrunden var dels ett tryck från regeringen som ser detta som en viktig framtidsfråga, men också starka regionala förväntningar på ökat entreprenörskap där Småland av tradition redan förknippas med gott entreprenörskap. Utredaren ska enligt uppdraget ge förslag på hur entreprenörskap och innovation ska öka inom Linnéuniversitetet framförallt inom utbildningar och bland studenter. Linnéuniversitetets strategiska dokument pekar på fyra högt prioriterade områden och där befinner sig detta arbete främst inom området Samhällelig drivkraft. I uppdragsbeskrivningen står det att entreprenörskap kan bli en möjlig profilering för Linnéuniversitetet. I uppdraget sätts ambitionsnivån högt: Ambitionsnivån är att Linnéuniversitetet skall kunna utmärka sig nationellt och internationellt genom sitt sätt att arbeta med entreprenörskap och kunna uppvisa den högsta andelen entreprenörer bland sina studenter. En entreprenöriell kultur utvecklas med hjälp av attityder och kompetenser som komplement till de ämneskompetenser studenterna har eller får under sin utbildning. Detta ska i sin tur göra dem attraktiva på arbetsmarknaden och öka deras konkurrenskraft. 4 Den utbildning studenterna får i entreprenörskap ska: 5 utveckla studenternas entreprenörsanda utveckla studentens förmåga att upptäcka och utnyttja möjligheter 3 lnu/strategi- och- verksamhetsutveckling/det- entreprenoriella- universitetet ( ) 4 och- naringsliv/entreprenorskap- och- innovation/det- entreprenoriella- universitetet ( ) 5 och- naringsliv/entreprenorskap- och- innovation/det- entreprenoriella- universitetet ( ) 5

7 öka kunskapen om vad som krävs för att starta och utveckla ett företag ämnesanpassas för varje fakultet/institution eller program Det handlar framförallt om övergripande, generiska kompetenser som att göra studenterna: mer kreativa/innovativa, aktiva och motiverade mer autonoma och risktoleranta mer omvärldsorienterade mer villiga att utmana sitt vaneseende och vanetänkande mer tränade till möjlighetsseende mer tilltro till sin förmåga att göra skillnad i olika situationer Både genom att studera hemsida och projektdokument framgår det att det i och med projektstarten bland annat följde ett uppdrag att öka idéflödet till det befintliga stödsystemet för entreprenörskap och innovationer. Med mer omfattande idéflöde ökar sannolikheten att generera ett större antal hållbara och växande företag i regionen. Genom att låta samtliga programstudenter få del av entreprenöriella teorier, tankar och inte minst förhållningssätt har ambitionen undervägs även varit att inte enbart sporra kommersiella drivkrafter utan även former av socialt och kulturellt entreprenörskap, för att på så sätt utveckla också den offentliga, ideella och även den kreativa- kulturella sektorn. Att profilera sig som Det entreprenöriella universitetet innebär, förutom ovannämnda, även att studenterna ska kunna gå från tanke till handling och genomföra de idéer som genererats. 6 Det ska de dels inspireras att göras genom att stöta på entreprenörsbegreppet såväl via workshops som via poängkurser på olika nivåer. 6 Jämför uppdragsbeskrivningen Utvärdering Det entreprenöriella universitetet 6

8 Dokumentstudier och intervjuer I projektupptakten ägnades mycket kraft åt att marknadsföra projektet internt på Lnu och dess medarbetare. Stor vikt lades vid förankringen av projektet, bland annat genom att möta och samtala med programansvariga om projektet och dess syften. Under första kvartalet introducerades projektet i princip för samtliga institutioner. Resultatet av detta ändade omgående upp i såväl föreläsningar som workshops och kurser med upplevd god respons. Parallellt med detta arbete löpte en form av omvärldsanalys såväl internt som externt vilka erfarenheter som upplevdes finnas In house och vilka som kunde identifieras inom näringslivet. Arbete lades även ner på att söka och engagera goda exempel och förebilder inom näringslivet för att delta i projektaktiviteter och bilda sig en uppfattning om projektets innehåll och ramar. 7 Att skapa en social plattform att stå på och göra avstamp från innebar i detta skede även arbete med webbplats och broschyrer för att underlätta informationsspridning såväl internt som externt. Arbetet med att kartlägga program- och kursansvariga för att underlätta det fortsatta arbetet med en god projektintroduktion var i denna fas ständigt pågående. Av de dokumentstudier och de intervjuer som gjorts visar detta sig fallit väldigt väl ut. En av de intervjuade lärarna beskriver det på följande sätt: Jag skulle nog vilja säga att det varit ett väl fungerande projekt där ett färdigt paket kunnat erbjudas, delvis anpassat efter våra önskemål. Jag tycket det fungerat jättebra, dels för att de givetvis har kompetensen men också för att de skapat samarbeten mellan institutioner. För studenternas del blev det redan tidigt möjligt att få del av affärscoaching och personlig coaching via gästföreläsningar. Omfattningen av dessa coachinginslag har varierat med grad av entreprenörskap i utbildningen men några exempel på de poänggivande kurser som bedrivits är: Entreprenörskap i hälsopromotion (15 hp) och Magisterkurs innovativt, kreativt och entreprenöriellt. Så här säger en av kursansvarig lärare om kursen med inriktning mot hälsopromotion: 7 Att bjuda in näringslivsrepresentanter till Draknästet är ett exempel detta arbete. 7

9 Som kursansvarig för hälsodelen i det Idrottsvetenskapliga programmet har entreprenörskursen kunnat genomföras professionellt och enkelt med hjälp av DEU. Både jag och mina studenter är jättenöjda och jag kan varmt rekommendera alla kollegor som ansvarar för program eller kurser att nyttja den kompetens som DEU kan bidra med hela vägen. En annan kursansvarig lärare säger så här om projektledningskursen: Jag var initialt ganska skeptisk till projektet Det entreprenöriella universitetet, men som kursansvarig för en kurs i projektledning och entreprenörskap vore det ju ändå dumt att inte försöka dra nytta av deras kompetens. Det första inledande mötet gav en tydligare bild av vad DEU kunde bidra med och jag bestämde mig för att försöka lägga mycket av den kommande kursens planering och genomförande på DEU som tidigare hade hållit mindre delar av andra ämnens kurser. DEU tog sig villigt an uppgiften och genomförde den på ett föredömligt sätt! Dialogen före, under och efter kursen har varit tydlig och snabb och genomförandet har varit utmärkt! Både jag och studenterna har varit mycket nöjda med såväl form som innehåll och kursen fick ett rejält lyft. Jag skulle helhjärtat rekommendera andra kursansvariga att också dra nytta av DEU:s kompetens! I strävan efter att effektivisera affärscoaching såväl i föreläsnings- som workshop- som handledningssituationer skapades en affärsplanmall som hanterar affärsmodellering och underlättar vid skrivande av affärsplan. Vid föreläsningar och workshops har affärsmodellen Canvas konsekvent använts vid modellering. Genom inhämtade kunskaper har ett mål varit att skapa en verktygslåda med de verktyg som används vid ovannämnda workshops/coaching. En av studenterna säger så här: En inspirerande kurs med höjdpunkter som affärsmodellering, NABC och examinationen Draknästet. 8

10 Parallellt med detta skapades, som tidigare berörts, en webbplats och anpassning av digital utbildningsplattform. Webbplatsen har under projektets gång kommit att bli alltmer interaktiv för att projektintressenter exempelvis studenter på ett enkelt sätt ska kunna finna verktyg och annat utbildningsmaterial som är aktuellt för projektet. Utöver projektledare anställdes inledningsvis en projektkoordinator för att arbeta med projektets aktiviteter (se ovan), liksom marknadsföring och informationsspridning. Ytterligare en projektkoordinator anställdes strax därefter men med ett mer administrativt fokus, liksom dokumentation, rapportering och utvärdering. De både koordinatorerna har haft sin respektive fysiska placering i Kalmar respektive Växjö. Projektet har även inkluderat en projektekonom. Projektledare har kontinuerligt varit en operativ del inte bara av utan också i projektet i termer av inte bara projektledande utan även planerande, stimulerande liksom sammankallande. Vederbörande har likväl varit en betydande del i det fältmässiga arbetet så tillvida att hen varit aktiv i undervisning etcetera. En styrgrupp har under hela perioden varit kopplad till projektet. Utöver projektledare och en projektkoordinator har denna grupp bestått i representanter från Kalmar kommun, Växjö kommun, Regionförbundet Kalmar län liksom Regionförbundet Södra Småland. Likaså har ett antal referensgrupper varit förbundna med projektet. I det initiala projektarbetet lyftes tidigt frågan bland annat av ovannämnda styrgrupp om vikten av intern förankring som ett framgångsrecept, något som varit en form av ledstjärna undertiden projektet varat. Implementeringsfasen av projektet fokuserade därför starkt på förankring och implementering. Så skedde företrädesvis via individuella möten eller presentationer vid personalmöten. Vikten av god intern kommunikation sattes under lupp då en framgångsfaktor tidigt bedömdes vara medarbetarnas vilja och engagemang att introducera det entreprenöriella tanke- och förhållningssättet för studenterna. Redan inför projektstarten genomfördes en enkätundersökning för att bedöma studenternas attityd och inställning till entreprenörskap. Syftet var att effektivisera arbetet ytterligare på så sätt att resultatet satte fingret på vikten av projektets existens liksom hur god kommunikation främjas. Denna undersökning följdes sedan upp med ytterligare en (identisk) attitydundersökning 2014, med totalt svarande studenter, som även hade syftet att 9

11 mäta studenternas kunskaper om Drivhusets verksamhet. Enkäten bestod av tre olika delar: Påståenden om entreprenörskap, Entreprenörskap i utbildningen och Kunskap om Drivhuset. 56 procent av de svarande var kvinnor och 44 procent män (det interna bortfallet var två procent). 20 påståenden om entreprenörskap: När du hör entreprenörskap tänker du på Instämmer helt 2014 Instämmer helt Svaren på delen Påståenden om entreprenörskap fördelade sig enligt diagrammet ovan. Av 20 utvalda begrepp var Drivkraft det som uppfattades ha starkast koppling till entreprenörskap. Minst koppling till begreppet entreprenörskap hade Girighet. Av de begrepp som mer än cirka hälften uppgav hade stark koppling till entreprenörskap märks förutom nämnda drivkraft även kreativitet, möjlighetsseende, nätverkande, nytänkande, självständighet och projekt. Intressant är härvidlag att konstatera att flera av de begrepp som använts i projektet fått inte bara höga värden utan även högre än Det gäller exempelvis de nyss nämnda, men även begrepp såsom innovation. Detta får även fällningar på de lägre värdena, entreprenörskap konnoterar inte längre i lika hög grad till trender eller medfödda egenskaper utan är något som angår och ett förhållningssätt som alla kan ta till sig genom att träna sig i att se möjligheterna. En möjlig förklaring och 10

12 även sannolik sådan till de ökade värdena på några av projektets nyckelbegrepp är att projektet de facto ändrat attityder till entreprenörskap hos studenterna. I den andra delen av enkäten ställdes frågan om i vilken grad det är relevant att inkludera entreprenörskap i universitetsutbildningen. Drygt tre fjärdedelar svarade mycket eller ganska relevant. Kvinnor visade marginellt större intresse för att inkludera entreprenörskap medan det i princip inte spelade någon roll om studenten som tillfrågades studerade sitt första eller tredje år. Två tredjedelar uppgav att de hört talas om Drivhuset, 40 procent visste vad de arbetade med och drygt hälften uppgav att de skulle vända sig dit om de behövde hjälp att starta eget företag. Det initiala arbetet kan därmed sammanfattas med kryss i alla aktivitetsplansrutor, det vill säga vad som planerades blev vad som gjordes. Därmed fick projektet också den start och den fart som var planerat och tänkt. Det fortsatta arbetet konsolidering Efter projektets inledningsfas fortsatte arbetet med informationsspridning, internt som externt. Mycket energi lades på att nå samtliga fakulteter för att kartlägga efterfrågan och på så sätt göra resursbedömning. Initiativ togs till ett möte med Ung företagsamhet för att diskutera samverkansmöjligheter. Det intensiva förankringsarbetet och informationsarbetet gav relativt snart frukt så till vida att Det entreprenöriella universitetet snart blev ett begrepp på universitetet. Universitetsledning med rektor har genom rektorsbrev också bidragit till projektets legitimitet och tryckt på nyttan av detsamma vilket varit en viktig parameter att räkna med i framgångskonceptet. Ett kvalitetssäkringsprogram, en policy, för att säkra kvaliteten i projektet påbörjades tidigt för att exempelvis användas vid föreläsningar och kurser liksom vid framtagandet av utbildningsmaterial. En anställning av en adjungerad adjunkt från näringslivet gjordes från och med tidig höst 2012 i syfte att stärka såväl teoretiskt som praktiskt kunnande inom entreprenörskap. Rollen var att föreläsa och utveckla DEU men också som marknadsföra projektet samt arbeta med rekrytering. 11

13 I juni 2012 fick samtliga programansvariga vid Lnu ett brevutskick med projektets egen broschyr och ett följebrev med det huvudsakliga syftet att informera liksom uppmana till kontakt för att inlemma ämnet entreprenörskap i respektive program. Effekten av utskicket blev god då drygt 70 programansvariga och lärare direkt kunde planeras in för utbildningsdagar. Det löpande arbetet med informationsspridning har varit framträdande och likaså har anställda på institutionerna varit centrala i arbetet även om näringsliv och samhälle fått ökad prioritet. Affärscoaching och personlig coaching upplevs ha fallit väl ut då studenterna responderat positivt vilket gett ringar på vattnet. Stor vikt har lagts vid att anpassa föreläsningar efter institution så att alla studenter känner att det är något hen kan ta till sig och känna igen. En av studenterna beskriver det så här: Det [projektet, min anm.] har inneburit en djupare förståelse för vad entreprenörskap är, skulle jag vilja säga. Jag hade väl en tanke om vad det var, men nu har pusselbitarna på något sätt fallit på plats liksom förståelsen. Framförhållningen och planeringen har varit god och relativt tidigt i projektet lyftes, i två referensgrupper, frågan om vad som skulle hända efter projektets slut eftersom målet är långsiktigt. Eftersom projektets långsiktighet får effekter på drivhusen, som står i nära förbindelse med DEU, var det en fråga som även lyftes och ventilerades där. En av drivhusens representanter tänker följande om det fortsatta arbetet, det vill säga efter att projektet av avslutas ( ): Det är fantastiskt bra att profilera sig som Det entreprenöriella universitetet, men det är en lång väg att gå innan det [tankesättet, min anm.] g e n o m s y r a r hela universitetet. En annan säger så här: Drivhuset höll i workshops i NABC [en metod för att arbeta fram en pitch, min anm.] och Starta eget liksom agerade jurymedlemmar i Draknästet, där studenterna fick pitcha sina idéer. Dessa aktiviteter lever till viss del kvar då flera programansvariga har öppnat upp ögonen för entreprenörskap och efterfrågar våra tjänster. 12

14 Flera talar om projektets flexibilitet gentemot avnämarna företrädesvis och exempelvis studenterna som något väldigt positivt och något av ett framgångsrecept. Delvis av den anledningen valdes planerade anställningar av ytterligare två adjungerade adjunkter bort. Främsta orsaken till det kan förklaras med att projektet genom ett sådant förfarande riskerade att allokera resurser med specifika kunskaper som i sin tur riskerade att minska flexibilitetet i undervisning/föreläsning. Projektets genomförda aktiviteter och föreläsningar fick med tiden alltmer uppmärksamhet. Under exempelvis tredje kvartalet lyftes projektet i två medier och medarbetare noterar att projektet börjat få fäste då såväl anställda som studenter har fått ökad kännedom om detsamma. En av projektintressenterna beskriver projektet på följande sätt: Alltså, det första ordet jag tänker på är målinriktat. Jag tycker att målbilden har varit väldigt tydlig för hur man vill driva det [projektet, min anm.] och jag måste säga att man verkligen kommit i mål. Man har nått dit. / / Inte minst vittnar ju antalet studenter in till drivhusen om att det har fått fart, så det har varit ett målinriktat och välorganiserat projekt. / / Jag upplever också att de är nöjda med resultatet. / / Samtidigt ter sig vissa ämnesområden mer naturliga för entreprenörskap men där tycker jag att de tacklat utmaningen att få in det i alla ämnesområden på ett väldigt bra sätt. Det har varit ett spännande projekt! Jämställdhet, integration, miljö och hälsa Projektet har löpande inkluderat och beaktat ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i kommunikation, i aktiviteter liksom hur kvinnor i nätverket bemöts. Gästföreläsare har i den mån det låtit sig göras belyst kvinnliga entreprenörer och föreläsare. En av projektintressenterna säger: Jämställdhet och mångfald har varit jättestort. Allt material har jämställdhetsintegrerats så att exempel på entreprenörer inte enbart handlar om män, som Bill Gates, utan även kvinnor, som Elisabeth Arden. 13

15 Projektet blev snabbt även en del i och förstärkning till nätverket Young Ladies in Business som främjar arbetet med kvinnligt entreprenörskap bland studenter. Detta nätverk är en del av ett annat projekt, Entreprenöriella Linnékvinnor, vid Linnéuniversitetet. Då projektet berört samtliga utbildningsprogram och dess studenter är studenter med olika etnisk härkomst lika vanligt som givet inslag och på så vis tränas entreprenörskapsögat även ur ett mångfaldsperspektiv. Vid föreläsningstillfällen och affärscoaching beaktas i princip alltid olika miljöaspekter eftersom miljökonsekvenstänkande bör vara centralt i studentens entreprenörskapstänkande. 14

16 Vad säger resultatet och varför? analytiska poänger Projektet har på en övergripande och mer abstrakt nivå haft som mål skapa en vitalare region via entreprenöriellt intresserade studenter. På en mer konkret, utbildningsmässig nivå är det att ge alla programstudenter en utbildning i entreprenörskap och inte minst genom att förändra deras attityder till entreprenörskap. På så sätt är ambitionen att odla och utveckla en entreprenöriell kultur som ett komplement till de ämneskunskaper studenterna har eller får under sin utbildning vilket i förlängningen ska göra dem ännu mer attraktiva på arbetsmarknaden och öka deras konkurrenskraft. Två centrala begrepp under de tre år som projektet varat har varit nyskapande och innovativitet. På vilket sätt har dessa begrepp bäring i hur projektet varit och sett ut? En viktig sak, som bland annat projektledning lyfter fram, är tvivelsutan faktumet att projektet från början till slut haft stöd och fäste i universitetsledningen, vicerektor-, och via policy, vilket är unikt. Det har redan tidigt gett legitimitet och arbetsro och medfört en grogrund för ett gott arbete. Breddansatsen är tillika ensamt i sitt slag, det vill säga att alla ska få del av entreprenörstanken. Det entreprenöriella mind- och skillsetet är i den meningen inte något som enbart ligger som en särskild del av universitetets utbildningsutbud utan inlemmas i en helhet med uppbackning från högt till lågt, från rektor och ledning till lärare och program. Projektet har på så sätt varit mer av ett lärande, ett pedagogiskt perspektiv och ett förhållningssätt, än ett starta- eget- inslag. 8 En av de intervjuade menar även att studenternas aktiva deltagande i någon mening är nyskapande: Man har ju låtit studenterna utgå från sig själva och komma på egna idéer / /. Att de faktiskt får komma på riktiga idéer är ju nyskapande. Jag vet de som gått från fiktiva till verkliga företag, så det blir en del små guldägg oh det är ju det vi vill ha. Och det har ju varit lite open- innovation- stil på idéworkshopsen och det har växt fram / / och vi har ju varit med och hjälpt dem med verktygen. / / Och då blir det ännu mer idéskapande och verklighetsförankrat. 8 Jämför till exempel Entré 2014:4: Entreprenöriellt motiverade, där Kåre Mobergs forskningsresultat kring entreprenöriellt lärande som motivator och pedagogik belyses 15

17 En annan intressent som intervjuats beskriver det innovativa och nyskapande på följande sätt: Jag skulle nog vilja säga att hela projektet är det [nyskapande och innovativt, min anm.] och att man har bestämt sig för att köra hela utbildningsregistret och inte bara de utbildningar där man kanske tror att det skulle generera mer produkter och tjänster./ / Vi har ju jättemycket inflöde från IT- sidan, det är liksom lättare att omsätta en innovation i en programvara eller en produkt, men här har man ju tittat på alla, även till exempel humaniora och samhällsvetenskap / /, det tycker jag är innovativt och nytt med det här, att det spelar ingen roll alla ska ha det med sig! Studenter som intervjuats beskriver även kombinationen av teoretiska och praktiska inslag i det entreprenöriella tänkande som innovativt och nyskapande: Just det här att man faktiskt får vara konkret / /. Man har fått jobba med det här utifrån ett verkligt perspektiv och lösa verkliga problem. Fokus har legat på det praktiska och inte lika mycket på det akademiska även om vi akademiskt tentat av det så att säga. Workshops har varit helt annorlunda mot vad vi är vana vid / /. Det har varit väldigt roligt. Det har förts löpande dokumentation av dessa aktiviteter, både av projektledning och av intressenter. Någon uttrycker det som: Det känns som vi dokumenterat ALLT. / / De goda exemplen dokumenteras och kommuniceras, till exempel på olika konferenser. Man försöker vara ute på olika högskolor och universitet och prata och så där, just för att andra vill kopiera konceptet. Givet de dokumentstudier som gjorts och inte minst de intervjuer som genomförts och analyserats är det tveklöst så att dessa ambitioner och mål nåtts, även om det sistnämnda att öka möjligheterna till anställningsbarhet är svårmätbart. Att projektet bidragit till förändrade attityder till begreppet entreprenörskap framgår i intervjuer med både studenter 16

18 och andra projektintressenter. En av dem beskriver det till och med som det absolut bästa med hela projektet: Det bästa [med projektet, min anm.] är att det har skett en ökad förståelse för entreprenörskap både från studenterna samt programansvariga. Förändrade attityder har även lett till ökat intresse för entreprenörskap, något som blir tydligt i samtal med studenter men även drivhusen: Positiva erfarenheter är att fler har tagit kontakt med oss på Drivhuset och att intresset för entreprenörskap ökat. På tal om intresse kan följande citat tjäna som ett bra exempel: Om jag skulle summera något som varit viktigt för mig de här tre åren så är det den här dagen [moment med DEU, min anm.] Skärskådas punkterna om vad utbildningen i entreprenörskap som studenterna får ska innehålla (se ovan) är det svårt att argumentera för att så inte blivit. I samtal med studenter och lärare talas om såväl utveckling av entreprenörsanda och tänk. Likaså talar studenter om ett annat seende. Drivhusen talar om ett märkbart större inflöde av entreprenörer än tidigare och lärare talar om ämnesanpassade entreprenörsinslag i deras programutbildningar. Vad som inte, givet ingången, blivit av är den tidiga tanken om anställning av flera adjungerande adjunkter (se ovan) som aldrig omsattes i praktisk handling, men anledningen till detta finns beskrivet och motiverat och har inte inneburit något tillkortakommande för projektets mål. En annan justering, som möjligen kan ses som en brist och som projektledningen själva påtalat är att det inte gjorts någon mer omfattande följeforskning undertiden som projektet varat. Detta är även någon som framkommer och påtalas i intervjuer med projektledning: En sak vi inte har gjort är följeforskning och där kan vi se att vi blir praktiska ibland. / / Vi har byggt upp en verktygslåda / / Nu skulle vi behöva göra en didaktisk pedagogisk teoretisering för att bli ännu stabilare. 17

19 Avslutningsvis och med ovanstående resultatpresentation i åtanke finns det synnerliga skäl att argumentera för att projektet fallit mycket väl ut. Idéflödet till de befintliga stödsystemen för entreprenörskap och innovationer har ökat. Det vittnar både samtal med bland annat drivhusrepresentanter och studenter om. Ambitionen att inte enbart sporra kommersiella drivkrafter utan även former av socialt och kulturellt entreprenörskap synes vara uppfylld då studenter talar om att de fått ett annat sätt att tänka vilket bland annat detta citat från en student vittnar om: Kursen har förändrat mig och mitt sätt att tänka. Ännu en student beskriver det på följande sätt: Tack, nu fick jag ordning på torpet. Man hör så mycket om entreprenörskap från så många olika samhällsområden men nu förstår jag! När man talar med projektledning är det tydligt att just studenternas engagemang och entusiasm varit bland de mest positiva inslagen under den tid projektet varat. Studenternas entusiasm, att ibland få höra oj, kan man tänka så här också?!, ger en rysning och däri ligger en belöning alltså. / / Och vi har fått väldigt mycket, nästan bara, sådana reaktioner. Studenternas entusiasm är det ena, det andra är gruppen, vi som arbetat med det här. Det tror jag studenterna har känt också, g r u p p a r b e t e t och utvärderingen av oss själva. När man flyttar fram positionerna, känner att man utvecklas och studenterna utvecklas det är kul. Kul arbetsmiljö. Av det som uppfattats som mest krävande under projekttiden framkommer bland annat följande: Det har varit ett av det värsta också, att så länge vi var ett EU- projekt och var tvungna att återrapportera till EU Det är så bortom det kreativa, det är så mycket och det är så krävande så att det känns inte som produktiv verksamhet men det får man ju ta 18

20 Rapporten [till EU, min anm.] tenderar ibland att bli en rapport och verkligheten en annan. Det som blir bra i realiteten kanske inte ens får plats i deras blankett och det som är fullständigt oviktigt i realiteten blir konstiga siffror i deras papper så deras sätt att mäta är väldigt trubbigt och kostnaden ganska hög. Det mest positiva ligger alltså i studenternas progression och förändringsproceser vilket sannolikt varit en viktig del i konstaterandet att de resurser som tillsatts projektet av allt att döma fått de effekter som initialt var avsedda och syften samt mål är i allt väsentligt uppfyllda och uppnådda. Det finns tillika, inte minst från projektledning och projektintressenter, höga förväntningar om att Det entreprenöriella universitetet Linnéuniversitetet ska göra fortsatta avtryck regionalt, nationellt och internationellt, eftersom det alltså från permanentas i ordinarie akademisk verksamhet. Att DEU även fortsättningsvis ska vara en profilering vid Linnéuniversitetet, att de studenter som studerar där ska examineras med värdefulla entreprenörsverktyg i ryggsäcken den dag det blir aktuellt att anträda och exponera sig för en regional, nationell och internationell arbetsmarknad, finns därför goda förutsättningar för. Ambitionsnivån är att Linnéuniversitetet skall kunna utmärka sig nationellt och internationellt genom sitt sätt att arbeta med entreprenörskap och kunna uppvisa den högsta andelen entreprenörer bland sina studenter. ( lnu/strategi- och- verksamhetsutveckling/det- entreprenoriella- universitetet ( )) 19

21 Referenser Entré 2014:4: Entreprenöriellt motiverade Leffler E. (2006) Företagsamma elever: diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. Diss. Umeå: Umeå universitet. Linnéuniversitetet och- naringsliv/entreprenorskap- och- innovation/det- entreprenoriella- universitetet lnu/strategi- och- verksamhetsutveckling/det- entreprenoriella- universitetet Regeringskansliet (2009). Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Skolverket (2010). Skapa och våga om entreprenörskap i skolan ( skolverket/publikationer/visa- enskild- publikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fw pubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d

22 Övriga dokument Nilsson, N (2010). Linnéuniversitetet det entreprenöriella universitetet? Utvärdering Det entreprenöriella universitetet 21