Ånge Kommun PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HAMMARENS FÖRSKOLA

Transkript

1 Ånge Kommun PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HAMMARENS FÖRSKOLA

2 Innehållsförteckning 1. Vision och mål Processen Så här har vi arbetat fram plan mot diskriminering och kränkandebehandling 1 3. Kartläggning och nulägesanalys Planerade åtgärder/mål under året Rutiner och ansvarsfördelning Dokumentation.5 7. Kompetensutvecklingsplan Kommunikationsplan Uppföljning av plan mot diskriminering och kränkandebehandling Bilagor från

3 Vision och mål Hammarens förskola ska vara en trygg och säker plats med ett lustfyllt och ansvarsfullt lärande. Vår absoluta målsättning är att Hammarens förskola ska vara en verksamhet där både barn och vuxna ska vara trygga och känna sig lika behandlade oavsett kön, sexuell läggning, etnisk bakgrund, religion, funktionshinder, ålder och könsöverskridande beteende och identitet. Vi arbetar aktivt för att öka barns inflytande och delaktighet i förskolans lärmiljö och verksamhet. Vi tar kraftigt avstånd från alla former av kränkningar och trakasserier mellan barn och mellan barn- personal. Våra grundläggande värderingar. Det är viktigt att vi vuxna förstår att vårt förhållningssätt påverkar barnen och deras förståelse och känsla för empati. Därför är det viktigt att vi visar respekt för allas tankar och åsikter, både arbetskamraters och barnens. Vi måste i vårt bemötande ta hänsyn till andra människors bakgrund och förutsättningar. Processen Så här har vi arbetat fram planen mot diskriminering och kränkande behandling. Enligt kommunens beslut så ska det på varje förskola finnas en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetslaget diskuterar innehållet i planen och gör en revidering av den som är gällande och den bearbetas två gånger/år. Utifrån våra dagliga observationer och återkommande samtal/intervjuer med barnen får vi en uppfattning om hur de upplever förskolan och dess miljö. Detta ligger sedan till grund för hur vi arbetar vidare. Kartläggning och nulägesanalys I förskolan fortsätter vi arbetet med bland annat kommunens prioriterade målområden som i år är Hållbar utveckling samt Jämställdhet mellan pojkar och flickor i förskolan. Vi i arbetslaget vill utveckla våra lärmiljöer så att flickor och pojkar ges samma möjligheter till lärande och utveckling. Vi vill också att barnen ska bli mer medvetna om hur vi som människor är med och påverkar miljön både positivt och negativt. Vi i arbetslaget ska bli förtrogna med verktyget grön flagg. Under våren 2015 gick personalen en fortbildning samspel som lyfter där vi lärt oss hur vi kan bemöta barnen vid t.ex. konflikter och hur vi kan stötta och hjälpa barnen att själva lösa konflikter genom att prata med varandra. Vi upplever att detta sätt att jobba/tänka ger ett positivt resultat i barngruppen. Vi i arbetslaget vill känna oss tryggare i förhållningssättet samspel som lyfter och använda oss av detta på ett naturligt sätt i samspel med både barn och vuxna på förskolan. Personalen har därför påbörjat en uppföljning nu under hösten Vi i arbetslaget på Hammarens Förskola har därför gjort samspel som lyfter till ett eget prioriterat målområde under 2016/2017. Vi rekommenderar att all personal/ vikarier ska läsa detta material för att öka sin förståelse, ett exemplar finns i vår vikarie pärm. Under 2016 har ett dokument om barns integritet, Stopp min kropp! utformats i samarbete mellan förskolorna i Ånge kommuns östra område. I dokumentet presenteras hur vi arbetar med detta, exempelvis hur vi alltid möter upp okända personer i förskolan och dess närmiljö. Vi respekterar barnens önskemål vid toalettbesök, sovstund och vid 3

4 matsituationer. Dokumentet finns som bilaga i detta häfte. Vi är också med i ett projekt genom SPSM som hjälper oss att utveckla vår lärmiljö och göra den tillgänglig för alla barn både ute och inne., bok till stöd är Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Några ur personalen har gått en utbildning i teckenkommunikation, övrig personal har succesivt introducerats i detta. Under samtalen/intervjuerna med barnen har det framkommit att de upplever att det kan bli konflikter ute vid lekstugan, och vid förrådet. De upplever inte konflikter vid rutschkanan som nu finns bakom förrådet utan i förrådet gällande cyklar. Under intervjuerna framkom även att barnen upplever att det är vi vuxna som bestämmer i förskolan. För att bemöta detta måste vi tänka på att vara mer lyhörda för barnens önskemål så långt det går. 4

5 Planerade åtgärder/mål under året. Barnen ska känna sig trygga i innemiljön. Åtgärd: Vi ger föräldrar och barn en lugn miljö när de lämnar/hämtar sitt barn, främst genom att se till att de övriga barnen inte är ute i hallen vid dessa situationer. Vi är lyhörda mot barn som vill ha möjlighet att kunna vara själv under sitt toalettbesök, ha öppen eller stängd dörr eller vill ha någon vuxen med sig. Vi placerar ut oss i de olika rummen för att upptäcka och förhindra konflikter för en tryggare miljö. Vi har även strukturerat om innemiljön för att minimera att konflikter ska uppstå. Vi använder aktivitetskort det hjälper oss att fördela barnen på olika aktiviteter men de är ändå delaktiga och väljer vad de vill göra. Det hjälper barnen att hålla sig till den valda aktivitet en längre stund, och skapar en lugnare lärmiljö. För att skapa en lugnare och tryggare miljö delar vi nu upp barnen i minst två grupper vid varje samling. Ansvarig/när: All personal som arbetar i barngruppen. Barnen ska känna sig trygga i utemiljön. Åtgärd: Personalen måste tänka på hur de fördelar sig och finnas med på de utsatta platserna som till exempel vid förrådet och lekstugan för att se och höra vad som händer och sen kunna hjälpa barnen att lösa sina konflikter. Vi personal behöver bli bättre på att organisera lekar/aktiviteter ute som väcker barnens intresse och samspel. Vi försöker att finnas i lekstugan och dess närhet för att se/höra vad som händer och hjälpa barnen att lösa sina konflikter. Ansvarig/när: Är den personal som är närvarande. 5

6 Barnen ska ges inflytande till att kunna påverka sin vistelse på förskolan. Åtgärd: Vi måste bli än mer lyhörda för barnens önskemål så långt det fungerar, Vi har till viss del börjat med barnens val, där barnen får turas om att välja aktiviteter i samlingarna flera ggr i veckan. Detta innebär att de till viss del får vara med och bestämma aktiviteter och sånger på samlingar, önska bok till läsvilan eller välja vad de vill göra i den fria leken. Och om något/några barn vill vara inne när de övriga går ut. Vi måste även bli bättre på att fånga upp och uppmuntra barnens idéer, tankar, intressen och behov och väva in det i vår verksamhet. Låta barnen vara delaktiga och tillsammans med oss vuxna bestämma regler för att få en lugn och trygg lärmiljö för alla på förskolan. När vi gör förändringar i lärmiljön måste vi ta tillvara på barnens idéer och förslag. Vi har aktivitetskort som vi kan erbjuda barnen, vi styr utbudet med många olika aktiviteter barnen får aktivt välja vad de vill göra. I matsituationen väljer barnen själva vad de vill äta av det som finns på bordet. De får också t.ex. ösa upp mat och bre sina egna smörgåsar om de själva vill. I planeringen av aktiviteter för våra olika grupper lämnas utrymme för att låta barnens intresse styra var vi hamnar i vårt arbete. Vi kommer att introducera fler tecken i barngruppen, utöver de vi redan lärt oss. Ansvarig/när: All personal som arbetar i barngruppen. 6

7 Rutiner och ansvarsfördelning Så snart vi får kännedom om att trakasserier eller kränkningar har eller kan ha inträffat skall uppgifterna utredas. Vårdnadshavare till barn som är inblandade skall informeras skyndsamt. Personalgruppen har ansvarsbarn och personal som är ansvarig för barnet utreder och kontaktar vårdnadshavare. Utredningen skall allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Om en personal misstänks för kränkning av ett barn ska rektor ansvara för utredningen. All personal på förskolan ska ingripa om man ser att någon blir kränkt. Barn eller föräldrar kan vända sig till all personal på förskolan vid anmälan om kränkningar av olika slag. Vårdnadshavare informeras. I ett akut skede kan förskolan behöva agera innan vårdnadshavare informeras. Rektor informeras. Vid varje enskilt fall skall en bedömning göras hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till socialtjänst ska göras. Vid behov ska åtgärdsprogram upprättas för den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Råd och stöd av Elevhälsans personal ska erbjudas personalen. Åtgärderna ska följas upp och utvärderas 6. Dokumentation Varje misstanke om kränkning ska dokumenteras. Varje utredning om misstänkta kräkningar och varje åtgärd mot kränkningar ska dokumenteras. Uppföljningar ska dokumenteras. I dokumentationen bör framgå hur kränkningen kom till personalens kännedom och vilka åtgärder som är vidtagna, när föräldrar kontaktats, när en planerad uppföljning ska ske och när ärendet anser avslutats. Tidpunkt: Omgående, senast samma dag - inga tidshinder accepteras Ansvarig: Förskolepersonal som får kännedom om trakasserierna är skyldiga att dokumentera och kan ta hjälp av arbetslaget/rektor. 7

8 Kompetensutvecklingsplan Behöver någon/några kompetensutvecklingar som på något vis främjar plan mot diskriminering och kränkande behandling så ska det framgå här. Detta ses kontinuerligt över. Kommunikationsplan Målgrupp Informationsstrategi Ansva rig Rekto r Ansva rig Person al Föräldrar Genomgång av förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling på föräldramöte i början av höstterminen. Exemplar finns att hämta på förskolans hemsida ar-och-fritids/Forskolor/Hammaren-Torpsha mmar.html X Nya föräldrar Muntlig information samt utdelning av förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. X Personal Genomgång av förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling på APT-träffar i början av varje termin. Samtliga i personalen ska erhålla ett ex av Plan mot diskriminering och kränkande behandling. X Nyanställd personal inkl. långtidsvikarier Genomgång av förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling i samband med introduktion. Ett ex av plan mot diskriminering och kränkande behandling ska finnas i vikariepärmen. X Ment or Föräldraråd Genomgång och diskussion utifrån förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling på det första skolrådet vårtermin respektive hösttermin. Skolrådet engageras i det främjande och förebyggande arbetet. X Korttidsvikarier Informeras om att de bör ta del av förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling som finns att tillgå X Alla X Lägga ut på hemsidan. 8

9 Uppföljning av plan mot diskriminering och kränkandebehandling. Uppföljning och ny plan sker under våren Vi utvärderar och analyserar det gångna året utifrån planerade åtgärder för 2016/17. Vi har nu gjort en revidering av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vi har dokumenterat om i processdelen och gjort en ny kartläggning av nuläget samt ändrat några åtgärdspunkter. 9

10 10

11 Bilagor. Ur Skollag 14a Kap. 1 : 14a kap. 1 Ändamål och tillämpningsområde Bestämmelserna i kapitlet har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Ur diskrimineringslag 1 Kap. 1 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I denna lag avses med diskriminering. 4 Definitioner av diskriminering. 1. Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning läggning eller ålder, 2. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etniskt tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 5. Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. 11

12 5 I denna lag avses med 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och, 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. 12

13 Skollagen Enligt 14 a kapitlet i skollagen så ska den som äger skolan, om det är en kommunal skola så är det kommunen, se till att varje verksamhet (till exempel varje förskola eller skola): Målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever Gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling Varje år gör en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. Lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som har hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen. I skollagens 14a kapitel finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev till exempel säga taskiga saker, hota eller använda våld. Lärarna har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan. Det kan ibland innebära att de måste använda sig av vissa disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av lektionen. Även om det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det i lagens mening. 13

14 Diskrimineringslagen. Enligt diskrimineringslagen ska den som äger skolan se till att varje verksamhet (till exempel förskola eller skola): Arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. Gör allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder. Varje år upprättas en plan mot diskriminering och kränkande behandling som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra trakasserier. 14

15 KARTLÄGGNING BARNSAMTAL OCH OBSERVATIONER Barnsamtal/intervjufrågor (Välj ut barn ni tror klarar att svara. När det gäller de små barnen får ni göra observationer utifrån frågorna). Vad heter du? Hur många år är du? Var bor du? Vilka bor hemma hos dig? Tycker du om maten här på förskolan? Varför/Varför inte? Tycker du att du får bestämma vad du vill leka? Vad tycker du är roligast att göra här på förskolan? Vilka är dina kompisar/vad heter dina kompisar här på förskolan? Vem leker du helst med här på förskolan? Får du välja om du vill leka ute eller inne? Vad skulle du vilja göra om du fick bestämma? Tycker du att du får göra det du vill? Tror du att vi fröknarna vet vad du vill göra? Tycker du att fröknarna lyssnar på dig? Är det någon som är dum mot dig? Brukar du vara dum mot någon? Hur ska en bra kompis vara? Får flickor bestämma mer än pojkar? Får pojkar bestämma mer än flickor? Finns det något ställe ute på gården där det blir mycket bråk? Blir du rädd då? Hur känns det? Finns det något ställe inne där det blir mycket bråk? Hur tycker du man ska göra när man tycker olika/och inte vill samma sak? Tycker du att det går bra att gå på toaletten? (vill du sitta själv? Ev. ha dörren stängd, sitta på pottan ostörd?) 15

16 Incidentrapporter: Hur barn bemöter varandra: ett barn som jublar när ett barn med funktionshinder är frånvarande, ett barn som vägrar sitta bredvid ett barn med övervikt, spottning, föräldrar som kränker kvinnosyn, hot, jämställdhet. Observationer: Ordval i kontaktböcker vårdnadshavare istället för förälder 1 och 2 Vid delad vårdnad skickas information till båda föräldrar? (utvecklingssamtal?) Erbjuder vi tolk till föräldrar med annan kulturell bakgrund? - Rutiner: Måltid: inflytande möjligheter att välja vad man vill äta? Behöver barnen äta allt? Måste barnen äta med bestick eller kan man välja att äta med händerna? Måste man äta upp maten för att få en smörgås? Måste man göra lika för alla? Hygien: toalettbesök, blöjbyten hur man talar till barnet (oj, vad det luktar!). Kissa på sig det gör inget. Fråga innan du duschar ett barn inför andra. Hallen: trängsel, bemötande, hur man talar om kläder, bråksituationer. Tamburkontakt tar vi emot alla lika? Hur organiserar vi oss? När vi går ut tider. Vara i god tid, får det ta den tid det tar? Vila: 16

17 Bilaga 1 Utredning om kränkande behandling Datum...Utredare... Utsatt barn: Förskola:... Vem har uppmärksammat problemet:. Person som har utfört kränkningen: Händelseförlopp:. Personer som deltar vid samtalet: Datum för uppföljningssamtal: Ärendet avslutas datum:.. Kränkningen har ej upphört: Insatser enligt åtgärdsprogram upprättat datum:. Underskrift av utredare:.. 17

18 Bilaga 2 Åtgärdsprogram vid kränkande behandling Datum.Namn:.. Förskola:.. Ansvarig förskolechef: Närvarande:. Nuläge:... Mål:.. Åtgärder så här arbetar vi: Ansvarig: Datum för uppföljning och utvärdering:.. Underskrift:.. 18

19 Bilaga 3 Uppföljning av åtgärdsprogram vid kränkande behandling Datum Namn:... Förskola:.. Ansvarig förskolechef: Närvarande:. Hur har det gått? (är målet uppnått? Åtgärder så här arbetar vi: Ansvarig: Ärendet ej avslutat. Nytt uppföljnings datum: Ärendet avslutat, datum:. Underskrift:. 19

20 20 Bilaga 4