Torshälla stads nämnds delårsrapport

Transkript

1 Torshälla stads nämnd Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:61 Ulrika Hansson (3) Torshälla stads nämnd Torshälla stads nämnds delårsrapport Förslag till beslut Delårsrapport 1, januari till mars 2016, godkänns och överlämnas till Kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Förvaltningen har skrivit förslag till delårsrapport 1 enligt kommunens anvisningar och koncentrerat framställningen på ekonomiskt resultat, prognos för helår och redovisning av åtaganden utifrån verksamhetsplan Inom processen vård och sociala tjänster har missbruksvården samt barn- och ungdomsvården fortsatt höga kostnader. Behov av stöd för äldre ökar. Inom näringsliv och arbete fortsätter arbetet med att stärka och utveckla Torshälla som turistdestination, bland annat är planering för 700-årsjubileet i full gång. Kostnader för försörjningsstöd ökar, och visar något högre kostnader än kvartal Inom utbildningsprocessen arbetar samtliga förskolor fortsatt med att synliggöra och utmana barnens lärprocesser. Läroplanens strävansmål har kopplats tydligare till den pedagogiska dokumentationen. Arbetet för att fler elever ska ges möjlighet att nå mål i allt fler ämnen samt att fler elever ska ges möjlighet att nå de högre betygsnivåerna har fortsatt med bland annat utveckling av undervisningen, utveckling av det riktade stödet och undervisning utanför timplanen. I grundskolan är huvudfokus att alla elever ska nå sina mål med betyg i alla ämnen. Olika insatser görs för att stötta elever utifrån den enskildes behov. Prognos visar ett sämre resultat 2016 jämfört med Inom processen värna demokrati fortsätter Torshälla stads nämnd med riktade insatser för de unga i Torshälla. Elever i årskurs 8 har som en del i sitt ordinarie skolarbete fått arbeta fram förslag i hur Torshälla kan göras vackrare och tryggare. Projektarbetet har ingått i den ordinarie undervisningen och är ett led i skolans arbete med att knyta skolan närmare samhället. Genom projektet har elever fått möjlighet till inflytande och delaktighet i Torshällas utveckling. Eskilstuna den stolta Fristaden

2 Eskilstuna kommun / 2 (3) Medborgardialogerna fortsätter att genomföras, där nya genomförandesätt provas. Som komplement genomförs till exempel öppet forum riktat till seniorer och äldre, där särskilt fokus ligger på äldres situation i Torshälla. Inom processen Kultur och berikande fritid genomfördes Konstrundan enligt tradition på påskafton i Torshälla. Eventet som slog publikrekord i år med ca 1500 besökare visade upp en stor variation av utställare, bland annat med gitarrutställning som uppmärksammades särskilt. Fortsatt planering för evenemang 2016 samt jubileumsåret 2017 pågår. Närmast ligger sommartorgens program. Miljö- och samhällsbyggnad - Arbetet inom ortsutvecklingsarbetet Framtidens Torshälla fortsätter med att skapa attraktiva stadsmiljöer, bättre trafiksäkerhet samt tillgänglighetsanpassningar. Arbetet med Storgatans nya utformning fortgår enligt plan. Samhällsskydd och säkerhet - Polisens trygghetsmätning visar att Torshällaborna upplever en större trygghet än tidigare. Under 2016 kommer SCBs trygghetsmätning genomföras med Torshällas siffror utbrytet. Arbetet med Trygga Torshälla pågår. Processkvalitet HR Det är stora utmaningar i att kunna rekrytera pedagoger till förskola och skola samt socialsekreterare till socialtjänsten. Sjukfrånvaron de senaste 12 månaderna är 8,2 %. Ekonomi Torshälla stads nämnd gör ett plusresultat för perioden på 0,1 miljoner. Beräknad prognos på helår är minus 6 miljoner. TORSHÄLLA STADS FÖRVALTNING Ingrid Sköldmo förvaltningschef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Eskilstuna den stolta Fristaden

3 Eskilstuna kommun / 3 (3) Eskilstuna den stolta Fristaden

4 TSN Datum 1 (50) Delårsrapport Torshälla stads nämnd

5 Inledning Eskilstuna kommunkoncern har ett styrsystem med en vision för hur Eskilstuna ska vara som geografisk ort Styrsystemet skapar förutsättning för en långsiktig och stabil styrning över mandatperioderna för att nå det tillstånd som beskrivs i visionen Eskilstuna- den stolta fristaden. Vägen till visionen går via fyraåriga strategiska inriktningar med strategiska mål som visar vad majoriteten vill åstadkomma för invånarna, brukarna och kunderna under mandatperioden. 2 (50) Den strategiska inriktningen bryts ner i årsplaner och verksamhetsplaner för respektive nämnd och bolag, som visar vilka prioriteringar och åtaganden som görs respektive år för att nå de strategiska målen för mandatperioden och utfallet av åtaganden. Årsplanerna och verksamhetsplanerna följs upp löpande under året i två delårsrapporter och slutligen i verksamhetsberättelser för nämnder och bolag samt i kommunkoncernens årsredovisning, där det sker en bedömning av måluppfyllelsen för de strategiska målen. Delårsrapport 1 avser perioden januari-mars. Färg- och teckenförklaring Definitioner Indikatorer: Ska hjälpa till att bedöma om det strategiska målet är uppnått eller på väg att uppnås. Nyckeltal: Visar utvecklingen av den löpande verksamheten under året. Processmål: De fyraåriga resultat som ska uppnås i våra verksamhetsprocesser för invånare/brukare/kund. Processmål som har ett nummer som inledning är organisationsindikatorer från den strategiska inriktningen. Styrtal: Är en nivåsättning av indikatorn eller nyckeltalet som hjälper oss bedöma den nivå vi vill uppnå (börläge). Trend: Trendvärde används bland nyckeltal, t.ex. sjukfrånvaro. Det är ett rullande tolvmånaders medeltal av utfallsvärdena. Åtagande: Åtaganden anger vad nämnden/bolagsstyrelsen i sin verksamhetsplan åtar sig att uppnå eller genomföra för att bidra till att kommunen uppnår strategiska mål och processmål. Åtagande som inleds med KF{nr} är åtaganden som är beslutade av fullmäktige för att stödja den strategiska inriktningen.

6 Sammanfattning Inom processen vård och sociala tjänster har missbruksvården samt barn- och ungdomsvården fortsatt höga kostnader. Behov av stöd för äldre ökar. 3 (50) Inom näringsliv och arbete fortsätter arbetet med att stärka och utveckla Torshälla som turistdestination, bland annat är planering för 700-årsjubileet i full gång. Kostnader för försörjningsstöd ökar, och visar något högre kostnader än kvartal Inom utbildningsprocessen arbetar samtliga förskolor fortsatt med att synliggöra och utmana barnens lärprocesser. Läroplanens strävansmål har kopplats tydligare till den pedagogiska dokumentationen. Arbetet för att fler elever ska ges möjlighet att nå mål i allt fler ämnen samt att fler elever ska ges möjlighet att nå de högre betygsnivåerna har fortsatt med bland annat utveckling av undervisningen, utveckling av det riktade stödet och undervisning utanför timplanen. I grundskolan är huvudfokus att alla elever ska nå sina mål med betyg i alla ämnen. Olika insatser görs för att stötta elever utifrån den enskildes behov. Prognos visar ett sämre resultat 2016 jämfört med Inom processen värna demokrati fortsätter Torshälla stads nämnd med riktade insatser för de unga i Torshälla. Elever i årskurs 8 har som en del i sitt ordinarie skolarbete fått arbeta fram förslag i hur Torshälla kan göras vackrare och tryggare. Projektarbetet har ingått i den ordinarie undervisningen och är ett led i skolans arbete med att knyta skolan närmare samhället. Genom projektet har elever fått möjlighet till inflytande och delaktighet i Torshällas utveckling. Medborgardialogerna fortsätter att genomföras, där nya genomförandesätt provas. Som komplement genomförs till exempel öppet forum riktat till seniorer och äldre, där särskilt fokus ligger på äldres situation i Torshälla. Inom processen Kultur och berikande fritid genomfördes Konstrundan enligt tradition på påskafton i Torshälla. Eventet som slog publikrekord i år med ca 1500 besökare visade upp en stor variation av utställare, bland annat med gitarrutställning som uppmärksammades särskilt. Fortsatt planering för evenemang 2016 samt jubileumsåret 2017 pågår. Närmast ligger sommartorgens program. Miljö- och samhällsbyggnad - Arbetet inom ortsutvecklingsarbetet Framtidens Torshälla fortsätter med att skapa attraktiva stadsmiljöer, bättre trafiksäkerhet samt tillgänglighetsanpassningar. Arbetet med Storgatans nya utformning fortgår enligt plan. Samhällsskydd och säkerhet - Polisens trygghetsmätning visar att Torshällaborna upplever en större trygghet än tidigare. Under 2016 kommer SCBs trygghetsmätning genomföras med Torshällas siffror utbrytet. Arbetet med Trygga Torshälla pågår. Processkvalitet HR Det är stora utmaningar i att kunna rekrytera pedagoger till förskola och skola samt socialsekreterare till socialtjänsten. Sjukfrånvaron de senaste 12 månaderna är 8,2 %. Ekonomi Torshälla stads nämnd gör ett plusresultat för perioden på 0,1 miljoner. Beräknad prognos på helår är - 6 miljoner.

7 Hållbar utveckling 4 (50) Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Att värna demokrati Nämndens åtagande Utifrån den internationella utvecklingen ska kommunkoncernen, utifrån sina respektive uppdrag, identifiera hur man kan förebygga och stödja inom integrationsområdet. (KS, alla nämnder och bolag) Syftet är att nyanlända ska få en snabbare integration och möjlighet att kunna skapa sig en livsplattform. Alla i kommunkoncernen behöver bidra med allt från boende, bra skolstart, möten med flyktingguider/språkvänner, kunskap i det svenska språket, validering av utbildning och stimulanser, att delta i förenings- och organisationsliv, till arbete och egen försörjning. Pågår Resultat: Arbetet pågår på skolor och förskolor, se uppföljning inom området nyanländas lärande. Inom Ung fritid pågår arbetet i samverkan med Ung fritid i Eskilstuna för att bättre integrera nyanlända i verksamheten. Ung fritid har etablerat kontakt med HVB-hem i kommunen för att informera om utbudet och i dialog ta reda på vilka behov som finns. Ebelingmuseet har påbörjat ett samarbete kring artikel 31 genom ett projekt finansierat av arvsfonden, "Berättelser i en väska" där ungdomar från HVB-hemmen deltar. Ungdomarna arbetar tillsammans med museets pedagog samt två konstnärer i konstverkstaden med sina berättelser som gestaltas i form av ett innehåll i en väska. Väskorna kommer sedan att visas upp i en utställning. Analys: Projektet pågår utifrån framtagen plan och är mycket uppskattat av deltagarna. Slutsats: Fullständig analys och slutsats kommer att ske när projektet genomförts i sin helhet. Skapa möjligheter till insyn, dialog och inflytande Resultat/viktiga händelser: Stor kraft läggs på det goda mötet för att ge invånarna möjlighet till insyn, inflytande och dialog i Torshälla. Arbetet med att kontinuerligt utveckla medborgardialoger fortsätter samt att "öppna forum" inom olika områden genomförs. Systematiskt arbete med brukarinflytande pågår på alla enheter. Orts- och stadsutvecklingsarbetet lägger fortsatt stort fokus på att möjliggöra insyn, dialog och medskapande i Torshällas utveckling. Processmål Invånarna är nöjda med möjligheten till inflytande Visar hur väl demokratin fungerar. Nivån för målet ska öka till 45 procent för både kvinnor och män till år 2019, att jämföras med 37 procent Medborgarnas syn på sina möjligheter till inflytande följs upp i den årliga medborgarundersökningen som genomförs varje höst. Vartannat år genomförs undersökningen med ett utökat urval på personer i Torshälla för att få ett resultat för Torshälla. Åren däremellan finns endast svar för hela Eskilstuna. 2016: : : : 45 Utgångsvärde 2014: Torshälla 38 Eskilstuna 37 Utfall: Inga nya resultat finns att redovisa. SCB:s medborgarundersökning 2016 kommer att redovisa Torshällas resultat utbrutet ska medborgarindex vara 75 på hur kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling Detta visar en samlad bild av kommunens satsningar på att skapa olika former av kommunikation och dialog med medborgarna.

8 Processmål 5 (50) 2016: : : : 75 Utgångsvärde 2015: 63 Utfall: Inga nya resultat finns att redovisa. Det sammanfattande betygsindexet nöjd-medborgar-index (NMI) 2015, blev 53 för hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i hela Eskilstuna kommun. Ny mätning sker under 2016 med utbrutet resultat för Torshälla. Eskilstuna direkt öppnar under april månad 2016 och ersätter då medborgarkontoret i Torshälla. Nämndens åtagande Alla invånares upplevelse av insyn, dialog och inflytande ska förbättras och fördjupas. Målet är uppnått när nöjd-inflytande-index från SCB:s medborgarundersökning uppgår till minst index 45 (2016). Arbetssätt för att bättre involvera barn och ungdomars synpunkter i den kommunala organisationen ska fortsätta att utvecklas. (KS samtliga bolag, nämnder) Syftet är att skapa förutsättningar för invånare i Eskilstuna kommun att kunna vara delaktiga och uppleva förtroende för den kommunala servicen. Kommunen kan skapa förutsättningar för invånarna att vara delaktiga och påverka i den kommunala politiska processen och i kommunala verksamheter, och därmed bidra till ökad nöjdhet. Det är viktigt att påpeka att det finns andra faktorer som påverkar känslan av delaktighet och inflytande samt att det varierar mycket i olika grupper i samhället (utifrån t.ex. kön, ålder, utbildning och socioekonomiska faktorer). En utgångspunkt är att det behövs ett stabilt utvecklingsarbete över tid, där såväl de politiska organen som verksamheterna är berörda och arbetar med frågan. Det finns många olika metoder när det gäller att skapa inflytande och delaktighet och det bör anpassas utifrån ansvarsområde och situation vilken metod som bör användas. Utifrån åtagandet kommer en strategi arbetas fram i processteamet för insyn, dialog och inflytande. Resultat: Ny mätning sker under Många aktiviteter pågår för att skapa möjlighet till insyn och inflytande. I förskolan genomförs föräldramöten både i drop-in-form och i workshop-form, vilket ger möjlighet till dialog samt att goda relationer skapas. Barnen har fått vara delaktiga i planering, genomförande och uppföljning av utvecklingssamtal. Inom kostverksamheten pågår löpande klassbesök i grundskolan för att skapa dialog om maten och måltiden. Inom äldreomsorgen genomförs enkäter om måltidernas smak och kvalitet. I grundskolan är eleverna delaktiga till att utforma sina studier genom elevens val, där eleven kan välja en fördjupning i ett ämne efter intresse. Analys: Nöjd-inflytande-index (NII) för hela Eskilstuna kommun blev 38, år Det är inte en säkerställd förändring jämfört med hösten 2014 då NII var 37. Mätningen 2016 kommer visa Torshälla stad utbrutet. Slutsats: Många av de aktiviteter som pågår riktar in sig mot det goda mötet, för att skapa dialog och bygga relationer. Informera om nämndens samtliga anläggningsinvesteringar på eskilstuna.se. (SBN, KFN, VON, BUN, TSN) Attraktiv stad och landsbygd Resultat: Arbetet pågår. De som bor och verkar i Torshälla ska ges möjlighet till insyn i vilka utvecklingsprojekt som sker i stadmiljön. Genom medborgardialoger, magasinet Torshälla runt och skyltning ges löpande insyn i vad som pågår och händer i Torshälla. Analys: Arbetet behöver kanaliseras och koordineras för att skapa enhetlig information i de kanaler som är lämpliga. Slutsats: Upplevelse av stadsmiljön berör många varje dag. Att känna till och veta hur man kan påverka utformningen av stadsmiljön där man bor/verkar bidrar starkt till delaktighet. Införa Eskilstuna Direkt och stärka e-tjänster och eskilstuna.se för att förbättra tillgängligheten för invånare, brukare och kunder. (KS, alla nämnder) Syftet är att öka tillgängligheten och servicen, förbättra vårt bemötande samt effektivisera organisationen. Invånare, kunder och brukare ska kunna få svar på frågor och uträtta enklare ärenden hos kommunen i ett samlat kontaktcenter, Eskilstuna direkt. Förutom att arbetet samordnas genom Eskilstuna direkt krävs utvecklingen av en mer tjänstebaserad webbplats och e-tjänster dygnet runt. Resultat: Arbetet att införa Eskilstuna direkt pågår enligt plan.

9 Nämndens åtagande Det är ännu för tidigt göra en analys och slutsats av arbetet då det ännu inte införts. 6 (50) Tillhandahålla stöd till förtroendevalda Resultat/viktiga händelser: Inget nytt resultat finns att redovisa. Nämndens resultat från enkäten 2013 där förtroendevalda tillfrågats kring stöd för det politiska arbetet från förvaltningen ligger något högre än kommunens snitt. Nämnden har inplanerat ny genomgång av ärendehanteringsprocessen samt samverkansöverenskommelsen som gjordes mellan TSN och TSF i början på Processmål 2019 ska Nöjd politikerindex förbättras till 72 Nöjd-politiker-index avser mäta hur nöjda förtroendevalda är med det stöd som tillhandahåll av tjänstemännen. Enkätens frågor rör bland annat områden nämndens handlingar, tjänstemännens tillgänglighet, om man har tillräcklig kunskap för att kunna fatta beslut, om återkoppling av fattade beslut och förtroende för förvaltningens arbete. NPI-frågorna som ställs och som sammanställs till ett index är följande: 1. Om du tänker på Torshälla stads nämnd i sin helhet, hur nöjd är du med nämndens möjlighet att styra verksamheten? 2. Hur väl uppfyller Torshälla stads nämnds arbete de förväntningar du haft? 3. Tänk dig en perfekt nämnd. Hur nära ett sådant ideal tycker du att Torshälla stads nämnd kommer? 2016: : : : 72 Utgångsvärde 2013 Torshälla 69,25 Eskilstuna 68,07 Kommentar Utfall: Inga nya resultat finns att redovisa. Genomföra granskning och tillsyn av verksamhet Resultat/viktiga händelser: Nämndens internkontrollarbete genomförs enligt plan Processmål Flera av invånarna ska vara nöjda med hur kommunkoncernen sköter sina verksamheter. Medborgarnas syn på de kommunala verksamheterna följs upp i den årliga medborgarundersökningen som genomförs varje höst. Vartannat år genomförs undersökningen med ett utökat urval på personer i Torshälla för att få ett resultat för Torshälla. Åren däremellan finns endast svar för hela Eskilstuna. 2016: : : : 58 Utgångsvärde 2014 Torshälla 52 Eskilstuna 52 Kommentar Utfall: Inga nya resultat finns att redovisa. Helhetsresultat för medborgarnas syn på de kommunala verksamheterna har låg på index 53 för Eskilstuna kommun som helhet Analys och fortsatt arbete: Faktorer som bör prioriteras, och som i hög utsträckningen påverkar helhetsbetyget för nöjd-medborgarskap-index är gator/vägar, grundskola, stöd för utsatta personer och äldreomsorg.

10 Skapa förutsättningar för att invånarna ska uppleva ökad trygghet 7 (50) Processmål 2019 ska index för trygghet vara 45 för att invånarna känner att kommunen är en trygg och säker plats att leva i. Medborgarnas syn på trygghet följs upp i den årliga medborgarundersökningen som genomförs varje höst. Vartannat år genomförs undersökningen med ett utökat urval på personer i Torshälla för att få ett resultat för Torshälla. Åren däremellan finns endast svar för hela Eskilstuna. 2016: : : : 45 Utgångsvärde 2014 Torshälla 39 Eskilstuna 41 Kommentar Utfall: Inget nytt resultat att rapportera. I SCB:s undersökning 2015 för Eskilstuna kommun är indexbetydget 42. Mätningen under 2016 levererar utbrutna siffror för Torshälla.

11 Att tillgodose behovet av utbildning 8 (50) Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i förskola Nära målet Resultat/viktiga händelser: Förskolan är den första skolform som barn och vårdnadshavare möter, och den erbjuder barn en bra start för deras livslånga lärande. Förskolans uppdrag är att erbjuda alla barn en positiv och lärande miljö med möjligheter till att utmana och utforska sitt eget lärande. Förskolans pedagoger är medforskare och utmanar barnen till att prova och utforska för nya tankar och idéer. Torshälla förskolor omfattar sju enheter och 501 barn i mars Flera enheter inom förskolan har under första kvartalet haft hög sjukfrånvaro bland personalen. Det har samtidigt varit svårt att få tag på vikarier vilket gjort att arbetet till viss del varit ansträngt. Ett systematiskt arbete för att stimulera, utmana och synliggöra flickor och pojkars lärprocesser i förskolan pågår. Förskolan har en utmaning i att på bästa sätt skapa goda förutsättningar för nyanlända barns lärande i förskolan. Det systematiska kvalitetsarbetet är en viktig grund för att planera, genomföra och förbättra arbetet i förskolan utifrån läroplanens krav på skolformen. Arbetet med att genom enheternas systematiska kvalitetsarbete synliggöra olika områden med behov av utveckling inleddes 2015 och fortsätter Inom ramen för Team Samagera ska det förebyggande och främjande arbetet förbättras och arbetet med de yngsta barnen och deras föräldrar ska ges mer tid i projektet under Processmål Barnen ska uppleva lustfyllt lärande i förskolan. Barnens upplevelse av lustfyllt lärande i förskolan följs upp i årliga enkäter. Värdet anges på en tregradig skala där 3 är bäst och 1 är sämst. 2016: 2, : 2, : 2, : 2,8 Utgångsvärde: 2,72 Kommentar Utfall: Inga resultat att redovisa, enkätresultaten blir tillgängliga under april. BoU har flaggat för dålig/låg svarsfrekvens. Föräldrarna ska uppleva att barnet är tryggt i förskolan. Föräldrarnas upplevelse av att barnet är tryggt i förskolan mäts i årligen återkommande enkäter. Svaren sker på en fyrgradig skala där 4 är bäst och 1 är sämst. 2016: 3, : 3, : 3, : 3,8 Utgångsvärde: 3,73 Kommentar Utfall: Inga resultat att redovisa, enkätresultaten blir tillgängliga under april. BoU har flaggat för dålig/låg svarsfrekvens.

12 Processmål 9 (50) Plats ska erbjudas till förskolan inom 4 månader 2016: 100 % 2017: 100 % 2018: 100 % 2019: 100 % Utgångsvärde: 100 % Kommentar Bättre än målet Utfall: Plats har erbjudits till alla inom 4 månader. Antal barn per personal i förskolan ska vara färre än i jämförbara kommuner 2016: 5, : 5, : 5, : 5,44 Utgångsvärde: 5,44 Kommentar Bättre än målet Utfall: Antalet barn per personal i förskolan var i Torshällas förskolor 4,91 under mars månad. Snittet för jämförbara kommuner var ,4. Alla barn ska uppleva att de har inflytande i verksamheterna Barnens upplevelse av inflytande i verksamheten mäts i en årligen återkommande enkät på en tregradig skala där 3 är bäst och 1 är sämst. 2016: 2, : 2, : 2, : 2,8 Utgångsvärde: 2,43 Kommentar Utfall: Inga resultat att redovisa, enkätresultaten blir tillgängliga under april. BoU har flaggat för dålig/låg svarsfrekvens. Alla barn ska uppleva att de blir bemötta med respekt och lyssnande på Barnens upplevelse av att de blir bemötta med respekt och lyssnade på mäts årligen i en enkät på en tregradig skala där 3 är bäst och 1 är sämst. 2016: 2, : 2, : 2, : 2,8 Utgångsvärde: 2,72 Kommentar Utfall: Inga resultat att redovisa, enkätresultaten blir tillgängliga under april. BoU har flaggat för dålig/låg svarsfrekvens. Nämndens åtagande Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan. (KFN, BUN, TSN, KS) Satsningen på läsfrämjande åtgärder för att stimulera flickor och pojkar, från förskolan till årskurs tre, till läsning startar höstterminen Ett stort utvecklingsarbete sker i samverkan mellan barn- och utbildningsnämnden, Torshälla stads nämnd och kultur- och fritidsnämnden för att genomföra arbetet med att öka läslusten för alla flickor och pojkar i Eskilstuna. Lässatsningens effekter på antalet elever som når kunskapsmålen i grundskolan kommer inte kunna utläsas under de första åren, utan när de första eleverna som ingått i satsningen får omdömen och betyg. Genom lässatsningen skapar lärare och annan pedagogisk personal, bibliotekarier samt lästeam inom barn- och utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen, möjligheter

13 Nämndens åtagande för alla flickor och pojkar/elever att - gå in och på olika sätt röra sig i textvärldar där den skrivna texten inte dominerar - gå in i och på olika sätt röra sig i textvärldar där den skriva texten dominerar - delta inom ramen för olika medier - hantera och använda sig av visuella symboler - kunna tala om sin egen utveckling. 10 (50) Påbörjat enligt plan Resultat: Arbetet med lässatsningen fortsätter. Bibliotekets samverkan med barnboksförfattaren Sara Lundberg och Ebelingmuseet i konstprojektet "Min väg är krokig" har genomförts. Sara har under två dagar träffat förskolornas 5-6 åringar samt skolornas förskoleklasser. Efter besöket har barnen/eleverna och pedagogerna skapat "hus", dessa finns nu med i författarens utställning på Ebelingmuseet. Läsande klass och bokjuryn är två exempel på arbetet inom årskurs 1-6. Analys: Samtliga barn/elever som deltog involverades som ett led att i att stimulera elevers språkutveckling på ett lustfyllt sätt. Slutsats: Projektet har slagit väl ut, flera barn har involverats vid flera tillfällen. Lästräffar i samband med utställningen antas ha god effekt på ökad måluppfyllelse. Arbetet i läslyftet förväntas ge ytterligare verktyg och strategier för att öka måluppfyllelsen. Genomföra översyn och långsiktig planering för utveckling av de pedagogiska utomhusmiljöerna. Omsorg, lek och lärande ska bilda en helhet för det lilla barnet, och verksamheten och barnens förutsättningar för lärande ska ständigt vara i fokus. Läroplanen beskriver barnens rätt till gemenskap och lärande med andra barn i grupp. Läroplanen beskriver att alla barn även har rätt till meningsfulla aktiviteter, utveckling och lärande. Förskolan som komplement och inte bara kompensation förtydligades i och med reviderade läroplanen. En konsekvens av detta är att det krävs en ökad medvetenhet om hur de fysiska miljöerna i förskolan ska organiseras och utformas för att förskolan ska kunna bli ett komplement till hemmet. Torshälla förskolor har växt fram och utökats successivt genom åren. Olika behov och förutsättningar vid etableringen har gett förskolorna varierande utformning på de fysiska utomhusmiljöerna. En gemensam kartläggning behöver göras med utgångpunkt från läroplanen för att ge svar på; vilka behov hos barnen ska den fysiska utomhusmiljön kunna tillgodose, hur ska utomhusmiljöerna användas för att barnen ska ges förutsättningar att utvecklas maximalt och vilka fysiska utomhusmiljöer behöver då barnen få tillgång till. Kartläggningen bör även omfatta en nulägesbeskrivning som omfattar såväl förskolegårdarna som de kringliggande närmiljöerna. Målet är nått när det finns ett pedagogiskt program som beskriver de pedagogiska utomhusmiljöer som barn i förskolan har tillgång till idag, vilka utomhusmiljöer som barnen bör få tillgång till, hur dessa miljöer ska användas samt en planering av vad som krävs för att alla barn ska få tillgång till likvärdig pedagogiska utomhusmiljöer. Kartläggning och planering ska vara klar under 2016 och ligga till grund för behov och prioriteringar Ej påbörjat Resultat: Ännu inget resultat om vi tittar till förskolorna som helhet. Analys: Flera av förskolorna har ingen plan för hur utomhusmiljön ska utvecklas. Slutsats: Arbetet med att genomföra en översyn och långsiktig planering för att utveckla de pedagogiska utomhusmiljöerna bör ske på ett strukturerat sätt. En grupp ska utses med uppdrag att arbeta med förskolornas utomhusmiljöer. Samtliga barn i förskolan och skolan ska stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling. Syftet med åtagandet är att skapa en språk- och kunskapsutvecklande undervisning med högre måluppfyllelse och skolframgång för alla barn/elever oavsett bakgrund. En likvärdig språkutveckling kräver en gemensam policy där hela förskolan och skolan arbetar för förbättrande förutsättningar. Det innebär att alla förskollärare och lärare måste skapa strategier för att underlätta/möjliggöra för barnen/ eleverna att utveckla språket maximalt. I läroplaner för förskola och grundskola poängteras språkets betydelse. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Nuläge: Flera förskolor observerar systematiskt barnens kommunikation vid samlingar och måltider för att kunna fånga och stötta barnens språkutveckling. Pedagogerna tar tillvara på alla naturliga tillfällen till samtal och fyller vardagen med lustfyllda språklekar genom sång, ramsor, sagor och

14 Nämndens åtagande ordlekar. Genom temaarbeten upprepas begrepp inom alla olika områden över tid, vilket ger barnen möjlighet att förstå begreppen och även utveckla en fördjupad förståelse av innebörden. I takt med att antalet nyanlända barn ökar har det blivit allt mer synligt att behovet av att utveckla modersmålsstödet i förskolan har ökat. I enheternas lokala åtagande ska ett nuläge beskrivas utifrån enheternas systematiska kvalitetsarbete, och ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet för att möta kriterierna nedan. Målet är nått när alla förskollärare och övrig personal har ett språkutvecklande arbetssätt. Måluppfyllelsen bedöms utifrån följande faktorer och en gemensam bedömningsmatris behöver tas fram för att synliggöra: - All personal bekräftar och förstärker barnens (flerspråkiga) identitet. - All personal tillvaratar och aktiverar barnens förförståelse, med det språkliga innehållet i fokus. - All personal vet hur man bygger upp inlärningen steg för steg: De bistår barnen samt låter dem hjälpa varandra genom att först göra tillsammans det som de sedan måste kunna själva. - All personal interagerar mycket med barnen för att kunna utmana dem och undervisa dem på högsta möjliga nivå. Åtagande följs upp i samband med delårsrapporter och verksamhetsberättelse Pågår enligt plan Resultat: Förskolorna arbetar med barns språkutveckling i varierande grad Analys: Flera goda exempel finns där det tydligt framgår att förskolan arbetar med barnets språk- och kommunikationsutveckling på ett medvetet och strukturerat sätt. Slutsats: Arbete med att ta tillvara på de goda exempel som finns när det gäller att stimulera och utmana barn i sin språk- och kommunikationsutveckling kan utveckla arbetet vidare. 8. Samtliga flickors och pojkars lärprocesser stimuleras och utmanas och är synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och vårdnadshavarnas möjligheter till inflytande, och även en framgångsfaktor för barnets fortsatta utveckling och lärande. Nuläge: Nämndens uppföljning i delår visar på följande nuläge: Enheternas systematiska kvalitetsarbete synliggör olika områden med behov av utveckling. Utvecklingsbehov inom områden som språk, matematik, teknik, värdegrund, miljö och vårdnadshavares delaktighet beskrivs. De flesta förskolenheter dokumenterar, inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete, resultat, analys och slutsatser som visar på ett förändrat kunnande hos barnen. Flera förskolor har systematiskt observerat barnens kommunikation vid samlingar och måltider. Någon förskola använder lärplatta som dokumentationsverktyg, och dokumentationen används vid utvecklingssamtalen. Pedagogisk dokumentation av verksamheten görs även tillgänglig på white boards, digitala fotoramar etc. På enhetsnivå ska nuläget inför 2016 beskrivas utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete 2014 och I beskrivningarna ska det tydligt framgå vad åtagandena/målen som prioriteras innebär i planeringen av aktiviteter, lärmiljöerna och förhållningssätt, detta för att kunna utveckla och utmana lärandet för de olika åldrarna på förskolan. Följande faktorer bör bedömas och beskrivas i nulägesbeskrivningen och ligga till grund för enhetens prioriteringar och inriktning på arbete: 1. Hur lärprocesserna ska tydliggöras för vårdnadshavare. 2. Hur barnens delaktighet i den egna lärprocessen ska säkras och synliggöras. 3. Hur beskrivningarna av lärprocesserna ska vara ett tydligt underlag för pedagogernas egen planering. 4. Hur planeringen utgår från mål i Lpfö98/10. Målet är uppnått när samtliga enheter inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete beskriver en progression utifrån de fyra faktorerna ovan. Pågår enligt plan 11 (50)

15 Nämndens åtagande Resultat: Arbetet med att stimulera och utmana flickors och pojkars lärprocesser samt att kommunicera detta pågår i varierad omfattning. Analys: En del av förskolorna har rutiner för att göra det, andra inte. På en del av förskolorna sker det genom dialog och på en del pågår arbetet på ett strukturerat sätt. Flera av förskolorna påpekar att det finns tankar om hur det skulle gå att utveckla den pedagogiska dokumentationen men att de inte upplever att de har tid för detta. Utifrån de lokala åtagandena tror jag vi behöver förtydliga att målet består av två delar, stimulera och utmana samt kommunicera? Slutsats: Arbete med att stimulera och utmana lärprocesser samt kommunicera fortgår. Förskolor i Torshälla ska utveckla arbetet med studie- och yrkesvägledning. Minst en insats/åldersgrupp i förskolan och grundskolan ska genomföras. Arbetet ska ske utifrån genusperspektiv. Vägledningen som sker vid övergångarna mellan utbildning och yrken, grundutbildning och högre utbildning samt mellan olika yrken bedöms som viktig i dagens samhälle. Barn behöver tidigt få möjlighet att utveckla kunskaper och färdigheter för att hantera valsituationer. Det är därför viktigt att studie- och yrkesvägledningen påbörjas tidigt och sker kontinuerlig under hela utbildningstiden. Elevens studie- och yrkesval har stor betydelse för hur dennes framtid kommer att utvecklas. För att barn och elever ska kunna hantera valsituationer och göra väl underbyggda val har studie- och yrkesvägledningen en viktig roll. Förskolans uppdrag är att skapa förutsättningar för individen att göra hållbara val. I förskolan kan det handla om att möta barnens tankar och funderingar om framtiden, väcka intresse för och ge barnen kunskap om vilka olika yrken som finns i närmiljön och vad de olika yrkeskategorierna arbetar med. Nuläge: Under 2015 har samtliga förskolors systematiska kvalitetsarbete visat att de har kommit igång med att prata med barnen om olika yrken, och de flesta har även genomfört olika aktiviteter på förskolan och utanför runt om i samhället. Ofta är det föräldrars yrken och andra yrken i barnens närhet som varit utgångspunkten. Flera förskolor har påbörjat arbetet genom att kartlägga vad barnen redan vet om ett antal yrken, för att kunna planera hur de går vidare med ett mer fördjupat lärande. Någon förskola har även vävt in genuspedagogik och arbetar med att utmana de traditionella kvinnliga och manliga könsrollerna, för att medvetandegöra barnen om att de kan skapa sina egna drömmar och tankar om sitt eget framtida yrkesliv, oberoende av kön. Någon förskola tillhandahåller utklädningskläder som ger barnen möjlighet att gestalta och leva sig in i vissa yrken. Vid olika utflykter utanför förskolan stöttar pedagogerna barnen i att få syn på olika yrkeskategorier som de möter. Flera förskolor har även haft besökt av personer med olika yrken och barnen har fått intervjua olika yrkeskategorier. Barnen möter yrken i många olika sammanhang. Möjlighet att få kunskap om dessa kan tas tillvara genom pedagogernas lyhördhet och förmåga att fånga upp tillfället när det dyker upp. Olika lärmiljöer erbjuder olika möjligheter till lärande. Det fortsatta arbetet bör ske såväl på förskolan som i det kringliggande samhället. Nuläget/utgångsvärdet beskrivs utifrån enheternas systematiska kvalitetsarbete Målet är uppnått när samtliga enheter i sitt systematiska kvalitetsarbete uppvisar insatser, resultat, analys och slutsatser för samtliga åldergrupper. Pågår enligt plan 12 (50) Resultat: Förskolorna har påbörjat arbetet kring att främja barns drömmar i varierad grad, oavsett kön och framtida yrkesval. Analys: Förskolorna gör detta på lite olika sätt t.ex. genom information, studiebesök. Dock framgår det sällan hur de gör detta utifrån ett genusperspektiv. På en del förskolor sker det spontant och på andra mer strukturerat och genomtänkt. Slutsats: Arbetet med studie- och yrkesvägledning fortsätter och bör fortsatt fokusera på utveckling utifrån ett genusperspektiv. Goda förutsättningar för nyanlända barns lärande i linje med förändringar i skollagen ska skapas. Den 1 januari 2016 kommer nya regler gällande nyanlända elevers skolgång att införas. Det nya regelverket kräver att en nyanländ elevs kunskaper bedöms. Bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. Barn som anländer till Sverige i förskoleåldern har goda förutsättningar att lära sig svenska språket och nå målen i skolan framåt. För att skapa goda förutsättningar för deras språk- och kunskapsutveckling behöver barnen möta ett medvetet och systematiskt arbete kring deras

16 Nämndens åtagande språk- och kunskapsutveckling redan i förskolan. 13 (50) Framgångsfaktorer enligt forskningen: - ett tillåtande arbetsklimat - kollegialt lärande - formativ bedömning - pedagogiskt ledarskap - inkludering - specialistkompentens i hur andraspråksinlärning går till - all personal har ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Nuläge: Antalet nyanlända barn har ökat det senaste året och är samtidigt en relativt ny företeelse i Torshällas förskolor. Flera förskolor observerar systematiskt barnens kommunikation vid samlingar och måltider, för att kunna fånga och stötta barnens språkutveckling. Pedagogerna tar tillvara på alla naturliga tillfällen till samtal och fyller vardagen med lustfyllda språklekar genom sång, ramsor, sagor och ordlek. Genom temaarbeten upprepas begrepp inom alla olika områden och över tid ges barnen möjlighet att förstå begreppen och även utveckla en fördjupad förståelse av innebörden. Arbetet framåt behöver fokusera på att utvecklas stödet för att barnen ska få en god andraspråksinlärning. Insatserna ska ha ett främjande perspektiv och bygga på varje barns styrkor, förmågor och kunskaper. Modersmålet är en viktig utgångspunkt för barnens fortsatta lärande och utveckling. Målet är nått när det i enheternas systematiska kvalitetsarbete beskrivs insatser, resultat, analys och slutsatser som leder till en progression i nyanlända barns språk- och kunskapsutveckling. Pågår enligt plan Resultat: Flera aktiviteter pågår för att utveckla språk och kommunikation för varje nyanlänt barn. Arbetet sker i varierad grad. Analys: En del förskolor har inga eller få nyanlända barn medan andra har flera. Vissa av förskolorna arbetar medvetet och hänvisar till forskning. Ibland används ett uttryckssätt och ibland flera (t.ex. sagostund, sång, rörelse). Flera påpekar att det är ett högprioriterat område. Slutsats: Arbetet fortsätter för att utveckla hur vi på bästa sätt möter och välkomnar nyanlända barn. Samtliga barn/elev i förskolan och skolan ska stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling. Syftet med åtagandet är att skapa en språk- och kunskapsutvecklande undervisning med högre måluppfyllelse och skolframgång för alla barn/elever oavsett bakgrund. En likvärdig språkutveckling kräver en gemensam policy där hela skolan arbetar för förbättrande förutsättningar. Det innebär att alla lärare och övrig personal måste skapa strategier för att underlätta/möjliggöra för eleverna att utveckla språket maximalt. I läroplanen för grundskola poängteras språkets betydelse. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Nuläge: I förskoleklass "screenas" alla elevers språkliga medvetenhet en gång på hösten och en gång på våren. Resultatet ligger till grund för det språkutvecklande arbetet i förskoleklass. Barnens språkutveckling går som en röd tråd genom grundskolans alla årskurser, och arbetssätten varierar. I takt med att antalet nyanlända elever ökar har det blivit allt mer synligt att behovet av att utveckla modersmålsstödet i skolan har ökat. Även undervisningen av SvA behöver utvecklas och kompetensen förstärkas. I enheternas lokala åtagande ska ett nuläge beskrivas utifrån enheternas systematiska kvalitetsarbete, och ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet för att möta kriterierna nedan. Målet är nått när alla lärare har ett språkutvecklande arbetssätt i undervisningen. Måluppfyllelsen bedöms utifrån följande faktorer i undervisningen, och en gemensam bedömningsmatris behöver tas fram för att synliggöra: - Alla lärare bekräftar och förstärker elevens (flerspråkiga) identitet. - Alla lärare tillvaratar och aktiverar elevernas förförståelse, med det språkliga innehållet i fokus. - Alla /lärare vet hur man bygger upp inlärningen steg för steg: De bistår eleverna samt låter dem

17 Nämndens åtagande Pågår hjälpa varandra genom att först tillsammans göra det som de sedan måste kunna själva. - Alla lärare interagerar mycket med sina elever för att kunna utmana dem och undervisa dem på högsta möjliga nivå. - I grundskolan finns samarbete i lärarlaget där man målmedvetet arbetar med att bygga ut skolspråket. Detta syns i att språklärare och ämneslärare samarbetar för att ge eleverna riktad stöttning så de inte snubblar på det skolrelaterade språket utan istället får hjälp att klara både ämnet och dess specifika terminologi. Resultat: Dialog i personalgruppen pågår för att skapa förutsättningar för att möjliggöra och utveckla språket. Flera medarbetare deltar i utbildningar för att stärka språk- och kommunikationsutveckling. Analys: Åtagandet är påbörjat. Slutsats: Fortsatt arbete där flera delar bör inkluderas såsom t.ex. arbete med läslyftet för ett systematiskt arbete. Utveckla metoder och arbetssätt för att fler barn och unga, samt deras familjer, ska få stöd tidigare. Med fokus på barn 0-13 år. 14 (50) Goda uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning, detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett välfungerande välfärdssystem. Både svensk och internationell forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan vissa förhållanden i uppväxtmiljön och förmågan att skapa sig en positiv framtid. Goda utbildningsresultat har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter, och speciellt för barn och unga i riskmiljöer. Förskolan, skolan, socialtjänsten och Ung fritid tillsammans med andra aktörer som möter barn och unga, har möjligheter att påverka utvecklingen av barns/ungas hälsa och välmående och är därför viktiga hälsofrämjande arenor. Verksamheterna ska utveckla befintlig samverkan och undersöka nya former för samverkan för det förebyggande och främjande arbetet för barn och unga i Torshälla. Arbetet ska fokusera på att utveckla arbetssätt, metoder och stöd som ger fler barn/unga förutsättningar för god måluppfyllelse i skolan och således fortsatt god utveckling och hälsa. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är centralt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer och är därför ett viktigt fokusområde för insatser. Det generella stödet ska ge förutsättningar att upptäcka och ge stöd tidigare till allt fler barn och deras familjer, men även att stärka individernas egen förmåga att välja en hälsosam utveckling för sig själva och sina familjer. Det riktade stödet ska utveckla det förebyggande barn- och ungdomsarbetet med utgångspunkt från SIP samordnad individuell plan. SIP: en ska ge förutsättningar för ett helhetsperspektiv där bilden av barnets och familjens behov delas av alla involverade parter, och stödinsatserna sammantaget ger ett effektivare stöd. Under åren kommer utvecklingen av måluppfyllelsen i skolan och kostnader för vård och behandling gällande barn och unga att följas upp och analyseras. Metod för att kontinuerligt kunna följa utveckling av kvalitet och resultat ska utformas och redovisas i nämndens systematiska kvalitetsarbete. Måluppfyllelse ska bedömas utifrån att metod tagits fram och analys med slutsatser av genomförda insatser visar på utveckling av det främjande och förebyggande arbetet. Pågår enligt plan Resultat: Projektet Team Samagera har pågått fr.o.m. augusti Under hösten 2015 arbetades en projektplan fram och som fastställdes i december Ett av projektets mål är att personal som arbetar med barn och unga med behov av särskilt stöd ska känna sig trygga i sin yrkesroll och uppleva att de har en höjd förmåga att ge stöd och att man vet var man ska vända sig om barnet/familjen behöver ytterligare stöd. Under första kvartalet 2016 har en enkät lämnats ut till medarbetare inom förskola, skola och socialtjänst för att få ett utgångsvärde för detta mål. En av medarbetarna som anställts i projektet, specialpedagog/samordnare, sa upp sig och slutade vid årsskiftet. En ny specialpedagog har nu anställts och började nyligen sin tjänst i Torshälla. En av familjevägledarna på Familjecentralen som också haft en del av sin tjänst i projektet har fått en annan tjänst, men finns kvar inom socialtjänsten i Torshälla. Där pågår en ny rekrytering. Under första kvartalet 2016 har en nystart för projektet planerats av ledningsgrupp/projektgrupp i form av en upptaktskonferens för nyckelpersoner och samarbetsparter i projektet. Konferensen kommer att äga rum i början på april och till hjälp har externa handledare med stor erfarenhet av förebyggande och främjande arbete anlitats för att ge extra boost till nystarten.

18 Nämndens åtagande 15 (50) Analys: Att starta ett stort och brett projekt med flera delar och många samarbetsparter, även om detta skett inom samma förvaltning, kräver mycket tid för att komma fram till en gemensam målbild och att ha en gemensam förståelse av vad som ska åstadkommas. Det har också skapat frustration ibland att inte bara "komma igång" och arbeta och att det inte var solklart för alla hur det skulle gå till. Slutsats: Lärdomar som gjorts är att det behöver bli tydligt hur elevvårdskedjan ska se ut, var team Samagera ska komma in. Att det är viktigt att specialpedagog och familjevägledare verkligen är ett team som har en gemensam och tydlig ingång i sina uppdrag. Att projektet är/behöver bli mer känt av alla medarbetare och att det är tydligt vad projektet syftar till att uppnå samt hur personal inom olika verksamheter kan bidra till måluppfyllelse. Mycket tid har under hösten fokuserat på de äldsta barnen i skolan. Nu behöver mer tid läggas även på delen i projektet som gäller de mindre barnen och deras föräldrar. Vi behöver även fokusera på att testa teamarbetet i några konkreta fall och utvärdera detta under året. Handledning ska erbjudas personal i skola/förskola. Efter att enkätundersökningens resultat sammanställts ska ställning tas till vilken form av fortbildning som kan behövas. Arbetet fortlöper enligt plan. Antalet barn per personal i förskolan ska närma sig snittet för jämförbara kommuner och ha högst värdet 5,4 våren 2017 (BUN, TSN) Nått åtagandenivån Resultat: Antalet barn per pedagog var under mars månad 4,91. Analys: Under första kvartalet har barn successivt skrivits in i förskolan för att fylla det utökade antalet platser som skapats i samband med att Chokladfabrikens förskola togs i bruk under sista kvartalet Slutsats: Ur ett ekonomiskt perspektiv är antalet barn som är inskrivna i förskolan för lågt i förhållande till antalet avdelningar och pedagoger. Ett arbete behöver inledas för att problematisera hur arbetet i förskolan ska organiseras då barnantalet varierar både över årets månader men även under dagen och veckan. Förskoleknappen kommer vara ett viktigt verktyg för att följa upp hur stora barngrupperna faktiskt är under dagen då barnens närvaro kan följas dagligen inte bara vid speciella mätpunkter som tidigare. Förskoleknappen kommer att implementeras under andra kvartalet. Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i grundskola Sämre än målet Resultat/viktiga händelser: Torshällas grundskolor omfattar tre enheter med 1071 elever. Elevantalet totalt har ökat de senaste åren och prognosen visar på en fortsatt ökning. Detta innebär att grundskolan behöver fler lokaler. Utvecklingen inom verksamhetsprocessen är positiv. Bedömningen är att det, trots att skolorna aviserar ett något lägre betygsresultat i jämförelse med föregående år, har skett en positiv utveckling. Skolorna har tagit emot många nyanlända elever som under sin korta tid i Sverige inte ännu lyckats nå kunskapsmålen i samtliga ämnen. Skolorna arbetar systematiskt och målmedvetet med att försöka få fler av dessa elever att få betyg i de ämnen där de tidigare haft undervisning i sitt hemland. Men att efter så kort tid som man varit i Sverige få betyg i t.ex. svenska som andraspråk är inte möjligt. Antalet nyanlända elever i Torshällas grundskolor ökar och behov finns av ökad kompetens hos skolans medarbetare för att bättre kunna tillgodose deras behov. De lärare som ska ansvara för att eleverna lär sig svenska måste ha specialistkompetens i vad det innebär att lära sig ett nytt språk. De måste ha särskild kunskap om hur andraspråksinlärning går till och veta vilka förutsättningar som är nödvändiga för en gynnsam språk- och kunskapsutveckling. Härutöver krävs att även övriga lärare har grundläggande kunskaper när det gäller språk- och kunskapsutvecklande arbetsätt. Alla som undervisar nyanlända elever måste ha kännedom om hur undervisningen kan bedrivas för dem som inte har svenska som modersmål. Redan idag finns svårigheter vid rekrytering av lärare

19 16 (50) med behörighet och kompetens för undervisning av elever i svenska som andraspråk. Gökstensskolan visar enligt Skolverkets SALSA-värden (där bakgrundsvariabler såsom föräldrars utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund har tagits hänsyn till) att skolan har mycket goda resultat och kompenserar för elever med sämre förutsättningar för resultat i skolan. Skolornas mycket väl fungerande samarbete med socialtjänsten och det utvecklade elevhälsoarbetet bidrar till resultatet. Utveckling av entreprenörslärandet bidrar till ökad måluppfyllelse. Skolornas utvecklade samverkan med det omgivande samhället bidrar till bättre resultat. Processmål 2019 ska 81 % av alla elever i årskurs 9 ha godkänt betyg i alla ämnen 2016 når alla mål åk 6: 100 % 2016 når alla mål åk 9: 100 % 2017 åk når alla mål 6: 100 % 2017 når alla mål åk 9: 100 % 2018 åk når alla mål 6: 100 % 2018 når alla mål åk 9: 100 % 2019 når alla mål åk 6: 100 % 2019 når alla mål åk 9: 100 % Utgångsvärde når alla mål åk 6: 86,9 % Utgångsvärde når alla mål åk 9: 87 % Kommentar Sämre än målet Utfall: Skolorna bedömer redan nu att målet inte kommer att nås för Prognosen visar på 77 % måluppfyllelse. Se uppföljning på åtagandenivå. Alla elever ska nå målen med skolans arbete och så många som möjligt ska nå de högre betygen (A och/eller B) i årskurs 6 och når A och/eller B åk 6: 72 % 2016 når A och/eller B åk 9: 75 % 2017 når A och/eller B åk 6: 76 % 2017 når A och/eller B åk 9: 77 % 2018 når A och/eller B åk 6: 78 % 2018 når A och/eller B åk 9: 78 % 2019 når A och/eller B åk 6: 80 % 2019 når A och/eller B åk 9: 80 % Utgångsvärde når A och/eller B åk 6: 68,8 % Utgångsvärde når A och/eller B åk 9: 69,8 % Kommentar Sämre än målet Utfall: Skolorna bedömer redan nu att målen inte kommer att nås. Alla elever ska uppleva att de har delaktighet och inflytande i verksamheterna Elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande mäts i årligen återkommande enkäter på en fyrgradig skala där 4 är bäst och 1 är sämst. 2016: 3,0 2017: 3,1 2018: 3,2 2019: 3,3 Utgångsvärde: 2,9 Kommentar Utfall: Inga resultat att redovisa, enkätresultaten blir tillgängliga under april. Alla elever ska uppleva att skolan är en trygg plats Elevernas upplevelse av trygghet mäts i årligen återkommande enkäter p en fyrgradig skala där 4 är bäst och 1 är sämst.