Ordförandebeslut - Torshälla stads nämnds verksamhetsberättelse 2016

Transkript

1 Torshälla stads nämnd Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2017:13 Ann-Kristin Rydberg, (1) Ordförandebeslut - Torshälla stads nämnds verksamhetsberättelse 2016 Beslut Verksamhetsberättelsen godkänns och överlämnas till Eskilstuna kommuns årsredovisning för verksamhetsåret Ärendebeskrivning Verksamhetsberättelsen ska lämnas till kommunledningskontoret senast den 21 februari Ordförande fattar beslut om verksamhetsberättelse 2016 för att Torshälla stads nämnd sammanträder den 28 februari 2017, efter sista inlämningsdag till kommunledningskontoret. Beslutet har fattats med stöd av punkt 1.1 i Torshälla stads nämnds delegationsordning. Torshälla stads nämnd Lars-Göran Karlsson ordförande Beslutet skickas till: Kommunledningskontoret Eskilstuna den stolta Fristaden

2 Torshälla stads nämnd Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2017:13 Annette Johansson (4) Torshälla stads nämnd Torshälla stads nämnds verksamhetsberättelse 2016 Förslag till beslut Verksamhetsberättelsen godkänns och överlämnas till Eskilstuna kommuns årsredovisning för verksamhetsåret Ärendebeskrivning Torshälla stad fortsätter att växa och öka sin attraktionskraft som ort. Antalet invånare ökar stadigt, vid årsskiftet hade Torshälla ca 9514 invånare. De positiva trenderna bidrar till att behovet av service och tjänster ökar. Var fjärde invånare (25,3 %) i Torshälla är över 65 år, vilket ställer krav på fler och olika typer av boenden för äldre, samt hemtjänst. Kommunfullmäktige tog den 15 december ett beslut som innebär att Torshälla stads nämnd bibehålls och att Torshälla stads förvaltning upphör, och dess verksamheter samorganiseras med övriga förvaltningar. Det innebär i praktiken att medarbetare och chefer som idag arbetar i Torshällas stads förvaltning inom förskola, grundskola, socialtjänst, vård och omsorg samt gatu-park och fritid. Värna demokrati Ortsutvecklingsarbetet och förberedelserna för Torshälla 700 år 2017 har genomförts med en bred förankring och delaktighet bland såväl boende, näringsidkare som föreningsliv. Den upplevda tryggheten fortsätter att öka enligt polisens trygghetsmätning. Utbildning Förskolan Det har funnits en viss överkapacitet i antalet förskolplatser under året, men från början av 2017 kommer det enbart att finnas ett mindre antal ströplatser. Antalet nyanlända barn ökar i förskolan och arbetet pågår för att synliggöra, ta tillvara och inkludera de språkliga och kulturella erfarenheter som finns bland barnen och deras vårdnadshavare. Den kommungemensamma lässatsningen har inneburit att alla barn fått en ökad tillgång till litteratur och alla barn i Torshällas förskolor har kontakt med biblioteket. Under året har arbetet inletts med att kartlägga och skapa en modell för likvärdiga pedagogiska utomhusmiljöer vid samtliga förskolor. Förskolorna har ett väl utvecklat samarbete med socialtjänsten och barnhälsoarbetet har utvecklats. Eskilstuna den stolta Fristaden

3 Eskilstuna kommun (4) Grundskolan Elevantalet i Torshällas skolor har ökat de senaste åren och uppgår nu till 1160 elever. Ökningen beräknas fortsätta och olika lösningar för utökning av lokaler har tagits fram. En ny byggnad med sex klassrum byggs just nu på Gökstensskolan och på Edvardslundsskolan har en plan för att förskolan successivt ska lämna över lokaler till skolan påbörjats. Betygsresultaten är något sämre än föregående år men processen bedöms ändå utvecklas positivt. Skolorna har deltagit i ett projekt mellan skola och arbetsliv i samarbete med Mälardalens högskola, vilket bland annat förstärkt den studie- och yrkesvägledning som sker i praktiken. Skolorna har tagit emot ett stort antal nyanlända elever i alla årkurser och arbetet pågår för att synliggöra, ta tillvara och inkludera de språkliga och kulturella erfarenheter som finns bland eleverna och ge dem goda förutsättningar i sin andraspråksutveckling. Skolorna har ett väl utvecklat samarbete med socialtjänsten och elevhälsoarbetet har utvecklats. Båda dessa faktorer bedöms ha bidragit till den positiva utveckling som skett, där elever och deras familjer får stöd tidigare. Även utveckling av fritidshemmens uppdrag i förhållande till de nya allmänna råden är positiv. Vård och sociala tjänster Barn och unga Det har skett ett ökat antal vårddygn i familjehem för barn och unga under året. Däremot har antal vårddygn på institution minskat. Det nära och väl utvecklade samarbetet mellan socialtjänst och förskola/skola innebär att barn/unga och deras familjer får stöd tidigare. Utredningstiderna har kortats ner och barnsamtal för risk- och skyddsbedömningar är genomförda. Det goda samarbetet mellan socialtjänsten, förskolan och skolan innebär att fler familjer kan få hjälp och stöd till självhjälp mycket tidigare i processen. Vuxna Andelen vuxna som beretts vård på institution har fortsatt minska under 2016, liksom antal vårddygn i familjehem. Antalet vårddygn både på institution och i familjehem är lägre jämfört med föregående år. Kostnaderna per vårddygn är inte orimliga utan håller sig inom målet. Under perioden har uppsökande och motiverande arbete i nära samarbete mellan boendestöd/uppsökare, biståndshandläggare och försörjningsstöd bidragit till att tillgodose behov på frivillig väg och på hemmaplan, vilket bidragit till att minska antalet vårddygn. Hemmaplansvården används maximalt, men behovet av missbruksvård på grund av sammansatta och komplexa vårdbehov gör att vård på institution krävs när alternativ och likvärdig vård inte kan ges på hemmaplan. Enkäter som genomförts visar upplevd hög delaktighet och gott bemötande. Utredningsarbetet för att finna en verksam individuell insats har förbättrats. Äldre Brukarenkäterna visar på toppresultat för såväl hemtjänst som särskilt boende. Det är bemötandet från personalen som bedöms som allra bäst. Flertalet utbildningsinsatser har bidraget till en ökad kvalitet i verksamheterna. Hemtjänsten Eskilstuna den stolta Fristaden

4 Eskilstuna kommun (4) har nu nya IT-baserade nyckelskåp för att säkerställa nyckelhanteringen till sina kunder. En gemensam kö för lägenhet i vård- och omsorgsboende är genomfört tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen. Korttidsenheten Tor och Freja har flyttat sin verksamhet från landstingets lokaler på Sveavägen till Trumslagargården där vård- och omsorgsförvaltningen har sin korttidsenhet. Kultur och berikande fritid Kultur- och fritidsverksamheterna har genomfört flertalet insatser i syfte att öka tillgängligheten kultur och kulturaktiviteter. Bland annat har det genomförts konstkollo och fortsatta generationsöverskridande aktiviteter. Samtliga verksamheter inom ungdom och kultur har ökat sin besöksstatistik under året. Det ökande deltagandet och besöksantalet i verksamheterna kan antas bero på en upplevelse av nöjdhet och god upplevd kvalitet. Miljö- och samhällsbyggnad Förberedelser och planering för nytt vård- och omsorgsboende pågår med full kraft. Ett arbete för en utvecklingsplan för Torshälla har genomförts tillsammans med stadsbyggnadsförvaltningen. Arbetet med Torshällas 700-årsjubileum sker i samklang med det pågående ortsutvecklingsarbetet Framtidens Torshälla. Arbetet omfattar bland annat att skapa attraktiva stadsmiljöer, bättre trafiksäkerhet samt tillgänglighetsanpassningar. Arbetet med Storgatans nya utformning fortgår enligt plan. Samtliga förskolor har uppnått grön flagg under Näringsliv och arbete Arbetet med att göra en fördjupad handelsanalys har genomförts och förväntas leda fram till en handelsutvecklingsstrategi för Torshälla som ska vara klar i början av Vid 2015 års utgång fanns 656 företag i Torshälla. Redan idag pågår ett intensivt arbete tillsammans med näringslivet inom ramen för ortsutvecklingen och Torshälla 700 år. Ställplatser för husbilar har byggts vid gästhamnen som ett led att utveckla besöksnäringen. Processkvalitet Varumärkesarbetet har fortsatt under 2016 och har varit en viktig del i utformandet och planering av Torshällas 700-årsjubileum. För att förbättra kommunens service och tillgänglighet startade Eskilstuna direkt under Eskilstuna direkt har ett lokalkontor i Torshälla, Torshälla direkt. IT-stöd har skapats för att öka mobilitet inom hemtjänst och hemsjukvård. Inför 2017 har det skett ett systembyte för planerings- och uppföljningsprocessen, från Stratsys till BI. På så sätt kommer nu ekonomi och verksamhetplanering finnas i samma system, vilket borgar för såväl kvalitet som effektivitet. Matsvinnet har fortsatt minska och ligger nu på 8,8 % inom förskola och skola. Medarbetare Arbete har fortsatt för att skapa attraktivitet för olika bristyrken. Utveckling av metoder för kompetensförsörjning och attraktiva karriärvägar har inletts i syfte att Eskilstuna den stolta Fristaden

5 Eskilstuna kommun (4) stärka arbetsgivarvarumärket. Jämställdhet och mäns våld mot kvinnor är två andra områden som haft fokus under året. Medarbetarenkäten som genomfördes under 2016 visar mycket goda resultat för Torshälla stads förvaltning. Trots arbete med att förebygga sjukfrånvaron inom förvaltningen har sjukfrånvaron fortsatt att stiga. HR-enheten tillsammans med förvaltningens chefer arbetar med att identifiera båda korta och långa sjukfall. Ekonomi Nämndens resultat för perioden för år 2016 är -4,5 mnkr. I delårsrapport 1 prognostiserades ett helårsresultat på -6 mnkr och vid delårsrapport 2 var prognosen -6,9 mnkr. De pengar för lärarlönelyftet som inte har rekvirerats från Skolverket har påverkat nämndens resultat negativt med ca 1 mnkr. TORSHÄLLA STADS FÖRVALTNING Ingrid Sköldmo förvaltningschef Beslutet skickas till: Kommunledningskontoret Eskilstuna den stolta Fristaden

6 TSN Datum 1 (74) Verksamhetsberättelse för Torshälla stads nämnd 2016 Det senaste tillskottet i Torshälla Skulpturpark, som kom på plats under hösten 2016.

7 Innehåll 2 (74) Inledning...4 Sammanfattning...5 Värna demokrati...5 Utbildning...5 Vård och sociala tjänster...6 Kultur och berikande fritid...6 Miljö- och samhällsbyggnad...6 Näringsliv och arbete...7 Processkvalitet...7 Medarbetare...7 Ekonomi...7 Hållbar utveckling...8 Att värna demokrati...8 Skapa möjligheter till insyn, dialog och inflytande...8 Tillhandahålla stöd till förtroendevalda...11 Genomföra granskning och tillsyn av verksamhet...12 Skapa förutsättningar för att invånarna ska uppleva ökad trygghet...12 Att tillgodose behovet av utbildning...13 Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i förskola...13 Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i grundskola...23 Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster...35 Ge stöd och vård till barn och unga...35 Ge stöd och vård till vuxna...39 Ge stöd och vård till äldre...42 Att tillgodose behovet av kultur och berikande fritid...47 Skapa förutsättningar för kultur och fritid...48 Genomföra verksamheter för kultur och fritid...49 Samla och tillgängliggöra konst och kulturhistoriskt material...52 Att tillgodose behovet av miljö - och samhällsbyggnadsarbete...53 Bygga bostäder, lokaler och stadsmiljöer...53 Tillhandahålla drift och underhåll av byggnader och stadsmiljöer...53 Tillhandahålla miljö- och naturvård...55 Att främja näringsliv och arbete...56 Stimulera nyföretagande...56 Främja etableringar...56 Tillhandahålla arbetsmarknadsåtgärder...57

8 3 (74) Tillhandahålla försörjningsstöd...58 Effektiv organisation...59 Processkvalitet...59 Tillgodose behovet av kvalitetsutveckling...60 Tillgodose behovet av IT stöd...62 Medarbetare...62 Tillgodose behovet av kompetensförsörjning...63 Ekonomi...67 Tillgodose behovet av ekonomi och redovisning...70 Bilaga...72 Nyckeltal Effektiv Organisation...72

9 4 (74) Inledning Eskilstuna kommunkoncern har ett styrsystem med en vision för hur Eskilstuna ska vara som geografisk ort Styrsystemet skapar förutsättning för en långsiktig och stabil styrning över mandatperioderna för att nå det tillstånd som beskrivs i visionen Eskilstuna- den stolta fristaden. Vägen till visionen går via fyraåriga strategiska inriktningar med strategiska mål som visar vad majoriteten vill åstadkomma för invånarna, brukarna och kunderna under mandatperioden. Den strategiska inriktningen bryts ner i årsplaner och verksamhetsplaner för respektive nämnd och bolag, som visar vilka prioriteringar och åtaganden som görs respektive år för att nå de strategiska målen för mandatperioden och utfallet av åtaganden. Års- och verksamhetsplanerna följs upp löpande under året i två delårsrapporter och slutligen i verksamhetsberättelser för nämnder och bolag samt i kommunkoncernens årsredovisning, där det sker en bedömning av måluppfyllelsen för de strategiska målen. Färg- och teckenförklaring Definitioner Indikatorer: Ska hjälpa till att bedöma om det strategiska målet är nått eller på väg att nås. Nyckeltal: Visar utvecklingen av den löpande verksamheten under året. Processmål: De fyraåriga resultat som ska uppnås i våra verksamhetsprocesser för invånare/brukare/kund. Processmål som har ett nummer som inledning är organisationsindikatorer från den strategiska inriktningen. Styrtal: Är en nivåsättning av indikatorn eller nyckeltalet som hjälper oss bedöma den nivå vi vill uppnå (börläge). Trend: Trendvärde används bland nyckeltal, till exempel sjukfrånvaro. Det är ett rullande tolvmånaders medeltal av utfallsvärdena. Åtagande: Åtaganden anger vad nämnden/bolagsstyrelsen i sin verksamhetsplan åtar sig att uppnå eller genomföra för att bidra till att kommunen uppnår strategiska mål och processmål. Åtagande som inleds med KF{nr} är åtaganden som är beslutade av fullmäktige för att stödja den strategiska inriktningen.

10 5 (74) Sammanfattning Torshälla stad fortsätter att växa och öka sin attraktionskraft som ort. Antalet invånare ökar stadigt, vid årsskiftet hade Torshälla ca 9514 invånare. De positiva trenderna bidrar till att behovet av service och tjänster ökar. Var fjärde invånare (25,3 %) i Torshälla är över 65 år, vilket ställer krav på fler och olika typer av boenden för äldre, samt hemtjänst. Kommunfullmäktige tog den 15 december ett beslut som innebär att Torshälla stads nämnd bibehålls och att Torshälla stads förvaltning upphör, och dess verksamheter samorganiseras med övriga förvaltningar. Det innebär i praktiken att medarbetare och chefer som idag arbetar i Torshällas stads förvaltning inom förskola, grundskola, socialtjänst, vård och omsorg samt gatu-park och fritid. Värna demokrati Ortsutvecklingsarbetet och förberedelserna för Torshälla 700 år 2017 har genomförts med en bred förankring och delaktighet bland såväl boende, näringsidkare som föreningsliv. Den upplevda tryggheten fortsätter att öka enligt polisens trygghetsmätning. Utbildning Förskolan Det har funnits en viss överkapacitet i antalet förskolplatser under året, men från början av 2017 kommer det enbart att finnas ett mindre antal ströplatser. Antalet nyanlända barn ökar i förskolan och arbetet pågår för att synliggöra, ta tillvara och inkludera de språkliga och kulturella erfarenheter som finns bland barnen och deras vårdnadshavare. Den kommungemensamma lässatsningen har inneburit att alla barn fått en ökad tillgång till litteratur och alla barn i Torshällas förskolor har kontakt med biblioteket. Under året har arbetet inletts med att kartlägga och skapa en modell för likvärdiga pedagogiska utomhusmiljöer vid samtliga förskolor. Förskolorna har ett väl utvecklat samarbete med socialtjänsten och barnhälsoarbetet har utvecklats. Grundskolan Elevantalet i Torshällas skolor har ökat de senaste åren och uppgår nu till 1160 elever. Ökningen beräknas fortsätta och olika lösningar för utökning av lokaler har tagits fram. En ny byggnad med sex klassrum byggs just nu på Gökstensskolan och på Edvardslundsskolan har en plan för att förskolan successivt ska lämna över lokaler till skolan påbörjats. Betygsresultaten är något sämre än föregående år men processen bedöms ändå utvecklas positivt. Skolorna har deltagit i ett projekt mellan skola och arbetsliv i samarbete med Mälardalens högskola, vilket bland annat förstärkt den studie- och yrkesvägledning som sker i praktiken. Skolorna har tagit emot ett stort antal nyanlända elever i alla årkurser och arbetet pågår för att synliggöra, ta tillvara och inkludera de språkliga och kulturella erfarenheter som finns bland eleverna och ge dem goda förutsättningar i sin andraspråksutveckling. Skolorna har ett väl utvecklat samarbete med socialtjänsten och elevhälsoarbetet har utvecklats. Båda dessa faktorer bedöms ha bidragit till den positiva utveckling som skett, där elever och deras familjer får stöd tidigare. Även utveckling av fritidshemmens uppdrag i förhållande till de nya allmänna råden är positiv.

11 6 (74) Vård och sociala tjänster Barn och unga Det har skett ett ökat antal vårddygn i familjehem för barn och unga under året. Däremot har antal vårddygn på institution minskat. Det nära och väl utvecklade samarbetet mellan socialtjänst och förskola/skola innebär att barn/unga och deras familjer får stöd tidigare. Utredningstiderna har kortats ner och barnsamtal för riskoch skyddsbedömningar är genomförda. Det goda samarbetet mellan socialtjänsten, förskolan och skolan innebär att fler familjer kan få hjälp och stöd till självhjälp mycket tidigare i processen. Vuxna Andelen vuxna som beretts vård på institution har fortsatt minska under 2016, liksom antal vårddygn i familjehem. Antalet vårddygn både på institution och i familjehem är lägre jämfört med föregående år. Kostnaderna per vårddygn är inte orimliga utan håller sig inom målet. Under perioden har uppsökande och motiverande arbete i nära samarbete mellan boendestöd/uppsökare, biståndshandläggare och försörjningsstöd bidragit till att tillgodose behov på frivillig väg och på hemmaplan, vilket bidragit till att minska antalet vårddygn. Hemmaplansvården används maximalt, men behovet av missbruksvård på grund av sammansatta och komplexa vårdbehov gör att vård på institution krävs när alternativ och likvärdig vård inte kan ges på hemmaplan. Enkäter som genomförts visar upplevd hög delaktighet och gott bemötande. Utredningsarbetet för att finna en verksam individuell insats har förbättrats. Äldre Brukarenkäterna visar på toppresultat för såväl hemtjänst som särskilt boende. Det är bemötandet från personalen som bedöms som allra bäst. Flertalet utbildningsinsatser har bidraget till en ökad kvalitet i verksamheterna. Hemtjänsten har nu nya IT-baserade nyckelskåp för att säkerställa nyckelhanteringen till sina kunder. En gemensam kö för lägenhet i vård- och omsorgsboende är genomfört tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen. Korttidsenheten Tor och Freja har flyttat sin verksamhet från landstingets lokaler på Sveavägen till Trumslagargården där vård- och omsorgsförvaltningen har sin korttidsenhet. Kultur och berikande fritid Kultur- och fritidsverksamheterna har genomfört flertalet insatser i syfte att öka tillgängligheten kultur och kulturaktiviteter. Bland annat har det genomförts konstkollo och fortsatta generationsöverskridande aktiviteter. Samtliga verksamheter inom ungdom och kultur har ökat sin besöksstatistik under året. Det ökande deltagandet och besöksantalet i verksamheterna kan antas bero på en upplevelse av nöjdhet och god upplevd kvalitet. Miljö- och samhällsbyggnad Förberedelser och planering för nytt vård- och omsorgsboende pågår med full kraft. Ett arbete för en utvecklingsplan för Torshälla har genomförts tillsammans med stadsbyggnadsförvaltningen. Arbetet med Torshällas 700-årsjubileum sker i samklang med det pågående ortsutvecklingsarbetet Framtidens Torshälla. Arbetet omfattar bland annat att skapa attraktiva stadsmiljöer, bättre trafiksäkerhet samt tillgänglighetsanpassningar. Arbetet med Storgatans nya utformning fortgår enligt plan. Samtliga förskolor har uppnått grön flagg under 2016.

12 7 (74) Näringsliv och arbete Arbetet med att göra en fördjupad handelsanalys har genomförts och förväntas leda fram till en handelsutvecklingsstrategi för Torshälla som ska vara klar i början av Vid 2015 års utgång fanns 656 företag i Torshälla. Redan idag pågår ett intensivt arbete tillsammans med näringslivet inom ramen för ortsutvecklingen och Torshälla 700 år. Ställplatser för husbilar har byggts vid gästhamnen som ett led att utveckla besöksnäringen. Processkvalitet Varumärkesarbetet har fortsatt under 2016 och har varit en viktig del i utformandet och planering av Torshällas 700-årsjubileum. För att förbättra kommunens service och tillgänglighet startade Eskilstuna direkt under Eskilstuna direkt har ett lokalkontor i Torshälla, Torshälla direkt. IT-stöd har skapats för att öka mobilitet inom hemtjänst och hemsjukvård. Inför 2017 har det skett ett systembyte för planerings- och uppföljningsprocessen, från Stratsys till BI. På så sätt kommer nu ekonomi och verksamhetplanering finnas i samma system, vilket borgar för såväl kvalitet som effektivitet. Matsvinnet har fortsatt minska och ligger nu på 8,8 % inom förskola och skola. Medarbetare Arbete har fortsatt för att skapa attraktivitet för olika bristyrken. Utveckling av metoder för kompetensförsörjning och attraktiva karriärvägar har inletts i syfte att stärka arbetsgivarvarumärket. Jämställdhet och mäns våld mot kvinnor är två andra områden som haft fokus under året. Medarbetarenkäten som genomfördes under 2016 visar mycket goda resultat för Torshälla stads förvaltning. Trots arbete med att förebygga sjukfrånvaron inom förvaltningen har sjukfrånvaron fortsatt att stiga. HR-enheten tillsammans med förvaltningens chefer arbetar med att identifiera båda korta och långa sjukfall. Ekonomi Nämndens resultat för perioden för år 2016 är -4,5 mnkr. I delårsrapport 1 prognostiserades ett helårsresultat på -6 mnkr och vid delårsrapport 2 var prognosen - 6,9 mnkr. De pengar för lärarlönelyftet som inte har rekvirerats från Skolverket har påverkat nämndens resultat negativt med ca 1 mnkr.

13 Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. 8 (74) Att värna demokrati Nämndens åtagande Utifrån den internationella utvecklingen ska kommunkoncernen, utifrån sina respektive uppdrag, identifiera hur man kan förebygga och stödja inom integrationsområdet. (KS, alla nämnder och bolag) Syftet är att nyanlända ska få en snabbare integration och möjlighet att kunna skapa sig en livsplattform. Alla i kommunkoncernen behöver bidra med allt från boende, bra skolstart, möten med flyktingguider/språkvänner, kunskap i det svenska språket, validering av utbildning och stimulanser till att delta i förenings- och organisationsliv, för att främja till arbete och egen försörjning. Pågår enligt plan Resultat: Arbetet pågår på skolor och förskolor, se uppföljning inom området nyanländas lärande. Inom Ung fritid pågår arbetet i samverkan med Ung fritid i Eskilstuna för att bättre integrera nyanlända i verksamheten. Ung fritid har etablerat kontakt med HVB-hem i kommunen för att informera om utbudet och i dialog ta reda på vilka behov som finns. Ebelingmuseet har påbörjat ett samarbete kring artikel 31 genom ett projekt finansierat av arvsfonden, "Berättelser i en väska" där ungdomar från HVB-hemmen deltar. Ungdomarna arbetar tillsammans med museets pedagog samt två konstnärer i konstverkstaden med sina berättelser som gestaltas i form av ett innehåll i en väska. Väskorna kommer sedan att visas upp i en utställning. Analys: Projektet pågår utifrån framtagen plan och är mycket uppskattat av deltagarna. Slutsats: Fullständig analys och slutsats kommer att ske när projektet genomförts i sin helhet. Skapa möjligheter till insyn, dialog och inflytande Nära målet Stor kraft läggs på det goda mötet för att ge invånarna möjlighet till insyn, inflytande och dialog i Torshälla. Arbetet med att kontinuerligt utveckla medborgardialoger fortsätter samt att "öppna forum" inom olika områden genomförs. Systematiskt arbete med brukarinflytande pågår på alla enheter. Orts- och stadsutvecklingsarbetet lägger fortsatt stort fokus på att möjliggöra insyn, dialog och medskapande i Torshällas utveckling. Invånarna är nöjda med möjligheten till inflytande. Visar hur väl demokratin fungerar. Nivån för målet ska öka till 45 procent för både kvinnor och män till år 2019, att jämföras med Medborgarnas syn på sin möjlighet till inflytande följs upp i den årliga medborgarundersökningen som genomförs varje höst. Vartannat år genomförs undersökningen med ett utökat urval på personer i Torshälla för att få ett resultat för Torshälla. Åren däremellan finns endast svar för hela Eskilstuna. Målnivåer: 2016: : : : 45 Utgångsvärde 2014: Torshälla 38 Eskilstuna 37

14 Sämre än målet Utfall: Nöjd-inflytande-index (NII) för Eskilstuna kommun blev 39 i årets undersökning. Det är inte en säkerställd förändring jämfört med hösten 2015 då NII var 38. NII för samtliga 136 kommuner som var med i undersökningen våren eller hösten 2016 blev 40. NII för Eskilstuna kommun är inte säkerställt högre eller lägre jämfört med genomsnittsresultatet. Det finns ingen särredovisning för Torshälla ska medborgarindex vara 75 på hur kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling. Detta visar en samlad bild av kommunens satsningar på att skapa olika former av kommunikation och dialog med medborgarna. Målnivåer: 2016: : : : 75 Utgångsvärde 2015: 63 Sämre än målet Utfall: NMI för Eskilstuna kommun blev 56 i årets undersökning. Det är inte en säkerställd förändring jämfört med hösten 2015 då NMI var 53. Jämfört med medborgarundersökningen som gjordes i Eskilstuna kommun hösten 2015 har verksamheterna Räddningstjänsten samt Idrotts- och motionsanläggningar fått högre betygsindex. Indexet Bemötande och tillgänglighet blev 58 för Eskilstuna kommun i årets undersökning. Det är inte en säkerställd förändring jämfört med hösten Då var indexet Bemötande och tillgänglighet 53. Det finns ingen särredovisning för Torshälla. 9 (74)

15 10 (74) Nämndens åtagande Alla invånares, upplevelse av insyn, dialog och inflytande ska förbättras och fördjupas. Målet är uppnått när nöjd-inflytande-index från SCB:s medborgarundersökning uppgår till minst index 45 (2016). Arbetssätt för att bättre involvera barn och ungdomars synpunkter i den kommunala organisationen ska fortsätta att utvecklas. (KS samtliga bolag, nämnder) Syftet är att skapa förutsättningar för invånare i Eskilstuna kommun att kunna vara delaktiga och uppleva förtroende för den kommunala servicen. Kommunen kan skapa förutsättningar för invånarna att vara delaktiga och påverka i den kommunala politiska processen och i kommunala verksamheter, och därmed bidra till ökad nöjdhet. Det är viktigt att påpeka att det finns andra faktorer som påverkar känslan av delaktighet och inflytande samt att det varierar mycket i olika grupper i samhället (utifrån till exempel kön, ålder, utbildning och socioekonomiska faktorer). En utgångspunkt är att det behövs ett stabilt utvecklingsarbete över tid, där såväl de politiska organen som verksamheterna är berörda och arbetar med frågan. Det finns många olika metoder när det gäller att skapa inflytande och delaktighet och det bör anpassas utifrån ansvarsområde och situation vilken metod som bör användas. Utifrån åtagandet kommer en strategi arbetas fram i processteamet för insyn, dialog och inflytande. Sämre resultat Resultat: Det sammanfattande betygsindexet nöjd-inflytande-index (NII) för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i Eskilstuna kommun som helhet blev 39. Förbättringar av betygsindexen för frågeområdena Påverkan samt Förtroende kan komma att höja helhetsbetyget för nöjd-inflytande-index (NII). Inget utbrutet resultat finns för Torshälla. Analys: Många aktiviteter pågår för att skapa möjlighet till insyn och inflytande. I förskolan genomförs föräldramöten både i drop-in-form och i workshop-form där barnen är delaktiga i planering, genomförande och uppföljning av utvecklingssamtal. Inom kostverksamheten pågår löpande klassbesök i grundskolan för att skapa dialog om maten och måltiden. Inom äldreomsorgen genomförs enkäter om måltidernas smak och kvalitet. I grundskolan är eleverna delaktiga till att utforma sina studier genom elevens val, där eleven kan välja en fördjupning i ett ämne efter intresse. Slutsats: Många av de aktiviteter som pågår riktar in sig mot det goda mötet, för att skapa dialog och bygga relationer. Vilka möjligheter och på vilket sätt invånare kan ha insyn, dialog och inflytande behöver i större grad kommuniceras. Informera om nämndens samtliga anläggningsinvesteringar på eskilstuna.se. (SBN, KFN, VON, BUN, TSN) Attraktiv stad och landsbygd. Klart Resultat: De som bor och verkar i Torshälla ges möjlighet till insyn i vilka utvecklingsprojekt som sker i stadsmiljön genom månatliga medborgardialoger, tidskriften Torshälla runt, skyltning, öppna forum samt eskilstuna.se. Analys: Arbetet kan i än större grad kanaliseras och koordineras på övergripande sätt för att skapa enhetlig information i de kanaler som är lämpliga. Slutsats: Upplevelse av stadsmiljön berör många varje dag. Att känna till och veta hur man kan påverka utformning av stadsmiljön där man bor/verkar bidrar starkt till delaktighet. Införa Eskilstuna Direkt och stärka e-tjänster och eskilstuna.se för att förbättra tillgängligheten för invånare, brukare och kunder. (KS, alla nämnder) Syftet är att öka tillgängligheten och servicen, förbättra vårt bemötande samt effektivisera organisationen. Invånare, kunder och brukare ska kunna få svar på frågor och uträtta enklare ärenden hos kommunen i ett samlat kontaktcenter, Eskilstuna direkt. Förutom att arbetet samordnas genom Eskilstuna direkt krävs utveckling av en mer tjänstebaserad webbplats och e- tjänster dygnet runt. Klart Resultat: Eskilstuna direkt är infört i april "Medborgarkontoret" har övergått till Eskilstuna direktorganisationen och heter numer Torshälla direkt. Analys: Eskilstuna direkt förbättrar tillgängligheten till service och information för invånarna genom längre öppettider samt fler sätt att komma i kontakt med kommunen.

16 11 (74) Nämndens åtagande Slutsats: Fortsatt utbyggnad av Eskilstuna direkt, med bland annat fler e-tjänster, kommer att öka tillgänglighet och servicegrad ännu mer. Tillhandahålla stöd till förtroendevalda Nära målet Under våren 2016 genomfördes en enkät bland förtroendevalda i kommunens olika nämnder. Endast nio av nämndens 23 ledamöter har besvarat enkäten. Underlaget ger begränsade möjligheter till analys och slutsatser inför fortsatt utveckling. Resultatet visar dock, med mindre avvikkelser, på en generell hög grad av nöjdhet. Processmål 2019 ska nöjd- politiker-index förbättras till 72. Nöjd-politiker-index avser mäta hur nöjda förtroendevalda är med det stöd som tillhandahålls av tjänstemännen. Enkätens frågor rör bland annat områdena nämndens handlingar, tjänstemännens tillgänglighet, om man har tillräcklig kunskap för att kunna fatta beslut, om återkoppling av fattade beslut och förtroende för förvaltningens arbete. NPI-frågorna som ställs och som sammanställs till ett index är följande: 1. Om du tänker på Torshälla stads nämnd i sin helhet, hur nöjd är du med nämndens möjlighet att styra verksamheten? 2. Hur väl uppfyller Torshälla stads nämnds arbete de förväntningar du haft? 3. Tänk dig en perfekt nämnd. Hur nära ett sådant ideal tycker du att Torshälla stads nämnd kommer? Målnivåer: 2016: : : : 72 Utgångsvärde 2013 Torshälla 69,25 Eskilstuna 68,07 Sämre än målet Utfall: Få politiker besvarade enkäten och underlaget är för litet för att dra några övergripande slutsatser. Nedan redovisas resultatet på frågan om man som politiker är nöjd med de förutsättningar man har att styra verksamheten.

17 Genomföra granskning och tillsyn av verksamhet Bättre än målet Internkontrollplanen för 2016 har genomförts enligt plan. Resultatet visar på ett fåtal mindre avvikelser, som förs över i nästa års internkontrollpunkt. 12 (74) Processmål Flera av invånarna ska vara nöjda med hur kommunkoncernen sköter sina verksamheter. Medborgarnas syn på de kommunala verksamheterna följs upp i den årliga medborgarundersökningen som genomförs varje höst. Vartannat år genomförs undersökningen med ett utökat urval på personer i Torshälla för att få ett resultat för Torshälla. Åren däremellan finns endast svar för hela Eskilstuna. Målnivåer: 2016: : : : 58 Utgångsvärde 2014 Torshälla 52 Eskilstuna 52 Bättre än målet Utfall: NMI för Eskilstuna kommun blev 56 i årets undersökning. Det är inte en säkerställd förändring jämfört med hösten 2015 då NMI var 53. Jämfört med medborgarundersökningen som gjordes i Eskilstuna kommun hösten 2015 har verksamheterna Räddningstjänsten samt Idrotts- och motionsanläggningar fått högre betygsindex. Indexet Bemötande och tillgänglighet blev 58 för Eskilstuna kommun i årets undersökning. Det är inte en säkerställd förändring jämfört medhösten Då var indexet Bemötande och tillgänglighet 53. Skapa förutsättningar för att invånarna ska uppleva ökad trygghet Bättre än målet Den upplevda tryggheten i Torshälla fortsätter att öka. Polisens trygghetsmätning visar mycket goda resultat, 28 av de 32 mätpunkterna når toppnivån grönt värde. En viktig framgångsfaktor är ett samordnat trygghetsarbete som drivs genom det lokala trygghetsrådet Trygga Torshälla. Särskilt prioriterat under 2016: förebyggande och främjande arbete riktat till barn och unga, satsningar på ökat och breddat aktivitetsutbud för alla åldrar, generationsöverskridande arbete, trygghetsskapande insatser i stadsmiljön samt stärkt samverkan mellan verksamheter. Processmål 2019 ska index för trygghet vara 45 för att invånarna känner att kommunen är en trygg och säker plats att leva i. Medborgarnas syn på trygghet följs upp i den årliga medborgarundersökningen som genomförs varje höst. Vartannat år genomförs undersökningen med ett utökat urval på personer i Torshälla för att få ett resultat för Torshälla. Åren däremellan finns endast svar för hela Eskilstuna. Målnivåer: 2016: : : : 45 Utgångsvärde 2014 Torshälla 39 Eskilstuna 41

18 Processmål Nära målet Trygghet mäts i nöjd-region-index i Eskilstuna kommuns medborgarundersökning. Eskilstuna får indexvärdet 41, vilket är i linje med tidigare mätningar 2014 och 2015, men lägre än genomsnittsindex för samtliga kommuner, som är 56. Indexvärde finns inte tillgängligt för Torshälla. Att tillgodose behovet av utbildning Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i förskola 13 (74) Nära målet Förskolan är den första skolform som barn och vårdnadshavare möter, och den erbjuder barn en bra start för sitt livslånga lärande. Förskolans uppdrag är att erbjuda alla barn en positiv och lärande miljö med möjligheter till att utmana och utforska sitt eget lärande. Förskolans pedagoger är medforskare och utmanar barnen till att prova och utforska för nya tankar och idéer. Föräldrar upplever i hög grad att barnen är trygga i förskolan och att de blir bemötta med respekt. Ett systematiskt arbete för att stimulera, utmana och synliggöra flickor och pojkars lärprocesser i förskolan pågår. Detta tillsammans med arbetet att säkerställa den pedagogiska dokumentationen är ett arbete som pågår. Barnen görs i hög grad delaktiga i arbetet. Förskolan har en utmaning i att på bästa sätt skapa goda förutsättningar för nyanlända barns lärande i förskolan. Det systematiska kvalitetsarbetet är en viktig grund för att planera, genomföra och förbättra arbetet i förskolan utifrån läroplanens krav på skolformen. Arbetet med att genom enheternas systematiska kvalitetsarbete synliggöra olika områden med behov av utveckling inleddes 2015 och har fortsatt under Det systematiska arbetet med likabehandling inom förskolan behöver utvecklas. Processen kring likabehandlingsplaner och årliga planer på förskolorna skiljer sig åt och ett utvecklingsarbete för att kvalitetssäkra arbetet har inletts. Torshälla förskolor omfattar åtta förskolor och hade 482 barn i december Antalet barn i förskolan har varit färre än planerat under året och ett arbete inleddes för att se över hur lokaler och personal bättre kan anpassas till barnantalet. En ny organisation av förskolan har beslutats under hösten, fyra resultatenheter blev tre. Förskolan har ett negativt ekonomiskt resultat För att komma tillrätta med det ekonomiska läget inom förskolan bör ett arbete inledas under 2017 för att analysera vilka insatser som behövs för ekonomi i balans. Att antalet platser inte varit fyllda under hela året är en del men även andra delar påverkar resultatet. Bland annat har flera enheter inom förskolan haft hög sjukfrånvaro bland personalen. Processmål Barnen ska uppleva lustfyllt lärande i förskolan. Barnens upplevelse av lustfyllt lärande i förskolan följs upp i årliga enkäter. Värdet anges på en tregradig skala där tre är bäst och ett är sämst. Målnivåer: 2016: 2, : 2, : 2, : 2,8 Utgångsvärde: 2,72 Bättre än målet Svarsfrekvensen är låg på såväl barn- som föräldraenkäten 2016, och resultatet kan således inte

19 Processmål anses statistiskt säkerställt. Det ger oss dock en fingervisning om hur föräldrar upplever verksamheten i förskolan. 14 (74) Det resultat som finns visar dock att resultatet för barnenkäten 2016 har ett värde på 2,78 på en tregradig skala på frågan om barnen upplever att det är roligt att vara på förskolan, vilket är bättre än 2015 (2,72) och i nivå med 2014 (2,78). Föräldraenkäten 2016 visar ett resultat 3,84 på en fyragradig skala gällande frågan: Jag upplever att mitt barn tycker det är roligt att lära sig nya saker, viket är en marginell försämring från 2015 då värdet var 3,88. Föräldrarna ska uppleva att barnet är tryggt i förskolan. (BUN) Föräldrarnas upplevelse av att barnet är tryggt i förskolan mäts i årligen återkommande enkäter. Svaren sker på en fyragradig skala där fyra är bäst och ett är sämst. 2016: 3, : 3, : 3, : 3,8 Utgångsvärde: 3,73 Bättre än målet Svarsfrekvensen är låg på såväl barn- som föräldraenkäten 2016, och resultatet kan således inte anses statistiskt säkerställt. Det ger oss dock en fingervisning om hur föräldrar upplever verksamheten i förskolan. Resultatet från föräldraenkäten visar att föräldrarna känner sig trygga när barnet är på förskolan (3.84 på en fyragradig skala). Resultatet är en förbättring från 2015 (3,73). Plats ska erbjudas till förskolan inom fyra månader. Målnivåer: 2016: 100 % 2017: 100 % 2018: 100 % 2019: 100 % Utgångsvärde: 100 % Bättre än målet Utfall: Samtliga föräldrar med behov av förskola har erbjudits plats inom fyra månader. Antal barn per personal i förskolan ska vara färre än i jämförbara kommuner. Utgångsvärde: 5,44 Sämre än målet Utfall: Antalet barn per pedagog var i december ,78, vilket är högre än motsvarande period förra året (5,54). Snittet för jämförbara kommuner var för 2015 (Skolverkets statistik) 5,3. Eskilstuna kommun hade snittet 5,1 i Skolverkets statistik Alla barn ska uppleva att de har inflytande i verksamheterna. Barnens upplevelse av inflytande i verksamheten mäts i en årligen återkommande enkät på en tregradig skala där tre är bäst och ett är sämst. Målnivåer: 2016: 2, : 2,65

20 Processmål 2018: 2, : 2,8 15 (74) Utgångsvärde: 2,43 Sämre än målet Utfall: Svarsfrekvensen är låg på såväl barn- som föräldraenkäten 2016, och resultatet kan således inte anses statistiskt säkerställt. Det ger oss dock en fingervisning om hur barnen upplever verksamheten i förskolan. På en skala mellan 1-3 har barnen i Torshällas förskolor svarat i genomsnitt 2,33 på frågan om de får vara med och välja vad de ska göra. Resultatet är något sämre än 2015 (2,43). På frågan om de vuxna lyssnar på dem har de svarat 2,67. Resultatet är en liten försämring från 2015 (2,8). Alla barn ska uppleva att de blir bemötta med respekt och lyssnade på. Barnens upplevelse av att de blir bemötta med respekt och lyssnade på, mäts årligen i en enkät på en tregradig skala där tre är bäst och ett är sämst. Målnivåer: 2016: 2, : 2, : 2, : 2,8 Utgångsvärde: 2,72 Sämre än målet Utfall: Svarsfrekvensen är låg på såväl barn- som föräldraenkäten 2016, och resultatet kan således inte anses statistiskt säkerställt. Det ger oss dock en fingervisning om hur barnen upplever verksamheten i förskolan. Barnenkäten innehåller inga frågor om respekt. På en skala mellan 1-3 har barnen i Torshällas förskolor svarat i genomsnitt 2,63 när resultatet om frågorna gällande vuxna i förskolan vägs samman i 2016 års enkät. Resultaten är något sämre än 2015 (2,72) På frågan om vuxna lyssnar är resultatet 2,67 på en tregradig skala. Resultatet är något sämre än 2015 (2,8). På föräldraenkäten är värdet 3,68 på en fyragradig skala på frågan Jag upplever att personalen arbetar aktivt för att alla barn ska behandlas respektfullt vilket är en marginell försämring från 2015 då värdet var 3,72. Nämndens åtagande Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan. (KFN, BUN, TSN, KS) Satsningen på läsfrämjande åtgärder för att stimulera flickor och pojkar, från förskolan till årskurs tre, till läsning startar höstterminen Ett stort utvecklingsarbete sker i samverkan mellan barn- och utbildningsnämnden, Torshälla stads nämnd och kultur- och fritidsnämnden för att genomföra arbetet med att öka läslusten för alla flickor och pojkar i Eskilstuna. Lässatsningens effekter på antalet elever som når kunskapsmålen i grundskolan kommer inte att kunna utläsas under de första åren, utan när de första eleverna som ingått i satsningen får omdömen och betyg. Genom lässatsningen skapar lärare och annan pedagogisk personal, bibliotekarier samt lästeam inom barn- och utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen möjligheter för alla flickor och pojkar/elever att: - Gå in och på olika sätt röra sig i textvärldar där den skrivna texten inte dominerar - Gå in i och på olika sätt röra sig i textvärldar där den skriva texten dominerar - Delta inom ramen för olika medier - Hantera och använda sig av visuella symboler - Kunna tala om sin egen utveckling.

21 Nämndens åtagande 16 (74) Nått åttagandenivån Resultat: FÖRSKOLAN - Arbetet med lässatsningen fortsätter. Biblioteket och Ebelingmuseet har bidragit till att stimulera förskolebarns språkutveckling genom kreativa metoder. Bilioteket har samverkat med barnboksförfattaren Sara Lundberg och Ebelingmuseet i konstprojektet "Min väg är krokig". Sara har under två dagar träffat förskolornas 5-6-åringar samt skolornas förskoleklasser. Efter besöket skapade pedagogerna och barnen "hus". Biblioteket har även arrangerat ett program under våren, "Vilse i bokhyllan" med Teater Skata. Programmet handlade om kända barnboksfigurer som hade ramlat ur sina böcker och behövde barnens hjälp att hitta tillbaka igen. GRUNDSKOLAN - Arbetet med lässatsningen fortsätter. Skolbiblioteken har fyllt på med böcker utifrån lässatsningen. Skolorna diskuterar och provar nya sätt att undervisa kring läsning och språklig utveckling. Analys: FÖRSKOLAN - Förskolorna har ett stort fokus på att stimulera barns läslust och att utveckla barnens läsförståelse vilket återspeglar sig i verksamheterna. De genomförda aktiviteterna visar att barnen involverades som ett led i att stimulera barns språkutveckling på ett lustfyllt sätt. Programverksamheten har planerats på ett medvetet sätt för att säkerställa att barnens läslust stimuleras. GRUNDSKOLAN - Skolorna har ett stort fokus på att stimulera barns läslust och att utveckla barnens läsförståelse vilket återspeglar sig i verksamheterna. Slutsats: FÖRSKOLAN - Biblioteket har möjlighet att påverka och inspirera barnen i Torshälla, då samtliga barn kommer i kontakt med verksamheten under sin förskoletid. Utifrån åtagandet görs bedömningen att det är viktigt att programverksamheten framöver medvetet planeras med ett läsfrämjande innehåll i syfte att stimulera elevers läslust. Enligt åttagande ska barnen fritt röra sig i textvärldar, olika media, lära sig använda visuella symboler och kunna tala om sin egen utveckling. Hur har det gjorts? En intressant utveckling skulle vara att barnen är delaktiga i utvecklingen kring lässatsningen och får möjlighet att beskriva vad de vill lära sig utifrån till exempel ett smörgårdsbord med verktyg som stimulerar läslust/läsförståelse. En annan viktig del är att läsningen genomsyrar verksamheterna som en röd tråd; för lång tid mellan insatserna/tillfällena kan leda till förlorad effekt. GRUNDSKOLAN - Läslyftet fortsätter under Skolorna upplever att den kommunala lässatsningen har ändrat karaktär under hösten. En nyckel till förbättrad läsförmåga är just att lyfta vikten av läsning och strategier i alla ämnen. Det är viktigt att det finns en uttalad strategi för hur detta ska ske samt att den kommuniceras till verksamheterna. Genomföra översyn och långsiktig planering för utveckling av de pedagogiska utomhusmiljöerna. Omsorg, lek och lärande ska bilda en helhet för det lilla barnet, och verksamheten och barnens förutsättningar för lärande ska ständigt vara i fokus. Läroplanen beskriver barnens rätt till gemenskap och lärande med andra barn i grupp. Läroplanen beskriver att alla barn även har rätt till meningsfulla aktiviteter, utveckling och lärande. Förskolan som komplement och inte bara kompensation förtydligades i och med reviderade läroplanen. En konsekvens av detta är att det krävs en ökad medvetenhet om hur de fysiska miljöerna i förskolan ska organiseras och utformas för att förskolan ska kunna bli ett komplement till hemmet. Torshälla förskolor har växt fram och utökats successivt genom åren. Olika behov och förutsättningar vid etableringen har gett förskolorna varierande utformning på de fysiska utomhusmiljöerna. En gemensam kartläggning behöver göras med utgångspunkt från läroplanen för att ge svar på vilka behov hos barnen ska den fysiska utomhusmiljön kunna tillgodose, hur ska utomhusmiljöerna användas för att barnen ska ges förutsättningar att utvecklas maximalt och vilka fysiska utomhusmiljöer behöver då barnen få tillgång till? Kartläggningen bör även omfatta en nulägesbeskrivning som omfattar såväl förskolegårdarna som de kringliggande närmiljöerna. Målet är nått när det finns ett pedagogiskt program som beskriver de pedagogiska utomhusmiljöer som barn i förskolan har tillgång till idag, vilka utomhusmiljöer som barnen bör få tillgång till, hur dessa miljöer ska användas samt en planering av vad som krävs för att alla barn ska få tillgång till likvärdiga pedagogiska utomhusmiljöer.

22 17 (74) Nämndens åtagande Pågår Resultat: En utemiljögrupp bildades under våren. Gruppen består av förskolechefer, specialpedagog och pedagoger från förskolorna. De har hittills hunnit besöka två förskolor. Gruppen har lyft idéer kring utomhusmiljön som pedagogisk miljö, samtliga förskolor har kommit med input. Analys: Arbetet har påbörjats. Respektive förskola har sett över arbetsformer som kan leda till en översyn och långsiktig planering av de pedagogiska utomhusmiljöerna. Förändringar i organisationen har gjort att gruppen varit vilande under hösten. Slutsats: Arbetet med att skapa pedagogiska program för förskolorna har påbörjats. Dessa program ska beskriva vilka utomhusmiljöer som barn i förskolan har tillgång till idag, vilka utomhusmiljöer som barnen bör få tillgång till, hur dessa miljöer ska användas samt en planering av vad som krävs för att alla barn ska få tillgång till likvärdiga pedagogiska utomhusmiljöer. Det pedagogiska programmet bör innehålla en plan för det kontinuerliga och systematiska arbetet med utomhusmiljön på lång sikt. Utomhusgruppen behöver fortsätta arbetet under 2017 samt tydliggöra/planera vilka kliv de behöver för att uppnå målet. Samtliga barn i förskolan och skolan ska stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling. Syftet med åtagandet är att skapa en språk- och kunskapsutvecklande undervisning med högre måluppfyllelse och skolframgång för alla barn/elever oavsett bakgrund. En likvärdig språkutveckling kräver en gemensam policy där hela förskolan och skolan arbetar för förbättrande förutsättningar. Det innebär att alla förskollärare och lärare måste skapa strategier för att underlätta/möjliggöra för barnen/ eleverna att utveckla språket maximalt. I läroplaner för förskola och grundskola poängteras språkets betydelse. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Nuläge: Flera förskolor observerar systematiskt barnens kommunikation vid samlingar och måltider, för att kunna fånga och stötta barnens språkutveckling. Pedagogerna tar tillvara på alla naturliga tillfällen till samtal och fyller vardagen med lustfyllda språklekar genom sång, ramsor, sagor och ordlek. Genom temaarbeten upprepas begrepp inom alla olika områden över tid vilket ger barnen möjlighet att förstå begreppen och även utveckla en fördjupad förståelse av innebörden. I takt med att antalet nyanlända barn ökar har det blivit allt mer synligt att behovet av att utveckla modersmålsstödet i förskolan har ökat. I enheternas lokala åtagande ska ett nuläge beskrivas utifrån enheternas systematiska kvalitetsarbete, och ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet för att möta kriterierna nedan. Målet är nått när alla förskollärare och övrig personal har ett språkutvecklande arbetssätt. Måluppfyllelsen bedöms utifrån följande faktorer och en gemensam bedömningsmatris behöver tas fram för att synliggöra: - All personal bekräftar och förstärker barnens (flerspråkiga) identitet. - All personal tillvaratar och aktiverar barnens förförståelse, med det språkliga innehållet i fokus. - All personal vet hur man bygger upp inlärningen steg för steg: De bistår barnen samt låter dem hjälpa varandra genom att först göra tillsammans det som de sedan måste kunna själva. - All personal interagerar mycket med barnen för att kunna utmana dem och undervisa dem på högsta möjliga nivå. Åtagande följs upp i samband med delårsrapporter och verksamhetsberättelse Pågår Resultat: FÖRSKOLAN - Språket genomsyrar många av förskolans aktiviteter. Respektive förskola har arbetat med att utveckla arbetsmetoder inom området. Analys: FÖRSKOLAN - Arbetet pågår. Olika arbetssätt används på förskolorna för att stimulera och utmana barnen i språk- och kommunikationsutvecklingen. Respektive förskola har ett medvetet

23 Nämndens åtagande förhållningssätt kring barns språk- och kommunikationsutveckling och att det pågår ett utvecklingsarbete inom området på förskolorna. 18 (74) Slutsats: FÖRSKOLAN - Steget mot en likvärdig språkutveckling förutsätter att det finns en gemensam plan/policy för Torshällas förskolor. Planen/policyn bör innehålla vad respektive pedagog behöver göra för att uppnå målet (bekräfta och förstärka identitet, tillvarata och aktivera barnets förförståelse, bygga upp inlärningen steg för steg, interagera mycket med barnen). En annan viktig del är att regelbundna samtal förs inom området och genomsyrar verksamheterna, korta och enstaka insatser kan leda till förlorad effekt. Samtliga flickors och pojkars lärprocesser stimuleras och utmanas och är synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och vårdnadshavarnas möjligheter till inflytande, och även en framgångsfaktor för barnets fortsatta utveckling och lärande. Nuläge: Nämndens uppföljning i delår två 2015 visar på följande nuläge: Enheternas systematiska kvalitetsarbete synliggör olika områden med behov av utveckling. Utvecklingsbehov inom områden som språk, matematik, teknik, värdegrund, miljö och vårdnadshavares delaktighet beskrivs. De flesta förskolenheter dokumenterar, inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete, resultat, analys och slutsatser som visar på ett förändrat kunnande hos barnen. Flera förskolor har systematiskt observerat barnens kommunikation vid samlingar och måltider. Någon förskola använder lärplatta som dokumentationsverktyg, och dokumentationen används vid utvecklingssamtalen. Pedagogisk dokumentation av verksamheten görs även tillgänglig på whiteboards, digitala fotoramar etc. På enhetsnivå ska nuläget inför 2016 beskrivas utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete 2014 och I beskrivningarna ska det tydligt framgå vad åtagandena/målen som prioriteras innebär i planeringen av aktiviteter, lärmiljöerna och förhållningssätt. Detta för att utveckla och utmana lärandet för de olika åldrarna i förskolan. Följande faktorer bör bedömas och beskrivas i nulägesbeskrivningen och ligga till grund för enhetens prioriteringar och inriktning på arbete: 1. Hur lärprocesserna ska tydliggöras för vårdnadshavare. 2. Hur barnens delaktighet i den egna lärprocessen ska säkras och synliggöras. 3. Hur beskrivningarna av lärprocesserna ska vara ett tydligt underlag för pedagogernas egen planering. 4. Hur planeringen utgår från mål i Lpfö98/10. Målet är uppnått när samtliga enheter inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete beskriver en progression utifrån de fyra faktorerna ovan. Pågår Resultat: Arbetet kring att stimulera och utmana barns lärprocesser pågår på förskolorna. Barnens lärprocesser stimuleras, utmanas och synliggörs på förskolan i varierande grad samt med olika dokumentations- och kommunikationsverktyg. Analys: Förskolorna har inga gemensamma rutiner för hur de ska arbeta för att stimulera, utmana och synliggöra barnens lärprocesser. Det finns flera goda exempel på förskolorna, till exempel vernissage för vårdnadshavarna för att synliggöra barnets lärande. Pedagogerna anser att arbetet är tidskrävande och att det ibland skapar stress då pedagogernas ambitionsnivå är orimligt hög. Slutsats: Arbetet pågår på alla förskolor för att stimulera, utmana och synliggöra barnens lärprocesser. För att skapa en bättre likvärdighet på förskolorna behöver förskolorna utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete när det gäller lärprocesser utifrån fyra aspekter: tydliggörandet till vårdnadshavare, barnens delaktighet, tydliga beskrivningar av lärprocesserna ska vara ett underlag för pedagogernas planering samt kopplingen till LPFÖ98/10. Förskolorna behöver hitta former för att dokumentationsarbetet ska kännas hanterbart och meningsfullt. Det behövs en plan för hur den pedagogiska dokumentationen kan utvecklas. Vad ska dokumenteras och när? Hur ska barnen bli delaktiga i sin lärprocess? Hur och när synliggör vi barnets lärprocess för vårdnadshavarna? Ska dessa former vara gemensamma för samtliga förskolor eller unika för varje förskola? Hur arbetar jämförelsekommunerna med dessa frågor? Hur ska förskolorna synliggöra den röda tråden när det gäller barns lärprocess i förhållande till aktiviteter på

24 Nämndens åtagande förskolan, läroplan, åttaganden, enkät? 19 (74) Förskolor i Torshälla ska utveckla arbetet med studie- och yrkesvägledning. Minst en insats/åldersgrupp i förskolan och grundskolan ska genomföras. Arbetet ska ske utifrån genusperspektiv. När vägledningen som sker vid övergångarna mellan utbildning och yrken, grundutbildning och högre utbildning samt mellan olika yrken, bedöms som viktig i dagens samhälle. Barn behöver tidigt få möjlighet att utveckla kunskaper och färdigheter för att hantera valsituationer. Det är därför viktigt att studie- och yrkesvägledningen påbörjas tidigt och sker kontinuerlig under hela utbildningstiden. Elevens studie- och yrkesval har stor betydelse för hur dennes framtid kommer att utvecklas. För att barn och elever ska kunna hantera valsituationer och göra väl underbyggda val har studie- och yrkesvägledningen en viktig roll. Förskolans uppdrag är att skapa förutsättningar för individen att göra hållbara val. I förskolan kan det handla om att möta barnens tankar och funderingar om framtiden, väcka intresse för och ge barnen kunskap om vilka olika yrken som finns i närmiljön och vad de olika yrkeskategorierna arbetar med. Nuläge: Under 2015 har samtliga förskolors systematiska kvalitetsarbete visat att de har kommit igång med att prata med barnen om olika yrken, och de flesta har även genomfört olika aktiviteter på förskolan och utanför runt om i samhället. Ofta är det föräldrars yrken och andra yrken i barnens närhet som varit utgångspunkten. Flera förskolor har påbörjat arbetet genom att kartlägga vad barnen redan vet om ett antal yrken, för att kunna planera hur de går vidare med ett mer fördjupat lärande. Någon förskola har även vävt in genuspedagogik och arbetar med att utmana de traditionella kvinnliga och manliga könsrollerna, för att medvetandegöra barnen om att de kan skapa sina egna drömmar och tankar om sitt eget framtida yrkesliv, oberoende av kön. Någon förskola tillhandahåller utklädningskläder som ger barnen möjlighet att gestalta och leva sig in i vissa yrken. Vid olika utflykter utanför förskolan stöttar pedagogerna barnen i att få syn på olika yrkeskategorier som de möter. Flera förskolor har även haft besök av personer med olika yrken och barnen har fått intervjua olika yrkeskategorier. Barnen möter yrken i många olika sammanhang. Möjlighet att få kunskap om dessa kan tas tillvara genom pedagogernas lyhördhet och förmåga att fånga upp tillfället när det dyker upp. Olika lärmiljöer erbjuder olika möjligheter till lärande. Det fortsatta arbetet bör ske såväl på förskolan som i det kringliggande samhället. Nuläget/utgångsvärdet beskrivs utifrån enheternas systematiska kvalitetsarbete Målet är uppnått när samtliga enheter i sitt systematiska kvalitetsarbete uppvisar insatser, resultat, analys och slutsatser för samtliga åldergrupper. Pågår Resultat: Arbetet pågår. Barnens medvetenhet om olika yrken har ökat och samtal om yrken är en del av vardagen. Analys: Det finns goda exempel på hur förskolorna kan få in naturliga möten med olika yrkesgrupper. Pedagogerna arbetar mer medvetet utifrån sin roll och sitt förhållningssätt i interaktionen med barnen. Genom att utgå från barnens förförståelse för olika yrken och samhällsfunktioner har pedagogerna kunnat utmana både sitt eget och barnets tänkande i dialogen. När vuxna är lyhörda för barnens intresse och undviker värderingar kring olika yrken, kan barnen få drömma och fantisera fritt om sin framtid. Genom att visa på mångfald av möjliga yrken vidgas barnens föreställningar om sina egna möjligheter i framtiden. Slutsats: Arbete pågår på samtliga förskolor och har pågått under flera år. För att fortsätta utveckla arbetet behöver en lämplig strategi/plan tas fram där det bland annat bör framgå hur samtliga förskolor säkerställer att arbetet sker utifrån ett medvetet genusperspektiv, detta för att främja barns drömmar om framtida yrkesval oavsett kön. Det är viktigt att pedagogerna arbetar medvetet med sitt eget förhållningssätt för att öppna upp för normkritiska aktiviteter på förskolan. Goda förutsättningar för nyanlända barns lärande i linje med förändringar i skollagen ska skapas. Den 1 januari 2016 kommer nya regler gällande nyanlända elevers skolgång att införas. Det nya regelverket kräver att en nyanländ elevs kunskaper bedöms. Bedömningen ska ingå i underlaget

25 Nämndens åtagande för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. 20 (74) Barn som anländer till Sverige i förskoleåldern, har goda förutsättningar att lära sig svenska språket och nå målen i skolan framåt. För att skapa goda förutsättningar för deras språk- och kunskapsutveckling behöver barnen möta ett medvetet och systematiskt arbete kring deras språk- och kunskapsutveckling redan i förskolan. Framgångsfaktorer enligt forskningen: - ett tillåtande arbetsklimat, - kollegialt lärande, - formativ bedömning, - pedagogiskt ledarskap, - inkludering, - specialistkompentens i hur andraspråksinlärning går till, - all personal har ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Nuläge: Antalet nyanlända barn har ökat det senaste året och är samtidigt en relativt ny företeelse i Torshällas förskolor. Flera förskolor observerar systematiskt barnens kommunikation vid samlingar och måltider, för att kunna fånga och stötta barnens språkutveckling. Pedagogerna tar tillvara på alla naturliga tillfällen till samtal och fyller vardagen med lustfyllda språklekar genom sång, ramsor, sagor och ordlek. Genom temaarbeten upprepas begrepp inom alla olika områden och över tid ges barnen möjlighet att förstå begreppen och även utveckla en fördjupad förståelse av innebörden. Arbetet framåt behöver fokusera på att utveckla stödet för att barnen ska få en god andraspråksinlärning. Insatserna ska ha ett främjande perspektiv och bygga på varje barns styrkor, förmågor och kunskaper. Modersmålet är en viktig utgångspunkt för barnens fortsatta lärande och utveckling. Målet är nått när det i enheternas systematiska kvalitetsarbete beskrivs insatser, resultat, analys och slutsatser som leder till en progression i nyanlända barns språk- och kunskapsutveckling. Pågår Resultat: FÖRSKOLAN - Arbetet pågår. Förskolorna har samtal kring inskolningsstöd och diskuterar vilken typ av kunskap som behövs för att möta nyanlända barn. Några förskolor har inga nyanlända barn i dagsläget, medan andra har flera. Det innebär att det för förskolans del fortfarande finns mycket att lära för att på bästa sätt möta nyanlända barn och stimulera dem i deras lärande. Förskolorna som har nyanlända barn har använt olika lösningar. Medvetet arbete med språkstimulerande aktiviteter i vardagen ger resultat men fortfarande behövs mer kunskap om nyanländas lärande för att skapa så goda förutsättningar som möjligt. Pedagogerna arbetar mycket medvetet med detta men alla språk kan vi inte få hemspråksundervisning i, men barnen lär sig svenska fort. Analys: FÖRSKOLAN - Barn som anländer till Sverige i förskoleåldern, har goda förutsättningar att lära sig svenska språket och nå målen i skolan framåt. Pedagogerna behöver känna sig trygga och veta hur de ska hantera uppdraget kring nyanländas lärande, det behövs kontinuerliga samtal. Förskolorna har olika uppfattningar om vad som är goda förutsättningar när det gäller nyanlända barns lärande, till exempel trygghetsskapande arbete, att stimulera språket genom olika uttrycksformer (musik, sång, rörelse etc.). Samverkan med föräldrar beskrivs också som en framgångsfaktor samt att väcka barnets intresse. Enligt förskolecheferna erbjuds endast modersmålsundervisning i finska. Slutsats: FÖRSKOLAN - Arbetet med att skapa goda förutsättningar för nyanlända barns lärande är på god väg. Antalet nyanlända barn i verksamheten ökar. Det är en utmaning för förskolorna i Torshälla. Det är viktigt att fortsätta ha diskussioner kring hur förskolan arbetar för att ge nyanlända goda förutsättningar. Att ha en gemensam strategi är önskvärt. Det är viktigt att lyfta de goda exemplen och ta tillvara på varandras lärdomar. Det handlar om att skapa rätt förutsättningar utifrån behovet. Det är även viktigt att reflektera över vilket stöd som behövs/krävs. Personalen behöver stärkas på bästa vis, så att de är förberedda när nyanlända barn kommer till förskolan framöver. Arbetet framåt behöver fokusera på att utveckla stödet för att barnen ska få en god andraspråksinlärning. Insatserna ska ha ett främjande perspektiv och bygga på varje barns styrkor, förmågor och kunskaper. Modersmålet är en viktig utgångspunkt för barnens fortsatta lärande och utveckling. Hur påverkas verksamheterna av att de nyanlända barnen inte kan få modersmålsundervisning? Hur mäter vi att det sker en progression i

26 21 (74) Nämndens åtagande nyanlända barns språk- och kunskapsutveckling? Samtliga barn/elev i förskolan och skolan ska stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling. Syftet med åtagandet är att skapa en språk- och kunskapsutvecklande undervisning med högre måluppfyllelse och skolframgång för alla barn/elever oavsett bakgrund. En likvärdig språkutveckling kräver en gemensam policy där hela skolan arbetar för förbättrande förutsättningar. Det innebär att alla lärare och övrig personal måste skapa strategier för att underlätta/möjliggöra för eleverna att utveckla språket maximalt. I läroplanen för grundskolan poängteras språkets betydelse. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Nuläge: I förskoleklass "screenas" alla elevers språkliga medvetenhet en gång på hösten och en gång på våren. Resultatet ligger till grund för det språkutvecklande arbetet i förskoleklass. Barnens språkutveckling går som en röd tråd genom grundskolans alla årskurser, och arbetssätten varierar. I takt med att antalet nyanlända elever ökar har det blivit allt mer synligt att behovet av att utveckla modersmålsstödet i skolan har ökat. Även undervisningen av Svenska A behöver utvecklas och kompetensen förstärkas. I enheternas lokala åtagande ska ett nuläge beskrivas utifrån enheternas systematiska kvalitetsarbete, och ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet för att möta kriterierna nedan. Målet är nått när alla lärare har ett språkutvecklande arbetssätt i undervisningen. Måluppfyllelsen bedöms utifrån följande faktorer i undervisningen, och en gemensam bedömningsmatris behöver tas fram för att synliggöra: - Alla lärare bekräftar och förstärker elevens (flerspråkiga) identitet. - Alla lärare tillvaratar och aktiverar elevernas förförståelse, med det språkliga innehållet i fokus. - Alla /lärare vet hur man bygger upp inlärningen steg för steg: De bistår eleverna samt låter dem hjälpa varandra genom att först göra tillsammans det som de sedan måste kunna själva. - Alla lärare interagerar mycket med sina elever för att kunna utmana dem och undervisa dem på högsta möjliga nivå. - I grundskolan finns samarbete i lärarlaget där man målmedvetet arbetar med att bygga ut skolspråket. Detta syns i att språklärare och ämneslärare samarbetar för att ge eleverna riktad stöttning så att de inte snubblar på det skolrelaterade språket utan istället får hjälp att klara både ämnet och dess specifika terminologi. Pågår Resultat: GRUNDSKOLAN - Språket genomsyrar många av skolans aktiviteter. På låg- och mellanstadiet har respektive skola arbetat med att utveckla arbetsmetoder inom området, läslyftet och läromedelsbyte är två exempel. På högstadiet har arbetet påbörjats som dialog på personalnivå. Analys: GRUNDSKOLAN - På låg- och mellanstadiet används olika arbetssätt på skolorna för att stimulera och utmana eleven i sin språk- och kommunikationsutveckling. Respektive skola har ett medvetet förhållningssätt kring elevers språk- och kommunikationsutveckling och att det pågår ett utvecklingsarbete inom området på skolorna. På högstadiet har inte arbetet prioriterats, anledningen beskrivs vara implementeringen av vklass. Slutsats: GRUNDSKOLAN - Steget mot en likvärdig språkutveckling förutsätter att det finns en gemensam plan/policy för Torshällas skolor. Planen/policyn bör innehålla vad respektive pedagog behöver göra för att uppnå målet (bekräfta och förstärka identitet, tillvarata och aktivera elevens förförståelse, bygga upp inlärningen steg för steg, interagera mycket med eleven). En annan viktig del är att regelbundna samtal inom området genomsyrar verksamheterna, korta och enstaka insatser kan leda till förlorad effekt.

27 22 (74) Utveckla metoder och arbetssätt för att fler barn och unga, samt deras familjer, ska få stöd tidigare. Med fokus på barn 0-13 år. Goda uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning; detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem. Både svensk och internationell forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan vissa förhållanden i uppväxtmiljön och förmågan att skapa sig en positiv framtid. Goda utbildningsresultat har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter, och speciellt för barn och unga i riskmiljöer. Förskolan, skolan, socialtjänsten och Ung fritid tillsammans med andra aktörer som möter barn och unga, har möjligheter att påverka utvecklingen av barns/ungas hälsa och välmående och är därför viktiga hälsofrämjande arenor. Verksamheterna ska utveckla befintlig samverkan och undersöka nya former för samverkan för det förebyggande och främjande arbetet för barn och unga i Torshälla. Arbetet ska fokusera på att utveckla arbetssätt, metoder och stöd som ger fler barn/unga förutsättningar för god måluppfyllelse i skolan och således fortsatt god utveckling och hälsa. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är centralt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer och är därför ett viktigt fokusområde för insatser. Det generella stödet ska ge förutsättningar att upptäcka och ge stöd tidigare till allt fler barn och deras familjer, men även att stärka individernas egen förmåga att välja en hälsosam utveckling för sig själva och sina familjer. Det riktade stödet ska utveckla det förebyggande barn- och ungdomsarbetet med utgångspunkt från SIP samordnad individuell plan. SIP: en ska ge förutsättningar för ett helhetsperspektiv där bilden av barnets och familjens behov delas av alla involverade parter, och stödinsatserna sammantaget ger ett effektivare stöd. Under åren kommer utvecklingen av måluppfyllelsen i skolan och kostnader för vård och behandling gällande barn och unga att följas upp och analyseras. Metod för att kontinuerligt kunna följa utveckling av kvalitet och resultat ska utformas och redovisas i nämndens systematiska kvalitetsarbete. Måluppfyllelse ska bedömas utifrån att metod tagits fram och analys med slutsatser av genomförda insatser visar på utveckling av det främjande och förebyggande arbetet. Nått åtagagandenivån Resultat: FÖRSKOLAN - Förskolan arbetar systematiskt med att utveckla metoder och arbetssätt för att fler barn ska få stöd tidigare. Det finns ett samarbete mellan förskolan, barnhälsoteamet och socialtjänsten. Barnhälsoteamet möter ledningen för förskolan en gång i månaden för den här typen av frågor. Projektet SamAgera är nu avslutat och överfört till ordinarie verksamhet. GRUNDSKOLAN Grundskolan arbetar systematiskt med att utveckla metoder och arbetssätt för att fler elever ska få stöd tidigare. Det finns ett samarbete mellan skolan, elevhälsoteamet och socialtjänsten. Projektet SamAgera är nu avslutat och överfört till ordinarie verksamhet. Enkätresultaten visar att eleverna på låg- och mellanstadiet anser att personalen tar deras synpunkter och åsikter i hög grad på allvar, snittet mellan 3,33 3,66 på en fyragradig skala. När det gäller i vilken omfattning eleverna på låg- och mellanstadiet anser att de får vara med och välja arbetssätt ligger snittet mellan 3,00 3,63). När det gäller huruvida barnen/eleverna trivs på Gökstensskolan ligger helhetsomdömet på 3,3 på en fyragradigskala, på Edvardslundsskolan ligger helhetsomdömet på 3,35. Analys: FÖRSKOLAN - Förskolan har bra beredskap för att i ett tidigt skede identifiera om ett barn behöver stöd. Pedagogerna tar nu stöd av specialpedagog och stöd av chef när det behövs i ett främjande arbete så att alla barn kan får det stöd förskolan kan ge. Samarbetet mellan förskola och socialtjänst har stärkts. Metoder och arbetssätt har utvecklats. Bedömningen är att barnen i Torshälla till stor del har en trygg och hållbar uppväxt, men att det finns grupper och individer som behöver fortsatt mycket stöd i samverkan. GRUNDSKOLAN - Skolorna har bra beredskap för att i ett tidigt skede identifiera om ett barn behöver stöd. Samarbetet mellan skola och socialtjänst har stärkts. Metoder och arbetssätt har utvecklats. Bedömningen är att eleverna i Torshälla till stor del har en trygg och hållbar uppväxt, men att det finns grupper och individer som behöver fortsatt mycket stöd i samverkan. Slutsatser:

28 23 (74) FÖRSKOLAN - Det finns ett behov av att tydliggöra hur barnhälsokedjan ser ut, vad den svaga länken är och vad som behövs, för att tidiga insatser ska komma till. Det är viktigt att berörda (socialtjänsten, specialpedagoger och förskola tillsammans med samordnaren/familjevägledare) samverkar samt ser till helheten och barnets/familjens bästa. GRUNDSKOLAN - Det finns ett behov av att tydliggöra hur elevhälsokedjan ser ut, vad den svaga länken är och vad som behövs, för att tidiga insatser ska komma till. Det är viktigt att berörda (socialtjänsten, specialpedagoger och skola tillsammans med samordnaren/familjevägledare) samverkar samt ser till helheten och elevens/familjens bästa. Antalet barn per personal i förskolan ska närma sig snittet för jämförbara kommuner och ha högst värdet 5,4 våren (BUN, TSN) Sämre värde Resultat: Antalet barn per pedagog var i december ,78. Jämförbara kommuner hade under 2015 värdet 5,3 enligt Skolverkets statistik. Eskilstuna kommun hade i Skolverkets statistik för ,1 barn/pedagog. Nivån för Torshällas förskolor har ökat och är nu högre än snittet för jämförbara kommuner. Analys: Efter sommaren skrivs barn in successivt i förskolan för att fylla de platser som finns efter det att sexåringar lämnat förskolan för förskoleklass. Flertalet platser var återbesatta i december och enbart ett antal ströplatser på vissa förskolor fanns. Antalet barn i december 2016 var 482 (478 dec 2015) 107 barn började i förskoleklass augusti Slutsats: Ur ett ekonomiskt perspektiv är antalet barn som är inskrivna i förskolan för lågt i förhållande till antalet avdelningar och pedagoger då förskolan uppvisar ett stort minusresultat. Ett arbete har inletts för att problematisera hur arbetet i förskolan ska organiseras då barnantalet varierar både över årets månader men även under dagen och veckan. Förskoleknappen kommer att vara ett viktigt verktyg för att följa upp hur stora barngrupperna faktiskt är under dagen då barnens närvaro kan följas dagligen och inte bara vid speciella mätpunkter som tidigare. Förskoleknappen har börjat användas under hösten och det är ännu för tidigt för att dra några slutsatser. Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i grundskola Nära målet Torshällas grundskolor omfattar tre enheter med 1153 elever. Elevantalet totalt har ökat de senaste åren och prognosen visar på en fortsatt ökning. Det innebär att grundskolan behöver fler lokaler. En utbyggnad planeras på Gökstensskolan och på Edvardslundsskolan har förskolan lämnat lokaler till skolan. Utvecklingen inom verksamhetsprocessen är positiv. Bedömningen är att det, trots att skolorna visar ett lägre betygsresultat i jämförelse med föregående år (vårterminens betyg), har skett en positiv utveckling. Det visar sig bland annat i höstterminens betyg i årskurs nio där fler når kunskapskraven i minst 16 ämnen. Samma grupp elever har förbättrat sina resultat från föregående år. Erfarenheten är att betygsresultaten förbättras ytterligare på vårterminen så prognosen är att betygsresultaten kommer bli än bättre för vårterminens betyg i årskurs nio. Skolorna har tagit emot många nyanlända elever som under sin korta tid i Sverige inte ännu lyckats nå kunskapsmålen i samtliga ämnen. Skolorna arbetar systematiskt och målmedvetet med att försöka få fler av dessa elever att få betyg i de ämnen där de tidigare haft undervisning i sitt hemland, men att efter så kort tid som man varit i Sverige få betyg i till exempel svenska som andraspråk är inte möjligt. Antalet nyanlända elever i Torshällas grundskolor ökar och behov finns av ökad kompetens hos skolans medarbetare för att bättre kunna tillgodose deras behov. De lärare som ska ansvara för att eleverna lär sig svenska måste ha specialistkompetens i vad det innebär att lära sig ett nytt språk. De måste ha särskild kunskap om hur andraspråksinlärning går till och veta vilka förutsättningar som är nödvändiga för en gynnsam språk- och

29 24 (74) kunskapsutveckling. Härutöver krävs att även övriga lärare har grundläggande kunskaper när det gäller språk-och kunskapsutvecklande arbetsätt. Alla som undervisar nyanlända elever måste ha kännedom om hur undervisningen kan bedrivas för dem som inte har svenska som modersmål. Redan idag finns svårigheter vid rekrytering av lärare med behörighet och kompetens för undervisning av elever i svenska som andraspråk. Gökstensskolan visar enligt Skolverkets SALSA-värden (där bakgrundsvariabler såsom föräldrars utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund har tagits hänsyn till) att skolan har mycket goda resultat och kompenserar för elever med sämre förutsättningar för resultat i skolan. Skolornas mycket väl fungerande samarbete med socialtjänsten och det utvecklade elevhälsoarbetet bidrar till resultatet. Utveckling av det entreprenöriella lärandet bidrar till ökad måluppfyllelse. Skolornas utvecklade samverkan med det omgivande samhället bidrar till bättre resultat. Processmål 2019 ska 81 procent av alla elever i årskurs nio ha godkänt betyg i alla ämnen. Målnivåer: 2016 når alla mål åk 6: 100 % 2016 når alla mål åk 9: 100 % 2017 åk når alla mål 6: 100 % 2017 når alla mål åk 9: 100 % 2018 åk når alla mål 6: 100 % 2018 når alla mål åk 9: 100 % 2019 når alla mål åk 6: 100 % 2019 når alla mål åk 9: 100 % Utgångsvärde 2015 når alla mål åk 6: 86,9 % Utgångsvärde 2015 når alla mål åk 9: 87 % Bättre än målet I oktober-november varje år offentliggörs Skolverkets statistik över betygsresultaten i Sveriges skolor. Nedanstående redovisning är hämtad därifrån: Andel som nått målen i alla ämnen, inklusive okänd bakgrund Andel behöriga till yrkesförberedande gymnasieprogram Meritvärde Pojkar 80,4 76,2% 82,6 81,0% 205,1 215,2 Flickor 92,3 84,0% ,0% 239,7 230,9 Totalt: 86,4% 80,1% 91,3% 84,5% 222,4 223,1 Resultatet är högre på samtliga parametrar än motsvarande resultat för samtliga kommunala grundskolor Andelen elever som når lägst betyget E i 16 ämnen höstterminen 2016 var 82,35 procent. (66,46 procent för samtliga kommunala grundskolor). Alla elever ska nå målen med skolans arbete och så många som möjligt ska nå de högre betygen (A och/eller B) i årskurs sex och nio. Målnivåer: 2016 når A och/eller B åk 6: 72 % 2016 når A och/eller B åk 9: 75 % 2017 når A och/eller B åk 6: 76 % 2017 når A och/eller B åk 9: 77 % 2018 når A och/eller B åk 6: 78 % 2018 når A och/eller B åk 9: 78 % 2019 når A och/eller B åk 6: 80 % 2019 når A och/eller B åk 9: 80 % Utgångsvärde når A och/eller B åk 6: 68,8 % Utgångsvärde når A och/eller B åk 9: 69,8 %

30 Processmål 25 (74) Sämre än målet Utfall: Nedan visas de totala resultaten för vårterminen 2016, inklusive nyanlända. Resultatet gällande andel elever som nått målen i alla ämnen visar på en försämring i alla årskurser med undantag av årskurs sju, som höjt resultaten. Nära målet Resultatet gällande andelen elever som fått ett eller flera betyg A och B, har ökat för samtliga årskurser. Andel som nått målen i alla ämnen Andel behöriga till yrkesförberedande gymnasieprogram Meritvärde Andel A och B Årskurs 6 Pojkar 80,0% 67,9% 204,9 201,1 60,0% 56,7% Flickor 96,8% 83,7% 221,4 221,1 77,9% 85,7% Totalt 88,4% 75,8% 213,2 211,1 68,9% 71,2% Årskurs 7 Pojkar 77,6% 89,7% 79,6% 88,5% 191,7 208,7 42,9% 62,8% Flickor 82,3% 88,7% 87,1% 90,1% ,5 58,1% 74,6% Totalt 80,2% 89,3% 83,8% 89,3% 208,3 215,8 51,4% 68,5% Årskurs 8 Pojkar 78,3% 72,2% 83,3% 83,3% 202,7 194,6 56,7% 64,8% Flickor 75,0% 76,2% 76,9% 81,0% 196,8 227,3 63,5% 71,4% Totalt 76,8% 74,4% 80,4% 82,1% ,3 59,8% 68,4% Årskurs 9 Pojkar 80,4 77,8% 86,3% 81,0% 168,5 149,1 60,8% 84,1% Flickor 92,3 86,0% 93,8% 88,0% 166,3 176,0 76,9% 82,0% Totalt 87,1% 81,4% 90,5% 84,1% 167,4 158,8 69,8% 83,2% Utifrån höstterminens betyg görs en prognos om höjda resultat inför vårterminen. Alla elever ska uppleva att de har delaktighet och inflytande i verksamheterna. Elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande mäts i årligen återkommande enkäter på en fyragradig skala där fyra är bäst och ett är sämst. Målnivåer: 2016: 3,0 2017: 3,1 2018: 3,2 2019: 3,3 Utgångsvärde: 2,9 Nära målet Utfall: Eleverna i Torshällas skolor har svarat 3,4 på en fyragradig skala på frågeområdet ansvar och inflytande. Resultatet är en förbättring från 2015 (2,91). De yngre eleverna ger högre värden än de äldre eleverna. Eleverna på fritids värderar högre än eleverna på skolan.

31 26 (74) Alla elever ska uppleva att skolan är en trygg plats. Elevernas upplevelse av trygghet mäts i årligen återkommande enkäter på en fyragradig skala där fyra är bäst och ett är sämst. Målnivåer: 2016: 3, : 3,6 2018: 3, : 3,7 Utgångsvärde: 3,4 Nära målet Eleverna i Torshällas skolor har svarat 3,52 på en fyragradig skala på frågeområdet trygghet och trivsel. Resultatet är en förbättring från 2015 (3,4). De yngre eleverna ger högre värde än de äldre eleverna. Eleverna på fritids värderar högre än eleverna på skolan. Nämndens åtagande Andelen elever som når godkänt betyg i alla ämnen ska öka med 3 procentenheter årligen fram till Värdet för våren 2017 ska vara minst 75 procent. (BUN, TSN) Se uppföljning på åtagande nedan. Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan. (KFN, BUN, TSN, KS) Satsningen på läsfrämjande åtgärder för att stimulera flickor och pojkar, från förskolan till årskurs tre, till läsning startar höstterminen Ett stort utvecklingsarbete sker i samverkan mellan barn- och utbildningsnämnden, Torshälla stads nämnd och kultur- och fritidsnämnden för att genomföra arbetet med att öka läslusten för alla flickor och pojkar i Eskilstuna. Lässatsningens effekter på antalet elever som når kunskapsmålen i grundskolan kommer inte kunna utläsas under de första åren, utan när de första eleverna som ingått i satsningen får omdömen och betyg. Genom lässatsningen skapar lärare och annan pedagogisk personal, bibliotekarier samt lästeam inom barn- och utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen möjligheter för alla flickor och pojkar/elever att - Gå in och på olika sätt röra sig i textvärldar där den skrivna texten inte dominerar - Gå in i och på olika sätt röra sig i textvärldar där den skriva texten dominerar - Delta inom ramen för olika medier - Hantera och använda sig av visuella symboler - Kunna tala om sin egen utveckling. Nått åttagandenivån Resultat: FÖRSKOLAN - Arbetet med lässatsningen fortsätter. Biblioteket och Ebelingmuseet har bidragit till att stimulera förskolebarns språkutveckling genom kreativa metoder. Bilioteket har samverkat med barnboksförfattaren Sara Lundberg och Ebelingmuseet i konstprojektet "Min väg är krokig". Sara har under två dagar träffat förskolornas 5-6- åringar samt skolornas förskoleklasser. Efter besöket skapade pedagogerna och barnen "hus". Biblioteket har även arrangerat ett program under våren, "Vilse i bokhyllan" med Teater Skata. Programmet handlade om kända barnboksfigurer som hade ramlat ur sina böcker och behövde barnens hjälp att hitta tillbaka igen. GRUNDSKOLAN - Arbetet med lässatsningen fortsätter. Skolbiblioteken har fyllt på med böcker utifrån lässatsningen. Skolorna diskuterar och provar nya sätt att undervisa kring läsning och språklig utveckling. Analys: FÖRSKOLAN - Förskolorna har ett stort fokus på att stimulera barns läslust och att utveckla barnens läsförståelse vilket återspeglar sig i verksamheterna. De genomförda aktiviteterna visar att barnen involverades som ett led i att stimulera barns språkutveckling på ett lustfyllt sätt.

32 27 (74) Nämndens åtagande Programverksamheten har planerats på ett medvetet sätt för att säkerställa att barnens läslust stimuleras. GRUNDSKOLAN - Skolorna har ett stort fokus på att stimulera barns läslust och att utveckla barnens läsförståelse vilket återspeglar sig i verksamheterna. Slutsats: FÖRSKOLAN - Biblioteket har möjlighet att påverka och inspirera barnen i Torshälla, då samtliga barn kommer i kontakt med verksamheten under sin förskoletid. Utifrån åtagandet görs bedömningen att det är viktigt att programverksamheten framöver medvetet planeras med ett läsfrämjande innehåll i syfte att stimulera elevers läslust. Enligt åtagande ska barnen fritt röra sig i textvärldar, olika media, lära sig använda visuella symboler och kunna tala om sin egen utveckling. Hur har det gjorts? En intressant utveckling skulle vara att barnen är delaktiga i utvecklingen kring lässatsningen och får möjlighet att beskriva vad de vill lära sig utifrån till exempel ett smörgårdsbord med verktyg som stimulerar läslust/läsförståelse. En annan viktig del är att läsningen genomsyrar verksamheterna som en röd tråd, för lång tid mellan insatserna/tillfällena kan leda till förlorad effekt. GRUNDSKOLAN - Läslyftet fortsätter under Skolorna upplever att den kommunala lässatsningen har ändrat karaktär under hösten. En nyckel till förbättrad läsförmåga är just att lyfta vikten av läsning och strategier i alla ämnen. Det är viktigt att det finns en uttalad strategi för hur detta ska ske samt att den kommuniceras till verksamheterna. Flickors och pojkars kunskapsresultat ska förbättras i alla grundskolans ämnen vårterminen (BUN, TSN) Pågår enligt plan Resultat: MELLANSTADIET - På Edvardslundsskolan har 75,9 procent av eleverna i årskurs sex uppnått lägst godkända betyg i sexton ämnen), vilket innebär att måluppfyllelsen ökat jämfört med vårterminen föregående år (78,7 procent). Samtliga elever i årskurs sex blev godkända i simning efter hårt arbete. Endast tre ämnen är inte "gröna" (lägre än 90 procent) vårterminen 2016 jämfört med elva ämnen vårterminen Ämnen där måluppfyllelsen inte är "grön": Matematik (87,04 procent), svenska (90,38 procent) och engelska (90,74 procent). MELLANSTADIET - Gökstensskolan F-6 har arbetat för att eleverna ska uppleva att målen är tydliga samt att de ska få återkoppling; lärarna har haft fokus på förmågor kopplat till bedömning. Fokus har även legat på att ha hög närvaro i skolan samt att få det entrepreprenöriella förhållningssättet att känneteckna arbetet. På Gökstenskolan har 73,3 procent av eleverna i årskurs sex uppnått lägst godkänt betyg i sexton ämnen), vilken innebär att måluppfyllelsen minskat i förhållande till vårterminen föregående år (95,1 procent). Det är nio ämnen som inte är "gröna" vårterminen 2016 jämfört med ett ämne vårterminen Ämnen där måluppfyllelsen inte är "grön": Svenska A (25,00 procent), matematik (83,33 procent), idrott och hälsa (83,33 procent), geografi (89,66 procent), biologi (89,66 procent), fysik (89,66 procent), svenska (92,31 procent), historia (93,10 procent) och kemi (93,10 procent).

33 Nämndens åtagande 28 (74) HÖGSTADIET - Gökstensskolan 7-9 har arbetat för att få det entrepreprenöriella förhållningssättet att kännetecknas i arbetet (exempelvis: projektet Trygga snygga som är en del av arbetet med Torshällas 700-årsjubileum). Fokus har även legat på att utveckla elevhälsans förebyggande och främjande arbete; det har bland annat genomförts trygghetsvandringar. På Gökstensskolan har 89,3 procent av eleverna i årskurs sju uppnått lägst godkänt betyg i sexton ämnen, vilken innebär att måluppfyllelsen ökat i förhållande till vårterminen föregående år (80,2 procent). Det är åtta ämnen som inte är "gröna" vårterminen 2016 jämfört med tolv ämnen vårterminen Ämnen där måluppfyllelsen inte är "grön": Svenska A (36,36 procent), idrott och hälsa (88,59 procent), modersmål (90,91procent), matematik (92,62 procent), engelska (92,62 procent), geografi (93,79 procent), historia (93,79 procent) och biologi (94,52 procent). HÖGSTADIET - På Gökstensskolan har 74,4 procent av eleverna i årskurs åtta uppnått lägst godkänt betyg i sexton ämnen, vilken innebär att måluppfyllelsen minskat i förhållande till vårterminen föregående år (76,8 procent). Måluppfyllelsen i årskurs åtta på Gökstensskolan vårterminen 2016 är likvärdig jämfört med vårterminen Det är femton ämnen som inte är "gröna" vårterminen 2016 jämfört med fjorton ämnen vårterminen Ämnen där måluppfyllelsen inte är "grön": Svenska A (43,75 procent), idrott och hälsa (82,91 procent), modersmål (83,33 procent), engelska (85,47 procent), biologi (87,61 procent), matematik (88,89 procent), fysik (89,29 procent), kemi (90,99 procent), teknik (91,59 procent), samhällskunskap (92,04 procent), historia (92,59 procent), religion (92,86 procent), slöjd (92,86 procent), svenska (93,07 procent) och geografi 93,74 procent).

34 Nämndens åtagande 29 (74) HÖGSTADIET - På Gökstensskolan har 81,4 procent av eleverna i årskurs nio uppnått lägst godkända betyg i 16 ämnen, vilket innebär att måluppfyllelsen ligger på en lägre nivå än vårterminen föregående år (87,1 procent). Skolan har under de senaste åren tagit emot en stor andel nyanlända elever. Det är svårt att hinna nå alla skolans kunskapsmål på kort tid när man kommer till ett nytt land. Om man exkluderar de elever som varit i Sverige kortare tid än fyra år visar måluppfyllelsen att 90 procent av eleverna når målen i sexton ämnen (91,7 procent 2015). En sammanställning av måluppfyllelse exklusive de elever som varit kortare tid i Sverige än fyra år visar att måluppfyllelsen i årskurs nio på Gökstensskolan vårterminen 2016 ökat jämfört med vårterminen 2015 (det är nio ämnen som inte är "gröna" vårterminen 2016 jämfört med tretton ämnen vårterminen 2015). Ämnen där måluppfyllelsen inte är "grön" (för samtliga elever): Svenska A (47,37 procent), idrott och hälsa (88,29 procent), engelska (89,38 procent), matematik (89,38 procent), biologi (80,00 procent), geografi (93,27 procent), religion (92,08 procent), biologi (94,29 procent) och modersmål (90 procent). Andelen behöriga elever till gymnasiet är 84,1procent (inkl. nyanlända), i kommunen ligger snittet på 71,6 procent. Det är en försämring från vårterminen 2015 då 90,5 procent av samtliga elever var behöriga till gymnasiet (hela Eskilstuna 79,6 procent). Andelen elever som var behöriga till gymnasiet exklusive elever som varit kortare tid än fyra år i Sverige var 93 procent (hela Eskilstuna 85 procent) vilket är en försämring jämfört med 2015 då 95,4 procent var behöriga till gymnasiet (hela Eskilstuna 84,4 procent).

35 Nämndens åtagande 30 (74) Analys: Både på mellanstadiet och på högstadiet genomförs aktiviteter/insatser för att försöka höja måluppfyllelsen. Vi bör ha i åtanke att det har kommit ett antal nyanlända elever till skolorna, vilket påverkar resultatet. MELLANSTADIET - Måluppfyllelsen vårterminen 2016 har minskat för Gökstensskolan i jämförelse med vårterminen Gökstenskolan kommer att fortsätta prioritera specialundervisningen under hösten. Statistiken vi har fått från barn- och utbildningsförvaltningen är svår att tyda/förstå när det gäller Edvardslundsskolan. Efter en fördjupad analys tillsammans med rektor tror vi att det beror på att det är olika barn som inte har godkänt i de olika ämnena samt att eleverna med anpassad studiegång finns med i den ena mätningen och inte den andra. Det finns ingen siffra på svenska A för Edvardslundsskolan. HÖGSTADIET - Måluppfyllelsen vårterminen 2016 har ökat i årskurs sju och årskurs nio i förhållande till vårterminen 2015, men minskat i årskurs åtta. Gökstensskolan 7-9 har kartlagt vad som fungerat bra/mindre bra och dokumenterat ett antal utvecklingsområden för respektive ämne. Gökstensskolan kommer fortsätta följa upp pojkars och flickors resultat samt arbeta med att tyda och analysera resultatet. Slutsats: I årskurs 7-9 följs måluppfyllelse upp ämnesvis i det systematiska kvalitetsarbetet och det som påverkar resultaten analyseras. Den uppföljningen sker inte på samma sätt inom årskurs 1-6 och behöver utvecklas. Skolorna behöver fortsätta med arbetet för att kunna vidta rätt åtgärder så att resultaten kan förbättras. Statistiken vi fått från barn- och utbildningsförvaltningen över måluppfyllelse motsvarar informationen vi behöver för att följa upp nämndens åtagande fullt ut. Statistiken är uppdelad i andelen elever som uppnår lägst betyget godkänt i sexton ämnen samt hur det ser ut på varje skola utifrån respektive ämne. För en del elever innebär sexton ämnen alla ämnen men de elever som har till exempel modersmålsundervisning har flera ämnen. Vi behöver reflektera över vad vi mäter, varför vi gör det och vad vi vill få ut av det vi mäter. Kunskapsresultat/omdömen för elever i åk F-5 har inte redovisats eftersom det inte går att få ut på något bra/enkelt sätt. Fritidshemmens/öppna fritidsverksamheterna uppdrag för att stödja eleverna lärande och utveckling ska synliggöras och förtydligas i enheternas lokala verksamhetsplaner. Fritidshemmen och de öppna fritidsverksamheterna ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Såväl fritidshemmen som de öppna fritidsverksamheterna ska genom utbildning/pedagogisk verksamhet komplettera utbildningen i grundskolan. Det är fritidspedagogernas och övrig fritidshemspersonals ansvar, att med stöd av läroplanen och de allmänna råden, utforma en lämplig helhet för fritidshemmets uppdrag i samverkan med förskoleklass och skola. Verksamheterna ska synliggöras i de lokala verksamhetsplanerna och följas upp i den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen. Nuläge: Resultaten från elevenkäterna visar 3,4 på en fyragradigskala, på frågeområdet

36 31 (74) Nämndens åtagande utveckling och lärande, vilket är något sämre än 2014 (3,49). Resultatet för föräldraenkäten visar 3,2 på en fyragradigskala vilket är något högre än 2014 (3,07). Motsvarande värde gällande området trygghet och trivsel på fritidshemmen är 3,62 på en fyragradigskala, vilket är något bättre än 2014 (3,51). Resultatet för föräldraenkäten visar 3,59 på en fyragradigskala vilket är något högre än 2014 (3,4). Samtlig personal på fritidshemmen och i förskoleklass i Torshällas skolor påbörjade, hösten 2014, en utbildning kring fritidshemmens verksamheter och kvalitet. Utbildningen avslutades i maj, och en planerad fortsättning finns för Utbildningen har bland annat omfattat projektarbete för att utveckla verksamheten, med utgångspunkt från de nya allmänna råden. Målet är nått när det inom ramen för enheternas systematiska kvalitetsarbete definieras och synliggörs hur fritidshemmens verksamhet har utformats för att komplettera utbildningen i f-klass och grundskolan, samt hur verksamheten har utformats för att stimulera elevernas utveckling och lärande och skapat förutsättningar för berikande fritid, utifrån en helhetssyn på eleven. Nått åtagandenivån Resultat: Fritidshemmens lärande uppdrag är känt i verksamheterna och det görs ett gott arbete på fritidshemmen redan idag för att stödja elevernas lärande och utveckling. Uppdraget har tydliggjorts och förtydligats i skolornas lokala åtaganden. Analys: Arbetet kring fritidshemmens lärande uppdrag ser olika ut för de olika skolorna och för de olika avdelningarna på skolorna. Slutsats: Bedömningen är att fritidshemmen/öppna verksamheterna har nått åtagandenivån. Ett nästa steg för att höja ribban ytterligare, är att ta fram en dokumenterad strategi för hur fritidshemmens verksamhet ska utformas för att komplettera utbildningen i förskoleklass och grundskolan. Det bör även framgå hur verksamheten har utformats för att stimulera elevernas utveckling och lärande och skapat förutsättningar för berikande fritid, utifrån en helhetssyn på eleven. Samtliga barn/elev i förskolan och skolan ska stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling. Syftet med åtagandet är att skapa en språk- och kunskapsutvecklande undervisning med högre måluppfyllelse och skolframgång för alla barn/elever oavsett bakgrund. En likvärdig språkutveckling kräver en gemensam policy där hela skolan arbetar för förbättrande förutsättningar. Det innebär att alla lärare och övrig personal måste skapa strategier för att underlätta/möjliggöra för eleverna att utveckla språket maximalt. I läroplanen för grundskola poängteras språkets betydelse. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Nuläge: I förskoleklass "screenas" alla elevers språkliga medvetenhet en gång på hösten och en gång på våren. Resultatet ligger till grund för det språkutvecklande arbetet i förskoleklass. Barnens språkutveckling går som en röd tråd genom grundskolans alla årskurser, och arbetssätten varierar. I takt med att antalet nyanlända elever ökar har det blivit allt mer synligt att behovet av att utveckla modersmålsstödet i skolan har ökat. Även undervisningen av svenska A behöver utvecklas och kompetensen förstärkas. I enheternas lokala åtagande ska ett nuläge beskrivas utifrån enheternas systematiska kvalitetsarbete, och ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet för att möta kriterierna nedan. Målet är nått när alla lärare har ett språkutvecklande arbetssätt i undervisningen. Måluppfyllelsen bedöms utifrån följande faktorer i undervisningen, och en gemensam bedömningsmatris behöver tas fram för att synliggöra: - Alla lärare bekräftar och förstärker elevens (flerspråkiga) identitet. - Alla lärare tillvaratar och aktiverar elevernas förförståelse, med det språkliga innehållet i fokus. - Alla /lärare vet hur man bygger upp inlärningen steg för steg: De bistår eleverna samt låter dem hjälpa varandra genom att först göra tillsammans det som de sedan måste kunna själva. - Alla lärare interagerar mycket med sina elever för att kunna utmana dem och undervisa dem på högsta möjliga nivå.

37 32 (74) Nämndens åtagande - I grundskolan finns samarbete i lärarlaget där man målmedvetet arbetar med att bygga ut skolspråket. Detta syns i att språklärare och ämneslärare samarbetar för att ge eleverna riktad stöttning så de inte snubblar på det skolrelaterade språket utan istället får hjälp att klara både ämnet och dess specifika terminologi. Pågår Resultat: GRUNDSKOLAN - Språket genomsyrar många av skolans aktiviteter. På låg- och mellanstadiet har respektive skola arbetat med att utveckla arbetsmetoder inom området, läslyftet och läromedelsbyte är två exempel. På högstadiet har arbetet påbörjats som dialog på personalnivå. Analys: GRUNDSKOLAN - På låg- och mellanstadiet används olika arbetssätt på skolorna för att stimulera och utmana eleven i sin språk- och kommunikationsutveckling. Respektive skola har ett medvetet förhållningssätt kring elevers språk- och kommunikationsutveckling och att det pågår ett utvecklingsarbete inom området på skolorna. På högstadiet har inte arbetet prioriterats, anledningen beskrivs vara implementeringen av vklass. Slutsats: GRUNDSKOLAN - Steget mot en likvärdig språkutveckling förutsätter att det finns en gemensam plan/policy för Torshällas skolor. Planen/policyn bör innehålla vad respektive pedagog behöver göra för att uppnå målet (bekräfta och förstärka identitet, tillvarata och aktivera elevens förförståelse, bygga upp inlärningen steg för steg, interagera mycket med eleven). En annan viktig del är att regelbundna samtal förs inom området och genomsyrar verksamheterna, korta och enstaka insatser kan leda till förlorad effekt. Goda förutsättningar för nyanlända elevers lärande i linje med förändringar i skollagen ska skapas. Den 1 januari 2016 kommer nya regler gällande nyanlända elevers skolgång att införas. Det nya regelverket kräver att en nyanländ elevs kunskaper bedöms. Bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. Det är skolans ansvar att kartlägga elevers förmågor och kunskaper i förhållande till de kunskapskrav som minst ska uppnås. Skolan ska kartlägga elevers kunskaper i olika ämnen och följa upp kunskapsutvecklingen. Bestämmelserna om rätt till extra anpassningar och särskilt stöd gäller på samma sätt som för andra elever. Framgångsfaktorer enligt forskningen: - ett tillåtande arbetsklimat - kollegialt lärande - formativ bedömning - pedagogiskt ledarskap - inkludering - specialistkompentens i hur andraspråksinlärning går till - alla lärare har ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Antalet nyanlända elever har ökat det senaste året och är samtidigt en relativt ny företeelse i Torshällas skolor. På Gökstensskolan finns en förberedelseklass för årskurs 7-9 medan elever i årskurs F-6 kommer direkt ut i ordinarie klasser både på Edvardslundsskolan och Gökstensskolan, med varierat stöd och studiehandledning på modersmålet. Betygsresultaten visar en bristande måluppfyllelse i svenska A men också att flera elever efter relativt kort tid klarar av att delta i ordinarie undervisning i varierad omfattning. Fokus under 2016 bör vara att arbeta fram en fungerande process kring mottagande, kartläggning av nyanlända elevers kunskaper i samtliga ämnen samt bedömning för placering i adekvat årskurs och klass. Processen bör beskrivas och dokumenteras. Även insatser för extra anpassningar och särskilt stöd behöver utvecklas för att möta de behov som eleverna har till följd av bristande kunskaper i svenska. Insatserna ska ha ett främjande perspektiv och bygga på varje elevs styrkor, förmågor och kunskaper. Detta utvecklingsarbete bör resultera i en verktygslåda med en variation på insatser som kan möta de olika behov som eleverna har. Målet är nått när det finns en dokumenterad process för mottagandet av nyanlända elever som motsvarar de lagkrav som ställs från och med 1 januari 2016, samt att det i enheternas

38 33 (74) Nämndens åtagande systematiska kvalitetsarbete beskrivs insatser, resultat, analys och slutsatser som leder till en progression i nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Pågår Resultat: GRUNDSKOLAN Arbetet pågår. Arbetet med att ta fram en fungerande process kring mottagande, kartläggning av nyanlända elevers kunskaper i samtliga ämnen samt bedömning för placering i adekvat årskurs och klass, har påbörjats. Insatserna ser lite olika ut. Edvardslundsskolan har en plan som följs vid mottagandet av en nyanländ elev och all personal har fått fortutbildning angående arbetet med nyanlända. Gökstensskolan har arbetat med att utveckla metoder för att öka andelen elever som når målen i svenska A och svenska som andraspråk. Analys: GRUNDSKOLAN Skollagen kräver att en nyanländ elevs kunskaper bedöms samt att bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs/undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. Det framgår inte hur skolorna arbetar med detta i dag. Edvardslundsskolan har fått en gemensam fortbildning vilket underlättar arbetet framåt och ger samsyn. Skolan har även en plan inför mottagandet, men behöver utveckla den och dokumentera hela processen. Gökstenskolan behöver dokumentera processen så att den synliggörs samt för att ge samma förutsättningar till de nyanlända som kommer. Enligt den senaste statistiken har antalet elever som uppfyller svenska minskat i årskurs sex-åtta, en orsak skulle kunna vara att antalet nyanlända elever har ökat. I årskurs nio är antalet nyanlända elever oförändrat och måluppfyllelsen har ökat från 37,5 procent till 62,5 procent. Slutsats: GRUNDSKOLAN Skolorna behöver säkerställa att de uppfyller kraven enligt skollagen, arbetet bör prioriteras Fokus under 2017 bör vara att arbeta fram en fungerande process kring mottagande, kartläggning av nyanlända elevers kunskaper i samtliga ämnen samt bedömning för placering i adekvat årskurs och klass. Processen bör beskrivas och dokumenteras. Skolorna kan bli bättre på att hänvisa till framgångsfaktorer enligt forskning när det gäller att ge nyanlända elever goda förutsättningar, exempelvis kollegialt lärande, tillåtande arbetsklimat, inkludering etc. Utveckla metoder och arbetssätt för att fler barn och unga, samt deras familjer, ska få stöd tidigare. Med fokus på barn 0-13 år. Goda uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning; detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem. Både svensk och internationell forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan vissa förhållanden i uppväxtmiljön och förmågan att skapa sig en positiv framtid. Goda utbildningsresultat har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter, och speciellt för barn och unga i riskmiljöer. Förskolan, skolan, socialtjänsten och Ung fritid tillsammans med andra aktörer som möter barn och unga, har möjligheter att påverka utvecklingen av barns/ungas hälsa och välmående och är därför viktiga hälsofrämjande arenor. Verksamheterna ska utveckla befintlig samverkan och undersöka nya former för samverkan för det förebyggande och främjande arbetet för barn och unga i Torshälla. Arbetet ska fokusera på att utveckla arbetssätt, metoder och stöd som ger fler barn/unga förutsättningar för god måluppfyllelse i skolan och således fortsatt god utveckling och hälsa. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är centralt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer och är därför ett viktigt fokusområde för insatser. Det generella stödet ska ge förutsättningar att upptäcka och ge stöd tidigare till allt fler barn och deras familjer, men även att stärka individernas egen förmåga att välja en hälsosam utveckling för sig själva och sina familjer. Det riktade stödet ska utveckla det förebyggande barn- och ungdomsarbetet med utgångspunkt från SIP samordnad individuell plan. SIP: en ska ge förutsättningar för ett helhetsperspektiv där bilden av barnets och familjens behov delas av alla involverade parter, och stödinsatserna sammantaget ger ett effektivare stöd. Under åren kommer utvecklingen av måluppfyllelsen i skolan och kostnader för vård och behandling gällande barn och unga att följas upp och analyseras.

39 34 (74) Nämndens åtagande Metod för att kontinuerligt kunna följa utveckling av kvalitet och resultat ska utformas och redovisas i nämndens systematiska kvalitetsarbete. Måluppfyllelse ska bedömas utifrån att metod tagits fram och analys med slutsatser av genomförda insatser visar på utveckling av det främjande och förebyggande arbetet. Nått åtagagandenivån Resultat: FÖRSKOLAN - Förskolan arbetar systematiskt med att utveckla metoder och arbetssätt för att fler barn ska få stöd tidigare. Det finns ett samarbete mellan förskolan, barnhälsoteamet och socialtjänsten. Barnhälsoteamet möter ledningen för förskolan en gång i månaden för den här typen av frågor. Projektet SamAgera är nu avslutat och överfört till ordinarie verksamhet. GRUNDSKOLAN Grundskolan arbetar systematiskt med att utveckla metoder och arbetssätt för att fler elever ska få stöd tidigare. Det finns ett samarbete mellan skolan, elevhälsoteamet och socialtjänsten. Projektet SamAgera är nu avslutat och överfört till ordinarie verksamhet. Enkätresultaten visar att eleverna på låg- och mellanstadiet anser att personalen tar deras synpunkter och åsikter i hög grad på allvar, snittet mellan 3,33 3,66 på en fyragradig skala. När det gäller i vilken omfattning eleverna på låg- och mellanstadiet anser att de får vara med och välja arbetssätt ligger snittet mellan 3,00 3,63. När det gäller huruvida barnen/eleverna trivs på Gökstensskolan ligger helhetsomdömet på 3,3 på en fyragradig skala, på Edvardslundsskolan ligger helhetsomdömet på 3,35. Analys: FÖRSKOLAN - Förskolan har bra beredskap för att i ett tidigt skede identifiera om ett barn behöver stöd. Pedagogerna tar nu stöd av specialpedagog och stöd av chef när det behövs i ett främjande arbete så att alla barn kan får det stöd förskolan kan ge. Samarbetet mellan förskola och socialtjänst har stärkts. Metoder och arbetssätt har utvecklats. Bedömningen är att barnen i Torshälla till stor del har en trygg och hållbar uppväxt, men att det finns grupper och individer som behöver fortsatt mycket stöd i samverkan. GRUNDSKOLAN - Skolorna har bra beredskap för att i ett tidigt skede identifiera om ett barn behöver stöd. Samarbetet mellan skola och socialtjänst har stärkts. Metoder och arbetssätt har utvecklats. Bedömningen är att eleverna i Torshälla till stor del har en trygg och hållbar uppväxt, men att det finns grupper och individer som behöver fortsatt mycket stöd i samverkan. Slutsatser: FÖRSKOLAN - Bedömningen är att barn med särskilda behov fångas upp och får hjälp i tidigt skede. Pedagogerna signalerar vid minsta oro. Det finns ett uttalat samarbete mellan förskolepersonal, förskolechefer, specialpedagog, socialtjänst och familjecentralen i arbetet med stödjande insatser till barn i behov. Det finns ett behov av att tydliggöra hur barnhälsokedjan ser ut, vad den svaga länken är och vad som behövs, för att tidiga insatser ska komma till. Det är viktigt att berörda (socialtjänsten, specialpedagoger och förskola tillsammans med samordnaren/familjevägledare) samverkar samt ser till helheten och barnets/familjens bästa. GRUNDSKOLAN - Bedömningen är att elever med särskilda behov fångas upp och får hjälp i tidigt skede. Det finns ett behov av att tydliggöra hur elevhälsokedjan ser ut, vad den svaga länken är och vad som behövs, för att tidiga insatser ska komma till. Det är viktigt att berörda (socialtjänsten, specialpedagoger och skola tillsammans med samordnaren/familjevägledare) samverkar samt ser till helheten och elevens/familjens bästa.

40 Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster 35 (74) Nämndens åtagande Kommunen kraftsamlar gemensamt för bättre stöd till barn, ungdomar och vuxna med komplexa behov. (KS, BUN, SN, TSN, VON) Målet är att genom gemensamma vårdplaneringar förenkla för de som har komplexa vårdbehov, men också skapa effektivitet och bättre hållbara lösningar. Fler är i behov av intensiva insatser. Detta påverkar myndighetens utrednings- och uppföljningstider, ökar köerna till boenden och kostnaderna. Arbetssätt och metoder behöver utvecklas. För att erbjuda god och effektiv vård på hemmaplan för personer med komplexa behov är det nödvändigt med tät samverkan med myndigheter, landstinget, organisationer och föreningar. Pågår Resultat: Representanter från Socialtjänsten i Torshälla deltar i arbetet för att kraftsamla kring denna målgrupp på olika nivåer inom Eskilstuna kommun och i samverkan med landstinget. En samlad mottagningsfunktion har skapats i Eskilstuna för att på ett effektivare och mer ändamålsenligt sätt möta upp brukare i behov av stöd från flera förvaltningar. Ett gemensamt samråd och beslutsfunktion EskiI-barn" har skapats över förvaltningsgränser för att bättre tillgodose barn/ungas behov av komplexa insatser. I Torshälla finns sedan tidigare en fungerande mottagningsfunktion inom hela socialtjänstområdet (förutom LSS). Analys: Arbetet pågår övergripande och former har utvecklats. Slutsats: Det är för tidigt att utvärdera effekterna och arbetet kommer att följas under Samtliga nämnder och bolag deltar i det koncerngemensamma arbetet med verkställandet av den nya strategin för en god och jämlik folkhälsa. (KS, alla nämnder och bolag) Målet är att minska skillnaderna i hälsa och samtidigt öka trygghet, delaktighet och demokrati genom att verkställa den nya strategin för god och jämlik hälsa. Det innebär bland annat arbete i form av socioekonomiska beräkningar, stadsdelsutveckling, ANDT (alkohol, narkotika, doping, tobak) och fortsatt arbete med mötesplatser i stadsdelar, kompensatoriskt genom aktiv kulturoch fritidsverksamhet och bostadssociala åtgärder. Pågår Resultat: Remissarbetet med Eskilstuna kommuns plan för folkhälsa och social uthållighet har pågått under året. Olika insatser genomförs inom nämndens verksamhetsområden. Analys: Torshälla stads nämnd har antagit folkhälsomål tidigare och arbetet i förvaltningen har pågått och pågår utifrån dessa. Slutsats: Arbetet genomförs i linje med planering och åtaganden införs i verksamhetsplan Ge stöd och vård till barn och unga Sämre än målet Andel barn och unga i behov av socialtjänstens stöd är fortsatt högt och i samma nivå som Utredningstiderna har minskat. Rekryteringen och introduktionen av nya medarbetare har fungerat bra så enheten har full bemanning inför hösten. Bedömningen är att utredningar kommer att vara genomförda inom tidsramen resten av året. Uppföljningar av insatser i familjehem och på institution för barn/unga har genomförts och dokumenterats. Barnsamtal samt risk- och skyddsbedömningar är genomförda. Utvecklingen av socialtjänstens samarbete med skola, förskola och familjecentral visar på större möjligheter till tidigt stöd och hjälp till självhjälp för föräldrar och barn. Fortfarande kan konstateras ett stort behov av vård i familjehem och på institution.

41 Processmål 2019 ska 80 procent av barn, unga och föräldrar vara nöjda med pågående och genomförda insatser avseende stöd och vård till barn och unga. 36 (74) Målnivåer: 2016: 68 % 2017: 72 % 2018: 76 % 2019: 80 % Inget resultat att redovisa. Utfall: Ingen NKI-mätning genomfördes inom IFO socialtjänsten i Torshälla NKIundersökning bör planeras och genomföras gemensamt inom alla likartade verksamheter i kommunen för att få ett jämförbart och statistisk säkerställt material är 70 procent av alla barn, unga och föräldrar som har kontakt med myndighetsutövning nöjda. Målnivåer: 2016: 56 % 2017: 60 % 2018: 64 % 2019: 70 % Inget resultat att redovisa. Utfall: NKI-mätning genomfördes inte inom IFO socialtjänsten i Torshälla NKIundersökning bör planeras och genomföras gemensamt inom alla likartade verksamheter i kommunen för att få ett jämförbart och statistisk säkerställt material. Öka andelen familjehemsplacerade barn och unga med en fungerande skolgång. Målnivåer: 2016: 85 % 2017: 90 % 2018: 95 % 2019: 100 % Uppnått åtagandenivå Utfall: Stickprov genomförda och samtliga placerade barn/unga hade en fungerande skolgång. Självständigheten ska öka och vårdbehovet minska i form av vårddygn på institution, exkl. ensamkommande flyktingbarn på Eskilstunas HVB-hem. Målnivåer: 2016: : : : 85 Utgångsvärde:109 Sämre än målet Utfall: Behovet av vård på institution för unga i Torshälla har ökat jämfört med 2014 och 2015, dock med en vikande trend under andra halvan av Trots fler vårddygn har kostnaden minskat jämfört med Inflödet vad gäller barn/unga med behov av stöd från socialtjänsten är fortsatt högt, men har inte fortsatt att öka. Torshällas socialtjänst fortsätter använda hemmaplansvård i första hand och använder i dagsläget mer än 10 procent av Socialförvaltningens hemmaplansvård. Familjehemsplacering används i andra hand, men då vårdbehovet ökat anlitas allt fler kontrakterade familjehem vilket också medför ökade kostnader för familjehemsvården. Antalet vårddygn i familjehem har stadigt ökat under 2016 medan institutionsvården minskat. Antal vårddygn på institution 2016 jämfört med 2015 och 2014

42 Processmål 37 (74) Nämndens åtagande Utveckla metoder och arbetssätt för att fler barn och unga, samt deras familjer, ska få stöd tidigare. Med fokus på barn 0-13 år. Goda uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning. Detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem. Både svensk och internationell forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan vissa förhållanden i uppväxtmiljön och förmågan att skapa sig en positiv framtid. Goda utbildningsresultat har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter, och speciellt för barn och unga i riskmiljöer. Förskolan, skolan, socialtjänsten och Ung fritid tillsammans med andra aktörer som möter barn och unga, har möjligheter att påverka utvecklingen av barns/ungas hälsa och välmående och är därför viktiga hälsofrämjande arenor. Verksamheterna ska utveckla befintlig samverkan och undersöka nya former för samverkan för det förebyggande och främjande arbetet för barn och unga i Torshälla. Arbetet ska fokusera på att utveckla arbetssätt, metoder och stöd som ger fler barn/unga förutsättningar för god måluppfyllelse i skolan och således fortsatt god utveckling och hälsa. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är centralt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer och är därför ett viktigt fokusområde för insatser. Det generella stödet ska ge förutsättningar att upptäcka och ge stöd tidigare till allt fler barn och deras familjer, men även att stärka individernas egen förmåga att välja en hälsosam utveckling för sig själva och sina familjer. Det riktade stödet ska utveckla det förebyggande barn- och ungdomsarbetet med utgångspunkt från SIP samordnad individuell plan. SIP: en ska ge förutsättningar för ett helhetsperspektiv där bilden av barnets och familjens behov delas av alla involverade parter, och stödinsatserna sammantaget ger ett effektivare stöd. Under åren kommer utvecklingen av måluppfyllelsen i skolan och kostnader för vård och behandling gällande barn och unga att följas upp och analyseras. Metod för att kontinuerligt kunna följa utveckling av kvalitet och resultat ska utformas och redovisas i nämndens systematiska kvalitetsarbete. Måluppfyllelse ska bedömas utifrån att metod tagits fram och analys med slutsatser av genomförda insatser visar på utveckling av det främjande och förebyggande arbetet. Nått åtagagandenivån Resultat: FÖRSKOLAN - Förskolan arbetar systematiskt med att utveckla metoder och arbetssätt för att fler barn ska få stöd tidigare. Det finns ett samarbete mellan förskolan, barnhälsoteamet och socialtjänsten. Barnhälsoteamet som möter ledningen för förskolan en gång i månaden för den här typen av frågor. Projektet SamAgera är nu avslutat och överfört till ordinarie verksamhet.

43 38 (74) Nämndens åtagande GRUNDSKOLAN Grundskolan arbetar systematiskt med att utveckla metoder och arbetssätt för att fler elever ska få stöd tidigare. Det finns ett samarbete mellan skolan, elevhälsoteamet och socialtjänsten. Projektet SamAgera är nu avslutat och överfört till ordinarie verksamhet. Enkätresultaten visar att eleverna på låg- och mellanstadiet anser att personalen tar deras synpunkter och åsikter i hög grad på allvar, snittet mellan 3,33 3,66 på en fyragradig skala. När det gäller i vilken omfattning eleverna på låg- och mellanstadiet anser att de får vara med och välja arbetssätt ligger snittet mellan 3,00 3,63. När det gäller huruvida barnen/eleverna trivs på Gökstensskolan ligger helhetsomdömet på 3,3 på en fyragradig skala, på Edvardslundsskolan ligger helhetsomdömet på 3,35. Analys: FÖRSKOLAN - Förskolan har bra beredskap för att i ett tidigt skede identifiera om ett barn behöver stöd. Pedagogerna tar nu stöd av specialpedagog och stöd av chef när det behövs i ett främjande arbete, så att alla barn kan får det stöd förskolan kan ge. Samarbetet mellan förskola och socialtjänst har stärkts. Metoder och arbetssätt har utvecklats. Bedömningen är att barnen i Torshälla till stor del har en trygg och hållbar uppväxt, men att det finns grupper och individer som behöver fortsatt mycket stöd i samverkan. GRUNDSKOLAN - Skolorna har bra beredskap för att i ett tidigt skede identifiera om ett barn behöver stöd. Samarbetet mellan skola och socialtjänst har stärkts. Metoder och arbetssätt har utvecklats. Bedömningen är att eleverna i Torshälla till stor del har en trygg och hållbar uppväxt, men att det finns grupper och individer som behöver fortsatt mycket stöd i samverkan. Slutsatser: FÖRSKOLAN - Bedömningen är att barn med särskilda behov fångas upp och får hjälp i tidigt skede. Pedagogerna signalerar vid minsta oro. Det finns ett uttalat samarbete mellan förskolepersonal, förskolechefer, specialpedagog, socialtjänst och familjecentralen i arbetet med stödjande insatser till barn i behov. Det finns ett behov av att tydliggöra hur barnhälsokedjan ser ut, vad den svaga länken är och vad som behövs, för att tidiga insatser ska komma till. Det är viktigt att berörda (socialtjänsten, specialpedagoger och förskola tillsammans med samordnaren/familjevägledare) samverkar samt ser till helheten och barnets/familjens bästa. GRUNDSKOLAN - Bedömningen är att elever med särskilda behov fångas upp och får hjälp i tidigt skede. Det finns ett behov av att tydliggöra hur elevhälsokedjan ser ut, vad den svaga länken är och vad som behövs, för att tidiga insatser ska komma till. Det är viktigt att berörda (socialtjänsten, specialpedagoger och skola tillsammans med samordnaren/familjevägledare) samverkar samt ser till helheten och elevens/familjens bästa. Insatser för att minska återaktualisering av flickor och pojkar som genomgått vård ska genomföras. (SN, TSN) Målet är att minska antalet som återaktualiseras efter att de genomgått vård genom att erbjuda effektfull vård, och vid behov, eftervård. Återaktualiseringar följs systematiskt upp, utfallet värderas i förhållande till tidigare år och riket. Pågår enligt plan Analys: Året inleddes med försenade utredningar, i slutet av året håller sig utredningarna inom lagstadgad ram 120 dagar. Rekryteringarna har varit framgångsrika och bemanningen är fulltalig Internkontrollen visar att 100 procent av de familjehemsplacerade barnen har en fungerande skolgång. Samtliga socialsekreterare i Torshälla har genomgått den nya BBIC-utbildningen. Enhetens kompetensutvecklingsplaner har reviderats och alla socialsekreterare har en individuell kompetensutvecklingsplan. För att minska återaktualisering av flickor och pojkar, som genomgått vård, krävs att utredningsarbetet är rättssäkert och håller god kvalitet. Framgångsfaktorerna har varit att behoven identifierats och matchats av insatser som följts upp och utvärderats. Teamledare har regelbundna ärendegenomgångar med alla socialsekreterare för att stötta i prioriteringar och följa upp rättsäkerheten i handläggningen, vilket bedöms ha varit ett gott stöd. Utvecklare/metodstödjaren som anställdes i mars med medel från kommunens "verktygslåda" har arbetat fram en introduktionsplan som tillämpats i introduktionen av nyanställda för enheten med gott resultat. Slutsats: Förbättring uppnåtts vad gäller utredningstider, rekrytering, introduktion och fortbildning i BBIC. Arbetet med metodutveckling är ett ständigt pågående arbete inom ramen för systematiskt kvalitetsarbete. Statistik för att visa antal återaktualiseringar har inte tagits fram i slutat av året. (TSN)

44 39 (74) Ge stöd och vård till vuxna Arbetet med att ge stöd och vård till vuxna på hemmaplan har utvecklats genom mer uppsökandeverksamhet, stöd i att söka och få insatser utifrån behov. Enkäter som genomförts visar upplevd hög delaktighet och gott bemötande. Utredningsarbetet för att finna en verksam individuell insats har förbättrats. Andelen vuxna som beretts vård inom familjehem eller institution har minskat stadigt under året. Kostnaderna per vårddygn uppgår i genomsnitt kr under 2016, en minskning sedan Processmål 2019 ska 90 procent av brukarna inom individ- och familjeomsorgen vara nöjda med pågående och genomförda insatser. 2016: 77 % 2017: 78 % 2018: 79 % 2019: 80 % Inget resultat att redovisa. Utfall: Ingen NKI-mätning genomfördes inom IFO socialtjänsten i Torshälla NKIundersökning bör planeras och genomföras gemensamt inom alla likartade verksamheter i kommunen för att få ett jämförbart och statistisk säkerställt material ska 85 procent av brukarna/kunderna vara nöjda med myndighetsutövningen (biståndshandläggningen). 2016: 70 % 2017: 75 % 2018: 80 % 2019: 85 % Bättre än målet Utfall: 80 procent nöjda eller mycket nöjda, vilket var målet för biståndshandläggningen i Torshälla Gott betyg men få respondenter vilket minskar resultatets tillförlitlighet.

45 Processmål 40 (74) 2019 ska 80 procent av brukarna inom individ- och familjeomsorgen vara nöjda med myndighetsutövningen. 2016: 60 % 2017: 70 % 2018: 80 % 2019: 90 % Inget resultat att redovisa. Utfall: Ingen NKI-mätning genomfördes inom IFO socialtjänsten i Torshälla NKIundersökning bör planeras och genomföras gemensamt inom alla likartade verksamheter i kommunen för att få ett jämförbart och statistiskt säkerställt material. Självständigheten ska öka och vårdbehovet minska i form av vårddygn på institution för vuxna. Målnivåer: 2016: : : : Utgångsvärde: Bättre än målet Utfall: vårddygn på institution och 988 vårddygn i familjehem, totalt 3290 vårddygn. Antalet vårddygn för placeringar gällande vuxna i missbruksvård på institution har minskat med 40 procent och med 17 procent i familjehem jämfört med Vårdbehovet ökade något under senvår och sommaren. Åtgärder för att minska behovet

46 41 (74) Processmål av placering på institution har gett resultat. Socialsekreterare som ser ett behov av placering måste alltid ta upp detta med enhetsledningen för att utröna om det kan finnas andra åtgärder och om placering ändå måste ske, hur placeringen ska kunna bli så kort som möjligt och med en planerad eftervård redan från början. Kostnaderna per vårddygn för vuxna håller sig inom rimliga nivåer. Hemmaplansvården som Torshälla socialtjänst köper av socialförvaltningen används i första hand, och den utnyttjas till fullo av socialtjänsten i Torshälla. Vi köper även extern hemmaplansvård i form av intensiva boendestödslösningar för unga vuxna istället för HVB-placering eller som eftervård efter placering vilket visat sig vara en effektiv och bra vårdform. För ett fåtal unga vuxna har även kontrakterade familjehem använts som alternativ till HVB-placering vilket också gett gott resultat. Antal vårddygn institution för vuxna Nämndens åtagande 2016 ska kvinnor och män uppleva att de är nöjda med tjänsterna inom vård och sociala verksamheter samt med bemötande, tillgänglighet och delaktighet. (SN,TSN) Pågår Resultat: NKI-mätning av hur brukare upplevde socialtjänstens myndighetsutövning har endast genomförts inom delar av verksamheten och resultat för dessa har redovisats. Resultatet i nationell undersökning "vad tycker äldre om äldreomsorgen" för Torshällas hemtjänst visar att hemtjänsten i Torshälla får högsta betyg, 99 procent, vad gäller bemötande, andelen som känner trygghet och förtroende för hemtjänsten uppgår till 87 procent respektive 89 procent. Resultatet för vård- och omsorgsboende är 96 procent för bemötande, trygghet 96 procent och förtroende för personalen 93 procent. Analys: Resultatet analyseras och respektive verksamhet tar tillvara de förbättringsmöjligheter som finns inför verksamhetsplan Slutsats: Ny NKI-mätning inom myndighetsutövning och insatser i socialtjänsten för 2017 behöver planeras och samordnas med övriga berörda förvaltningar. Resultatet från den nationella undersökningen bland äldre är mycket gott som helhet. Mycket finns dock att göra åt utemiljön vid vård- och omsorgsboenden för att förbättra resultatet.

47 Nämndens åtagande 42 (74) Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2016 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2016 Ge stöd och vård till äldre Nära målet Utbildning i ergonomi har fortsatt under hösten, och kommer behöva fortgå även under 2017 för att nå samtliga medarbetare. Möjligheten att utbilda medarbetare i ICF har

48 43 (74) undersökts och beslut är taget att en enhetschef ska få möjlighet till egen utbildning i ICF för att sedan kunna utbilda medarbetare i Torshällas vård och omsorg. BPSDutbildningen har genomförts enligt planering, vilket kommer leda till en kvalitetshöjning i vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Hemtjänsten har nu nya IT-baserade nyckelskåp för att säkerställa nyckelhanteringen till sina kunder. Inköp av arbetskläder är genomfört. En gemensam kö för lägenhet i vård- och omsorgsboende är genomfört tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen. Korttidsenheten Tor och Freja har flyttat sin verksamhet från landstingets lokaler på Sveavägen till Trumslagargården, där vård- och omsorgsförvaltningen har sin korttidsenhet, vilket kommer leda till ytterligare stärkt samarbete mellan förvaltningarna när det gäller korttidsvistelse för kommunens invånare. Verksamheterna har nått långt i arbetet med att hålla sig inom angivna ekonomiska ramar. Samtliga utgifter och inkomster följs av respektive enhetchef i samråd med ekonom. Efter analys av sjuktalen inleddes i november ett arbete med fokus på korttidsfrånvaro. Arbetet ska syfta till att minska korttidsfrånvaro, vilket leder till ökad kontinuitet i verksamheten samt minskade kostnader för bemanning vid frånvaro. Processmål 2019 ska 88 procent av brukarna inom äldreomsorgen vara nöjda med pågående och genomförda insatser. Brukarnas upplevelse av nöjdhet mäts i årligen återkommande nationell enkät. Målnivåer: 2016: 89 % 2017: 90 % 2018: 91 % 2019: 92 % Utgångsvärde: 87,75 procent Bättre än målet Utfall: I årets mätning av Socialstyrelsen framkommer att 89 procent av hemtjänstens kunder i Torshälla är nöjda med pågående och avslutade insatser, och det är 93 procent av de som bor på vård- och omsorgsboende i Torshälla som är nöjda med pågående eller avslutade insatser.

49 Processmål 44 (74) 2019 är 85 procent av brukarna nöjda med myndighetsutövningen (biståndshandläggningen). Brukarnas upplevelse av nöjdhet av biståndshandläggningen mäts i årligen återkommande egen enkät. Målnivåer: 2016: 82 % 2017: 84 % 2018: 86 % 2019: 88 % Nära målet Utfall: Enkät inom biståndsenheten genomfördes under två veckor i november Tio personer, sju kvinnor och tre män, besvarade enkäten.

50 Processmål 45 (74) 2019 ska antalet som väntat på vård och omsorgsboende "ofrivilligt" mer än tre månader minska till 0. Målnivåer: 2016: : : : 0 Bättre än målet Utfall: Antalet som väntat mer än tre månader är 0 för har max tolv procent av hemtjänstens brukare över 80 år mer än 60 timmar insatser i månaden. Målnivåer: 2016: 17 % 2017: 16 % 2018: 15 % 2019: 12 % Sämre än målet Utfall: Av personer över 80 år som har hemtjänst I Torshälla har det under 2016 varit 16 procent i snitt som haft mer än 60 timmar i månaden. Vid delår två bedömdes målet om 15 procent vara inom räckhåll, då det under våren och sommaren var en lägre procentandel av personerna över 80 år som hade fått beviljat mer än 60 timmar. Under hösten har totala antalet personer med behov över 60 timmar ökat mer än i jämförelse med andelen personer som har hemtjänst och är över 80 år. Hemtjänsten följer upp samtliga beviljade insatser månatligt, där möjlighet finns erbjuds andra insatser för att om möjligt minska behovet av biståndsbedömda hemtjänsttimmar. Avgörande är alltid den enskildes individuella behov.

51 Processmål 46 (74) Hemtjänsttimmar för personer 80 år och äldre Procentuell fördelning av personer med mer än 60 timmar hemtjänst i olika åldersgrupper. Nämndens åtagande Kontinuitet i hemtjänsten. På varje enhet inom hemtjänsten ska antalet personal som hjälper den äldre under 14 dagar inte överstiga riksgenomsnittet. (VON, TSN) Målet är att öka kontinuiteten inom hemtjänsten för att förbättra brukarnöjdheten och tryggheten, och för det krävs nya arbetssätt och tidsplanering. Redovisas i Öppna jämförelser - äldre samt i Kkik (kommunens kvalitet i korthet). Definitionen av måttet är: antalet personal i medeltal som brukaren i hemtjänsten möter dagtid mellan kl under en fjortondagars period. I antalet personal ska inte besök som hemsjukvården utför räknas in. Inte heller ska leverans av matabonnemang räknas. Resultat: Vid mätning i november var siffran 20. Analys: Under hösten påbörjades en omstrukturering av hemtjänstens resurser vilket initialt har lett till ett sämre resultat. Den slutliga produkten av omstruktureringen samt åtgärder utifrån handlingsplan förväntas ge resultat under våren Slutsats: Arbete pågår för att få en bra logistik kring insatser som hemtjänsten utför och kontinuitetsmätningar genomförs regelbundet. Under 2016 införs satsningar på intensiv hemrehabilitering samt rehabilitering på korttidsboende för att öka förutsättningarna för brukare att snabbare kunna återvända till ordinärt boende efter att ha vistats inom sjukvården. (VON, TSN) Målet är att få nöjda brukare med ökad självständighet och minskat behov av hemtjänstinsatser vid återgång till eget ordinärt boende genom samverkan och planering mellan hemtjänst, hemsjukvård och vård- och omsorgsboenden. Det är ett förändrat arbetssätt där sjukgymnast och arbetsterapeut följer brukaren från sjukhuset till hemmet.

52 Nämndens åtagande 47 (74) Pågår Resultat: Arbetet fortsätter inom korttidsenheten Tor och Freja för att stärka det rehabiliterande synsättet hos medarbetarna i nära samarbete med fysioterapeut och arbetsterapeut samt sjuksköterska. I samråd med kontaktperson och biståndshandläggare bedöms, tillsammans med brukaren, förändrade och eventuella fortsatta behov av insatser. På en övergripande nivå arbetar Torshälla stads förvaltning (Tsf) tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen (Vof) och landstinget med att förbättra processen för en trygg och säker hemgång. En samordning mellan Tsf och Vof för att förbättra korttidsvården och hemsjukvårdsinsatser i Eskilstuna kommun pågår. Analys: Det är för tidigt att synliggöra eventuella effekter av arbetet. Slutsats: Insatser genomförs på individ- och organisationsnivå för att förbättra processen med trygg och säker hemgång efter sjukhusvistelse. Att tillgodose behovet av kultur och berikande fritid Nämndens åtagande Kommunkoncernen ska under 2016 bidra till att Torshällas 700-årsjubileum år 2017 blir en hävstång för att stärka platsvarumärket Eskilstuna och synliggöra kommunens värden och tjänster. (TSN, DEAB, SBN, KFAST, KFN, KS) Familjen Eskilstuna har en 700- årig familjemedlem Torshälla, som firar jubileum Torshällas 700-årsjubileum ger en möjlighet och kan vara en hävstång för att stärka och utveckla platsvarumärket Eskilstuna och kommunkoncernens varumärke. Genom firandet kan Eskilstunas och kommunkoncernens värden och tjänster kommuniceras lokalt, regionalt och nationellt i syfte att öka kännedomen och intresset för Eskilstuna och Torshälla och stärka städernas attraktivitet för ökad inflyttning, fler besökare, ökade investeringar och fler etableringar. Klart Resultat: Inom Torshälla 700-årsprojekt tillsattes en styr- och ledningsgrupp i början av året, med representation från kommunkoncernens nämnder och bolag. Planeringen inför 700- årsjubileet har pågått under hela året med målsättningen att göra många människor delaktiga i firandet och för att få en bredd i aktiviteter och insatser under hela jubileumsåret. Via en jubileumsfond har externa aktörer fått möjlighet att söka medel för att kunna genomföra aktiviteter under jubileet. Resultatet via jubileumsfonden är 43 inkomna projekt. Av dessa har 15 projekt beviljats finansiering. Under året har planering pågått i förvaltningens enheter gällande hur Torshällas jubileum kan användas som en arena för att synliggöra verksamheter och bidra till jubileet, vilket även bidrar till att bygga Torshällas och Eskilstunas platsvarumärke. De framtagna planeringarna integreras med enheternas verksamhetsplaner för Analys: Dialog och delaktighet är avgörande för att skapa förutsättningar för en bred och djup förankring av jubileet inom de kommunala verksamheterna, bland föreningar och näringsliv samt hos invånare, men även för att få aktörer delaktiga i genomförandet av firandet. Målet är att få en bredd i genomförandekraften och att arbeta för långsiktiga effekter i såväl stadsmiljön som inom kommunkoncernens verksamheter och bland externa aktörer. Platsvarumärket har därför varit utgångspunkten för utformning av program och aktiviteteter för hela jubileet. Slutsats: En tydlig process för externa aktörer har varit mycket framgångsrikt. Arbete med planering och genomförande av jubileet behöver fortsätta under Stödet till aktörer för att samordna planerade insatser behöver ske under hela jubileumsåret. Fortsatt dialog och delaktighet är centralt liksom samverkan inom kommunkoncernen för att bidra till jubileet och synliggöra verksamheter. Genomföra aktiviteter för att utveckla besöksnäringen och omsätta evenemangsstrategin i syfte att utveckla en attraktiv stad och skapa fler jobb. (DEAB, KFN, SBN, TSN, KS, PZ) Klart Resultat: Torshälla stads förvaltning ingår i Processteam Evenemang, som under året arbetat med att omsätta evenemangsstrategin i Eskilstuna kommun. DEAB och TSN samverkar för att stärka och utveckla besöksnäringen i Torshälla och Eskilstuna kommun. Inom

53 48 (74) Nämndens åtagande ortsutvecklingsarbetet har insatser genomförts för att skapa förutsättningar för fler evenemang och aktiviteter i Torshälla, till exempel genom satsningar i stadsmiljön och utveckling av evenemangsplatser. Torshällas 700-årsarbete bidrar till ökad kännedom om Torshälla som evenemangsplats. Olika insatser har genomförts för att stärka befintliga evenemang och utveckla nya. Ett aktivt arbete har pågått under 2016 med att etablera Krusgårdsområdet som arrangemangsplats i samband med jubileumsåret, vilket har resulterat i att ett flertal arrangemang under jubileet kommer att ske i Krusgårdsområdet. DEAB, TSN och Eskilstuna kommunfastigheter samverkar även för att utveckla Holmberget som en evenemangsplats. Analys: Evenemang och aktiviteter är en viktig drivkraft i Torshällas fortsatta utveckling och för stadens attraktivitet för såväl boende som besökare. Evenemang bidrar även till näringslivsutveckling och ökad omsättning för handel och restaurang. Slutsats: Ökad samordning mellan aktörer och arrangörer möjliggör positiva effekter för flera parter. Kännedomen om Torshällas scener och evenemangsplatser behöver stärkas. Skapa förutsättningar för kultur och fritid Bättre än målet 2016 visade SCB:s medborgarundersökning att invånarna är nöjda med kulturverksamheten inom Eskilstuna kommun. Resultat för 2016 saknas på Torshällanivå. Senaste medborgarundersökningen med statistik på Torshällanivå var 2014, där det framgick att invånarna var nöjda med Torshällas parker, grönområden och natur. Flera insatser har pågått under 2016 för att utveckla och ytterligare öka attraktiviteten i Torshällas parker och grönområden. Ett arbete som fortsätter. Torshälla stads förvaltnings egen besöksstatistik för 2016 visar dock en markant ökning av besökare i Torshällas kultur- och fritidsverksamheter, vilket kan ses som att invånare och besökare är nöjda med kultur- och fritidsverksamheterna i Torshälla. Ett flertal insatser har genomförts under året för att öka fritidsutbudet samt att öka tillgängligheten till Torshällas kulturutbud. Särskilda satsningar riktade till unga och seniorer har genomförts. Insatser pågår även för att säkerställa att kultur- och fritidsutbudet tilltalar och är tillgängligt för såväl flickor/kvinnor och pojkar/män. Processmål Invånare, såväl kvinnor som män, ska vara nöjda med fritidsmöjligheter i kommunen. Mäts årligen i SCB:s medborgarundersökning. Vartannat år görs ett utökat urval av personer i Torshälla för att få ett resultat för Torshälla. Målnivåer: 2016: : : : 70 Utgångsvärde 2014 Torshälla 62 Eskilstuna 63 Nära målet Utfall: I SCBs medborgarundersökning har det skett en ökning från ett betygsindex på 59 år 2015, till 65 år Det är en mycket positiv ökning och visar på en uppåtgående trend. Den ligger över den önskade målnivån för Både kvinnor och män är mer nöjda och det är framförallt männens nöjdhet som har ökat. Från betygsindex 57, år 2015 till 64, år Kvinnors nöjdhet har ökat från betygsindex 60, år 2015 till 66, år Ett bättre resultat för varje år visar på en positiv trend men den exakta ökningen är inte statistisk säkerställd. Statistik för 2016 saknas på Torshällanivå. Idrottsanläggningar och hallar i Torshälla har haft en hög nyttjandegrad under 2016 av kommunens verksamheter och föreningar. Uthyrning av lokaler och statistikhantering samordnas

54 Processmål av kultur- och fritidsförvaltningen och konsult och uppdrag. Bedömningen är dock att nyttjandegraden av idrottsanläggningarna i Torshälla har ökat. 49 (74) Nämndens åtagande En strategi för maximalt utnyttjande av kommunens arenor inklusive det nya badhuset ska utvecklas. (KFN, KFAST, DEAB, TSN) Pågår Resultat: Arbetet med att utveckla användandet av kommunens arenor, inklusive det nya badhuset, pågår. I kultur- och fritidsnämnden antagna prislista för uthyrning av lokaler och anläggningar finns en prioritering gällande vilka grupper som har tillträde till anläggningar och lokaler samt under vilka tider. Prissättningen för uthyrning av nya arenan beslutades av kulturoch fritidsnämnden under hösten Analys: Arbetet har skapat grundläggande förutsättningar för att gå vidare med arrangörer som vill förlägga evenemang i Eskilstuna och Torshälla. Slutsats: En viktig del i strategin är att arbeta för att locka evenemang till Eskilstuna/Torshälla och framförallt till den nya arenan. Påbörja arbetet för att implementera det nya idrottspolitiska programmet och det nya kulturpolitiska programmet. (KFN, alla nämnder och bolag) Pågår Resultat: Kultur- och idrottspolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern antas troligtvis i kommunfullmäktige den 9 februari. Planerna blev bordlagda vid sammanträdet i december. Arbetet med att implementera den kultur- och idrottspolitiska planen integreras med Torshälla stad nämnds verksamhetsplan för Genomföra verksamheter för kultur och fritid Bättre än målet Processmålet för fritidsmöjligheter 2016 är index visade SCB:s medborgarundersökning NMI- (nöjd-medborgar-index) indexvärdet 68 för kulturverksamhet inom Eskilstuna kommun, vilket är högre än andra jämförbara kommuner. Kvinnor är generellt mer nöjda med kulturutbudet av bibliotek, utställnings- och konstverksamhet samt teaterföreställningar och konserter, än män. SCB:s medborgarundersökning hösten 2016 saknar resultat på Torshällanivå. Ett flertal insatser har pågått under året för att tillgängliggöra kulturutbudet i Torshälla, bland annat genom en breddad och utökad programverksamhet samt stärkta marknadsföringsinsatser. Särskilda satsningar har genomförts för att nå nya målgrupper och för att tillgängliggöra konst och kultur samt eget skapande i det offentliga rummet. Torshälla konstrunda, som genomfördes under påskafton, blev en succé. Ett brett utbud av konstnärer, ett breddat programutbud samt ny grafisk profil lockade fler besökare till arrangemanget än tidigare. En utökad sommartorgsverksamhet medförde publikrekord i år igen med totalt drygt 4200 besökare. Även Torshälla marknad och Torshälla julmarknad attraherade fler besökare än tidigare år. Utvecklingen av kulturutbudet i Torshälla är en viktig del i arbetet att stärka Torshällas platsvarumärke samt ingår i förberedelserna för Torshällas 700-årsjubileum 2017.

55 Processmål Flickor och pojkar i årskurs åtta ska vara nöjd med sin fritid. 50 (74) Mäts i den årligen återkommande elevenkäten. Målnivåer: 2016: 8,0 2017: 8,3 2018: 8,5 2019: 8,7 Utgångsvärde: 7,86 Bättre än målet Utfall: I Eskilstuna kommuns skolenkät får elever i årskurs 8 svara på hur nöjda de är med sin fritid på en tiogradig skala, där ett är mycket missnöjd och tio är mycket nöjd. Trenden är att elever i årskurs 8 är nöjda med sin fritid, ökningen sker hos både flickor och pojkar. Den totala nöjdheten i Eskilstuna kommun uppgår till 8,12 på skalan. Undersökningen visar att flickor i något lägre grad är nöjda med sin fritid (7,88) och att pojkar i något högre grad är nöjda med sin fritid (8,33), något som även Landstingets Sörmlands tidigare undersökning Liv och hälsa ung, bekräftar. I Eskilstuna kommuns skolenkät går det inte att utläsa resultat på Torshällanivå. Torshälla stads nämnd har under flera år prioriterat barn och ungas fritid. Invånare, kvinnor såväl som män, ska vara nöjda med kommunens insatser för kultur. Alla människor är kreativa och fler ska upptäcka sin skapande kraft på sina egna villkor samt att ett aktivt, kulturellt liv i ett socialt sammanhang ger positiva hälsoeffekter för alla åldrar. Det är viktigt att såväl barn, unga som äldre får möjlighet till en berikande fritid och att det finns naturliga inslag av kultur i vardagen. Kulturaktiviteter skapar förutsättningar för en god folkhälsa. Ett ökat kulturutbud ökar även Torshällas attraktionskraft. Kulturen är en viktig del av Torshällas identitet och varumärke. Kulturutbudet ska vara brett och attrahera både nya och gamla målgrupper. Målet är uppnått när utbudet upplevs attraktivt och tillgängligt för målgruppen. Detta ska synliggöras i enheternas systematiska kvalitetsarbete där man ska redovisa resultat, analys och slutsats tillsammans med mätningar inom NKI. Målnivåer: 2016: : : : 72 Utgångsvärde 2014: Torshälla 66 Eskilstuna 64 Bättre än målet Statistiken för Ung fritids besöksantal visar en markant ökning med 85 procent sedan tre år tillbaka års statistik visar 8946 besökare i verksamheten, vilket är en ökning med 30 procent jämfört med Majoriteten av besökarna är pojkar (71 procent). Insatser pågår för att nå fler flickor. Ebelingmuseet har under 2016 haft 8279 besökare, vilket är en ökning med 30 procent jämfört med procent av besökarna var kvinnor/flickor och 45 procent män/pojkar. Ett framgångsrikt arbete med att bredda och utveckla den pedagogiska verksamheten har pågått under året, vilket är en stor del av förklaringen till det ökade besöksantalet. Arbete pågår för att nå nya målgrupper. Torshälla biblioteks utlåningsfrekvens har ökat marginellt under året. Totalt utlån 2016, vilket är en ökning med två procent. Besöksantalet har fortsatt att öka och under 2016 hade biblioteksverksamheten totalt besök, vilket är en ökning med 14 procent. Arbete pågår för att nå nya målgrupper.

56 51 (74) Processmål Sommartorget i Torshälla slog nytt rekord gällande antal besökare i sommartorgsverksamheten. Totalt besökte drygt 4200 personer i olika åldrar Östra torget i somras, jämfört med 3500 stycken 2015, vilket är en ökning med 21 procent. 57 procent var kvinnor/flickor och 43 procent män/pojkar. Nämndens åtagande Utveckla metoder och arbetssätt för att fler barn och unga, samt deras familjer, ska få stöd tidigare. Med fokus på barn 0-13 år. Goda uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning, detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem. Både svensk och internationell forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan vissa förhållanden i uppväxtmiljön och förmågan att skapa sig en positiv framtid. Goda utbildningsresultat har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter, och speciellt för barn och unga i riskmiljöer. Förskolan, skolan, socialtjänsten och Ung fritid har, tillsammans med andra aktörer som möter barn och unga, möjligheter att påverka utvecklingen av barns/ungas hälsa och välmående och är därför viktiga hälsofrämjande arenor. Verksamheterna ska utveckla befintlig samverkan och undersöka nya former för samverkan för det förebyggande och främjande arbetet för barn och unga i Torshälla. Arbetet ska fokusera på att utveckla arbetssätt, metoder och stöd som ger fler barn/unga förutsättningar för god måluppfyllelse i skolan och således fortsatt god utveckling och hälsa. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är centralt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer och är därför ett viktigt fokusområde för insatser. Det generella stödet ska ge förutsättningar att upptäcka och ge stöd tidigare till allt fler barn och deras familjer, men även att stärka individernas egen förmåga att välja en hälsosam utveckling för sig själva och sina familjer. Det riktade stödet ska utveckla det förebyggande barn- och ungdomsarbetet med utgångspunkt från SIP samordnad individuell plan. SIP: en ska ge förutsättningar för ett helhetsperspektiv där bilden av barnets och familjens behov delas av alla involverade parter, och stödinsatserna sammantaget ger ett effektivare stöd. Under åren kommer utvecklingen av måluppfyllelsen i skolan och kostnader för vård och behandling gällande barn och unga att följas upp och analyseras. Metod för att kontinuerligt kunna följa utveckling av kvalitet och resultat ska utformas och redovisas i nämndens systematiska kvalitetsarbete. Måluppfyllelse ska bedömas utifrån att metod tagits fram och analys med slutsatser av genomförda insatser visar på utveckling av det främjande och förebyggande arbetet. Nått åtagagandenivån Resultat: FÖRSKOLAN - Förskolan arbetar systematiskt med att utveckla metoder och arbetssätt för att fler barn ska få stöd tidigare. Det finns ett samarbete mellan förskolan, barnhälsoteamet och socialtjänsten. Barnhälsoteamet möter ledningen för förskolan en gång i månaden för den här typen av frågor. Projektet SamAgera är nu avslutat och överfört till ordinarie verksamhet. GRUNDSKOLAN Grundskolan arbetar systematiskt med att utveckla metoder och arbetssätt för att fler elever ska få stöd tidigare. Det finns ett samarbete mellan skolan, elevhälsoteamet och socialtjänsten. Projektet SamAgera är nu avslutat och överfört till ordinarie verksamhet. Enkätresultaten visar att eleverna på låg- och mellanstadiet anser att personalen tar deras synpunkter och åsikter i hög grad på allvar, snittet mellan 3,33 3,66 på en fyragradig skala. När det gäller i vilken omfattning eleverna på låg- och mellanstadiet anser att de får vara med och välja arbetssätt ligger snittet mellan 3,00 3,63. När det gäller huruvida barnen/eleverna trivs på Gökstensskolan ligger helhetsomdömet på 3,3 på en fyragradig skala, på Edvardslundsskolan ligger helhetsomdömet på 3,35. Analys: FÖRSKOLAN - Förskolan har bra beredskap för att i ett tidigt skede identifiera om ett barn behöver stöd. Pedagogerna tar nu stöd av specialpedagog och stöd av chef när det behövs i ett främjande arbete så att alla barn kan får det stöd förskolan kan ge. Samarbetet mellan förskola och socialtjänst har stärkts. Metoder och arbetssätt har utvecklats. Bedömningen är att barnen i Torshälla till stor del har en trygg och hållbar uppväxt, men att det finns grupper och individer

57 Nämndens åtagande som behöver fortsatt mycket stöd i samverkan. 52 (74) GRUNDSKOLAN - Skolorna har bra beredskap för att i ett tidigt skede identifiera om ett barn behöver stöd. Samarbetet mellan skola och socialtjänst har stärkts. Metoder och arbetssätt har utvecklats. Bedömningen är att eleverna i Torshälla till stor del har en trygg och hållbar uppväxt, men att det finns grupper och individer som behöver fortsatt mycket stöd i samverkan. Slutsatser: FÖRSKOLAN - Bedömningen är att barn med särskilda behov fångas upp och får hjälp i tidigt skede. Pedagogerna signalerar vid minsta oro. Det finns ett uttalat samarbete mellan förskolepersonal, förskolechefer, specialpedagog, socialtjänst och familjecentralen i arbetet med stödjande insatser till barn i behov. Det finns ett behov av att tydliggöra hur barnhälsokedjan ser ut, vad den svaga länken är och vad som behövs för att tidiga insatser ska komma till. Det är viktigt att berörda (socialtjänsten, specialpedagoger och förskola tillsammans med samordnaren/familjevägledare) samverkar samt ser till helheten och barnets/familjens bästa. GRUNDSKOLAN - Bedömningen är att elever med särskilda behov fångas upp och får hjälp i tidigt skede. Det finns ett behov av att tydliggöra hur elevhälsokedjan ser ut, vad den svaga länken är och vad som behövs för att tidiga insatser ska komma till. Det är viktigt att berörda (socialtjänsten, specialpedagoger och skola tillsammans med samordnaren/familjevägledare) samverkar samt ser till helheten och elevens/familjens bästa. Samla och tillgängliggöra konst och kulturhistoriskt material Sämre än målet Torshälla stads nämnd inväntar start av arbetet under ledning av kultur- och fritidsnämnden. Processmål Alla nämnder och styrelser ska påbörjat införandet av E-arkiv Målnivåer: 2016: 0 % 2017: 0 % 2018: 100 % 2019: 100 % Utgångsvärde: 0 % Sämre än målet Inte påbörjat. TSN inväntar start av arbetet under ledning av KFN.

58 Att tillgodose behovet av miljö - och samhällsbyggnadsarbete 53 (74) Bygga bostäder, lokaler och stadsmiljöer Bättre än målet Torshälla är i en positiv utveckling. Befolkningen ökar, fler bostäder byggs, antalet företag ökar och trygghetsmätningen visar mycket positivt resultat. Nämnden deltar aktivt i arbetet med att ta fram en utvecklingsplan för Torshälla. Arbetet leds av stadsbyggnadsförvaltningen och beräknas vara klart i mitten av februari Planen är ett viktigt strategiskt dokument för Torshällas fortsatta ortsutveckling. Nämnden medverkar även i detaljplanarbetet för Spångagårdens utbyggnad samt utvecklingen av Kv. Gillet för att möta behovet av såväl bostäder som vård- och omsorgsboende. Elevantalet ökar. Gökstensskolan byggs ut för att möta det ökade behovet av skollokaler. Viktiga händelser är även utvecklingen av Storgatan, strandpromenaden och hamnområdet, samt arbetet med en ny bro mellan gästhamnen och Krusgårdsparken, i syfte att skapa attraktiva mötes- och aktivitetsplatser samt knyta samman stadens västra och östra delar. Vattenvägen är en av Torshällas viktiga infarter, inte minst för utveckling av besöksnäringen. Nämndens åtagande Torshälla stads nämnd ska under 2016 medverka i arbetet med att skapa en utvecklingsplan för Torshälla. Torshälla stad växer, invånarantalet ökar, nya bostäder byggs, behovet av förskoleplatser och äldreboenden ökar och antalet företag växer. Ett omfattande ortsutvecklingsarbete pågår för att öka ortens attraktivitetet. Flera stora investeringar är planerade i Torshälla stads nämnd. En utvecklingsplan är nödvändig för att på ett resurseffektivt sätt fortsatta det strategiska och långsiktiga utvecklingsarbetet. Planen säkerställer att utvecklingsinsatser görs på ett optimalt sätt utifrån ett helhetsperspektiv. Nått åtagandenivå Arbetet med utvecklingsplanen är i slutskedet och planen beräknas vara klar i mitten av februari. Stadsbyggnadsförvaltningen leder arbetet som genomförts i workshopform tillsammans med representanter från stadsbyggnadsförvaltningen, Torshälla stads förvaltning och Torshälla stads nämnd. Planen kopplar bland annat an till Torshällas platsvarumärke och det pågående ortsutvecklingsarbetet. Utvecklingsplanen är ett viktigt underlag i Torshällas fortsatta ortsutveckling och ett stöd till såväl kommunala verksamheter och externa aktörer för att stärka stadens attraktivitet för boende, verksamma och besökare. Arbetet med underlag till detaljplaner och medverkan i genomförande av detaljplaner ska ges hög prioritet i förvaltningar och bolag. (KS, SBN, KFN, TSN, MRN, ESEM, KFAST och, för egna lokalbehov, BOU, VON, SN, AVN) Nått åtagandenivån Nämnden och förvaltningen deltar aktivt i arbetet med de detaljplaner som berör Torshälla. Det finns behov av fler bostäder i Torshälla, särskilt bostäder för äldre. Bostadsfrågan är högt prioriterad i nämnden. Detaljplaner för fler nya bostäder är en viktig del av Torshällas fortsatta utveckling. Det finns inte någon kommunal etableringsbar mark kvar för näringsverksamhet. Tillhandahålla drift och underhåll av byggnader och stadsmiljöer Bättre än målet Utvecklingen inom verksamhetsprocessen är mycket positiv. Under året har flera satsningar gjorts i stadsmiljön för att stärka och utveckla Torshälla till en ännu mer

59 54 (74) trygg, attraktiv och levande stad för boende, verksamma och besökare. Arbetet utgår från Torshällas platsvarumärke. Exempel på insatser är Storgatan, strandpromenaden och hamnen, som förskönas och görs mer trafiksäker och tilltalande för boende och besökare. Gående och cyklister är särskilt prioriterade i arbetet. Krusgårdsparken och Holmbergsparken utvecklas till mötes- och aktivitetsplatser med fokus på kultur och aktiv fritid. Trygghetsskapande arbete bedrivs inom det lokala trygghetsrådet Trygga Torshälla. En ny bro planeras mellan Krusgårdsparken och hamnen för att knyta samman Torshälla. Satsningen på ställplatser för husbilar i hamnen ger förutsättningar för stärkt besöksnäring. Inför Torshällas 700-årsjubileum gör särskilda satsningar i stadsmiljön på Östra torget samt i Helbergsparken. Syftet är att skapa förutsättningar för levande aktivitets- och mötesplats för alla åldrar. I ortsutvecklingsarbetet bjuds invånare och aktörer löpande in till dialog och samverkan. En utmaning när nya satsningar görs i stadsmiljön är tillräckliga resurser till drift och underhåll så att kvaliteten i parker och stadsmiljöer bibehålls. Föreningslivet och andra externa aktörer är viktiga samarbetspartners för att skapa en levande stadsmiljö med ett brett utbud av aktiviteter och evenemang. Nämndens åtagande Torshälla stads nämnd ska under 2016 arbeta för att Torshällaborna upplever en attraktiv stadsmiljö. Nöjd-kund-index ska vara minst 50. En stads attraktionskraft påverkas av hur dess invånare, aktörer och besökare upplever trygghet, tillgänglighet och stadsmiljöns utbud och utformning. Målet är uppnått när värdena på trygghetsmätningar ökar och när tillgängligheten, utbud och utformning upplevs positivt. Resultat på trygghetsmätningar (SCB och Polisen) ska förbättras. I SCB:s medborgarundersökning hade 2014 ett resultat på index 39 för Torshälla och index 41 för Eskilstuna som helhet. Polisens trygghetsmätning visade ett resultat 2013 att 64 procent var oroliga att utsättas för brott i Torshälla. Medelvärdet för Eskilstuna och Sörmland var 64 procent. En egen NKI-undersökning kommer att genomföras för att få resultat för tillgänglighet, utbud och utformning. Nått åtagandenivå Resultat: Ett flertal insatser har gjorts för att skapa en tilltalande stadsmiljö som upplevs attraktiv, trygg och stimulerar till aktiviteter och vistelse i det offentliga rummet. Parkerna och Storgatan har varit särskilt prioriterade för att skapa trygga och tilltalande miljöer för alla åldrar, med särskilt fokus på gående och cyklister. I Holmbergsparken fortsätter skulpturparken att byggas upp, parkmiljön förskönas och restaurang Holmberget öppnas åter. Krusgårdsparken fortsätter att utvecklas för att erbjuda en aktivitets-, fritids- och mötesplats för alla åldrar. I Storgatans utvecklingsarbete finns attraktiva offentliga platser för umgänge och rekreation. Trygghetsarbetet har gett positiva resultat för ökad upplevd trygghet. Medborgarundersökningen 2016 är inte nedbrytbar på Torshällanivå. Analys: Stadsmiljöns attraktivitet och upplevelsen av en levande stadsmiljö bygger på såväl tilltalande fysisk miljö som ett brett utbud av aktiviteter i det offentliga rummet. Utbudet av aktiviteter bidrar även till rekreation och ökad folkhälsa. Utvecklingsplan Torshälla, som tas fram av stadsbyggnadsförvaltningen, är ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet för ett attraktivt och levande Torshälla. Platsvarumärkets värden med bland annat kultur, vattnet och småstadens värden av närhet till naturen och varandra, är vägledande i den fortsatta utvecklingen.

60 Nämndens åtagande 55 (74) Ortsutvecklingsarbetet sker i nära dialog med boende och aktörer. Dialog och delaktighet med invånare och aktörer säkerställer att såväl behov som samverkansmöjligheter kan identifieras och stärkas. Slutsats: Ett fortsatt arbete med att skapa attraktiva och trygga stadsmiljöer ger förutsättningar för en mer levande stadsmiljö som stärker Torshällas platsvarumärke och attraktivitet samt skapar förutsättningar för näringslivsutveckling och utveckling av besöksnäringen. Fortsatt arbete bör ske för att bjuda in och skapa förutsättningar för föreningsliv och andra aktörer i syfte att skapa aktiviteter i den offentliga miljön. Särskilt bör Holmberget med scen samt Krusgårdsparken prioriteras. Tillhandahålla miljö- och naturvård Bättre än målet Miljöfrågorna är prioriterade inom nämndens verksamheter. Samtliga förskolor har nu Grön flagg och bedriver ett aktivt miljöarbete i verksamheten. Nämndens åtagande Under 2016 ska samtliga förskolor erhålla eller behålla certifikat enligt Grön Flagg. Grön Flagg är Håll Sverige Rents kostnadsfria certifiering för skolor och förskolor inom miljöområdet. Det ger förskolor och skolor ett verktyg att arbeta med hållbarhetsfrågor som en del av det dagliga arbetet. Certifieringen har sin utgångspunkt i läroplanerna för skola och förskola. Genom Grön Flagg-arbetet kan ett aktivt och långsiktigt miljöarbete ske på enheterna. Verktyget har ett lösningsinriktat fokus där barn och unga blir delaktiga i ett positivt förändringsarbete. Arbetet sker utifrån sex temaoråden: - livsstil och hälsa - närmiljö - vattenresurser - klimat och energi - konsumtion - kretslopp. Arbetet sker cykliskt i perioder om ett till två år. Enheten arbetar med tre utvecklingsområden inom valt temaområde. För att erhålla den gröna flaggan krävs att hela verksamheten på en förskola eller skola involveras i arbetet. Nått åtagandenivån Resultat: Samtliga förskolor har Grön flagg. Arbetet med att behålla certifieringen på förskolorna pågår. Vissa förskolor har inte haft det som ett prioriterat mål under våren. Arbete med hållbar utveckling inom förskolan är dock ett mål i läroplanen och arbete sker på samtliga förskolor i olika former. Analys: Några av förskolorna påpekar att arbetet inte prioriterats under vårterminen medan andra arbetar aktivt med Grön Flagg och menar att det är oerhört framgångsrikt. Slutsats: Ett lärande mellan förskolorna i arbetet med Grön Flagg behöver initieras för att utveckla arbetet på alla enheter.

61 Att främja näringsliv och arbete 56 (74) Nämndens åtagande Varje nämnd och bolag ska, utifrån sitt uppdrag, analysera och vidta åtgärder för att stärka näringslivsklimatet i enlighet med framtagen handlingsplan för näringsliv och arbete. (KS, alla nämnder och bolag) Med handlingsplanen som bas, ska varje nämnd och bolag bidra till att stärka näringslivsklimatet. Det kan till exempel gälla att utveckla bemötande, regelverk och samarbete med befintliga och potentiella företag och organisationer inom kommunen. Nått åtagandenivå Resultat: Inom ortsutvecklingsarbetet Framtidens Torshälla samverkar näringslivet, lokala aktörer och Torshälla stads förvaltning. Näringsidkare bjuds löpande in till delprojekt inom ortsutvecklingsarbetet. Under hösten har en handelsutvecklingsplan arbetats fram i syfte att få ökad kunskap om befintlig handel, konsumtionsmönster och trender samt att identifiera ett antal åtgärder som på kort och lång sikt kan utveckla den lokala handeln. Genom satsningar i attraktiva stadsmiljöer, evenemang, besöksnäring etc. skapas förutsättningar för ökad tillväxt och lönsamhet för såväl befintligt näringsliv som nya etableringar. Gökstensskolan har i samverkan med näringslivet genomfört UET, Ung Entreprenör Torshälla, vilket ger unga ökad kunskap om entreprenörskap och företagande. Analys: En attraktiv stad attraherar inflyttning, företagsetableringar och investeringar. Ökande befolkning och turism bidrar till ökat kundunderlag för handel och restauranger etc. Antalet företag i Torshälla växer, under 2015 fanns totalt 656 företag, varav 54 nya. Statistik för 2016 kommer i februari Slutsats: Ett fortsatt ortsutvecklingsarbete i linje med platsvarumärket bidrar till en positiv näringslivsutveckling och ett bra näringslivsklimat. Stimulera nyföretagande Nära målet Besöksnäringen är en av Sveriges mest växande näringar och ett viktigt utvecklingsområde i Torshälla. För ökad turism krävs övernattningsmöjligheter centralt i Torshälla centrum. Dialog pågår därför löpande med potentiella entreprenörer som kan starta och driva bed and breakfast eller mindre hotellverksamhet. Främja etableringar Bättre än målet För att utveckla och stärka näringslivet, med särskilt fokus på handeln, har Näringslivsenheten och Torshälla stads förvaltning samverkat med näringslivet för att ta fram en plan för handelsutveckling. Planen innehåller analyser och trender samt ger rekommendationer för handelsutveckling i Torshälla och Eskilstuna enskilt, samt för Eskilstuna kommun som helhet. Planen beräknas vara klar i januari Handeln är en viktig faktor för att utveckla besöksnäringen i Torshälla. Besöksnäringen är en av Sveriges mest växande näringar. Övernattningsmöjligheter är en av de viktigaste faktorerna för ökad turism. I dag saknas övernattningsmöjligheter i Torshälla centrum. Som ett första steg har ställplatser för husbilar skapats i hamnen. Genom löpande dialog med näringslivet inom ortsutvecklingsarbetet Framtidens Torshälla skapas förutsättningar för utveckling av såväl befintliga företag, nya företag samt ortens attraktivitet för näringsidkare.

62 57 (74) Nämndens åtagande Torshälla stads nämnd ska under 2016 ta fram en lokal handelsutvecklingsstrategi för Torshälla i samverkan med näringslivsenheten, Kommunfastighet och Destination Eskilstuna AB. Handel är en viktig del av Torshällas attraktivitet för boende och besökare och för destinationens utveckling. Genom kartläggning och ökad kunskap om köpvanor och handelsutbud kan förutsättningar skapas för nyetableringar och ett stärkt näringsliv. Pågår Resultat: Arbetet med handelsutvecklingsplanen pågår och beräknas vara klar i början av januari Planen tas fram i samarbete med Näringslivsenheten. Arbetet sker i workshopsform med representanter från näringslivet, fastighetsägare samt representanter för kommunala verksamheter och bolag. Analys: Planen är ett viktigt strategiskt dokument för den fortsatta utvecklingen av handeln i Torshälla och för utveckling av handeln i Eskilstuna i ett helhetsperspektiv. Planen innehåller fakta om befintlig handel, konsumtionsmönster och trender och ger konkreta rekommendationer för utveckling av handeln på kort och lång sikt. Arbetet kopplar an till Affärsplan Eskilstuna, Eskilstunas pågående handelsutvecklingsarbete samt Torshällas ortsutvecklings- och näringslivsutvecklingsarbete. Slutsats: Planen bör användas i dialog med fastighetsägare och näringsliv för att identifiera vilken typ av handel som kan rekryteras till Torshälla och hur befintlig handel kan utvecklas. Tillhandahålla arbetsmarknadsåtgärder Nära målet Arbetet med att tillhandahålla platser för trainee och funktionshindrade medarbetare fortgår. Målsättningen är att klara målet som är satt för Nämndens åtagande Jobb- och utbildningssatsning genom 240 i yrkesutbildning, 150 traineer och 160 ungdomstraineer med praktik och studier genomförs under året. (AVN, alla nämnder och bolag) Samtliga nämnder och bolag förväntas bidra med traineeplatser och, där så erfordras, praktikplatser i anslutning till satsningen. AVN är ansvarig för satsningen. Resultat: Trainee: Åtagande om tio procent av 150 vilket är femton stycken anställda. Förvaltningen har under 2016 haft mellan sex och tio traineer anställda. Några har börjat och några har slutat under året men förvaltningen har haft minst sex anställda och nio för matchning under året. Ungdomstrainee: Åtagande om åtta. Nästan alla platser blev tillsatta under Bara en inom vård och omsorg fick matchning först nu samt en i början av februari En medarbetare inom förskolan avslutade sin anställning i förtid och har inte blivit ersatt. Extra tjänster: Åtagande om åtta. Förvaltningen har haft en anställd inom förskolan som sedan slutade i förtid. Förvaltningen har lämnat in om två platser inom vård och omsorg och väntar på matchning. Utbildningskontrakt: Inget åtagande men önskvärt om fyra platser. Det finns en medarbetare med utbildningskontrakt inom förskolan. Analys: För flera av arbetsmarknadsåtgärderna har förvaltningen klarat av att placera. Svårast har varit att hitta platser för extra tjänster. Då även förändrade villkor har skett för extra tjänster, det krävs ett lokalt kollektivavtal för att få anställa på extra tjänster, har förvaltningen inte anställt några på extra tjänster då kommunen måste teckna detta centralt med Kommunal. Slutsats: Förvaltningen konstaterar att arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen också har haft svårt att matcha rätt kandidater till rätt plats. Vissa platser har stått tomma länge. Samtidigt måste förvaltningen arbeta med att få fler platser inom extra tjänster. Fler enheter inom förvaltningarna måste ta sitt ansvar och ta emot fler medarbetare som är i behov av arbetsmarknadsåtgärd.

63 58 (74) Kommunkoncernen ska med stöd av befintligt stödpaket anställa (tillsvidareanställning) 90 personer med funktionsnedsättning till och med 2016 och totalt 150 personer till och med (AVN, alla nämnder och bolag) Samtliga nämnder och bolag förväntas bidra med anställningar för personer med funktionsnedsättning. Projektledningen inom AVN nivåsätter denna förväntan beroende på förvaltnings- och bolagsstorlek. Resultat: Torshälla har ett åtagande att ta emot fem medarbetare med funktionsnedsättning. En plats har tillsatts inom förskolan och en plats har blivit ändrad till utvecklingsanställning. Två platser finns inom kosten samt en plats på gatu- och parkavdelningen. Analys: Förvaltningen har klarat av att ta emot fem medarbetare med funktionsnedsättning. Slutsats: HR-avdelningen har fått stödja cheferna i att våga ta emot medarbetare med funktionsnedsättning. Förvaltningen konstaterar att det krävs mycket stöd och påstötning från ledningen för att arbetsmarknadsåtgärderna ska få den effekt som kommunen eftersträvar, samt att det även finns god handledning för våra nya medarbetare på sina nya arbetsplatser. Tillhandahålla försörjningsstöd Strukturerade arbetssätt och handlingsplaner för individer inom hushållen tillämpas och utvecklas stadigt. Metodstöd används för kompetensutveckling i kollegialt lärande inom enheten. I nära samverkan med arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen utvecklas rutiner utifrån evidensbaserade metoder. Arbetet med att stärka förmågan till egen försörjning fortsätter, individuella handlingsplaner upprättas och följs upp månatligen. Andelen hushåll som erhåller försörjningsstöd av totala antalet hushåll i Torshälla med utgångspunkt från befolkningsstatistik för 2016 kan redovisas i samband med delår då SCB:s underlag finns tillgängliga. Nedan redovisas värdet i förhållande till kända befolkningstal Hur processmålet max 40 stycken eller procent bidragshushåll per 1000 invånare ska beräknas behöver klargöras. Är det i Eskilstuna kommun som helhet? Kan andel hushåll ställas i förhållande till antal invånare, borde det vara i förhållande till totala antalet hushåll? Helår Hushåll totalt Medeltal/mån Tillkomna Medel/mån Avslutade Medel/mån Processmål 2019 ska andelen bidraghushåll per 1000 invånare uppgå till max 40. Målnivåer: 2016: : : : 40 Utgångsvärde: 56 Bättre än målet Andelen hushåll som beviljats försörjningsstöd fortsatte minska under Trenden har hållit i sig från 2015 som visade lägst andel hushåll på tio år. Extra glädjande är att antalet hushåll, unga vuxna år, fortsätter att minska. Av 4307 hushåll har i medeltal 169 hushåll fått ekonomiskt bistånd under 2016 alltså 3,9 procent av hushållen. I 385 unika hushåll har under året ingått 141 barn som berörts av ekonomiskt bistånd. Försörjningsstödsteamet har en god kontroll över sitt arbete, arbetar målmedvetet med individuella planer och uppföljningar. Under året har arbetet med att öka kunskapen om och stärka barnrättsperspektiv i försörjningsstödsteamet varit i fokus.

64 Processmål 59 (74) 2015 ska nöjd-kund-index (NKI) uppgå till minst 60. Målnivåer: 2016: : : : 60 Inget resultat Utfall: NKI-enkät genomförd. Endast ett mindre antal enkäter har besvarats av försörjningsstödstagare och ger inte en tillförlitlig bild. Enkät genomfördes med kort varsel, vakanser på tjänster bidrog till att ett litet antal personer kunnat besvara enkäten som delas ut i samband med besök. Förbättring av planering och genomförande av enkätperioden krävs för att ett tillräckligt underlag ska finnas för att bedöma hur försörjningsstödstagarna bedömer kontakten och effekten av den. Effektiv organisation Processkvalitet Under året har arbetet med att implementera varumärket för Eskilstuna och Torshälla pågått, och varit grunden för utformandet och planering av Torshällas 700-årsjubileum. Det har även varit grunden i utvecklingsarbetet med Storgatan och strandpromenaden. Detta har bland annat omfattat hur offentliga miljöer utformas för att bjuda in till bred användning av det offentliga rummet. För att förbättra kommunens service och tillgänglighet startade Eskilstuna direkt under Eskilstuna direkt har ett lokalkontor i Torshälla, Torshälla direkt. Eskilstuna direkt hanterar frågor och enklare ärenden från kommunens invånare, brukare och kunder via telefon, besök, e-post och sociala medier. IT-stöd har skapats för att öka mobilitet inom hemtjänst och hemsjukvård. 20 läsplattor har använts i försök och under 2016 permanentats inom hemtjänsten. Behov finns av att utveckla användningsområdet i dessa med signeringslistor för hälso- och vårdinsatser samt att kunna dokumentera i genomförandeplaner. Brister finns i tekniken, som minskar tillförlitligheten, när information mellan läsplattor och dokumentationssystemet inte alltid är integrerad. Syftet är att öka kvalitet, säkra att beslutade insatser utförs på ett effektivt sätt och öka direkt brukartid. Även sjuksköterskorna har tillgång till läsplattor. Planering att skapa förutsättningar för nyckelfria lås inom hemtjänstområdet under 2016 har inte varit möjlig.