Skrivarstuga I verkstad för projektsökare

Transkript

1 Maria Andrée Stockholms universitet Skrivarstuga I verkstad för projektsökare

2 Dagens upplägg 1. Vad ska en projektansökan innehålla? 2. Att skriva fram ett FOU- projekt 3. Vilka är ramarna för ett FOU- projekt? 4. Kvalitetskriterier vid bedömning

3 1. Vad ska en projektansökan innehålla?

4 Mall (se 0 Formalia (kontaktuppgifter, forskningskontakter, sökt belopp) 0 Bakgrund till projektet/analys av problemet 0 Frågeställning 0 Relation till tidigare forskning eller utvecklingsarbete 0 Genomförande 0 Projektets långsiktiga effekter 0 Utvärdering och dokumentation

5 1. Att skriva fram ett FOU- projekt

6 Att identiaiera ett problemområde 0 Något som du undrar eller förundras över 0 Något som du upplever som svårt eller besvärligt att hantera i din undervisning 0 Något som du upplever som en ny utmaning i form av nya krav i styrdokument, nya resurser (ny teknik) eller förändrade förutsättningar (t.ex. elevers erfarenheter och intressen) =BAKGRUND eller problemformulering

7 Exempel: Världslitteratur Inom litteraturdidaktik talar man om lässtrategier. Två grundläggande sådana är Aiktiva och faktiva lässtrategier (Steffensen 2005). Ett reellt problem uppstår när elever endast har tillgång till faktiva lässtrategier och läser all text som om den berättar om verkligheten. I en intervjustudie under HT12 och en pilotundervisning som genomfördes HT12 med romanen Ru som genomförts på Globala gymnasiet har vi kunnat se att eleverna läser romaner som Purple Hibiscus eller Flyga drake som synonyma med verkligheten. Eleverna tenderar att vara omedvetna eller åtminstone ore:lekterade om :iktionen. De ser inte litteraturens möjligheter och läser inte heller för litterär förståelse. I beskrivningen av svenskämnets syfte (Gy2011) står det att eleverna genom undervisningen ska utveckla förmåga att använda skönlitteratur /.../ som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv.

8 Att packa upp ett problemområde 0 Vilken är problemområdets kärna? 0 Vilket är dess sammanhang? 0 Vilka delkomponenter ryms inom området? 0 Hur kan de hänga samman med varandra? 0 Vad är överordnat och vad är underordnat? 0 Vad är viktigt och vad är mindre viktigt? 0 Vilka begrepp är centrala på området?

9 Exempel: Att upptäcka världen med paddan som hjälp Hur IKT används i GeograAiundervisningen är fortfarande under utveckling och behovet av relevanta metoder har ökat med Lgr 11 där det nu ingår fältstudier, arbete med geogra2iska informationssystem (GIS) och geogra2iska verktyg som 2inns tillgängliga på internet. Vi ser vissa svårigheter med detta då det saknas läromedel och exempel på hur detta kan genomföras. Dessutom saknar många geograailärare egen utbildning i GIS och att avgöra vilket kunnande som eleven ska visa upplevs som svårt. Att utveckla digital kompetens är en självklarhet i styrdokumenten, men hur gör vi det bäst i geograaiundervisningen? Då digitala surfplattor ger eleven så många multimodala möjligheter vill vi undersöka hur detta kan vara en fördel inom geograaiundervisningen.

10 Att formulera ett syfte ett sätt att snäva in ett problemområde

11 Exempel: Att upptäcka världen Vårt syfte är att undersöka hur användandet av digitala surfplattor påverkar lärandet med GIS, fältstudier och redovisningen av kunskap inom geograaiämnet. Vi vill utveckla ökad kunskap om hur ett innehåll ska presenteras för att eleverna ska utveckla betydelsefulla förmågor inom geograaiämnet och undersöka hur goda exempel inom GIS och fältstudier kan se. Dessutom vill vi undersöka vilket kunnande som krävs av eleven och hur detta kan bedömas samt hur man deainierar vad ett välutvecklat och väl underbyggt svar innebär. Forskningsfrågor - Hur kan en digital surfplatta användas för att utforma geogra2iuppgifter? - Hur kan GIS användas som ett pedagogiskt hjälpmedel vid fältstudier? - Vilket kunnande behöver elev för att kunna genomföra fältstudier och använda GIS? - Vilken undervisning förutsätter det? - Hur kan det bedömas?

12 Forskningsfrågan som nav i arbetet 0 Att ställa frågor som du inte vet svaret på 0 En spännande, fruktbar och enkel fråga vad är det? 0 Arbeta med att successivt precisera frågan för att reda ut vad det egentligen är som du är intresserad av!! 0 Det är frågan som bestämmer vilka data du behöver!!

13 Övning att ringa in ditt problemområde 0 Ta 3 minuter för att formulera vilket problemområde som du skulle vilja söka FOU- projekt om. 0 Berätta för personen bredvid dig vad du tänkt. 0 Ge återkoppling till varandra utifrån frågorna 0 Vilken är problemområdets kärna? 0 Vilket är dess sammanhang? 0 Vilka delkomponenter ryms inom området? 0 Hur kan de hänga samman med varandra? 0 Vad är överordnat och vad är underordnat? 0 Vad är viktigt och vad är mindre viktigt? 0 Vilka begrepp är centrala på området?

14 Att skriva fram problemområdet några tips 0 Kom igång med skrivandet. Motverkar framtida skrivkramp. 0 Att skriva klargör oklara tankegångar. Genom att formulera sig i text upptäcker man nya aspekter av problemområdet och kan skärpa och precisera frågeställningen. 0 Sätt att dokumentera de inledande tankarna som man kan återvända till under arbetets gång. 0 Lättare att kommunicera och diskutera med andra när man har en tydlig redogörelse för vad som ska göras. 0 Tänk på att förankra i egna erfarenheter, i skolans styrdokument och tidigare forskning.

15 Projektets genomförande 0 Det är forskningsfrågan som bestämmer vilka data du behöver!! 0 Tänk på att det ska vara praktiskt genomförbart inom den tid och med de personer som ingår i ansökan.

16 Vilka slags metoder kan man använda? 0 Undervisningsförsök (systematisk iterativ intervention) att undersöka och utveckla olika undervisningsmetoder (designexperiment/design- baserad forskning, lesson study) Hur kan pedagogisk verksamhet utvecklas? att undersöka och utveckla innebörder av lärandeinnehåll (learning study) Hur fungerar pedagogisk verksamhet? 0 Observationer av naturliga sammanhang (t.ex. samlingar, lektioner, raster, fältstudier o.s.v.) 0 Intervjuer/enkäter av hur människor ser på någon fråga (t.ex. barn/elever, föräldrar, kollegor, forskare ) Hur uppfattar olika grupper pedagogisk verksamhet?

17 Exempel: Världslitteratur [ ] Vi kommer därefter, eller parallellt, planera undervisning som utgår från de, i det pågående projektet, identiaierade kritiska aspekterna paratext och kontext. Genom att tillföra dessa kritiska aspekter till undervisningen vill vi förändra och utveckla elevers förståelse av världslitteratur. Vi planerar att genomföra undervisningen på så sätt att vi har möjlighet att auskultera hos varandra. Detta, i kombination med att vi :ilmar undervisningen och gör skriftliga re:lektioner kring våra erfarenheter gör att vi regelbundet gemensamt kan diskutera, utvärdera och löpande förbättra undervisningen under projektets gång. Vår målsättning är att genom detta arbetssätt systematiskt kunna utvärdera, förbättra och komma med nya praktiska lösningar förankrade i teori. Projektet skulle eventuellt kunna urskilja en förmåga som är viktig och avgränsad som skulle göra att det skulle vara meningsfullt att designa en LS. Projektet ser också en annan möjlighet, en form av interventionistisk iterativ studie, det vill säga att vi prövar speci:ika teorigrundade utformningar av undervisningen i cykliska förlopp där teori och praktik ömsesidigt påverkar varandra i ett antal på varandra följande cykler (Carlgren, 2011.) I en sådan studie ser lärargruppen en möjlighet att göra en studie där vi provar olika upplägg i olika grupper. Lärargruppen provar då att tillföra olika moment som t.ex. kontext av av en typ, kontra en annan, kontext före/efter, olka varianter på paratextarbete etc.

18 Exempel: Danslärares bedömning av tyngd och Alöde Elevgruppen som undersöks består av 20 elever på Estetiska programmet, Fryshusets gymnasium. Undersökningen pågår under läsåret med nu ansökta förlängning under ht- 13. Studien har inletts med en förstudie där eleverna :ick re:lektera kring fenomenen tyngd och Alöde. Detta har skett både verbalt och fysiskt och har dokumenterats på :ilm och via ljudupptagningar. Elevgruppen får fördjupa sig inom fenomenen tyngd och Alöde inom modern nutida dans, street och klassik balett. Examinationer genomförs tre gånger under läsåret. Eleverna har fått svara på enkäter vid varje examinationstillfälle där de fått uppskatta graden av vad de lärt sig och i vilken mån de fått visa detta. Sex danslärare undervisar i projektet. I projektet använder vi oss av externa bedömare från olika gymnasieskolor. De externa bedömarnas diskussion kring hur de uppfattar elevernas kunskap utifrån tyngd och Alöde dokumenteras genom Ailminspelning och ljudupptagningar. Inspelningarna transkriberas och analyseras med fokus på vad danslärarna bedömer. Projektgruppen för kollegiala samtal i relation till det som sker i undervisningen och under examinationerna.

19 Övning att välja metod 0 Ta 3 minuter för att formulera ett möjligt upplägg för det problemområde som du ringade in i förra övningen. 0 Berätta för personen bredvid dig vad du tänkt. 0 Ge återkoppling till varandra utifrån frågorna: 0 Hur pass rimlig framstår metoden utifrån det tidigare skisserade problemområdet? 0 Vilka frågor skulle kunna besvaras? 0 Finns det andra möjliga metodval?

20 3. Vilka är ramarna för en projektplan?

21 Ramar för en ansökan om FOU- projekt i Stockholms stad 0 Mall för ansökan Ainns på e 0 Minst två lärare/fou- nätverk och skola. 0 En dag per vecka ska avsättas för arbetet. 0 Fredag eftermiddag är frilagd för att delta i olika seminarier med vetenskaplig handledning.

22 3. Kvalitetskriterier vid bedömning

23 Kvalitetskriterier 1.Forskningsfrågan 0 Hur är forskningsfrågan motiverad/utarbetad, t ex förankrad i tidigare studier eller framarbetad utifrån relevanta problem. 0 Avgränsning/tydlighet av forskningsfrågan 0 Koppling mellan problem/ syfte/forskningsfråga 0 Rimlighet, dvs är forskningsfrågan möjlig att besvara 2.Relevans 0 Ev. Ämnesdidaktisk relevans 0 Är forskningsfrågan förankrad i praktiken 0 Eventuell koppling till styrdokument eller policybeslut

24 Kvalitetskriterier forts. 3.Uppläggning 0 Metodval (Relevans i förhållande till syfte och forskningsfråga, genomförbarhet i förhållande till praktiska förutsättningar, etiska aspekter etc 0 Tidsplan 0 Ekonomi (vad ska medlen användas till?) 4.Förutsättningar 0 Förankrat i ledningen på den egna skolan 0 Forskningskompetens i projektgruppen / extern resurs 0 Är det realistiskt att det går att genomföra utifrån den tidsplan etc som angetts 0 Nedsättningar i tjänst (ej bedömningsgrundande) 0 Ev. formella kriterier för ämnesdidaktiska FOU- projekt 5.Helhetsbedömning En sammanvägning av samtliga aspekter (1-4) som skrivs ihop till en sammanfattande bedömning samt en motivering till bifall/ avslag.

25 Exempel: Matematik, formativ bedömning åk 2 0 Att urskilja de olika delarna 0 Att värdera kvalitet

26 Avstämning vart är du på väg? 0 Hur känner du inför att själv skriva en ansökan efter dagens skrivarstuga? 0 Vad tror du att du kommer ha nytta av från dagens skrivarstuga i framtiden? 0 Skulle du vilja delta i Skrivarstugan 7 februari? I så fall, vilket stöd tror du att du skulle vilja få då?