Slutrapport. Uppdragsgivare NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet) Ann- Helene Fernberg

Transkript

1 Utvärdering av projektet Integration i landsbygdsföretagande Slutrapport Uppdragsgivare NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet) Ann- Helene Fernberg Utvärderare Gunilla Thurfjell, fil dr, thurfjell konsulter, Linköping Linköping

2 2 Innehållsförteckning Utvärdering av projektet Integration i landsbygdsföretagande 3 - Upplägg av utvärderingen 3 Syftet med projektet enligt projektbeskrivningen Mål för projektet enligt projektbeskrivningen Övergripande beskrivning och analys av projektet Projektets inriktning 4 - Projektorganisation och projektledning 5 - Målgruppen 7 - Teoretiskt kunskapshöjande insatser samt studiebesök och nätverk 8 - Praktikplatser och kontakter med arbetsgivare 9 Slutsatser 11 - Mål, effekter och lärdomar 11 2

3 3 Utvärdering av projektet Integration i landsbygdsföretagande Föreliggande rapport utgör en slutrapport över den utvärdering som undertecknad har genomfört av projektet Integration i landsbygdsföretagande under Uppdragsgivare har varit Ann- Helene Fernberg, chef för NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet) i Östergötland. Mariama El Yadini har varit projektledare. Utvärderingen har följt avgiven offert från Thurfjell konsulter och genomförts med start i januari och avslut per dags datum i december Upplägg av utvärderingen Utvärderingen har genomförs som en summativ utvärdering som skett under olika delar av projektet. Utvärderingen har i första hand fokus på uppfyllelsen av målen som dels handlar om den individuellt anpassade kompetenshöjningen dels effekterna av metoden att varva praktik och teori och dess konsekvenser för integration av nyanlända svenskar i landsbygdsverksamheter. Rapporten är skriven för samtliga personer som varit involverade, ansvariga eller delaktiga i projektet under året men också för andra personer som har intresse av att få information om och ta del av projektets resultat. För de personer som i detalj vill ta del av hur projektet har genomförts med utbildningar, praktik och övriga insatser hänvisas till den slutrapport som projektledningen tagit fram. Utvärderingsrapporten har ett utifrånperspektiv och undertecknad har ett oberoende förhållningssätt till uppdraget. Utvärderingen grundar sig på intervjuer som jag har genomfört till viss del under våren men framförallt under oktober- november Under året har följande intervjuer genomförts: - 5 intervjuer personligt med projektledaren kontinuerligt under projektet - 1 intervju med projektansvarig i slutet av projektet - 1 intervju med delprojektledaren innan hon slutade i februari - 2 intervjuer med kursledare i Linköping respektive Kinda - 2 gruppintervjuer under dels maj med första omgångens deltagare i Linköping dels gruppintervju med urval av dessa deltagare efter praktik under oktober. - 1 gruppintervju med deltagarna i Kinda under juni. - 3 personliga intervjuer per telefon med ett urval av arbetsgivare som erbjudit praktik - 5 personliga intervjuer med personer som företräder 4 organisationer från styrgruppen i slutet av projektet under november. Jag har även tagit del av projektledningens lägesrapporter, minnesanteckningar från styrgruppsmöten samt sammanställningar i övrigt över deltagare, praktikplatser o dylikt. Jag deltog i styrgruppsmöte för att presentera utvärderingens upplägg under möte i maj och är beredd att presentera utvärderingen personligt för styrgruppen om så önskas. Genomförandet av utvärderingen har i stora drag följt offertens arbetsplan, men en viss anpassning har skett till projektets praktiska utveckling. Syftet med projektet enligt projektbeskrivningen Syftet med projektet är att ta tillvara den kompetens och de erfarenheter som nya svenskar har inom de areella näringarna samt att genom praktik och utbildning öka anställbarheten /eget företagande. 3

4 4 Mål för projektet enligt projektbeskrivningen Att erbjuda nya svenskar individanpassad kompetenshöjning och praktik inom näringslivsinriktad verksamhet t.ex. jord-, skogsbruk och företagande. (mål 1) Att minst deltagare ska komma i arbete, utbildning eller eget företagande. Och att vi räknar med ett 35 tal deltagare totalt. Allt med syfte att dels bidra till effektiv integrering i samhället dels stödja utveckling av landsbygden. (mål 2) Att generera en användbar metod, som styrgruppen aktivt kan verka för implementering i den ordinarie verksamheten (mål 3) Att påverka attityder kring mångfald och landsbygdsnäringar och att skapa nytänkande, innovationer som bidrar till landsbygdsutveckling (mål 4) Att skapa möjligheter för hela familjer såväl som för ensamkommande till inkomst och boende på landsbygden. (mål 5) Övergripande beskrivning och analyser av projektet Projektets inriktning På min fråga till intervjuade varför man engagerat sig och medverkat i detta projekt är svaren summerade: Att bidra till integration och praktik för nyanlända svenskar inom näringar i landsbygd är ett område som behöver komma i fokus, något som varit förbisett och lågprioriterat tidigare. Vi har haft möjligheter sedan tidigare från AF att stödja arbetsgivare inom jord- och skogsbruk med arbetskraft, men har haft svårt att nå fram med budskapet, trots tillgänglig information på hemsida samt en särskild företagsgrupp som kan komma ut och informera. Projektet har kunnat belysa deltagarna som grupp på ett sätt som AF som stor organisation har svårare att göra. Ambitionen att bedriva skogsröjning i Kinda i form av ett projekt har funnits under viss tid men detta projekt och kontakterna mellan AF i Kinda, projektledaren och Kinda kommun ledde till slutligt beslut att göra en insats. De flesta nyanlända har mycket liten, i vissa fall ingen, kunskap om den svenska landsbygden. Den samhällsinformation som ges innehåller ingen information om landsbygden. Vissa personer är av tradition från egen kultur rädda för delar som har med vild mark exempelvis skog att göra. Motiven för deltagarna att anmäla sig till projektet var i första hand möjligheten att få praktik. Några hade yrkeserfarenheter direkt kopplade till näringar i landsbygd och andra inte. Konkret uttrycker deltagare följande förhoppningar inför och effekter av praktik. - Lära mig kulturen - Få tillämpa den teoretiska utbildning som jag har i bagaget och fått i projektet. Enbart teori biter sig inte fast. - Få rekommendationer av arbetsgivare. - Få handledning på plats. - Få känna mig viktig och värdefull. - Få bli involverad och litad på. - Bli sedd som individ. - Känna mera power efter praktiken. Landsbygden är i behov av företag som kan bidra till egen försörjning och tillväxt i landsbygden. Mot den bakgrunden är projektet viktigt för Kinda kommun och Växtkraft Kinda och Nyföretagarcentrum har engagerat sig i projektet och särskilt det företag som diskuterar möjligheter att starta verksamhet i kommunen. Utgången är inte klar. 4

5 5 Samtliga intervjuade arbetsgivare påpekar att det var projektledarens personliga möten på plats och det förtroende som hon skapade som fick dem att se möjligheter i deras verksamheter genom att praktikanställa och i vissa fall visstidsanställa deltagare. Flera påtalade att de inte hade kontakter med AF som var lika anpassade till deras behov som projektledaren visat. Vissa använder begreppet att kontakten var krångelfri. Arbetsgivare fick information om projektet första gången antingen genom någon yrkesorganisation som de tillhör t ex LRF, Hushållningssällskapet eller genom någon granne/bekant och därefter direkt genom projektledaren. Min analys är att projektledarens personliga möten hos ett stort antal möjliga arbetsgivare har varit en förutsättning för de praktikplatser som erbjudits. Likaså har projektledaren kontinuerligt följt upp hur praktikanten fungerat på plats och även vidtagit åtgärder när det inte fungerat, vilket uppskattats stort av arbetsgivare. Denna personliga matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare bedömer personer i projektledningen liksom jag själv är navet i hela projektet. Att projektledaren själv har en invandring till Sverige som bakgrund gör henne även till förebild som integrerad i Sverige. En väsentlig fråga bör vara: Vad kan AF göra för att bättre marknadsföra de resurser som redan finns för bl a näringar i landsbygd, men som inte har särskilt stor efterfrågan från arbetsgivare? Den positiva erfarenheten från projektets personliga besök borde kunna ge värdefulla ingångar och ideer för berörd personal inom AF och att avsatta resurser och möjligheter som finns kommer till nytta för såväl arbetssökande som arbetsgivare. Projektorganisation och projektledning Projektet består av cirka 10 organisationer som utgör samarbetspartners och har koppling till jord- och skogbruk, vuxenutbildning, förmedling av arbetslivstjänster, företagande och finansiering med mera. En företrädare från varje samarbetspartner ingår i projektets styrgrupp och som har till uppgift att vara aktiv och bidra med kompetens och erfarenheter som stärker projektets genomförande. I styrgruppen har ingått: Länsstyrelsen, Arbetförmedlingen, LRF, Jobb- och kunskapstorget I Linköping, Flyktingmottagning i Kinda, Växtkraft Kinda, Skogssällskapet, Hushållningssällskapet, Östsam samt vuxenutbildning. Styrgruppen ska enligt projektplanen ledas av verksamhetschefen och projektansvariga Ann- Helene Fernberg, NBV men har i praktiken periodvis, på grund av sjukdom, letts av projektledaren. Min analys vad gäller styrgruppens arbete är att engagemanget från medlemmarna varit ansvarsfullt och viktigt för projektet och vilket bekräftats av projektledaren. Några synpunkter från medlemmar i styrgruppen är följande: - Projektledaren har genom hela projektet och förankringen visat ett mycket stort engagemang och seriositet i sättet att leda projektet. - Vissa medlemmar i styrgruppen anser att de hade kunnat bidra mera i själva urvalsprocessen av deltagare om rollerna och förväntningarna hade varit tydligare på varandra inledningsvis. 5

6 6 - - Arbetsförmedlingen är styrd av nationella regler, direktiv och beslut. Direktiv som ändras kontinuerligt och ganska svåra att sätta sig in i för personer utanför Arbetsförmedlingen. Det hade underlättat kontakterna mellan projektet och Arbetsförmedlingen om projektledningen initialt inhämtat mera kunskap om hur AF kunnat och kan bidra i projektet för utvald målgrupp. Vissa oklarheter under projektet kring enskilda deltagare som anslöts till projektet under våren/sommaren, hade då kunnat minskas. AF sträckte sig i vissa fall så långt möjligt utifrån regelverket att stötta deltagare med t ex praktik. Styrgruppsmötena har varit välbesökta och viktiga, men hade kunnat hållas lite kortare om projektledaren hållit i informationen i högre grad och övriga resurspersoner i projektledningen fått mindre utrymme. Diskussionerna mycket viktiga och bra för att få avsett utbyte mellan styrgruppen och projektledningen. Projektansvarig och projektledaren har varit desamma under hela projekttiden och även varit de personer som lett förstudie och förankringen hos berörda samarbetspartners. När projektet initierades för drygt två år sedan från NBV var avsikten att det i projektledningen skulle ingå delprojektledare tillsammans med projektledaren. Så blev inte fallet när projektet finansierades utan projektledaren var den enda tjänst som var finansierad och förväntades ensam leda och administrera hela projektet. Likaså var den ursprungliga planen att projektet skulle pågå under minst två år, men det slutliga beslutet blev 15 månaders projekttid och först en förstudie för att säkerställa förankringen av projektet. Ett krav som Östsam ställde som delfinansiär. Projektansvarigs insatser har inte varit finansierade av projektet, vilket är förvånansvärt enligt min uppfattning. Direkt i starten av projektet konstaterade projektansvarig och projektledare att projektledningen måste förstärkas med administrativt, praktiskt stöd och detta kunde till viss del ske genom resursstöd från NBV och Arbetsförmedlingen. Dessa personer har varit olika under projektets gång, men varit mycket viktiga för projektledningen, inte minst för den kontinuerliga rapportering som krävs av projektet till bl a Länsstyrelsen och Östsam som finansiärer men också till styrgruppen. Medverkande personer i projektledningen har varit: Carin Sellgren, delprojektledare (nov- febr) Birgitta Andersson, kursledare Linköping (febr- okt) Erik Nylén, kursledare/handledare Kinda (nov- juni) Pernilla Olsson, administratör (sept- dec) Kursledare har rekryterats under projekttiden, ofta genom kontakter med och stöd från AF. En person från NBV var delprojektledare när projektet startade och även initialt när de utbildningsdelarna startade dels i form av teori dels som studiebesök. Den personen slutade på NBV och därmed också i projektet. Hon efterträddes av en nyrekryterad kursledare som medverkade i projektet till slutet av oktober. Under sommaren rekryterades också med hjälp av AF en person som sköter projektets administration och rapporteringar. Dessa personers stöd till projektledningen har varit en förutsättning för projektledarens möjligheter att leda projektet. Introduktionen och osäkerheten kring projektledningens tillgång till resursstöd har varit en källa till oro och extra arbete för projektansvarig och projektledaren. 6

7 7 Likaså har det ställts stora krav på projektägarens organisation att hantera såväl kassaflöde mellan NBV och externa finansiärer som dess interna ekonomifunktioner. Under vissa perioder har krävts ett starkt eget kapital för att klara utestående fordringar. Min analys i denna fråga är att projektet från början var orealistiskt dimensionerat och finansierat vad gäller projektledning. Det är inte professionellt att ett finaniserat projekt även förutsätter stora ideella insatser från projektledningen. Målgruppen Initialt kom deltagarna från Arbetsförmedlingen i Linköping och Kinda samt även från Jobb- och kunskapstorget i Linköpings kommun. Vissa trögheter fanns i början att identifiera lämpliga personer att matchas med projektet. Under våren har tillströmningen av deltagare ökat markant dels efter att projekt- och kursledare i Linköping besökt SFI arrangörerna Komvux och Medborgarskolan och berättat om projektet dels genom mun mot mun kontakter mellan deltagare och intresserade personer. Totalt har 30 personer deltagit i projektet, varav 24 män och 6 kvinnor. 54 personer har kontaktat projektet och visat intresse som potentiella deltagare. 9 företag har under projektet upplåtit totalt 22 praktikplatser. 10 deltagare har fått anställning inom den så kallade gröna näringen varav 6 har varit säsongsanställda (upp till 2 månader). För närvarande är det 4 personer som fått fortsatt anställning efter praktik. 3 deltagare har fått anställning utanför den gröna näringen inom skola/vård/lokalvård. 1 deltagare har startat skomakeri. 1 deltagare har påbörjat svetsutbildning och 1 deltagare har påbörjat utbildning i lokalvård. En av deltagarna arbetar aktivt för att starta ett företag inom matsektorn/livsmedelsförädling och med bas i Kisa, men utgången är inte klar. Målgrupperna är olika vid en jämförelse mellan Kinda och Linköping. I Kinda är det en grupp från Somalia som haft kontakter tidigare med dels varandra dels handläggaren på AF i Kinda. Deras kontakter med varandra och handläggaren har betytt mycket för möjligheten att på uppdrag av Kinda kommun och under professionall handledare/kursledare utföra röjning i Rimforsa. En insats uppmärksammad av media och uppskattad av lokalbefolkningen. En person i gruppen har bott i Sverige under flera år och har dels praktiskt erfarenhet från flera arbetsområden dels god kunskap i svenska. Övriga i gruppen har bott i Sverige kortare tid och behärskar inte svenska lika väl. En i gruppen har utbildning sedan tidigare att arbeta med röjsåg. Innan detta projektet startade har det funnits ideer i Kinda kommun genom en skogsvårdskommitte att starta insatser med skogsröjning. Besluten att förverkliga ideerna drog dock ut på tiden. När detta projekt startade valdes den kursledare/handledare som sedan tidigare varit tänkt att arbeta med uppdraget från skogsvårdskommittén sida. De deltagare som sedan tidigare var intresserade av att arbeta med skogsvård och röjning anmälde sig till detta projekt, men ställde stora krav gentemot arbetsförmedlingen och kommunen att de ville ha arbete och inte ytterligare projekt. Under mars 2013 övervägde och markerade projektledningen tillsammans med Arbetsförmedlingen i Kinda att lägga ned projektet i Kinda i avsaknad av beslut om hur Kinda kommun ställde sig till idén och delfinansieringen av ett skogsvårdsröjningarbete. Kommunens gamla ideer om röjning och projektideer landade i att 4 deltagare blev anställda under några månader att röja i skogsområden kring Rimforsa. Anställningarna finansieras från Arbetsförmedlingen och Kinda kommun. Kollektivavtal tecknades och deltagarna fick tillgång till skyddskläder. Deltagarna uttryckte sin stora uppskattning åt den möjlighet de fått att utföra ett arbete som kräver något av dem, ger praktiskt resultat och lön. En förutsättning för arbetet är handledarens mångåriga erfarenheter inom området och stora förmåga att leda, stötta och utveckla varje deltagare och gruppen som 7

8 8 sådan. Deltagarna uttrycker också sin stora uppskattning över den person som bistår dem alla från Arbetsförmedlingen i Kinda. Samtligas förhoppningar var att arbetet med röjning och anställningen kunde fortsätta under hela säsongen fram till vintern. Om inte riskerade deltagarna med nuvarande regler att förlora ekonomiskt på att de valt att ta en korttidsantällning jämfört med att erhålla bidrag från socialförvaltningen. Kommunen kunde inte fortsätta att anställa vilket hade privatekonomiska negativa konsekvenser för deltagarna. Växtkraft Kinda och Nyföretagarcentrum försökte att hitta fortsatta möjligheter för gruppen att arbeta med röjning för t ex en redan befintlig entreprenör. Tyvärr fanns inte den möjligheten, då röjning är ett säsongsarbete och entreprenörer hyr ofta in personal för specifikt uppdrag. Den kursledare/handledare som bistått projektet och gruppen fick själv en annan anställning och stod därmed inte till gruppens förfogande om de skulle få fortsatt uppdrag någonstans. Handledaren är garanten gentemot uppdragsgivaren för professionellt genomfört arbete. I dagsläget har en i gruppen fått en anställning på deltid inom skolan och en är på yrkesutbildning. Två i gruppen fick genom projektet kontakter med ett företag i Kinda och hoppades på arbete, men så blev tyvärr inte fallet. Genom AF och personligt engagemang från tidigare handläggaren har gruppen fått arbeta med begränsade insatser avseende plantering av växter i kommunen. En av deltagarna från Linköping har haft och har planer att starta ett företag inom matsektorn i Kisa. Växtkraft Kinda, som verkar för tillväxt av företag i kommunen, har bidragit med kontakter och kompetens i frågan. Även Almi Företagspartner har bidragit med kompetens. Utfallet är ännu inte klart. Projektets mål är bl a ökat företagande, men inom ramen för projektet finns enbart ett fåtal företagsidéer. I Linköping har gruppen varit mycket heterogen utifrån befintliga yrkeskunskaper, erfarenheter, ursprungsländer och språkliga färdigheter. Tiden då man varit i Sverige har också haft stora variationer. Vissa deltagare hade akademisk utbildning inom t ex trädgårdsnäring andra hade praktiska erfarenheter från jordbruk, byggnation, restaurang/kock, el, rörmokeri, odling mm. Gruppens språkfärdigheter i svenska varierade mycket, varför det ställdes stora krav på kursledningen och på läromedel. Denna grupp hade inte tidigare kännedom om varandra, likt den i Kinda, utan alla var nya för varandra. Det nätverk som uppstod inom gruppen uppskattades mycket av deltagarna, inte minst för de erfarenheter och ideer de kunde dela med varandra. Teori och kunskapshöjande insatser som studiebesök och nätverk Projektet är till sin natur säsongsberoende vad gäller det praktiska arbetet. Genom att starten blev under vintertid och med en ovanligt lång vinter kom inte möjligheterna till praktik igång förrän under april månad. Tanken att kontinuerligt varva teori och praktik blev praktiskt svårt och huvuddelen av teorin, för deltagare som varit med från starten, kom därför att ligga tidsmässigt först och praktiken senare. Mycket av den teoretiska delen har skett i grupper med samtliga deltagare i Linköping respektive Kinda. Kursledningen i Kinda och den praktiska handledningen i skogsröjning har ombesörjts av en och samma person hela tiden. Deltagarna har uttalat sin stora uppskattning och respekt för den personen. Kursledningen i Linköping har också i huvudsak skett genom en person och specialföreläsningar har genomförts av andra personer vid behov. De grupper av deltagare som intervjuats har enbart positivt att säga om kursledning och projektledning. De intervjuade framhåller att ledningens engagemang i frågor, stora som små, med koppling till projektet, har varit helt avgörande för deltagandet och utfallet med teori och praktik. 8

9 9 Utbildningen har så långt möjligt anpassats utifrån individuella behov. Deltagarna som kom med initialt i Linköping deltog i hög grad i samma typ av utbildningar med bäring på jord- och skogsbruk samt odling, biodling och fårskötsel. Utbildning har också getts om allemansrätten, studievägledning, mark, miljö och klimat samt facklig information. Deltagare som kom med senare i projektet och hade en specifik yrkesutbildning och möjlighet till praktik, fick genom projektets försorg en anpassad teoretisk utbildning för just den personen och ofta digitalt som självstudier. Deltagarnas engagemang och seriösa insatser i projektet är uppenbara vid mina intervjuer och genom information från projektledning och kursledning. Deras utbyten som grupp har varit stort rent professionellt och som nätverk har de ställt krav på varandra att kommunicera på svenska. I gruppen har färdigheterna att tala och förstå svenska varierat, vilket ställt stora krav på kursledningen. Projektledningen och kursledningen kan konstatera att en viss nivå på SFI utbildning inte säkert ger samma färdigheter hos olika individer. Om t ex SFI C- nivå kan antas vara lägsta krav för deltagande i projektet, så kan i vissa fall personer med B- nivån klara svenska lika bra som en person med C- nivå. De olika språkkunskaperna ställer stora krav på kursledarens pedagogik och kommunikation. Projektledarens kunskaper i arabiska är i svåra lägen betydelsefulla för att eliminera missförstånd. Inom grupperna har man också ställt upp och hjälpt varandra med tolkning vid behov. Deltagare som inte behärskar svenska tillräckligt bra har inte kunnat erbjudas praktikplats hos arbetsgivare. I dessa fall har projektledningen och kursledare försökt hitta alternativ praktisk uppgift, även om kortsiktigt och mycket begränsad tid t ex genom kommunen och Stadsträdgårdsmästaren. Ett exempel är projektet Odling i Skäggetorp. De 27 studiebesök som har genomförts i projektet har varit mycket uppskattade av deltagarna. Kursledningen har uttryckt en förvåning över hur lite kunskap deltagarna har om vårt län i stort. Den lokala bilden och erfarenheten är dominerande och mot den bakgrunden har studiebesöken i olika delar av länet varit uppskattade. Genom studiebesök har även deltagare och potentiella arbetsgivare kunnat mötas. En idé från kursledningen är att i samband med att man är nyinflyttad i någon del av länet kunna få se andra delar av länet i presentationer eller genom besök. En väsentlig svårighet för kursledning och deltagare är bristen på kurslitteratur inom jord- och skogsbruk skriven på lättfattlig svenska. Kursledningen har själva fått lägga en ansenlig tid på att anpassa och ta fram lämpligt material. I vissa fall kan man använda litteratur avsett för högstadiet. Den professionella litteratur som finns är språkligt mycket för svår för deltagarna. Fråga inför framtida insatser: Den ena aspekten är hur de till detta projekt framtagna underlagen ska kunna användas i framtiden? Hur tas initiativ och hur finansieras litteratur i lämplig format och språk till andra projekt? Förslag som också kommit fram från kursledning är om det kan tas fram komprimerad utbildning t ex inom skogsvård och röjning som inte kräver 3 årig gymnasieutbildning. Motsvarande skulle också kunna gälla för växtodling. Praktikplatser och kontakter med arbetsgivare Linköping och Kinda har olika förutsättningar vad gäller inriktning på arbetsplatser, Kinda är ett rikt skogsdistrikt medan Linköpings landsbygd mest består av lantbruk, odling m m. 9

10 10 Att kunna kommunicera på svenska är ett krav från såväl arbetsgivare som projektledning. Olika arbetsuppgifter ställer dock lite olika krav på språkfärdigheter. Projektledarens kontakter med potentiella arbetsgivare har varit mycket positiv totalt har 9 organisationer varit engagerade som arbetsgivare. Några företag har haft flera personer från projektet i praktiskt arbete och som mest 7 personer. Ett behov som projektledaren måste ta hänsyn till är att företagen och arbetsplatserna måste ligga nära allmänna kommunikationer, då de flesta deltagare inte har körkort och/eller tillgång till bil. Arbetsgivare har påtalat att de är beredda att stå för rese- /busskostnad om detta görs klart från början av praktiken. Denna fråga var mycket oklar initialt och var ett reellt ekonomisk problem för vissa deltagare. Ett behov som arbetsgivare uttryckt är att få välja vilka deltagare man vill erbjuda platser dels utifrån kompetens dels utifrån personlighet. Intervjuade arbetsgivare framhåller sin uppskattning över projektledaren personlig besök och presentation av projektet och dess ambition. Flera talar om det engagemang och den glöd som projektledaren visat för uppdraget och hennes vilja och förmåga att se till arbetsgivarens behov. Den tillit och det förtroende som skapades initialt för möjligheten att få praktikanter väckte intresse och trygghet för utbytet. Ett antal arbetsgivare driver familjeföretag sedan flera generationer och projektets deltagare var i vissa fall bland de första personerna som fick praktik i verksamheten och vissa fall fortsatt anställning. Kontakterna med projektledaren kring uppföljning under praktiken framhålls som viktig. En faktor att väga in vad gäller företag i landsbygd är att de ofta är mycket nära kopplade till övriga familjen och bostaden. T ex handlar det om att den anställde får tillgång till familjens utrymmen för matpauser och toalettbesök. Intervjuade deltagare beskriver detta som ett stort mått av tillit från arbetsgivarens sida och som gör att det egna ansvarstagandet ökar än mera. I Kinda har en handläggare på Arbetsförmedlingen varit handläggare för alla berörda deltagare. Personen i fråga har visat stort engagemang dels för deltagarnas möjligheter att få arbete dels i samarbetet med projektledaren och lokale handledaren. Detta har gett styrka och sparat administrativ tid i projektet. I Linköping har flera handläggare varit inblandade för de olika deltagarna och ibland har det gjorts olika tolkningar av handläggarna. Detta kräver mycket extra arbete mellan projektledaren och respektive handläggare. I vissa fall, som rör praktikplatser, krävs snabba beslut tillsammans med arbetsgivare. Vissa fördröjningar har vållat problem i placeringen av deltagare i praktik. Med kunskap om AF s organisation är jag medveten om att olika insatser som berör invandrade arbetssökande är uppdelade på olika handläggare regionalt och delvis förklarar problematiken. Min analys: Det begränsade antalet deltagare i detta projekt har givit praktiska möjligheter för projektledaren att göra personliga besök hos potentiella arbetsgivare och hålla kontakter under projektet. Den kontakt som skapas mellan projektledaren och respektive arbetsgivare kring deltagaren är avgörande för arbetsgivarens vilja och möjligheter att öppna upp med praktikplatser. I jämförelse med det stora antal som AF s handläggare har att hantera är det lätt att inse att den personliga kontakten med var och en bland deltagare och arbetsgivare är svår. Mot bakgrund av hur viktig den personliga kontakten är för arbetsgivaren borde AF undersöka möjligheterna till flera personliga kontakter direkt på plats hos arbetsgivare och även ökad 10

11 11 ambition att tillgodose den enskilde arbetsgivarens önskemål och krav på kunnande och personlighet. Slutsatser Projektets ambitioner är att som metod dels varva teori och praktik dels arbeta med individuell anpassning. Metoden kräver en projektledning som samspelar och kommunicerar med alla berörda parter parallellt, vilket tar tid men ger positiva effekter för varje deltagare när det fungerar. Den individuella anpassningen för deltagare utgör en process som inte kan fastställas förrän praktikplatser och arbetsområden är matchade. Detta medför att projektledning och kursledning måste vara beredd att arbeta med stor flexibilitet och ett visst mått av osäkerhetsfaktorer. Den verkligheten går inte att fånga i detaljplaner i början av projektet utan måste få växa fram utifrån deltagares och arbetsgivares behov och resurser. Mål, effekter och lärdomar I detta avslutande avsnitt av rapporten presenteras en summering av projektets mål kopplade till kvantitativa och kvalitativa effekter som kan verifieras efter ett års projekttid. Lärdomar som framkommit under projektet summeras också. Mål 1 Att erbjuda nya svenskar individanpassad kompetenshöjning och praktik inom näringslivsinriktad verksamhet t.ex. jord-, skogsbruk och företagande. Effekter och lärdomar Kompetenshöjningen har varit individanpassad och framtagningen av läromedel har varit ett pionjärarbete till stor del. Praktikplatser har erbjudits och funnits inom olika näringar i landsbygden. Kompetenshöjningen inom företagande i allmänhet har inte varit i huvudsakligt fokus under projektets korta tid. Däremot har de 2 deltagare som har ambitioner att starta eget företag fått omfattande support i ena fallet av personer inom Växtkraft Kinda som gett specifika råd och kontakter. Samtliga engagerade arbetsgivare, 9 stycken, driver företag varför befintligt företagandet i landsbygd varit förutsättningen för praktiken. Kännetecknande för projektets arbete har varit att utgå från individens befintliga erfarenheter och praktiskt kunnande och matcha detta med dels utbildning dels lämplig praktikplats. Ansatsen att utgå från individens behov, personlighet och potential bygger på ett flexibelt förhållningssätt och där verktyg tas fram successivt under projektet. Det innebär att individen är utgångspunkten och inte tillgången till befintligt utbildningssystem eller eller i förväg given verktygslåda. Ett mera krävande arbets- /förhållningssätt, men som ger kortare och effektivare väg till praktik och arbete. Flera deltagare har framhållit sin önskan att bli sedd som en i mängden, vilket har uppfyllts genom individperspektivet. Personer inom projektledningen måste ha ett genuint intresse för var och en, vilket projektet haft och inte minst då projektledningen följt deltagare och arbetsgivare under hela processen och gjort kontinuerliga uppföljningar kring matchning av dels praktikarbetet dels balansen mellan teoretiska och praktiska kunskaper. 11

12 12 Mål 2 Att minst deltagare ska komma i arbete, utbildning eller eget företagande. Och att vi räknar med ett 35 tal deltagare totalt. Allt med syfte att dels bidra till effektiv integrering i samhället dels stödja utveckling av landsbygden. Effekter och lärdomar Antalet deltagare i projektet har varit 30 personer jämfört med målet 35 personer. Då bör noteras att 54 personer visat intresse för projektet, men fallit bort av olika anledningar. Dessa anledningar kan ha varit för dåliga språkkunskaper i svenska, för liten erfarenheter av arbete kopplat till landsbygdsföretagande eller möjligheter till annan utbildning. 10 deltagare har under projektet fått anställning under kortare eller längre tid. 4 av dessa har fortsatt anställning. 3 deltagare har fått anställning utanför grön näring inom skola, vård, lokalvård. 2 deltagare deltar i utbildning inom svets och lokalvård. 2 deltagare arbetar med eget företagande varav 1 deltagare startat skomakeri och 1 deltagare arbetar för att starta företag inom livsmedelsförädling. Målet för projektet var att deltagare skulle komme i arbete, utbildning eller företagande, vilket är uppfyllt genom minst 16 personer per dags dato. Projektet har inte haft som mål att engagera ett visst antal kvinnor som deltagare, men ambitionen har funnits hos projektledningen. De skäl som ett antal kvinnor framhållit varför de inte har varit intresserade är bland annat problem med barnpassning. Detta har gällt kvinnor i såväl Linköping som Kinda. Eftersom arbetsplatserna oftast ligger utanför tätorten har kvinnorna sett problem med antalet arbetstimmar. I flera fall framkommer traditionella kulturella familjemönster som ett praktiskt hinder. Vad gäller deltagares möjligheter till praktik i ett tidigt skede av projektet så är det ett av projektets framgångsfaktorer. Kontakten mellan dels arbetsgivare och projektledare dels mellan arbetsgivare och deltagare i praktik är den viktiga länken för effektiv integrering inom landsbygden. Arbetsgivare och landsbygdsföretag får möjlighet att hitta arbetskraft som de ofta behöver under säsonger eller helår. Arbetskraft får möjlighet att upptäcka arbetsområden i landsbygd som de ofta inte känner till eller har kommit i kontakt med. Såväl arbetsgivare som arbetstagare blir förebilder för andra om att denna möjlighet finns och fungerar. Förmodligen är det bästa sättet att få kontakter och referenser inför fortsatt verksamhet. Effektiv integrering bygger på personliga möten och kontakter och projektet kännetecknas av stor insikt om och respekt för just det personliga mötet och ömsesidigheten i behov och konkreta resultat. Mål 3 Att generera en användbar metod, som styrgruppen aktivt kan verka för implementering i den ordinarie verksamheten. Effekt och lärdomar Kärnan i den metod som projektet bygger på kan förefalla enkel och självklar när man vill utgå från individen och mixa teori och praktik på ett professionellt och personlig sätt. Det enkla i metoden är dock det som kräver dels mycket tid initialt med varje deltagare dels projektledningens skicklighet, engagemang och talang att kunna och våga möta en mångfald av personer med olika behov, erfarenheter och drömmar. 12

13 13 Det som ofta kännetecknar befintliga projekt, program och utbildningar är att utbildningsformen och innehållet finns först och deltagarna processas genom befintligt program oavsett deras kompetensnivå och intresse. Ofta är det vissa grupper eller inriktningar som ges finansiellt stöd periodvis från EU eller staten, varför det finns ett visst utbud att erbjuda. Anpassningar till invandrade individer har förbättrats senare åren vad gäller t ex SFI och möjligheterna till yrkessvenska för olika professioner. Mot bakgrund av att detta projekt vänder sig till 30 deltagare och t ex Arbetsförmedlingen m fl ska ge stöd och support till flera tusen deltagare så gäller det att identifiera vilka positiva erfarenheter från projektets metod som kan skalas upp inom ordinarie verksamhet företrädd bl a av medlemmar i styrgruppen. En förhoppning bör vara att sträva efter att identifiera potentiella arbetstagare för anställning i landsbygdsnäring och ha handläggare som lägger tid på att just matcha individer som arbetstagare med individer som arbetsgivare. Den extra tid som krävs initialt borde ge ekonomiskt positivt utfall på längre sikt för samhället, arbetsgivaren och arbetstagaren. Matchning kräver personliga möten, vilket tydligt framgår av projektet. Den sk företagsgrupp som redan finns inom AF borde vara en viktig resurs för att pröva detta förhållningssätt och ta initiativ till kontakter och inte förvänta sig att bli kontaktad. Med resultat av bra matchning kommer positiv bekräftelse, vilket tydligt framkommer av projektet. Styrgruppens insatser har varit mycket uppskattade av projektledningen för dess idéer och konkreta förslag. Det som projektledningen ibland har saknat är tydlighet i de mandat som respektive företrädare för sin organisation besitter vad gäller beslutsfattande. Frågan om beslutsmandat är central för fortsatta insatser utifrån projektets resultat och effekter. Mål 4 Att påverka attityder kring mångfald och landsbygdsnäringar och att skapa nytänkande, innovationer som bidrar till landsbygdsutveckling. Effekter och lärdomar Projektet har i högsta grad varit attitydpåverkande kring mångfald och landsbygdsnäring. Attityder har påverkats bland berörda deltagare genom att ibland för första gången få upp ögonen för svensk landsbygd och dess möjligheter för arbete. Kontaktade och informerade arbetsgivare har sett en möjlighet att få sina behov av arbetskraft tillgodosedd för säsongsarbete och helårsarbete. Styrgruppens medlemmar har också fått praktisk inblick i de möjligheter som rätt matchning av arbetstagare och arbetsgivare kan ge och även vad som utgör praktiska hinder för arbete i landsbygdsnäring. Genom att följa projektet står det mycket klart att sättet att marknadsföra sig gentemot företag i landsbygd är avgörande för resultatet på kort sikt och effekten på lång sikt. De yrkesorganisationer och intresseföreningar som finns och verkar för landsbygdsnäringar är en praktiskt väg till första kontakter, men därefter behövs konkreta möten med enskilda företagare. Det handlar om att någon/några personer är garanten och länken för en matchning mellan arbetsgivares behov och arbetstagares resurser och möjligheter att tillgodose behoven. Från alla intervjuer framgår tydligt att trovärdigheten i och förtroendet för matchningen bärs av den person som är kontaktpersonen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, i detta fall projektledaren. En slutsats bör vara att oavsett storlek på den organisation som arbetar med matchning likt denna, så är det personer som är kittet och inte en organisation och ett varumärke. Dessa personer som har talang för ett sådant arbete stimuleras och får bekräftelse genom att lyckas och se resultat. Hur mycket tanke läggs inom stora organisationer på att välja just rätt person för arbeta med marknadsföring på ett personligt och småskaligt sätt även om 13

14 14 mycket information finns på hemsidor. Några intervjuade har framhållit ett extra värde i projektet att projektledningen har haft kulturell mångfald bl a genom projektledarens bakgrund som invandrare och integrererad i det svenska samhället. De företagare som varit engagerade som arbetsgivare kommer framgent att vara förebilder för andra företag i sin omgivning. Deltagare är och kommer att vara exempel på och förebilder att det finns arbetstillfällen som väntar i landsbygden omkring våra tätorter. Mål 5 Att skapa möjligheter för hela familjer såväl som för ensamkommande till inkomst och boende på landsbygden. Effekter och lärdomar Detta mål är ett långsiktigt mål och kan enbart besvaras som ett antagande. Under projekttiden har samtliga deltagare bott i befintligt boende och inte flyttat närmare sitt arbete. En pendling med kommunala färdmedel eller egen bil och i vissa fall samåkning har gällt. En praktisk svårighet vad gäller praktikplatser har varit just resor till och från arbete. Flera deltagare saknar såväl körkort som bil och därför har projektledningen försökt att hitta arbetsplatser nära kommunal busstrafik. Detta har lyckats i flera fall. Mot bakgrund av att det ofta finns tillgång till hus och boende i landsbygden så borde det finnas praktiska och reella möjligheter för familjer att bo och hitta arbetstillfällen i landsbygden. Det bygger dock på ett antal förutsättningar som en mera långsiktig anställning, möjligheter att nå skolor för barnen, möjligheter att hitta arbete även för eventuell partner. Allt bygger dock på att minst en part har arbete och inkomst och att det inom familjen finns tillgång till bil och körkort. I övrigt har jag svårt att se begränsningar. Med anställning bör finnas alternativen att antingen hyra bostad eller köpa. Våra stora jordbruk rationaliseras allt snabbare och mycket bygger på stordrift, men vissa moment kräver handkraft som t ex djurhållning. Bisysslor i form av förädling av tillgångar inom jord och skog borde öppna möjligheter för arbetstillfällen i anslutning till landsbygdsföretagen, som t ex fårskötsel, växtodling och biodling. Projektet har öppnat ögonen och vidgat perspektiven om hur invandrades kunskaper och erfarenheter kan möta behov hos landsbygdsföretagare. Ett vinna- vinna resultat. 14