Coronarinsufficiens inklusive infarkter Vitier inklusive shuntar Cardiomyopatier Inflammatoriska processer i hjärta Hypertoni hypertofi

Transkript

1 Hans Hedenström Klinisk Fysiologi, UAS Litteraturförslag: ÅSTRAND-RODAHL: Textbook of Work Physiology PALM-SVENSSON-WRANNE: Det kliniska arbetsprovet JONSSON, WOLLMER: Klinisk Fysiologi Fysiskt arbete innebär en betydande ökning av energiomsättningen i kroppen. Detta ställer därför stora krav på hjärtat och lungorna. Lungorna för ventilationsförmåga och gasutbyte dvs adekvat upptag av syrgas och avgivande av koldioxid. Hjärtat för att transportera syrgas och energiprodukter samt slaggprodukter och koldioxid runt mellan arbetande skelettmuskulatur och lungor samt utsöndringsorgan. Arbetsprov, eventuellt i kombination med andra undersökningar (gasutbyte, myocardscintigrafi, ekokardiografi, perifer cirkulationsundersökning) ger därför en god information om sjukliga processer som ger en begränsning av arbetsförmågan. Översiktligt kan begränsningarna delas in i: Central cirkulatoriska Perifer cirkulatoriska Pulmonella Muskel/led skador Neurologiska skador Övriga orsaker Coronarinsufficiens inklusive infarkter Vitier inklusive shuntar Cardiomyopatier Inflammatoriska processer i hjärta Hypertoni hypertofi Ateroscleros Andra arteriella förträngningar Hypokinetisk cirkulation Restriktiva lungsjukdomar Obstruktiva lungsjukdomar Diffusionsskada Ojämn perfusion/ventilation Muskelsjukdomar, skador Ledsjukdomar, ledskador Neurologiska sjukdomar, skador Njurinsufficiens. Anemi Abnorm uttröttbarhet mm Arb.fys Sidan 1

2 Begränsningarna av den fysiska arbetsförmågan beror även på hur arbetet utförs och är således beroende av arbetets intensitet och duration Mycket kort intensivt arbete (tyngdlyftning) Något längre (sekunder - minut) Medellångt arbete (minuter) Måttligt arbete (minuter - timme) Långvarigt arbete (timmar) Muskelstyrkan avgörande Muskelkraft + cirkulation Gasutbyte och transport av syrgas (cirkulationen) (man når max O 2 -upptag vid 3-4 min max arbete) Förmåga att ha balans mellan O 2 -upptag i lungorna och behovet i vävnaderna Energidepåer, vätske- och temperaturreglering. CIRKULATIONEN: Den arbetande muskeln får ett ökande syrgasbehov som skall tillfredsställas av respiration och cirkulation för att en aerob förbränning skall kunna ske dvs syreförbrukningen blir en begränsande faktor. VO 2 = O 2 -upptag = CO (a-v)o 2 diff = HR SV (a-v)o 2 diff HR Hjärtfrekvensen (Heart Rate). Ökar normalt linjärt med arbetsbelastningen. Begränsas av åldern. Maximal HR kan uppskattas till 220-ålder och ändras inte nämnvärt med träning. Påverkas av beta-blockerare och eventuella arytmier. SV Slagvolymen (stoke volume) Ökar med stigande belastning. Ökar normalt med 10%-30% vid övergång från vila till arbete (ev mer hos vältränade). Kontraktiliteten förbättras, LVEDV ökar och LVESV minskar. Påverkas av myocardiets tillstånd (ischemi, svikt, dilatation, hypertrofi), klaffarnas tillstånd (MS, MI, AS, AI), shuntar (ASD, VSD), medicinering (digitalis, β-blockerare, diuretika) CO (a-v)o 2 - diff: ao 2 vo 2 Cardiac Output (hjärtminutvolymen) dvs HR x SV kan öka från 5 l/min i vila till 25 l/min under arbete. (Vältränade L/min) Arterio-venösa syrgasdifferensen. Ökar med ökande belastning och beror såväl av ao 2 (arteriella syrgasinnehållet) som vo 2 (venösa syrgasinnehållet). Ökad minutventilation genom ökad andningsfrekvens och tidalvolym samt effektivare gasutbyte genom jämnare ventilations/perfusions förhållande och ökad lungcirkulation. Man kan även beräkna den s.k. oxygenpulsen (VO2/HR) dvs. den syremängd som blodet kan ta upp i lungorna för varje pulsslag och bestäms av den mängd reducerat Hb som högerkammaren pumpar till lungorna vid varje hjärtslag. ao 2 påverkas av ventilationen (restriktivitet, obstruktivitet), gasdistributionen, diffusionskapaciteten, lungperfusionen, ev hö vä shunt, Hb, totala blodvolymen. Ökat utnyttjande av det venösa O 2 -innehållet med bättre O 2 -extraktion från venblodet och bättre anpassning av den perifera cirkulationen. Arb.fys Sidan 2

3 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Syreupptag (L/min) Belastning (Watt) Vid arbetsbelastning på ergometercykel finns ett linjärt samband mellan arbetsförmågan och syreupptagningsförmågan där syreupptaget i vila är c:a 3,5 ml/min per Kg kroppsvikt dvs kring 300 ml hos en 70 Kg tung person. Vid 50 W ligger det i genomsnitt kring 800 ml/min och ökar sedan med c:a 12 ml/min för varje watts ökning. Den totala syreupptagningsförmågan och därmed arbetsförmågan uppmätt på ergometercykel beror på personens kön, ålder, kroppsstorlek, träningsgrad och eventuell begränsning pga sjukdom. Man kan alltså bestämma arbetsförmågan i Watt (=0.06 kj/min), dvs det antal Watt som personen presterar, och sedan jämföra detta med ett normalmaterial utifrån kön, ålder och kroppsstorlek. Hjärtfrekvens Belastning (Watt) Även hjärtfrekvensen stiger vanligtvis linjärt med belastningen på ergometercykeln (se ex i fig bredvid) men här är relationen mellan hjärtfrekvens och belastning unik för varje individ och beror på konditionsgraden samt naturligtvis eventuell medicinering såsom beta-blockad. Man kan för såväl inter-individuell som intraindividuell jämförelse beräkna W 170 eller W 150 dvs det antal Watt personen presterar vid en uppmätt hjärtfrekvens på 170 resp 150 slag/min Om man således utgår från arbetsförmågan vid hjärtfrekvens 170 (W 170 ) så begränsas denna normalt av hjärtats slagvolym och anpassningen av den perifera cirkulationen som i sin tur beror på reglering av perifera kärllumen. Dessa normalt begränsande faktorer varierar mellan olika individer. Syreupptagningsförmågan (VO2) kan man under pågående arbete direkt mäta genom att kontinuerligt analysera syrgashalten i utandningsluften samtidigt som ventilationsmätning utförs. På liknande sätt mätes koldioxidavgivningen (VCO 2 ) och den respiratoriska utbytes kvoten (Respiratory exchange ratio = RER) beräknas som VCO 2 /VO 2. En respiratorisk utbyteskvot över 1,0 tyder på en anaerob metabolism där laktathalten snabbt börjar stiga. Arb.fys Sidan 3

4 Verkningsgrad: Att arbetsförmågan är linjärt relaterad till syreupptagningsförmågan betyder inte att all bildad energi omvandlas till mekaniskt arbete. C:a 25% av den frigjorda energin går till mekaniskt arbete medan 75% går till värme. Detta innebär således att för varje Watt vi presterar på ergometercykel så producerar vi 3 Watt värme. Det linjära sambandet mellan arbetsförmåga och O 2 -upptag är således olika beroende på vilken typ av arbete vi utför och hur det utförs. Det ovan beskrivna gäller framför allt vid arbete utfört på ergometercykel medan vi har andra samband vid t ex gång på rullande matta etc. Detta beror på olika verkningsgrad vid olika arbete. Yttre arbete Verkningsgraden (%) = Frigjord energi under arbete - frigjord energi i vila. Typ av arbete Verkningsgrad Löpning 30-40% (Bäst vid optimal steglängd och stegfrekvens) Bencykling 22-23% (Ökar något vid ökad trampfrekvens) Armcykling 13-14% Simning 4-7% Vid löpning engageras få men stora muskelgrupper och på ett för människan optimalt sätt vilket ger en hög verkningsgrad. Vid simning engageras ett flertal muskelgrupper med många muskelkontraktioner per tidsenhet vilket ger en låg verkningsgrad. Vid arbete på ergometercykel är verkningsgraden relativt konstant medan den varierar mycket vid test på rullande matta. Således beror den på antalet muskelkontraktioner per tidsenhet och blir således beroende av benlängden och försökspersonens anpassning till mattans hastighet. Det finns en optimal steglängd och stegfrekvens för varje individ. Således olika verkningsgrad vid gång och löpning beroende på tekniken. Verkningsgraden minskar med ökande ålder och ökar vid fysisk träning. Oberoende av kön. Arb.fys Sidan 4

5 FYSISK TRÄNING: Fysisk träning (konditionsträning) innebär arbete så att syrgasupptagningen blir ordentligt förhöjd. Ofta siktar man på ett syreupptag kring 70-80% av maximala syreupptaget eller en puls kring 75-80% av personens maxpuls. Hos otränade ger även en träningsnivå på 50-60% av maximala syreupptaget en konditionsökning. Effekten av fysisk träning påverkar såväl metabolismen som syreupptagningsförmågan. Man vet att fysisk inaktivitet medför metabolism åt "diabeteshållet" (hyperglykemi, hyperinsulinism, hypertriglyceridemi). Strikt sängläge en vecka gav en halvering av konditionen. Följande effekt av fysisk träning ses på syreupptaget: HR: SV: Fysisk träning gör att man får en lägre HR för samma arbetsbelastning vilket medför att man senare når sin maximala HR vid högre belastningsgrad. Ökad SV genom ökade dimensioner på hjärtat. Man får såväl en viss dilatation men framför allt en förtjockning av vänster kammares vägg som ger bättre kontraktilitet under systole. ao 2: Anpassning av ventilationen med förbättrat gasutbyte så att ett visst syreupptag kan ske vid lägre andningsfrekvens och tidalvolym. Ökad blodvolym och på sikt ökat total-hb högre ao 2 -innehåll. vo 2: Ökat utnyttjande av det venösa O 2 -innehållet genom ökad O 2 -extraktion perifert i skelettmuskulaturen och bättre anpassad perifer cirkulation. Vid konditionsträning så att maximala arbetsförmågan ökar från c:a 200 W till 230 W dvs med ~15% har följande förändringar i fysiologiska parametrar skett: Max hjärtfrekvens Väs oförändrad. Max slagvolym ~10 ml (~10 %) Max CO l/min (~10 %) Max andningsfrekvens ~3 andetag/min (~7 %) Max andetagsvolym ~0.2 l (~5 %) Max ventilationsförmåga ~10 l/min (~10 %) Max a-v O 2 diff ~10 ml/l (~7 %) Max syreupptagningsförmåga ~0.5 l/min (~15 %) Max laktathalt (i arb muskler) ~1.5 mmol/l (~10 %) Dessutom ökad kapillarisering i arbetande muskel med bättre perifer genomblödning samt högre verkningsgrad med optimalare muskelanpassning. Arb.fys Sidan 5

6 ÅLDRANDETS EFFEKT PÅ ARBETSFÖRMÅGAN Maximala arbetsförmågan, uttryckt såväl i maximal syreupptagningsförmåga som maximal belastning i Watt, sjunker normalt från 20-års åldern. Stelare myocard och minskad kontraktionsförmåga minskad maximal slagvolym. Tillsammans med en lägre maximal HR (220-ålder) minskad hjärtminutvolym. Minskad maximal andetagsfrekvens och minskad andetagsvolym (stelare bröstkorg, minskad lungelasticitet) ger minskad ventilationsförmåga. Ojämnare gasfördelning i lungorna samt minskad diffusionsförmåga sämre ao 2. Minskat maximalt blodflöde i arbetande muskulatur och försämrad cirkulationsanpassning minskad maximal a-v O 2 diff. Alltså minskad CO och minskad a-v O 2 diff minskad syreupptagningsförmåga Dessutom minskad tolerans till hög laktathalt, minskad verkningsgrad (stelare leder och rörelseorgan) och lägre kontraktionsförmåga i arbetande muskel. 4 3 V O 2 (l/m in ) G e n o m s n itt m ä n E ffe k t a v trä n in g 2 1 E ffe k t a v in a k tiv ite t Å ld e r Figuren ovan visar hur syreupptagningsförmågan (Max VO 2 ) påverkas av ålder. Effekt av fysisk träning ökar VO 2 oavsett när träningen påbörjas. Effekt av inaktivitet (sjukdom) sänker VO 2 Nedanstående tabell visar vad olika typer av fysisk ansträngning ungefär motsvarar i Watt Watt VO 2 Arbetstyp 25 0,6 Påklädning. 50 1,0 Normal gång, Bäddning 75 1,2 Lätt jordbruksarbete, stortvätt, fönsterputs 100 1,5 Cykling, snabbgång, Tyngre jordbruksarbete, mattpiskning 125 1,8 Löpning, Byggnadsarbete 150 2,1 Språngmarsch, Gruv- och skogsarbete 175 2,4 Löpning 10 km på 60 min 200 2,7 Brandmän, rökdykare 250 3,3 Löpning 10 km på 50 min Arb.fys Sidan 6

7 ARBETSPROV Vid arbetsprov talar man om maximalt eller submaximalt (symptombegränsat) arbetsprov. Vid konditionstestning och test av idrottsmän siktar man på ett maximalt arbete medan man hos sjuka patienter oftast nöjer sig med ett submaximalt arbete. Vid maximalt arbete får personen köra så mycket det går medan man vid submaximalt arbete nöjer sig vid gradering 17 på 20-gradig skala över ansträngningsgrad eller c:a 85% av max HR (om pat ej har beta-blockad). Eftersom det finns ett linjärt och känt samband mellan syreupptagningsförmåga och arbetsförmåga vid arbete på ergometercykel och man har ett linjärt förhållande mellan hjärtfrekvens och utfört arbete i Watt kan man uppskatta den maximala syreupptagningsförmågan utifrån försökspersonens hjärtfrekvens. Nedanstående tabell beskriver maximala syreupptagningsförmågan i l/min utifrån puls vid steady state arbete dvs tills hjärtfrekvensen stabiliserats vid ett givet arbete (minst 4 min) på ergometercykel. MÄN KVINNOR Puls 50W 100W 150W 200W 250W 50W 75W 100W 125W 150W ,2 3,5 4,8 2,6 3,4 4,1 4, ,0 3,2 4,4 5,9 2,3 3,0 3,7 4, ,9 3,0 4,1 5,5 2,1 2,7 3,4 4,0 4, ,7 2,8 3,8 5,1 2,0 2,6 3,1 3,7 4, ,6 2,6 3,6 4,8 6,0 1,8 2,4 2,9 3,4 4, ,4 3,4 4,5 5,6 1,6 2,2 2,7 3,2 3, ,3 3,2 4,2 5,3 2,0 2,5 3,0 3, ,2 3,0 4,0 5,0 1,9 2,4 2,8 3, ,1 2,8 3,8 4,8 1,8 2,2 2,6 3, ,0 2,7 3,6 4,5 1,7 2,1 2,5 2, ,8 2,6 3,4 4,3 1,6 2,0 2,4 2,7 Ålder Faktor för max O 2 -upptag 15 1, , , , , , , , , ,65 Syreupptagningsförmågan är också beroende av åldern. Sålunda finns en åldersfaktor som ovan beräknade syreupptagningsförmåga skall multipliceras med för rätt värde på maximala syreupptagningsförmågan. En 50-årig man med slutpuls 160 på 150 Watt skulle ha ett maximalt O 2 -upptag på 0,75 2,8 = 2,1 l/min. En 35-årig kvinna med slutpuls 140 på 100 Watt skulle ha ett maximalt O 2 -upptag på 0,87 2,9 = 2,5 l/min Man brukar även beräkna VO 2 /kg dvs VO 2 dividerat med kroppsvikten som bättre blir ett mått på konditionen och kan alltså ökas genom viktnedgång och/eller träning. Arb.fys Sidan 7

8 INDIKATIONER FÖR ARBETSPROV: 1. Oklara bröstsmärtor som anamnestiskt ger misstanke om kranskärlssjukdom. 2. Arytmiutredning. (Ökar eller minskar arytmin under arbete) 3. Arbetsförmåga efter genomgången hjärtinfarkt. Inplacering i träningsgrupp. 4. Värdering efter kranskärlskirurgi eller ballongdilatation av kranskärl. 5. Arbetsförmåga och BT-utveckling vid olika typer av klaffel och shuntar. 6. Oklar arbetsbegränsning. Ökad trötthet. 7. Arbetsutlöst astma. 8. Utvärdering inför vissa typer av arbete (tex rökdykare, höghöjdsarbete, piloter) KONTRAINDIKATIONER: ABSOLUTA Pågående myocardaffektion med t.ex ST-höjningar, bröstsmärta. Känd huvudstamsstenos RELATIVA Påverkat allmäntillstånd t ex hjärtsvikt, infektion med feber. Potentiellt allvarlig arytmi eller öveledningsrubbning. Aortastenos. Viloangina. Nyligen genomgången myocardaffektion. Förhöjt vilo-bt > 230/120 mmhg. GRUNDUTFÖRANDE: Ergometercykel. 1-minuters steg (ramparbetsprov) Vid ergometercykling har man en verkningsgrad som inte varierar mellan olika personer. Personens vikt spelar inte heller någon roll för beräkningen av arbetsförmågan (till skillnad från arbetsprov med rullande matta). Patienten börjar på W och ökar sedan W per minut. Normala män: Start 50 W, ökning med 15 W. Normala kvinnor: Start 30 W, ökning med 10 W. Postinfarkt: Start W, ökning med 10 W. Lätt att styra t ex vid kärlkrampsbesvär. Når ingen steady-state. Vanligaste sättet. Ergometercykel. Steady-State arbete. Pat beräknas klara av minst 3 belastningar om 6 minuter på varje belastning. Pulsen når då steady state efter 4 min. Män: 50W - 100W - 150W, Kvinnor: 30W - 60W - 90W. Vanligt när man gör arbetsprov med gasutbyte dvs mätning av blodgaser och ventilations mätning under arbetsprovet. Man vill då nå steady-state nivåer för lättare bedömning. Arb.fys Sidan 8

9 Rullande Matta (Treadmill) Belastningen beror på mattans hastighet, mattans lutning och personens kroppsvikt vilket måste tas med i beräkningen av det utförda arbetet. Vanligtvis mäts mattans hastighet i m/s och mattans lutning som lutningsvinkeln α i grader eller %. α Dessutom har olika individer olika verkningsgrad beroende på hur de går eller springer på mattan. Det är således bättre att ha en konstant hastighet från början och öka belastningen genom att öka lutningsvinkeln. Variationen i verkningsgrad ger ändå en viss osäkerhet i beräkningen av arbetsförmågan. Används vanligen vid claudicatio utredning och på patienter som ej kan cykla. (Möjligen kan ansträngningsutlösta astmatiska besvär lättare utlösas vid löpning än vid cykling) Armarbete. Vid armarbete klarar man ungefär 60% av belastningen vid benarbete. Används om patienten ej kan gå eller cykla (muskel/led besvär, har aldrig tidigare cyklat) samt om patienten har uttalade anginabesvär speciellt vid armarbete. Arb.fys Sidan 9

10 REGISTRERINGAR UNDER ARBETSPROVET: EKG Registreras kontinuerligt under arbetsprovet. På dataskärmen presenteras ett aktuellt mediankomplex med angivet ST 60 dvs ST nivån vid 60 ms efter J-punkten och jämfört med viloutseendet. Med automatik kan avledning med störst STsänkning väljas. Arytmier brukar presenteras på speciell arytmidel och kan även skrivas ut direkt på papper. EKG registreras vanligen t.o.m. 6 min efter arbetet. Vid förändringar sker registreringen t.o.m. 10 min efter arbetet. I EKGpresentationen efter arbetsprovet visas mediankomplex var annan belastning samt vid maxbelastning samt varannan minut tills arbetsprovet avbrutits. Utskrift kan kompletteras med långremsa visande arytmistatistik. Hjärtfrekvens Mäts kontinuerligt och redovisas varje minut i arbetsprovsrapporten. Blodtryck: Andningsfrekvens: PEF, FEV 1 Subjektiv skattning Blodtryck tas före, var annan minut under arbetet samt 2 och 4 min efter arbete. Kan tas oftare under arbetsprovet vid behov t ex vid aortastenos eller vid patologisk BT-utveckling. Andningsfrekvens mätes var annan till var 3:e minut vid framför allt misstanke om pulmonell begränsning. PEF (Peak Expiratory Flow) och FEV 1 (Forcerad exspiratorisk volym under den första sekunden) tas före och direkt efter arbete samt varannan minut upp till 10 min efter avslutat arbete vid misstanke på pulmonell begränsning och ansträngningsutlösta astmatiska besvär. Patienten får skatta sin ansträngningsgrad (20-gradig skala) och bröstsmärta (10- gradig skala) enl modifierad Borg-skala. Ibland även skattning av andfåddhet och/eller bentrötthet var annan minut (10-gradig skala). AVBRYTANDE AV ARBETSPROV: 1. Subjektiva besvär. Tillräcklig ansträngningsgrad (Vid Sub-max arbete gradering 16-18/20). Smärta eller obehag i bröstet (Gradering 4-5/10). Uttalad andfåddhet (gradering 7-9/10). Led, muskel, benbesvär. 2. EKG-förändringar: ST-sänkning > 3 mm ST-höjning. Arytmi (frekventa ventrikulära extraslag (VES), kopplade VES (2 VES efter varandra), Ventrikeltakycardi (VT) dvs > 3 VES efter varandra) Blockeringar (skänkelblock) 3. BT-reaktion: Syst BT > 280 mmhg. Utebliven BT-ökning trots ökad belastning. BT-sänkning >10 mm Hg vid oförändrad belastning och två mätningar, >15 mmhg vid en mätning. 4. Pulsreaktion: Pat når sin maxpuls (c:a 220-ålder) OBS! Beta-blockad Arb.fys Sidan 10

11 BEDÖMNING AV ARBETSPROVET: I utlåtandet beskrivs arbetsprovsförloppet. Anledning till avbrytandet. Puls, Bt och EKG-reaktion under arbetet. Arytmifrekvens (ökande eller minskande med belastningen). Andra fynd under arbetsprovet. I den slutgiltiga bedömningen anges arbetsförmågan i förhållande till referensvärde. Referensvärdet beräknas utifrån kön, ålder och kroppsvikt. Utifrån detta bedöms arbetsförmågan som god (över det normala), normal, lätt sänkt, måttligt sänkt, markerat sänkt eller uttalat sänkt. Vid patologiskt arbetsprov och sänkt arbetsförmåga skall man ange orsaken till avbrytandet samt om möjligt orsak till den patologiska begränsningen (coronar insufficiens, arytmi, ospec cardiell orsak, pulmonell orsak, ledbesvär, fysisk oträning). Coronarinsufficiens: Vid ST-sänkning > 1 mm lateralt (V 5, V 6 ) eller > 1,5 mm inferiort (avf, III). Platåformad eller nedåtsluttande ST-sträcka stärker diagnosen. Negativ T-våg 4 min efter arbete stärker diagnosen. Samtidig subjektiv bröstsmärta stärker diagnosen. ST-sänkningen är också beroende av hjärtfrekvensen. ST-sänkning vid låg HR stärker diagnosen. ST-sänkning först vid hög HR (>170) är mindre specifikt. ST-sänkning hos kvinnor över 40 år är mindre specifikt. (OBS att avbrytandekriterierna för ST-sänkning sker vid mer än 3 mm sänkning) Uppkomst av skänkelblock kan bero på ischemi i närheten av retledningssystemet Bedömning av ST-sänkning: ST-sänkningen mäts som ST-60 dvs vid tidpunkten 60 ms efter J-punkten. A) OM ST-nivån är förhöjt i vila före arbete mäts ST-sänkningen från noll-linjen under arbete. B) Om ST-nivån är sänkt före arbete anges ST-sänkningen som sänkningen från vilo-nivån. ST-lutningen mäts från J-punkten till ST-60. Observera att vid hög HR kommer T-vågen att närma sig QRS-komplexet vilket innebär att ST-60 kan hamna i T-vågen och ge såväl falskt för höga som falskt för låga ST-nivåer. Detta ses speciellt i anteriora avledningar. Arb.fys Sidan 11

12 Skattning av subjektiva besvär: För ansträngningsgraden användes en skala från 6-20 där avsikten är att siffrorna multiplicerat med 10 skall stämma överens med pulsen. (Detta gäller egentligen endast friska unga personer och naturligtvis inte för personer med beta-blockad eller annan medicinering som påverkar hjärtfrekvensen.) För bröstsmärta används en 10-gradig skala (0-10). Denna används även vid annan typ av smärta och andfåddhet. Andra typer av skalor finns men nedanstående rekommenderas i boken "DET KLINISKA ARBETSPROVET" utgiven av Svensk Förening för Klinisk Fysiologi. ANSTRÄNGNING BRÖSTSMÄRTA (ANDFÅDDHET, BENSMÄRTA) Ingen alls 7 Mycket, mycket lätt 0.5 Extremt svag 8 1 Mycket svag 9 Mycket lätt 2 Svag (lätt) 10 3 Måttlig 11 Ganska lätt Stark (kraftig) 13 Något ansträngande Mycket stark 15 Ansträngande Mycket ansträngande 10 Extremt stark Mycket, mycket ansträngande 20 Förkortningar ao 2 vo 2 AI AS ASD CO HR LVEDV LVESV MI MS SV VO 2 VSD Arteriellt syreinnehåll Venöst syreinnehåll Aortainsufficiens Aortastenos Förmaksseptumdefekt Cardiac Output = hjärtminutvolymen Hjärt frekvens Left ventricular end diastolic volume Left ventricular end systolic volume Mitralis insufficiens Mitralis stenos Slagvolym = LVEDV-LVESV Syreupptagningsförmågan Ventrikelseptumdefekt Arb.fys Sidan 12