Rapport om en NÄTTIDNING
|
|
- Ingegerd Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport om en NÄTTIDNING BAKGRUNDSFAKTA Linderöds skola är en liten F-5 skola med ca 70 elever i Kristianstad kommun. Skolan ligger lite anonymt vid E22, som skär Linderöds samhälle mitt itu. Linderöd är en livaktig by med ca 725 invånare. Här finns ett kooperativt dagis (Idabo), en idrottsförening som byggt Idrottshallen, som skolan nyttjar samt Bygdegården där skolans elever äter skollunch. Trots att skolan ligger i kommunens utkant har den varit spjutspets i flera projekt. Vi var t ex väldigt tidigt ute med att ta in förskolebarn i den vanliga skolan. Redan 1992 startade vi Barnskola i Linderöd - faktiskt en av de första i Kristianstad kommun, även om andra vill ta åt sig äran av att vara först. Undervisning sker nu i en F-1, en 2-3 samt en 4-5 alltså 3 klasser och allt fungerar mycket bra. Skolan ligger i utkanten av Kristianstad kommun och vi känner oss ofta lite bortglömda av Potentaterna i Kristianstad. Men det kan också vara en fördel att ligga lite avsides eftersom det då ges möjligheter till individuella lösningar och idéer utan att någon egentligen tycks bry sig. Våren 1999 kom Anne viftande med ett papper och uttryckte en önskan om att vi skulle anmäla oss till något som hette ITiS.
2 Vad ITiS egentligen var visste vi inte så noga, men eftersom vi sedan länge uttryckt en önskan om att få utbildning inom data och särskilt då Hur man kan använda internet, skickade vi in en anmälan. Vi tyckte att man borde utveckla användandet av datorerna på skolan och inte endast använda dem som ordbehandlare och spelmaskiner. Det arbetslag vi kom att anmäla till utbildningen utgjordes av 5 lärare samt en personlig assistent, en fritidspedagog och en förskollärare. Detta arbetslag om 8 personer har därefter delvis bytts ut pga ny personal. På terminens sista dag kom så beskedet om att vi hade blivit antagna till ITiSutbildningen i Kristianstad. Under vårterminen 1999 fick vi också besked om att skolan äntligen skulle rustas upp något som legat högst upp på allas önskelista. Höstterminen 1999 började och renoveringen av skolan tog fart. Vi hade byggjobbare överallt och skolarbetet präglades av ständiga improvisationer, oväsen, byggdamm och total röra. PROJEKTIDÉ Vi ville ha ett projekt där alla var delaktiga elever i samtliga åldersgrupper och personal ur alla kategorier. Vi ville engagera hela skolan i något som skulle kunna löpa vidare och vidareutvecklas genom åren. Ganska snart bestämde vi oss för att göra en NÄTTIDNING. Med ett sådant projekt skulle vi kunna uppfylla många av de mål/visioner som vi såg framför oss, t ex: - Att sätta Linderöd på kartan. - Att skaffa en naturlig mottagare och målgrupp för det vi producerar i skolan. - Att lära oss tillsammans om IKT och göra datorn till ett vardagligt arbetsredskap i skolan. Vi tyckte också att detta kunde vara ett led i vår övergripande strävan att stimulera till ett individualiserat och elevaktivt arbetssätt. Tanken var att tidningen skulle uppdateras regelbundet, en gång i veckan. Att vi alla på skolan skulle bli tvungna att lära oss en hel del ny teknik, som t ex att hantera en scanner och en digitalkamera och att jobba med HTML, såg vi som en extra bonus.
3 Vår projektplan kan ni läsa här: GENOMFÖRANDE Tisdagen den 7/9 var vi på en allmän ITiS-information på Allaktivitetshuset i Kristianstad. Då fick vi bl a veta hur kursen skulle läggas upp. De deltagare som kände att de hade en del brister i själva tekniken (hur man hanterar datorn) kunde anmäla sig till en knapptryckarkurs som skulle vara genomförd innan själva ITiS-projektet startade. Drygt hälften av oss deltog. I mitten av september träffade vi Karin Magntorn, som skulle vara vår handledare under utbildningen, och fick lite tips om utformningen av vår projektplan. Då bestämdes också att eleverna i 4-5 skulle få egna adresser på BUF-online, förvaltningens e-posthanterare. Detta är ett led i den övergripande ITiS-satsningen i Sverige. I slutet av oktober var alla elever i åk 4-5 igång med brevskrivande och chat. Projektplanen skrevs under en intensiv måndagsförmiddag i november. Vi var alla överens om vad vi egentligen ville med projektet (se projektplanen), så vårt arbete då handlade mest om formuleringar. Ombyggnaden på skolan var i full gång så vi hade lite svårt att se hur vi skulle kunna komma igång med arbetet tillsammans med eleverna. De datorer som fortfarande var inkopplade var täckta med ett rejält lager byggdamm Vi insåg att vi skulle behöva en del ny utrustning för att kunna göra ett bra jobb. Framför allt saknade vi scanner och digitalkamera. Vi hörde ryktas att vi kunde få hjälp med att skaffa denna utrustning från centralt håll och tog därför kontakt med IT-verkstaden i Kristianstad. Någon månad senare var utrustningen på plats. I mitten av november samlades vi alla i ITiS-projektet på Söderportskolan för att lyssna på en föreläsning med Bosse Müller och att träffas i våra handledningsgrupper. Vi delades också upp i små diskussionsgrupper som vi sedan behöll under alla kommande återträffar. Vi upplevde föreläsningen som tankeväckande och inspirerande. Det var också intressant att för första gången ta del av de andra arbetslagens projekt. Innan jullovet hade vi ett par träffar på KICK i Kristianstad där vi bl a lärde oss att hantera Netscape Composer och First Class. I övrigt stod arbetet med ITiS
4 hos oss i Linderöd i stort sett stilla pga all byggnation. De flesta av våra datorer var ej tillgängliga vi visste inte ens var de fanns bland all bråte. ÄNTLIGEN JULLOV! I mitten av januari månad kom scannern och digitalkameran samt inte minst våra nya möbler så vi kunde placera ut (men dock ännu inte koppla in) datorerna. Inte förrän vid sportlovet var alla installationer klara. Under tiden var vi ändå inte totalt handlingsförlamade utan vi lyckades faktiskt få fram ett färdigt förslag till Linderödspostens layout. Vi var väl inte helt nöjda, men det var en början i alla fall.
5 Arbetet med eleverna Vi började med att skicka hem en förfrågan till elevernas föräldrar huruvida deras barn fick vara med på bild i vår tidning, eller ej. Detta satte igång en intressant policydiskussion bland föräldrarna, som sedan spreds vidare t o m till Barn- och Utbildningsförvaltningen i kommunen. Till slut fick ca 95% av barnen finnas med på bild, ibland dock med vissa restriktioner som tex ej namn+bild tillsammans. Sedan började vi arbeta utifrån våra respektive klassers förutsättningar. Linderödsposten är indelad i olika redaktioner Startsida, Elevråd, F-1, 2-3, 4-5, Om skolan.
6 Startsida Detta är den första sida som möter läsaren, därför ska den vara så aktuell som möjligt. Här skrivs blänkare som länkar in till övriga sidor. Vi försöker att alltid ha en nytagen bild här för att väcka intresse till fortsatt läsning. Denna första sidas layout har varit föremål för flera timmars diskussioner. Vilken sidbakgrund? Skulle vi ha någon bakgrund överhuvudtaget? Vilket typsnitt? Färg? Länkfärg? Hur skriver vi ansvarig utgivare o dyl? Vi kom fram till att man skulle kunna känna igen sig på alla sidor, dvs veta att man läste just Linderödsposten. Därför var det viktigt att layouten fungerade överallt och att vi var konsekventa med länkfärg etc. Vi ville ha en lättläst tidning som skulle passa alla åldrar. Vår första variant skrotades efter ett tag eftersom den inte uppfyllde kriterierna, men nu tycker vi att förstasidan känns bra.
7 Elevråd Detta är elevrådets egen sida. Här kan man publicera elevrådsprotokollen samt framföra sina synpunkter. Sidan fungerar ännu inte tillfredsställande. Målet är att denna sida ska vara lika aktuell som allt annat i tidningen. Årskurs F-1 Här fick inte alla barn vara med på foto, men man ville ändå ha med samtliga barn i någon form av presentation. Man beslöt därför att låta barnen rita/måla självporträtt som scannades och sedan sattes ihop till en trevlig klassbild. Detta tyckte vi var ett bra sätt att presentera barnen anonymt. Därefter arbetade man vidare med bl a att dokumentera en utflykt, vintertema och skapande verkstad. I F-1:an har lärarna skött det mesta skrivandet och barnen har ritat och målat till. Digitalkamera och scanner har använts flitigt.
8 Man strävar mot att uppdatera sidan varje vecka med t ex veckobrev, veckans ramsa och ev nya reportage. Responsen från föräldrarna har varit positiv och man följer sidans utveckling.
9 Årskurs 2-3 I 2-3:an finns elever som inte får deltaga vare sig på bild eller med namn. Detta komplicerar arbetet något. På fotot över klassen på första sidan finns därför inte alla elever med och vissa av elevarbetena signeras inte. 2-3:ans del av Linderödsposten är uppdelad i olika intresseområden, t ex Våra husdjur och Sport. Eleverna skriver ibland enskilt och ibland i grupp. Det mesta av tekniken hanteras än så länge av personalen. Barnen är väldigt engagerade och stolta över sina alster. Ansvarig personal tycker att arbetet flyter på bra, men att det ibland är svårt att hinna med inom ramen för det vanliga skolarbetet.
10 Årskurs 4-5 Här fick alla barn vara med på bild och därför utnyttjade vi elevernas skolfoton till att göra en gruppbild. Eftersom intresset bland eleverna var så stort fick 4-5:ans sida omgående delas in i flera undersidor så att materialet skulle bli hanterbart. Eleverna ville ha en sida med reportage/intervjuer, en hobbysida samt en med vitsar-gåtorberättelser. Dessa delades i sin tur in i underrubriker som t ex Mina hundar och Veckans Bellman.
11 Intresset för att göra intervjuer på företag och institutioner på byn är brinnande. Digitalkameran är naturligtvis alltid med. Här används scannern endast i undantagsfall. I 4-5 står eleverna själva för både bild och text. I början sammanställde och redigerade personalen allt, men även detta arbete har alltmer övertagits av eleverna. Målet är att eleverna själva skall kunna jobba direkt med sidan i Composer, men detta har än så länge varit omöjligt eftersom det kräver stor personalinsats i början. Om skolan Här finns några bilder på skolan, samt än så länge bara ett reportage om vårt nya skolbibliotek. Här kan man tänka sig att t ex skolsköterska, kurator och skolpsykolog presenterar sig. Det får vi jobba vidare på. REFLEKTIONER Vi tycker att vi har uppnått de mål vi formulerade i vår projektplan: - Att sätta Linderöd på kartan. Eleverna har verkligen ansträngt sig för att hitta vad byn har att erbjuda. Vi hoppas att allt fler läsare ska hitta vår tidning. Ytterligare respons från t ex föräldrar och förvaltning skulle kännas bra. - Ett gemensamt projekt där alla kan komma till tals. Alla skolans elever och samtlig personal har på något sätt varit involverade i projektet oberoende av ålder och kompetens. - Att lära sig tillsammans om IKT. Alla har utvecklat sitt kunnande. - Att utbilda sig i källkritik samt etik på nätet. Personalen har fått utbildning i källkritik genom ITiS och eleverna har via BUF-online fått lära sig något om etik på nätet. - Datorn som ett alldagligt inlärnings- och redovisningsredskap i skolan. Genom arbetet med Linderödsposten har eleverna så gott som dagligen använt datorn i skolarbetet. Kanske framför allt i de högre årskurserna. - Att skaffa sig en mottagare och målgrupp. Mottagare finns det gott om, men vi har ännu inte sökt efter någon speciell målgrupp. Tankar finns om att kontakta någon skola längre norrut i Sverige, kanske via Skoldatanätet. Vår vänskola i Lellinge i Danmark tycks tyvärr inte ha nappat på idén, men vi tar nya kontakter framöver. Det är viktigt att vi själva också ger oss tid att läsa tidningen regelbundet. - Att stimulera ett elevaktivt och individualiserat arbetssätt. Det tycker vi absolut att vi har lyckats med.
12 Sammanfattningsvis tycker vi att ITiS-projektet har stimulerat oss mycket och att resultatet har blivit över all förväntan. Tidningen uppdateras flera gånger i veckan och det vill vi gärna fortsätta med. Vad som dock har känts betungande har varit bristen på tid, eftersom vår ordinarie planeringstid t ex ae-konferenser har gått åt till ITiS. Det har varit svårt att få tid för allt. Nu ser vi framåt och vill utveckla Linderödsposten vidare med våra nyvunna kunskaper. Vi känner oss väl förtrogna med teknik och metoder. Linderöds skola Anne Månsson Bergqvist Karin Olsson Eva-Lotte Pettersson Cecilia Wiberg Maria Hallberg Dan Andersson Margaretha Trobro
Konstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1
Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete
Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan
Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten
ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05
ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,
Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.
ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001
ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001 Jessica Andersson Yvonne Björkqvist Jenny Ekstrand Susanne Kittel Annika Lund Kristina Lunderup Innehåll sida Sammanfattning 3 Inledning 4 Syfte 5 Kunskapsbakgrund
ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02
Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02 Kjell-Åke Eriksson Ing-Marie Rosén Cecilia Svensson 4-6AB 2(10) Innehåll Sid Bakgrund 3 Arbetslagsplanering 4 Syfte 4 Frågeställningar
Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7
Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har
BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger
SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna
Kristianstads kommun ITiS-rapport November år 2000 Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna Inger Andersson
VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson
1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna
Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
PROJEKTRAPPORT. Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass
Sidan 1 av 7 PROJEKTRAPPORT Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass Kristianstad, i maj 2001 Birgitta Ericson, Centrala stödteamet
Projektrapport-ITiS Spängerskolan
Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera
ITiS-projekt på Talldalskolan
ITiS-projekt på Talldalskolan vårterminen 2000 Eva Borgström Cilla Enarsson Agneta Guillen Mi Jönsjö Birgitta Kjellkvist Bodil Ljunggren Annika Månsson Lena Ohlsson Tina Thelander Innehållsförteckning
Varför bär de sjalar?
Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning
ITiS arbete. Trafiken i skolan
ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt
Kronbergsskolans rektorsområde
Kronbergsskolans rektorsområde Boviks skola Lilla Kronbergsskolan Kronbergsskolan Arbetsplan Organisation Miljö och hälsa Skolans inriktning Profil Värdegrund Demokrati Livslångt lärande ORGANISATION Inom
Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016
Åtagandeplan Sorgenfriskolan Läsår 2015/20 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Beskrivning av skolan... 3 3 Sammanfattning: Skolans lägesbedömning... 3 4 Skolans utvecklingsområden/ åtaganden för läsåret...
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken
Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003
Rapport från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet Vårt arbetslaget består av både lärare och assistenter. Agneta Nilsson Johan Matsanders Janne Carlsson Jenny Bergkvist Bildlärare Musiklärare
På resande fot med Talldal
Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.
Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.
ITiS 2 Rönnow Vår skolgård Till: Jan Persson Från: Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström Datum: 2000-06-05 Ang: Projektredovisning Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt
Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?
ITIS 9 Kristianstads Montessoriskola HT 2002 / VT 2003 Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling? Handledare: Jan Persson Ulla Blomquist Birgitta Nordin-Olsson Ingbritt Ohlander Rickard Svenesson
ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola
ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5
Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11
Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100
nils-portfolio Table Of Contents
Table Of Contents berattande... 2 berattar... 3 foraldrasamverkan... 4 hemarbete... 5 home... 6 Lasning... 7 om mig... 8 skapande... 9 skrivande... 10 syfte_portfolio... 11 page 1 / 11 berattande Jag berättar
Projektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS
ITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare:
Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson ITiS ett utvecklings -arbete Författare: Catarina Abrahamsson Agneta Eliasson Magdalena Nordén Jenny Olofsson 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund
Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Med läslust mot målen
Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund
Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola
Projektmaterial DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Fornby folkhögskola Borlänge
Behåll, utveckla, avveckla, övrigt
Avsluta Oavsett om det är en kort aktivitet eller en verksamhet som pågår under en längre tid så är det viktigt att regelbundet stämma av vad deltagarna tycker och koppla tillbaka till de syftet, mål och
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13
Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Projektmaterial. Västanviks folkhögskola
Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia
PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015
PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...
IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019
IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019 I Grundskolans läroplan anges att det är skolans ansvar att varje elev efter genomgången grundskola eller gymnasieutbildning: kan använda modern teknik som ett verktyg
Utveckla din IT- kompetens
Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se
ITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander
ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat
Pedagogiska bilder med hjälp av datorn
Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.
UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11
UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11 VERKSAMHETSBESKRIVNING Vi är ett relativt nytt personalteam på 4 pedagoger. Vår barngrupp har under detta läsår varit i åldrarna 1-4 år. Vår avdelning är väldigt ljus och fräsch
Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?
ITiS Rapport Hammars skola 3-5 A C Ht- 02 Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? Handledare: Jenny Comstedt Johanna Kvist Lena Mattisson Marianne Näsvall
Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.
Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,
2014-2015. Lokal arbetsplan för. En liten skola som skapar stora barn.
2014-2015 Lokal arbetsplan för En liten skola som skapar stora barn. Verksamhetsidé Vi vill skapa en skola som barnen tycker det är roligt att gå till. Vi vill erbjuda barnen en trygg och utvecklande skolmiljö
Hej! 2 bis, rue de la Prulay,1217 Meyrin Tél +41 (0)
Hej! Nu har vi kommit in ett par veckor på terminen. Detta år har vi samma antal grupper och skolor som tidigare år, men vi letar alltid efter nya elever. Det finns i dagsläget inget naturligt forum för
Projektmaterial. ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola
Projektmaterial ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport
Linje 14 VERKSAMHETSPLAN 2013. Foto: Dan Lindberg
Linje 14 VERKSAMHETSPLAN 2013 Foto: Dan Lindberg Om Linje 14 Linje 14 har funnits som ett samarbete mellan Örebro universitet och Örebro kommun sedan 2003. Linje 14 ser gärna att fler ungdomar ska upptäcka
Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund
Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
ENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Val- och konstituerandemöte samt Brukarstyrelsemöte Roslättsskolan Svedala Kommun 2013-09-03 Plats: Roslättsskolan, Svedala
Val- och konstituerandemöte samt Brukarstyrelsemöte Roslättsskolan Svedala Kommun 2013-09-03 Plats: Roslättsskolan, Svedala Närvarande: Närvarande (F) Anna-Lena Silow Närvarande (F) Katrine Borgelin (Klaus
Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015
november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man
Projektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga
Projektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga 1. Om Skolan Gäddgårdsskolan byggdes 1952 och är en F-9 skola. På skolan finns också skolbarnomsorg (fritidshem). På skolan arbetar cirka 450 elever och 40 skolpersonal.
PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
skissar och ritar bilder, och/ eller former på bokstäver, som är ganska enkla, med få detaljer. får fram budskapet väl.
Gör din röst hörd Övning i färglära, penselteknik, och bildkomposition. Syfte: Göra en affisch som skall vara synlig på håll, med ett budskap riktad till en bestämd målgrupp. Jag BILDSPRÅK Hur du jobbar
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 324 Kornvägen
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 324 Kornvägen Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan
Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-6 samt förberedelseklass och fritidshem Ansvariga för planen Rektor Andreas Müller
Lokala mål för. En liten skola som skapar stora barn.
2018-2019 Lokala mål för En liten skola som skapar stora barn. Verksamhetsidé Vi vill skapa en skola som eleverna tycker det är roligt att gå till. Vi vill erbjuda eleven en trygg och utvecklande skolmiljö
Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling
2015-06-17 Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola samt Grundsärskola Ansvariga för planen Rektor
Kvalitetsredovisning 2005/2006
2006-09-30 Kvalitetsredovisning Klöverskolan Rektor Gunilla Söder Johansson 0224-55650. (Från och med hösten 2006: chef för elevhälsan Britt Wallin 0224-55432) Beskrivning av verksamheten per 15 oktober
Gökstensnytt nr 4 Läsåret
Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning 2016-02-16 Gökstensskolan Gökstensnytt nr 4 Läsåret 2015-2016 Hej alla föräldrar och elever! Vårterminen har startat igång ordentligt och vi
Storvretaskolans IT-plan 2017/18
s IT-plan 2017/18 s vision Vi vill att våra elever ska bli kompetenta barn, med förutsättningar att kunna hantera all information som finns i dagens samhälle. Vi vill att de ska ha kunskap om de etiska
Projektmaterial. Härnösands folkhögskola
Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-6 samt förberedelseklass och fritidshem Ansvariga för planen Rektor Marianne Henrikson
Rapport. Folksagor-Lextorpslaget
Rapport Folksagor-Lextorpslaget Bakgrund Vi har arbetat med folksagor under ca 10 veckor. I arbetslaget har vi varit 2 klasser, en åk 6 och en åk 3. Fyra lärare har varit inblandade, 2 klasslärare och
PORTFOLIO DIGITAL-ANALOG
ITiS 10 Projektarbete Färlövs skola vt 2003 PORTFOLIO DIGITAL-ANALOG Författare Eva-Kristina Andersson-Gunnarh Nina Bergman Pia Carlsson-Magnusson Ingrid Nyberg Bo Persson Britt Åberg Handledare: Elisabeth
Itis-projekt ht-00 Näsby skola 0-5 b
Itis-projekt ht-00 Näsby skola 0-5 b Berättarkunskap ger skriv- och läslust Kristina Nordkvist Eva Ljungqvist Pia Sthen Andersson Ulrika Jobjer Innehållsförteckning Bakgrund s. 2 Projektidé och syfte..s.
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Kvalitetsredovisning Läsåret
Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Soltunets förskola Nora kommun Innehållsförteckning Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 0 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 0 Verksamhetens
Dagordning för Alléskolans Enhetsråd 7 november 2016 kl :30 Alléskolans konferensrum
1 (5) 2016-11-07 Lärande Alléskolan Dagordning för Alléskolans Enhetsråd 7 november 2016 kl.18.00-19:30 Alléskolans konferensrum Närvarande: A-laget: B-laget: C-laget: D-laget: E-laget: F-laget: G-laget:
Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola
Älta skola med förskolor Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola 2018/2019 Verksamhetsplan för förskoleklasserna i Älta skola Förskoleklass är från och med höstterminen 2018 obligatorisk. Men
I UR OCH SKUR MULLEBO
NÄRA NATUREN I UR OCH SKUR Lötkärrsskolan Lötkärrsskolan är en liten grundskola med elever från förskoleklass till åk 5 (från 2013 till åk 6). Verksamheten bedrivs av lärare, fritidspedagoger och förskollärare.
Tema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär
ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02 Tema Hembygd Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär Handledare: Jenny Comstedt Innehållsförteckning Bakgrund
ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter
Strategier för att utveckla elevernas framställningar
Modul: Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning, årskurs 4-6 Del 5: Muntliga och skriftliga framställningar Strategier för att utveckla elevernas framställningar Margareta Ekborg,
Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013
Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum
Prioriterade mål. för läsåret Stanstorpsskolan
Prioriterade mål för läsåret 2014-2015 : Stanstorpsskolan Mål; Alla skall känna trygghet och trivsel på skolan. Alla skall ha höga positiva förväntningar på barn/elever. Rastvärdar Raster Pedagoger Omklädningsvärdar
VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan
VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan Läsåret 2017-2018 Kungsskolan är skolan mitt i byn. Skolan där positiva förväntningar på eleverna och stort engagemang av personalen ger eleverna en stabil grund och stå på
BARN I STADEN MÖTER DJUR
ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.
Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!
Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Fårösundsskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Uppföljning
Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram
201 7-1 1-02 Järfälla kommun Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Järfälla gymnasium belägen i Järfälla kommun 2(10) Uppföljning av tillsyn i Järfälla
Kvalitetsanalys 14/15. Regnbågens fritidshem
Kvalitetsanalys 14/15 Regnbågens fritidshem Innehållsförteckning Förutsättningar... 3 Resultatet av årets verksamhet... 4 Normer och värden... 4 Verksamhetens resultat... 6 Inflytande/delaktighet... 11
Lokal arbetsplan Läsåret
Lokal arbetsplan Läsåret 2018-2019 Åsenskolan Rektor Jan Setterberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5
Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016 Grundskola årskurs 1-5 Ansvarig rektor Namn Lars-Eric Pettersson Datum 2015-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Skärhamns skola Enheten ansvarar
Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6
Lokal arbetsplan 2017 2018 Nordmarks skola, Nordmarkshyttan Fsk - åk6 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund
Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer
Svenska som andraspråk
Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att