PRESENTATIONER av Vinnovaprojekt

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "PRESENTATIONER av Vinnovaprojekt"

Britt Vikström
för 7 år sedan
Visningar:

1 PRESENTATIONER av Vinnovaprojekt

2 Fram0dens ingenjörer och utbildningssamverkan Susanne Nilsson, KTH

3 KTHs Impact work - Framåtsyftande - Påverkan genom samverkan - Forskning och utbildning Framtidens ingenjörer och utbildningssamverkan KTH Strategiska Partnerskap 61

4 KTHs Utbildningssamverkan underliggande drivkrafter KTH strategiska partners stora intresse i utbildningsfrågor Lärarnas behov av samverkan med externa parter Öka integrationen mellan forskning och utbildning Visa på vad utbildningssamverkan har bidragit till 62

5 Increasing Collabora0ve Capaci0es (ICECAP) Niklas Nordquist, SLU

6 Prak0kutvecklingen vid den samhällsvetenskapliga fakulteten Ingela Steij Stålbrand, LU

7 Om ag se träden för all skog som är i vägen Ingela Steij Stålbrand, lektor i psykologi Samhällsvetenskapliga fakulteten, InsVtuVonen för psykologi Lunds universitet

8 VFU en möjlighet 0ll innova0on och samverkan inom utbildning? Lena Persson, HKR & CharloSe Lorentz Hjort, Krinova

9 Inkubation för offentlig Innovation Lena Persson, vice rektor samverkan

10 Leapfrogs - stöd för utveckling av affärsidéer Sven Olsson, LU

11 Villkor för entreprenöriella studenter» Vem är Sveriges störste riskkapitalist? Svar: CSN» Lätt att få pengar till dyra konsulter» Lätt att få rådgivning» Man får jobba kvällar och helger med sitt projekt» Det lyfter aldrig eftersom man inte kan testa på riktigt

12 Leapfrogs 3 månader För studenter (18-30 år)

13 Resultat ? LU, MAH, BTH & HKR 154 projekt genomförda 4,2 miljoner kronor

14 Integrerad samverkan - studenter och företag Anders Nilsson, BTH

15 Integrerad samverkan in real life Anders Nilsson, projektledare Blekinge Tekniska Högskola

16 Utgångspunkt och mål Utgångspunkt; Högskolans studenter har potential att fungera som utvecklingsresurser för regionens företag och kan dessutom fungera som brobyggare mellan företagen och högskolans övriga kunskapsresurser vilket på längre sikt kan leda till mer avancerade samverkansprojekt. Mål; Att skapa ett differentierat innovations- och utvecklingsinriktat erbjudande vilket mobiliserar högskolans studenter som utvecklingsresurser för regionens företag Att utveckla det infrastrukturella stödet för studentbaserad samverkan (Att skapa ett övergripande strategiskt ramverk för samverkan) Långsiktig ambition; Utvecklade kontakter mellan företag och studenter gör att fler studenter hittar arbete och stannar i regionen samt att företagen utvecklar sin verksamhet i riktning mot ett större kunskapsinnehåll BTH breddar sin kontaktbas bland MM-företag

17 Resultat Utveckling och test av två erbjudanden i form av kurser; Ämnesintegrerat innovationsprojekt (15 hp); ämnesblandade studentteam arbetar med en utvecklingsorienterad uppgift formulerad av en extern organisation (jfr Demola) Arbetsintegrerat lärande innovation o utveckling (10 hp); 200 timmars praktik i utvecklingsinriktad verksamhet Utveckling av kortare, praktiskt inriktade utbildningsmoduler kring innovation f att stimulera efterfrågan för kurserna bland studenter och lärare Inventering av, och förslag till utveckling av BTHs labbresurser Samverkansenkät bland prefekter o programansvariga Påbörjad utveckling av program och policy f BTHs samverkan (partnerskapsprogram, samverkan som meriteringsgrund, öppna labbresurser, utveckling av samverkansplaner f BTHs utbildningar)

18 Erfarenheter Projektet har fungerat som en viktig katalysator f tydliggörande och formalisering av BTHs samverkan Att skapa nytt i en period av generella neddragningar är svårt Traditionen av kollegialt beslutsfattande skapar lätt förändringströghet Administrativt regelsystem leder till långa ledtider vad gäller förändringar i kursstruktur och kursinnehåll ( djävulen sitter i detaljerna förändring tar tid) Ansökningssiffror dålig indikation på faktiskt intresse bland studenter Svårt att intressera studenter för kurser (och andra aktiviteter) utanför deras ordinarie program Stort gensvar bland företag i regionen även om dessa behöver hjälp att formulera lämpliga projektuppgifter

19 Fyrklövermodellen eh självskahningsverktyg för ah mäta insatser för studenters entreprenörskap Emma Hermansson, LNU

20 Fyrklöververktyget Verktyg för ah skaha eh enskilt lärosätes arbete med ah utveckla studenters entreprenörskap och involvering i innova0onsprocesser. Samlat grepp om faktorer som bidrar 0ll ah utveckla entreprenöriella färdigheter hos studenter. Diskussionsunderlag Visuellt tydligt hur man prioriterar och var det finns eller saknas strategi och /eller samverkan. SäH ah mäta lärosätets egna utveckling

22 Några frågeställningar ah prata om imorgon Hur arbetar DiH lärosäte för ah s0mulera studenters entreprenörskap? Hur får ni studenter ah involvera sig i innova0onsprocesser (företag/forskare)?

23 Prototyping the future Karin Johansson-Mex, LU

24 SAMVERKANS ARENOR UTMANINGSDRIVNA

25 Vägen 0ll samverkanssäkrad utbildning (Samsäk) Andreas Jacobsson, Mah

26 Samverkanssäkrade utbildningsprogram M U L

27 Start Utbildningsintegrerad samverkan leder till ökad kvalitet och stärkt relevans, MEN: Lärare ges sällan utrymme att inkludera samverkansinslag i undervisningen Samverkan syns sällan i kvalitetsarbetet Samverkan är sällan meriterande och lönegrundande Det saknas ofta mål för utbildningssamverkan och den följs sällan upp Därför har vi arbetat med att identifiera metoder och strategier för att integrera samverkan i och kring utbildningsprogram Så att det stärker kvalitet och bidrar till progression Vi har också identifierat möjligheter och utmaningar kopplat till detta arbete M U L

28 Mål För att långsiktigt integrera samverkan i utbildningsprogram krävs bl.a. att samverkan reflekteras i lärosätenas visionsarbete och styrdokument ingår i processerna för styrning, planering och uppföljning av utbildning införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem speglas i lärarnas pedagogiska modeller och ingår i utbildningens progression Lärosätena bör införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas Hur har vi kommit fram till det här? Alla svar finns i Skriften M U L

29 PANEL Anders Lönn poli0skt sakkunnig, Utbildningsdepartementet Agnete Vabø NIFU Jenny Börjesson ordförande, Studentkåren Malmö Lars Bengtsson professor, Lunds universitet Viveka Persson Universitetskanslersämbetet

30 TACK FÖR IDAG! VI SES SNART PÅ BOULEBAR. #samkval

Relevanta dokument

GRUPP 4 Moderator: CharloZe Ahlgren Moritz, Malmö högskola

GRUPP 4 Moderator: CharloZe Ahlgren Moritz, Malmö högskola Fyrklövermodellen e_ självska_ningsverktyg för a_ mäta insatser för studenters entreprenörskap Emma Hermansson, LNU Fyrklöververktyget Fyrklöververktyget