Lokalt arbetsmiljöavtal för Umeå universitet
|
|
- Andreas Svensson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UMEÅ UNIVERSITET AVTAL Dnr Lokalt arbetsmiljöavtal för Umeå universitet Detta avtal sluts med stöd av avtalet Samverkan för utveckling ( ) och ersätter Lokalt arbetsmiljöavtal från Syftet med avtalet är att arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet skall bedrivas i ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö. Att skapa en god arbetsmiljö är en gemensam angelägenhet för ledning, anställda och studenter och alla har ansvar att medverka. Arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet skall utgå från en helhetssyn och ingå som en integrerad del i all verksamhetsplanering och ske så nära verksamheten som möjligt. Arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet skall bedrivas enligt gällande lagar, föreskrifter och förordningar samt inom ramen för vad som anges i universitetets policies, handlingsplaner, riktlinjer och föreskrifter. Parterna är överens om att begreppen arbetsmiljökommitté, arbetsmiljöombud etc. ska svara mot begreppen skyddskommitté, skyddsombud etc. med de uppgifter och rättigheter som följer av Arbetsmiljölagen 6 kap. (AML) och Arbetsmiljöförordningen (AMF). Rektor är ytterst ansvarig för universitetets arbetsmiljö. I rektors ansvar ligger att på ett övergripande plan planera, leda och följa upp arbetet. Genom delegering av uppgifter och befogenheter klargörs ansvarsförhållandet i frågor om arbetsmiljön. Det innebär att dekanerna har ett övergripande ansvar för att arbetsmiljöarbetet inom sitt område bedrivs enligt bilaga 1. Prefekt eller motsvarande ansvarar för att arbetsmiljöarbetet bedrivs och samordnas på institutionen/enheten. Det innebär att prefekt har ansvar för att arbetsmiljöarbetet inom sin institution bedrivs enligt bilaga 1. Prefekt är den vanligaste chefsbenämningen och i avtalet används i fortsättningen endast denna benämning men den avser således alla med motsvarande ansvar. Av samma anledning används fakultet för att beteckna motsvarande arbetsgivarnivå och institution för att beteckna olika typer av arbetsplatsenheter. Prefekten har efter delegering arbetsmiljöansvaret på sin institution. Varje institution eller enhet direkt underställd rektor samt regionala studieorter är ett arbetsmiljöområde. 1
2 1. Arbetsmiljökommittén Universitetets centrala samverkansgrupp skall utgöra arbetsmiljökommitté vid minst fyra sammanträdestillfällen per kalenderår. Vid dessa tillfällen skall arbetsgivaren företrädas av universitetsdirektören, personalchefen, en dekan och en prefekt. Arbetstagarna företräds av de tre ledamöter som normalt ingår i samverkansgruppen samt huvudarbetsmiljöombuden. Studenterna företräds av en ledamot från respektive studentkår samt av studenternas samordnande huvudarbetsmiljöombud. Rektor utser arbetsgivarens representanter. För varje ledamot skall en ersättare utses. Ordförande skall vara den arbetsgivarrepresentant som normalt är ordförande i centrala samverkansgruppen. Samverkansgruppen utser inom sig vice ordförande och inom eller utom sig även sekreterare för dessa sammanträdestillfällen. Vid de sammanträden när centrala samverkansgruppen utgör arbetsmiljökommitté äger följande rätt att närvara med yttrande och förslagsrätt: - En företrädare från företagshälsovården - En företrädare från studenthälsovården - Universitetets tjänstemän med arbetsmiljösamordningsuppgifter Instruktion för arbetsmiljökommitté, se bilaga nr Samverkansgrupp på fakultetsnivå Samverkansgruppen inom varje fakultetsområde skall behandla arbetsmiljöfrågor vid minst fyra sammanträdestillfällen per kalenderår. Ett av mötena ska hållas i anslutning till planeringsprocessen så att arbetsmiljöfrågor kan beaktas. Ärenden av principiell natur eller av policykaraktär förs till centrala samverkansgruppen. När samverkansgruppen behandlar arbetsmiljöfrågor ska huvudarbetsmiljöombudet samt studerandehuvudarbetsmiljöom-budet inom fakultetsområdet kallas. Vid behov kan personal som arbetar med arbetsmiljöfrågor, företagshälsovården m fl adjungeras. Fakulteternas uppgifter i arbetsmiljöarbetet, se bilaga nr Arbetsmiljöombud Vid varje institution skall finnas minst ett arbetsmiljöombud med ersättare. Arbetsmiljöombuden utses av de anställda på institutionen som anmäler in valt ombud till arbetstagarnas organisationer. Arbetstagarnas organisationer anmäler därefter valda arbetsmiljöombud till Skyddsombudsregistret och som fackligt förtroendevald till arbetsgivaren (sekreteraren i centrala samverkansgruppen), som i sin tur skall föra en förteckning över arbetsmiljöombud och deras arbetsmiljöområden. Arbetsmiljöombud skall erhålla kallelse till institutionsstyrelse inom sitt arbetsmiljöområde och har närvaro- och yttranderätt. Prefekt svarar för att arbetsmiljöombud får utbildning för sitt uppdrag. Arbetsmiljöombudets arbete och behov av utbildning skall beaktas i samband med institutionens verksamhetsplanering. Instruktion för arbetsmiljöombud, se bilaga nr Huvudarbetsmiljöombud 2
3 Fem huvudarbetsmiljöombud, varav ett är samordnande, utses av arbetstagarnas organisationer; två ombud för verksamhetsområden med i huvudsak laborativ verksamhet, två ombud för verksamhetsområden med i huvudsak icke laborativ verksamhet samt ett ombud för verksamheter inom Norrlands universitetssjukhus lokaler. Huvudarbetsmiljöombuden skall inom sina verksamhetsområden samordna arbetsmiljöombudens verksamhet. Huvudarbetsmiljöombudets arbete skall beaktas när institutionens bemanningsplan upprättas. Institutionens merkostnader för huvudarbetsmiljöombudets arbetsmiljöarbete utanför institutionen samt kostnader för behov av utbildning för uppgiften skall ersättas av universitetets gemensamma anslag. Instruktion för huvudarbetsmiljöombud, se bilaga nr Studerandearbetsmiljöombud Inom varje verksamhetsområde (institution eller utbildningsprogram) skall det finnas minst ett studerandearbetsmiljöombud samt vid Umeå Universitet i Skellefteå, Lycksele, Kiruna och Örnsköldsvik. Ombuden vid dessa utbildningsorter skall kallas till all samverkan där arbetsmiljöfrågor behandlas. Ombuden väljs av respektive studentkårer och valda studerandearbetsmiljöombud anmäls till sekreteraren i centrala samverkansgruppen, som skall föra en förteckning över studerandearbetsmiljöombuden och deras verksamhetsområden. Verksamhetsområdena fastställs i samråd med respektive studentkår. Studerandearbetsmiljöombudet skall kallas till institutionsstyrelsemöten eller ordinarie sammanträden för utbildningsprogram inom sitt verksamhetsområde och har närvarooch yttranderätt. Arbetsmiljökommittén svarar för att studerandearbetsmiljöombuden får utbildning för sitt uppdrag. Instruktion för studerandearbetsmiljöombud, se bilaga nr Huvudstuderandearbetsmiljöombud Fem huvudstuderandearbetsmiljöombud, varav ett är samordnande, utses av respektive studentkår bland studerandearbetsmiljöombuden inom respektive fakultet. Huvudstuderandearbetsmiljöombudens skall inom sina verksamhetsområden samordna studerandearbetsmiljöombudens verksamhet. Huvudstuderandearbetsmiljöombuden skall kallas till samverkansgruppens sammanträden vid fakulteten när arbetsmiljöfrågor behandlas. Arvoden samt kostnader för ombudens utbildningar ersätts från universitetets gemensamma anslag. 7. Mandattider Huvudarbetsmiljöombud, arbetsmiljöombud och de arbetsgivarrepresentanter som inte ingår i centrala samverkansgruppen samt ersättare för dessa utses med en mandattid på tre år. Mandattiden räknas från Mandattiden för studentledamöterna i arbetsmiljökommittén och studerandearbetsmiljöombuden är ett år räknat från För huvudstuderandearbetsmiljöombuden är mandattiden 2 år räknat från Giltighetstid m.m. 3
4 Detta avtal gäller från och med och tills vidare med tre månaders ömsesidig uppsägningstid. Detta avtal har upprättats i sju likalydande exemplar varav respektive part fått ett exemplar. Åsa Bergenheim Umeå universitet Eva Norling EvaLena Engberg Margareta Bäckström SACO-S OFR/S SEKO-civil Johanna Fjellander Erik Ahlsten Anna Stecksén Umeå studentkår NTK Medicinska studentkåren 4
5 Bilaga 1 Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet vid Umeå universitet. Enligt arbetsmiljölagen (AML 3 kap 2 a ) och arbetarskyddsstyrelsens föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) har arbetsgivare en skyldighet att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. I föreskriftens 2 ges en definition av systematiskt arbetsmiljöarbete. Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter att arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Systematiskt arbetsmiljöarbete är ett sätt att få systematik i arbetsmiljöarbetet och att säkerställa att arbetsmiljöarbetet blir integrerat i verksamheten. Det finns ett dokumenterat samband mellan arbetsmiljö, kvalitet och resultat. Genom att inordna systematiskt arbetsmiljöarbetet i verksamheten kan en helhetsbedömning av kvaliteten för verksamheten göras. Arbetsmiljöfrågorna skall beaktas i all planering och all verksamhet. På varje arbetsgivarnivå ska finnas en arbetsmiljöplan. I samband med den årliga verksamhetsplaneringen arbetsmiljöplan följas upp och revideras. För universitetets gemensamma ytor t ex föreläsningssalar, uppehållsrum mm. ska det inom varje hus finnas en ansvarig. Denne ansvarar för upprättande av arbetsmiljöplanen inom sitt verksamhetsområde och för den årliga uppföljningen och revideringen. Chefen för universitetsservice svarar för att ansvarig person utses i varje hus. Arbetsmiljöplanen ska innehålla - en beskrivning av arbetsmiljön på arbetsplatsen - mål för arbetsmiljöarbetet - en handlingsplan när, hur och av vem åtgärderna ska utföras. - rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska organiseras och bedrivas I samband med verksamhetsplaneringsprocessen redovisas arbetsmiljöplanen till respektive fakultetskansli. Institutionernas arbetsmiljöplaner ska sammanställas och analyseras och vid behov ska återkoppling till institutionerna ske. Sammanställningen skall behandlas i samverkansgrupp på fakultetsnivå och utgör underlag för fakultetens egen arbetsmiljöplan vid nästkommande planeringsprocess. Dekanus har ansvar för denna process och för verksamheter utan fakultetsanknytning ansvarar universitetsdirektören för motsvarande process. Fakulteternas redovisning och analys skickas till sekreteraren i centrala samverkansgruppen som tillsammans med tjänstemännen med arbetsmiljösamordningsuppgifter sammanställer och analyserar materialet. Sammanställningen behandlas i arbetsmiljökommittén som lämnar förslag till rektor om universitetets centrala arbetsmiljöplan samt direktiv till nästa planeringsprocess. Aktiviteter som ska leda fram till en arbetsmiljöplan se bilaga 2 5
6 Bilaga 1 6
7 Bilaga 2 Arbetsprocess för upprättande av arbetsmiljöplan 1. Kartläggning - riskbedömning Arbetet med att ta fram arbetsmiljöplan är en utvecklingsprocess som börjar med en kartläggning av förhållandena på arbetsplatsen. Arbetsmiljöronder, speciella hälso- och arbetsklimatmätningar och studentundersökningar är viktiga hjälpmedel för kartläggning. Arbetsplatsträffar, utvecklingssamtal och kursutvärderingar är också bra forum för detta ändamål. Exempel på andra undersökningar är sammanställningar av fakta och statistik om sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud m m. Resultatet av gjorda kartläggningar skall bedömas utifrån risken att någon skall drabbas av olycksfall eller ohälsa. Bedömningen skall ligga till grund för prioriteringar i handlingsplanen. När ändring i verksamheten planeras skall en bedömning göras om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. 2. Mål för verksamhetens arbetsmiljö De övergripande arbetsmiljömålen är fastställda i universitetets arbetsmiljöpolicy. Därutöver ska varje institution ange sina mål utifrån sina förutsättningar och resultatet från kartläggningen. Målen kan vara såväl kortsiktiga som långsiktiga. Exempel på långsiktigt arbetsmiljömål kan vara att ingen arbetstagare skall bli skadad i arbetet. Ett kortsiktigt mål kan t ex vara att sänka sjukfrånvaron under det närmaste året. 3. Handlingsplan Varje institution skall i samverkan med arbetstagarna upprätta en handlingsplan för arbetsmiljöarbetet vid institutionen. Brister som kan åtgärdas omedelbart ska inte ingå i planen. Handlingsplanen skall innehålla - beskrivning av vilka brister som finns i arbetsmiljön - vilka prioriteringar som ska göras - tidsplan för när bristerna senast ska vara åtgärdade - vem som har ansvar för åtgärden. 4. Rutiner Varje institution skall ha tydliga rutiner hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas och hur olika policies och handlingsprogram inom arbetsmiljöområdet ska integreras i institutionens arbetsmiljöarbete. Uppföljning och revidering av arbetsmiljöplanen ska ske löpande tillsammans med övrig verksamhetsuppföljning. Därigenom skapas en systematik i arbetsmiljöarbetet och kunskap om att vidtagna åtgärder lett till avsett resultat. 7
8 Bilaga 3 Instruktion för arbetsmiljökommitté - central samverkansgrupp Arbetsmiljökommitténs uppgift är att planera och ge riktlinjer för insatser som leder till att arbetsmiljömålen uppfylls samt att följa upp resultatet av vidtagna åtgärder. Arbetsmiljökommittén svarar inte själv för genomförandet av arbetsmiljökartläggningar m.m. eller för genomförandet av åtgärder. Sådana uppgifter sköts som en integrerad del av verksamheten på de enskilda institutionerna/arbetsplatserna. 1. Ledamöter För arbetsgivarsidan För arbetstagarsidan För studentsidan 4 ledamöter OFR/S 1 ledamot SACO-S 1 ledamot SEKO-civil 1 ledamot 5 huvudarbetsmiljöombud 4 ledamöter varav en ledamot ska vara huvudstuderandearbetsmiljöombu d 2. Sammanträden Ordföranden kallar till sammanträden minst fyra gånger per kalenderår. 3. Handlingsprogram Arbetsmiljökommittén skall inför varje verksamhetsår i ett handlingsprogram prioritera verksamhetsområden. Vid behov kan särskilda arbetsgrupper tillsättas med uppgift att arbeta mellan kommitténs sammanträden. 4. Arbetsmiljökommitténs uppgifter är att: - Ta initiativ till att brister i arbetsmiljön kartläggs och följa arbetsmiljöarbetets genomförande - Hålla sig väl underrättad om universitetets arbetsmiljöförhållanden både för anställda och studenter. - Vara kontaktorgan mellan universitetet och andra myndigheter i arbetsmiljöfrågor. - Verka för att chefer, anställda, gästforskare och studerande intresserar sig för och strävar efter att skapa en god arbetsmiljö. - Påverka arbetsmiljöförhållanden i syfte att bidra till en god arbetsmiljö. - Besluta om arbetsmiljöområden. - Planera och svara för att arbetsmiljö- och studerandearbetsmiljöombud, arbetsmiljöansvariga 8
9 Bilaga 3 och ledamöter i arbetsmiljökommittén får utbildning i erforderlig omfattning. - Utfärda anvisningar för arbetsmiljöplaner (systematiskt arbetsmiljöarbete) samt arbetsmiljöronder. - Bevaka att arbetsmiljöfrågor behandlas i samband med introduktion av nyanställda och studenter vid universitetet. - Verka för att universitetets, företags- och studenthälsovårdens resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. 5. Arbetsmiljökommittén har rätt att: - Begära undersökning och kontroll av universitetets arbetsmiljöförhållanden. - Inom ramen för gällande sekretesslagstiftning ta del av handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt, som är av betydelse för arbetsmiljöverksamheten. - Inom sig utse arbetsgrupper och/eller adjungera personer med specialistkompetens för att utreda och förbereda ärenden. 6. Vid arbetsmiljökommittésammanträde skall bl a följande frågor behandlas: - Föredragning av föregående sammanträdesprotokoll varvid vidtagna åtgärder redovisas. - Avrapportering/uppföljning från arbetsmiljökommitténs arbetsgrupper. - Avrapportering/uppföljning från fakulteterna/motsv. - Översiktlig genomgång av aktuella byggnads-, inrednings- och utrustningsfrågor. - Redovisning av gjorda anmälningar om arbetsskador, arbetssjukdomar och tillbud samt sjukfrånvarostatistik. - Information från företags- och studenthälsovården. - Utbildning, upplysning och information kring arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor. - Översiktlig genomgång av radioaktiva, brandfarliga och andra farliga ämnen. 9
10 Bilaga 4 Prefektens ansvar för arbetsmiljön inom institutionen Hänsyn till arbetsmiljön ska prägla det dagliga arbetet vid institutionen. Som hjälpmedel för prefekter finns olika föreskrifter, anvisningar, riktlinjer, meddelanden och handlingsprogram. Dessa finns tillgängliga på universitetets interna hemsida. 1. Inledning Prefekten leder verksamheten vid institutionen. Därav följer att prefekten har ansvaret för arbetsmiljön vid institutionen. Det innebär att prefekten ska vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa en god arbetsmiljö för anställda och studenter. För att leva upp till detta åtagande måste arbetet med arbetsmiljön ske på ett systematiskt sätt och integreras i verksamhetsplaneringen. 2. Prefektens ansvar för arbetsmiljön Det innebär följande: 2.1 Arbetsmiljöplan Upprätta och årligen följa upp och revidera arbetsmiljöplan enligt Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet vid Umeå universitet, bilaga 1. Den ska göras i samverkan med arbetstagarna och i förekommande fall också med studenterna. 2.2 Introduktion och information - Anställda, gästforskare och studerande ska informeras om de risker som kan vara förbundna med arbetet samt om gällande arbetsmiljöföreskrifter m m. Därvid skall beaktas de risker som är förknippade med ensamarbete. Vid behov kan prefekten kräva att anställda, gästforskare och studerande skriftligen intygar att de tagit del av arbetsmiljöföreskrifterna. Vidare skall lokalvårdare, driftspersonal vid Akademiska hus och övrig servicepersonal informeras om de risker som finns inom institutionen lokaler. - Regelbundna arbetsplatsträffar med aktuell information rörande den egna verksamheten och där alla ges tillfälle att diskutera exempelvis * förbättringar och ändringar i den fysiska miljön t ex lokaler, inredning och utrustning * egna arbetsmetoder, arbetsfördelning och arbetsorganisation i syfte att få ett bra utnyttjande av allas kunskap och erfarenhet * samarbetsformer inom institutionen och/eller arbetsgruppen Gemenskap och personalutveckling - Skapa ett gemensamt ansvar för verksamheten genom fortlöpande dialog på arbets- 10
11 Bilaga 4 platsträffar och/eller årliga verksamhetskonferenser om mål, planer, förändringsbehov och resultat samt om hur målen ska uppnås. - Vid behov av förändringar skapa projekt- eller utvecklingsgrupper som får i uppdrag att ta fram underlag inklusive konsekvensbedömningar. - Genom regelbundna planerings- och utvecklingssamtal föra en dialog med medarbetarna för att klargöra ömsesidiga krav, förväntningar och önskemål. Samtalen ska syfta till att få en gemensam syn på hur bl a arbetsuppgifterna och kompetensutvecklingen ska se ut för det kommande året. - Ge akt på och motverka tendenser till konflikter, diskriminering eller kränkande särbehandling Arbetsmiljöärenden, handläggning Tillse att - verksamhet som kräver särskilda medgivanden eller tillstånd, t ex hantering av radioaktiva ämnen, kemiskt farliga ämnen m m, bedrivs enligt gällande riktlinjer eller föreskrifter - anmälan om arbetsskada (Försäkringskassans blankett) skickas in till arbetsmiljösamordnare vid lokalförsörjningsenheten - anmälan om tillbud skickas till Arbetsmiljöinspektionen och arbetsmiljösamordnare vid lokalförsörjningsenheten - rehabiliteringsutredning och möjlig anpassning av arbetet vid behov genomförs - arbetsmiljöombudet kallas till brandsyn, institutionsstyrelsens sammanträden m m. I förekommande fall skall också studerandearbetsmiljöombudet kallas - tillämplig lagstiftning samt tillämpliga föreskrifter på arbetsmiljöområdet, inklusive ev lokala arbetsmiljöföreskrifter finns tillgängliga - erforderlig skyddsutrustning tillhandahålls och används av anställda, gästforskare samt studerande - maskiner och utrustning underhålls genom kontrollrutiner och egenkontroll så att oönskade händelser minimeras. 3. Delegering Prefekten är ansvarig för arbetsmiljön inom sitt verksamhetsområde, men det praktiska och konkreta arbetsmiljöarbetet kan delegeras till andra chefsnivåer, kursansvariga etc. 11
12 Bilaga 4 Prefekten har dock alltid det övergripande ansvaret och har skyldighet att ingripa och återta delegeringen om det visar sig att denne inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Delegeringen avser alltid arbetsuppgifter och befogenheter. Om delegeringen gjorts på ett riktigt sätt följer härav också ansvar. För att delegering av arbetsgivaransvar skall vara giltigt i straffrättslig mening måste följande villkor vara uppfyllda: 1. Det skall finnas ett klart behov att delegera. Om institutionen verksamhet är stor med många spridda projektgrupper och eller lokalmässigt spridd kan det vara svårt för prefekten att ha den dagliga tillsynen över arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet. 2. Den som får delegeringen med arbetsgivaransvar skall ha en självständig ställning i förhållande till prefekten. Han/hon skall kunna fatta självständiga ekonomiska beslut. 3. Den som får delegeringen med arbetsgivaransvar skall ha tillfredsställande utbildning, erfarenhet och befogenheter. Personen skall ha faktisk möjlighet att utöva tillsyn över sitt ansvarsområde. 4. En delegering skall alltid vara skriftlig och tydligt ange vilka arbetsuppgifter som delegeras samt personens befogenheter. Delegationsbeslutet ska undertecknas av båda parter. Arbetsmiljöombud, anställda vid institutionen och närmast högre chef skall informeras om beslutet. Delegeringsbeslutet skall anslås på institutionen anslagstavla. 12
13 Bilaga 5 Instruktion för arbetsmiljöombud Arbetsmiljöombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde. Arbetsmiljöombudet skall verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden i enlighet med arbetsmiljölagstiftningen. Arbetsmiljöombudet skall också söka vinna arbetstagarnas medverkan i detta arbete samt vara en resurs och samtalspartner till prefekten. Arbetsmiljöombudet utför sitt uppdrag i tjänsten. Arbetsmiljöombudet har inte, i sin egenskap av att vara arbetsmiljöombud, något ansvar för arbetsmiljön i juridisk mening och kan därför inte ställas till svars för brister i arbetsmiljön eller för att åtgärder inte vidtas. Det hör inte till arbetsmiljöombudets uppgifter att själv svara för genomförandet av åtgärder för att undanröja brister i arbetsmiljön. 1. Det hör till arbetsmiljöombudets uppgift att hålla sig kunnig om: - Arbetsmiljöförhållanden inom sitt verksamhetsområde ur social, psykisk och fysisk synvinkel. - Förändringar som planeras av verksamhet och organisation samt överväga vilka konsekvenser dessa kan få ur arbetsmiljösynpunkt - Innehållet i arbetsmiljölagstiftningen och de föreskrifter och allmänna råd från Arbetsmiljöverket som är tillämplig inom verksamhetsområdet. - Annan lagstiftning och information i den utsträckning denna har betydelse för den verksamhet som bedrivs - Innehållet i de centrala parternas avtal, överenskommelser m.m. som har betydelse ur arbetsmiljösynpunkt. 2. Till arbetsmiljöombudets arbetsuppgifter hör att: - Ta initiativ till att brister i arbetsmiljön så snart som möjligt uppmärksammas och åtgärdas. - Delta i planeringen av organisationsförändringar, personalutbildning, införande av ny teknik och arbetsmetoder, inredning, planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall samt i annan planering som är av betydelse ur arbetsmiljösynpunkt. - Påverka att arbetsgivaren utför systematiskt arbetsmiljöarbete (arbetsmiljöplan) enligt anvisningar - Delta vid upprättande av arbetsmiljöplan. 13
14 Bilaga 5 - Yttra sig över ny- och ombyggnadsärenden, inrednings- och utrustningsärenden samt ramprogram. - Vid signaler på arbetsrelaterad ohälsa eller annan bristande anpassning av arbetet till arbetstagarnas förutsättningar och behov, ta initiativ till att åtgärder vidtas för att lösa problemen - Beakta relationsproblem mellan student/lärare. - Delta i arbetsmiljörond och andra undersökningar om arbetsmiljön inom sitt verksamhetsområde (t ex de som utförs av Arbetsmiljöverket eller annan tillsynsmyndighet). - Delta i sammanträden på institutionen där arbetsmiljöfrågor behandlas. - Medverka vid introduktion av nyanställda, studenter och gästforskare. - Delta vid utredning av arbetsskada 3. Arbetsmiljöombudet har rätt att: - Påkalla arbetsmiljösamtal med prefekt där såväl psykosociala som fysiska arbetsmiljöfrågor på institutionen diskuteras - Själv företa regelbunden inspektion av sitt arbetsmiljöområde. - Delta vid brandsyn. - Delta vid Akademiska hus eller annan hyresvärds slutbesiktning av ny-, om- och tillbyggnad. - Att vända sig till arbetsmiljösamordnaren vid lokalförsörjningsenheten för att få tillgång till telefon samt hjälp med utskrift av handling, kopiering m m som behövs för ombudets verksamhet. - Begära att systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsmiljörond eller annan undersökning och kontroll av arbetsmiljöförhållandena inom sitt verksamhetsområde genomförs - Fortlöpande och i god tid bli underrättad om förändringar av betydelse för arbetsmiljön inom sitt verksamhetsområde - Med beaktande av sekretesslagstiftning ta del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som är av betydelse ur arbetsmiljösynpunkt - Efter överenskommelse med prefekt samla arbetstagarna inom sitt verksamhets- 14
15 Bilaga 5 område under ordinarie arbetstid för information i aktuella arbetsmiljöfrågor - Vända sig till företagshälsovården eller universitetets arbetsmiljöansvariga f för att få råd och stöd i arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde - Påkalla arbetsmiljökommitténs behandling av arbetsmiljöfråga. - Påkalla ingripande av tillsynsorgan (t ex Arbetsmiljöverket, brandmyndighet eller strålskyddsinstitut) om framställning till prefekt inte leder till erforderligt resultat inom rimlig tid. - Om visst arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv och hälsa och rättelse inte genast uppnås genom arbetsgivarens försorg, bestämma att arbetet skall avbrytas i avvaktan på ställningstagande av Arbetsmiljöverket - Få skriftlig bekräftelse från prefekt på framställning som arbetsmiljöombudet inlämnat. 15
16 Bilaga 6 Instruktion för huvudarbetsmiljöombud Huvudarbetsmiljöombudet utses av arbetstagarorganisationerna gemensamt och utför sitt uppdrag inom tjänsten. Bland huvudarbetsmiljöombuden ska en samordningsansvarig utses. 1. Det hör till huvudarbetsmiljöombudets uppgift att hålla sig kunnig om: - Arbetsmiljöförhållanden inom sitt verksamhetsområde ur social, psykisk och fysisk synvinkel. - Förändringar som planeras av verksamhet och organisation inom verksamhetsområdet samt överväga vilka konsekvenser dessa kan få ur arbetsmiljösynpunkt - Innehållet i arbetsmiljölagstiftningen och de föreskrifter och allmänna råd från arbets miljöverket som är tillämpliga - Annan lagstiftning och information i den utsträckning denna har betydelse för den verksamhet som bedrivs 2. Till huvudarbetsmiljöombudets uppgifter hör att: - Delta i planering av organisationsförändringar, personalutbildning, införande av ny teknik och arbetsmetoder samt annan planering som är av betydelse för arbetsmiljöarbetet - Ge stöd till arbetsmiljöombud och samordna deras verksamhet. - Delta i arbetsmiljöronder i gemensamma lokaler 3. Huvudarbetsmiljöombudet har rätt att: - Under ordinarie arbetstid samla alla arbetsmiljöombud inom sitt verksamhetsområde för information i aktuella arbetsmiljöfrågor - Göra framställning om arbetsmiljöförbättrande åtgärder till arbetsmiljökommittén. - Påkalla ingripande av tillsynsorgan om framställning till arbetsmiljökommittén inte leder till erforderligt resultat inom rimlig tid - Påkalla arbetsmiljökommitténs behandling av arbetsmiljöfråga. - Att företräda arbetsmiljöombud i fråga som rör flera arbetsmiljöområden. 16
17 Bilaga 7 Instruktion för studerandearbetsmiljöombud Studerandearbetsmiljöombudet företräder studenterna inom sitt verksamhetsområde. Ombudet skall verka för tillfredsställande arbetsmiljö- och studieförhållanden i enlighet med arbetsmiljölagstiftningen. Studerandearbetsmiljöombudet skall verka för att studenterna intresserar sig för och deltar i strävandena att skapa en god arbets- och studiemiljö sam samt vara en resurs och samtalspartner till prefekten. Studerandearbetsmiljöombudet bör vid tillträde ta initiativ till kontakt med prefekt vid berörd institution. Studerandearbetsmiljöombudet har inte, i sin egenskap av att vara studerandearbetsmiljöombud, något ansvar för arbetsmiljön i juridisk mening och kan därför inte ställas till svars för brister i arbetsmiljön eller för att åtgärder inte vidtas Det hör inte till studerandearbetsmiljöombudets uppgifter att själv svara för genomförandet av åtgärder för att undanröja brister i arbetsmiljön. Studerandearbetsmiljöombudet är verksam inom sitt verksamhetsområde som framgår av studerandearbetsmiljöombudsförteckningen. 1. Det hör till studerandearbetsmiljöombudets uppgift att inom sitt verksamhetsområde hålla sig kunnig om: - Arbetsmiljöförhållanden av betydelse för de studerande. - Förändringar av betydelse för studenternas arbetsmiljö. - Innehållet i arbetsmiljölagstiftningen och de föreskrifter och allmänna råd från Arbetsmiljöverket som är tillämpliga - Annan lagstiftning (t ex brandlagen) i den utsträckning denna har betydelse för de studerandes arbetsmiljö - Innehållet i de centrala parternas avtal, överenskommelser mm som har betydelse ur arbets- och studiemiljösynpunkt 2. Till studerandearbetsmiljöombudets uppgifter hör att inom sitt verksamhetsområde: - Ta initiativ till att brister i de studerandes arbetsmiljö så snart som möjligt uppmärksammas och åtgärdas - Delta i planeringen av sådana frågor som påverkar de studerandes arbetsmiljö. 17
18 Bilaga 7 3. Studerandearbetsmiljöombudet har rätt att inom sitt verksamhetsområde: - Vid behov påkalla samtal om de studerandes arbetsmiljö med prefekt eller motsvarande. - Fortlöpande och i god tid bli underrättad om förändringar av betydelse för de studerandes arbetsmiljö av prefekt eller motsvarande - Med beaktande av sekretesslagstiftning ta del av handlingar och upplysningar i övrigt som är av betydelse för de studerandes arbetsmiljö - Vända sig till studenthälsovården eller universitetets arbetsmiljösamordnare för att få råd och stöd i arbetsmiljöfrågor - Påkalla arbetsmiljökommitténs behandling av arbetsmiljöfråga. - Få skriftlig bekräftelse från prefekt på framställning som studerandearbetsmiljöombudet inlämnat. - Att vända sig till arbetsmiljösamordnaren vid lokalförsörjningsenheten för att få tillgång till telefon samt hjälp med utskrift av handling, kopiering m m som behövs för ombudets verksamhet. 18
19 Bilaga 8 Instruktion för Studerandehuvudarbetsmiljöombud Huvudarbetsmiljöombuden utses av respektive studentkår. Bland studerandehuvudarbetsmiljöombuden ska en samordningsansvarig utses. 1. Det hör till huvudstuderandearbetsmiljöombudets uppgift att hålla sig kunnig om: - Arbetsmiljöförhållanden av betydelse för studenterna - Förändringar av betydelse för studenternas arbetsmiljö. - Innehållet i arbetsmiljölagstiftningen och de föreskrifter och allmänna råd från arbetarskyddsstyrelsen som är tillämplig inom verksamhetsområdet. - Annan lagstiftning (t ex brandlagen) och information i den utsträckning denna har betydelse för studenternas arbetsmiljö. - Innehållet i arbetsmiljölagstiftningen och de föreskrifter och allmänna råd från Arbetsmiljöverket som är tillämplig inom verksamhetsområdet. 2. Till huvudstuderandearbetsmiljöombudets uppgifter hör att: - Delta i planering av organisationsförändringar, införande av ny teknik och arbetsmetoder samt annan planering inom fakulteten som är av betydelse för studenternas arbetsmiljö. - Ge stöd till studerandearbetsmiljöombud och samordna deras verksamhet. - Delta i arbetsmiljöronder i gemensamma lokaler 3. Huvudstudernadearbetsmiljöombudet har rätt att: - Att företräda arbetsmiljöombud i fråga som rör flera arbetsmiljöområden. - Samla alla studerandearbetsmiljöombud inom sitt verksamhetsområde för information i aktuella arbetsmiljöfrågor. - Göra framställning om arbetsmiljöförbättrande åtgärder till arbetsmiljökommittén och påkalla arbetsmiljökommitténs behandling av arbetsmiljöfråga. - Påkalla ingripande av tillsynsorgan om framställning till arbetsmiljökommittén inte leder till erforderligt resultat inom rimlig tid. - Att vända sig till arbetsmiljösamordnaren vid lokalförsörjningsenheten för att få tillgång till telefon samt hjälp med utskrift av handling, kopiering m m som behövs för ombudets 19
20 Bilaga 8 verksamhet. 20
BILAGA E INSTRUKTION FÖR ARBETSMILJÖOMBUD OCH HUVUDARBETSMILJÖOMBUD
BILAGA E INSTRUKTION FÖR ARBETSMILJÖOMBUD OCH HUVUDARBETSMILJÖOMBUD Både arbetsmiljöombud och arbetsgivarens företrädare ska ta del av innehållet i denna instruktion. Arbetsmiljöombud (skyddsombud) företräder
Läs merUppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, bilaga 2.
10 UMEÅ UNIVERSITET Arbetsmiljökommittén Beslut Dnr FS 1.1.2-723-14 Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, bilaga 2. Uppgiftsfördelare, befattning, fakultet/institution/avdelning/enhet/motsvarande
Läs merRiktlinjer systematiskt arbetsmiljöarbete - Bilaga 2. Fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt returnering av arbetsmiljöuppgifter
Bilaga 2 Sidan 1 av 6 Riktlinjer systematiskt arbetsmiljöarbete - Bilaga 2 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt returnering av arbetsmiljöuppgifter Innehållsförteckning Fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Läs merRektors uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet
1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Rektor BESLUT 2006-09-18 Dnr A10 3432/06 (ersätter Dnr A10 3367/03) Rektors uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Enligt 3 kap. 2 arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160
Läs merAnvisning om psykosocial skyddsrond
ANVISNING Gäller från och med 2011-09-02 Anvisning om psykosocial skyddsrond Gäller fr o m 2000-10-01 Ändrad fr o m 2003-01-01, 2011-09-02 Denna anvisning grundar sig på: Arbetsmiljölagen, AML (1977:1160)
Läs merav arbetsmiljöuppgifter
1 (6) ÅNGEWOLMS ItOMMUN Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Ängelholms kommun Från Kommundirektör till Ekonomichef 2 (6) ÅNGELHOUiS Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Ängelholms kommun I min egenskap
Läs merAnvisning om arbetsgivaransvar enligt arbetsmiljölagen
ANVISNING Gäller från och med 2009-01-09 Anvisning om arbetsgivaransvar enligt arbetsmiljölagen Gäller fr o m 2009-01-09 Denna anvisning grundar sig på: Arbetsmiljölagen (1977:1160) AFS 2001:1, Systematiskt
Läs merFördelning. Angelholms kommun
1 (6) ANGBUfOUtS KOMMUN Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Angelholms kommun Kommunstyrelsens ordförande till kommundirektör 2 (6) ÄN(jELHOL\1S KOM.\lll:-l Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Ängelholms
Läs merRutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Läs merRutiner och information om systematiskt arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2001:1 vid Lysekils FF
Rutiner och information om systematiskt arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2001:1 vid Lysekils FF Senast uppdaterad: 2012-09-17... Vår arbetsmiljöpolicy Risker på arbetsplatsen Lysekils FF har en övergripande
Läs merRegel för det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Umeå universitet
1 UMEÅ UNIVERSITET REKTOR Ansvarig enhet: Personalenheten Område: Personal Beslutad av: Rektor Giltighetstid: Från 2014-05-13 tillsvidare Typ av dokument: Regel Dnr: FS 1.1.2-723-14 Sid 1 Regel för det
Läs merAvtal om samverkan inom Östersunds kommun
Samverkansavtal 1 Östersunds kommuns Personalorgan Avtal om samverkan inom Östersunds kommun 1 Dagens förhandling avser ett samverkansavtal, som beskriver hur parterna ska hantera samverkansfrågor inom
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Introduktion
Sid 1 av 12 Allmänt Exempel på fysiska faktorer: Luft vi andas in Ljud Kemikalier Ljus Fysisk belastning, Belastningsergonomi Maskiner Exempel på psykiska faktorer: Arbetsmängd, Belastning Arbetsinnehåll,
Läs merArbetsmiljölagen Arbetsmiljöverket 2011-10-19 1
Arbetsmiljölagen Arbetsmiljöverket 2011-10-19 1 Arbetsmiljölagen de grundläggande reglerna Arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rätt att ge ut föreskrifter Arbetsmiljöverket 2011-10-19 2 Lagens
Läs merFörnyelse Arbetsmiljö och Samverkan FAS
1 (4) Lokalt kollektivavtal i Borgholms kommun Förnyelse Arbetsmiljö och Samverkan FAS Utgångspunkt samverkan Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet
Läs merVid Banverket skall en central samverkansgrupp utgöra forum för arbetsmiljöfrågor av övergripande betydelse.
Ert datum AVTAL Adm. avdelningen SE-781 85 Borlänge Besöksadress: Jussi Björlings väg 2 Telefon 0243-44 50 00 Telefax 0243-44 55 50 www.banverket.se AMLA-BV 2004 Detta avtal tecknas för att avtalet Samverkan
Läs merFU 2000 Generella arbetsmiljökrav
Handling 05.5 Giltig från Versionsnummer Antal sidor 2004-11-01 Utgåva F 6 Diarienummer V04-2866/IN10 0 Antal bilagor Beslutsfattare CV Handläggande enhet, Handläggare V, Erland Nydén Ersätter Utgåva E
Läs merLokalt arbetsmiljöavtal vid Högskolan i Borås
Lokalt arbetsmiljöavtal vid Högskolan i Borås Dnr 844-14 Gäller fr o m 2014-10-20 Arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Borås Med hänvisning till de centrala parternas gemensamma värderingar till grund för
Läs merJämställdhetsplan 2007-06-01 2008-05-31
Kommunledningskontoret Jämställdhetsplan 2007-06-01 2008-05-31 Plan antagen av kommunfullmäktige 2007-06-25, 100 Grundläggande värderingar En jämlik arbetsplats är grundläggande för ett gott arbetsresultat
Läs merHandlingsplan vid hot och våld i arbetsmiljön Lerums vuxenutbildning. Läsåret 2016/2017
1 (5) Sektor Lärande Lerums vuxenutbildning Handlingsplan vid hot och våld i arbetsmiljön Lerums vuxenutbildning Läsåret 2016/2017 Fastställd på APT 16-08-09 Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Läs merAvdelning 38 Hylte Bruk
Avdelning 38 Hylte Bruk Kompetensprofiler inom Pappers avd. 38:s verksamhetsområde Alla ska känna att det är roligt och inspirerande att verka inom avdelningen. Man bör även ha ett intresse för fackliga
Läs merArbetsmiljöplan 2016. Kultur- och föreningsnämnden
Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-24 KFN 2015.0119 Handläggare Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Arbetsmiljöplan 2016 Sammanfattning Arbetsmiljölagens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall
Läs merKommittédirektiv. Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Dir.
Kommittédirektiv Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar Dir. 2008:146 Beslut vid regeringssammanträde den 27 november 2008 Sammanfattning
Läs merVÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola
inom omsorg och skola VÅLD HOT OCH Den här informationen bygger på Arbetarmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. Reglerna gäller alla arbetsplatser där det finns risk för våld eller
Läs merFöljsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll
Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 35/2013 April 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 2. Bakgrund... 4 2.1 Revisionsfrågor...
Läs merARBETSMILJÖPOLICY FÖR NORRMALMS STADSDELSNÄMNDS VERKSAMHETER
Utkast Sida 1 (9) 2015-10-29 Dnr 1.1.-485/2015 ARBETSMILJÖPOLICY FÖR NORRMALMS STADSDELSNÄMNDS VERKSAMHETER Policyn är fastställd av Norrmalms stadsdelsnämnd den 19 november 2015 och gäller från och med
Läs merKapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Arbetsmiljö Arbetsmiljö personal 17.02 1(6)
Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Arbetsmiljö Arbetsmiljö personal 17.02 1(6) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Karita
Läs merMedarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en
Läs merUpprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
Läs merReviderad förbundsordning för Samordningsförbundet Activus i Piteå gällande från 2014-01-01
Reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet Activus i Piteå gällande från 2014-01-01 Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.
Läs merArkivreglemente för Sydarkivera
Arkivreglemente för Sydarkivera Information behövs både i dag och i framtiden. Den ska finnas till hands när den efterfrågas. Då behövs noggrann planering och säker förvaring. Kommunen har ansvar för att
Läs merAvtal om distansarbete
Avtal om distansarbete Arbetstagaren:... Prefekt:... Datum:... Riktlinjer för distansarbete inom Karolinska Institutet Med teknikens hjälp kan vi idag sköta alltfler arbetsuppgifter utanför arbetsplatsen.
Läs merMellan Landskrona kommun, nedan kallad Landskrona och Svalövs kommun, nedan kallad Svalöv samt Bjuvs kommun, nedan kallad Bjuv har träffats
Mellan Landskrona kommun, nedan kallad Landskrona och Svalövs kommun, nedan kallad Svalöv samt Bjuvs kommun, nedan kallad Bjuv har träffats SAMVERKANSAVTAL om Räddningstjänst samt gemensam Räddningschef
Läs merLärarförbundet Skolledare inom avdelningen
Lärarförbundet Skolledare inom avdelningen - ställning i Lärarförbundet och företrädarskap i skolledarfrågor Skolledare är en medlemsgrupp inom Lärarförbundet och är enligt Lärarförbundets stadgar en förening,
Läs merRutin för lönegrundande medarbetarsamtal
Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal Det lönegrundande medarbetarsamtalet syftar till att: vara ett instrument för planering, styrning och utvärdering, vara ett medel för att föra ut verksamhetens
Läs merInternkontrollplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbund
Internkontrollplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbund Godkänd av direktionen 2014-01-XX 2014-01-13 Sida 1 Förslag till internkontrollplan för 2014 Direktionen fastställer varje år områden för intern
Läs merRiktlinjer vid graviditet för medarbetare i klientnära arbete
Riktlinjer vid graviditet för medarbetare i klientnära arbete Kriminalvårdens riktlinjer 2008:3 2 (8) Kriminalvården ska vara en attraktiv arbetsgivare som aktivt främjar jämställdhet och mångfald. Det
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ylva Ehn 2015-10-01 SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och
Läs merLikabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Läs merÖverenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS
Överenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS Denna överenskommelse om användandet av uppföljningssystemet SUS, nedan kallat SUS, gäller mellan Försäkringskassan 103 51 Stockholm Organisationsnummer:
Läs merRutin för hantering av medicinska avvikelser
Ansvarig för rutin: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2013-04-03 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens
Läs merArbetsmiljöpolicy och Systematiskt arbetsmiljöarbete vid fastighetskontoret
Bilaga Arbetsmiljöpolicy och Systematiskt arbetsmiljöarbete vid fastighetskontoret Arbetsmiljöpolicy Inledning Stockholms stad har antagit en arbetsmiljöpolicy som är gemensam och övergripande för Stockholms
Läs merREGLEMENTE SOCIALA MYNDIGHETSNÄMNDEN
REGLEMENTE FÖR SOCIALA MYNDIGHETSNÄMNDEN Typ av dokument Reglemente Dokumentägare Kansli Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills vidare Beslutsdatum 2015-09-21 188 Dnr 0277/15 Reviderad 1. Allmänna
Läs merLOKAL RIKTLINJE FÖR HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING DOK SID 1 (5) 2011-02-10 LOKAL RIKTLINJE FÖR HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER Antagen: 2011-xx-xx Giltig till och med: Tillsvidare Tillhör process: Arbetsmiljö Relaterade dokument:
Läs merHandledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling
Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling I föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) definieras kränkande särbehandling som följande: "Handlingar som riktas mot
Läs merReglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun
1 (5) Ks 2014/572 Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun Detta reglemente gäller från och med den 2015-01-01. Kommunfullmäktige föreskriver följande. 1 Ansvarsområden och uppgifter I detta reglemente
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING
HÖGANÄS KOMMUN Ersätter KFS 2013:34 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING REGLEMENTE FÖR UTBILDNINGSNÄMNDEN NÄMNDENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER 1 2015:20 Utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt skollagen
Läs merLäs mer: Policy arbetsmiljö, tillämpning hälsa i arbetslivet flik 1.
1 (6) 2016-04-13 Arbetsmiljöpolicy Hudiksvalls kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. För att uppnå en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Läs merArbetsmiljöplan 2012. Institutionen för data- och systemvetenskap
Arbetsmiljöplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Arbetsmiljöpolicy vid DSV DSV:s övergripande mål för
Läs merResultatrapport medarbetarundersökning februari 2013 UKK Utbildnings- och Kulturkontoret
Resultatrapport medarbetarundersökning februari 2013 UKK Utbildnings- och Kulturkontoret Antal inbjudna 59 68 63 1 386 (Alla anställda som arbetat inom kommunen i tre månader.) Antal svar 61 58 1 150 Svarsfrekvens
Läs merFråga 1: Vilka analyser gör ni angående sjukskrivningsnivåerna?
KF 06:1 Dnr KS/2016:205-035 2016-04-13 1/3 Svar på interpellation ställd av Ragnar Lindén (MP), Madeleine Bilberg (MP), Josefin Valham (MP) och Björn Siljeström (MP) om personalpolitik och kommunen som
Läs merKommunal författningssamling. Reglemente 08.01.1 Organ
DANDERYDS KOMMUN Kommunal författningssamling 08.01.1 Dokument Beteckning Reglemente 08.01.1 Organ Beslut av KF/KS Socialnämnden 1991-12-16, 162 rev. 1993-06-07, 139 rev. 1995-04-24, 113 rev. 1996-03-04,
Läs merRiktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd 2015-09-17, 44.
1 Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Fastställd 2015-09-17, 44. 1 2 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018
1 (5) Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018 Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: SN 2015-03-18 106, VON 2015-03-26
Läs merSamverkansavtal ESLÖVS KOMMUN
Samverkansavtal i ESLÖVS KOMMUN Inledning Samverkan omfattar alla de frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, och där medbestämmandelag (MBL) och arbetsmiljölag (AML) ställer krav
Läs merArbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 7 februari 2014
Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 7 februari 2014 Jonas Forssell The Heart of Your Process Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merInstruktion för huvudarbetsmiljöombud
16 Bilaga 4 för huvudarbetsmiljöombud Huvudarbetsmiljöombudet utses av arbetstagarorganisationerna gemensamt och utför sitt uppdrag inom tjänsten. Bland huvudarbetsmiljöombuden skall en sammankallande
Läs merYttrande angående revidering av Rutin för lex Sarah. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar
Emma Nilsson 0413-622 61 Utlåtande 2011-12-01 Vård- och omsorgsnämnden v 2i q33-1 4.5 INVESTOR LN PEOPLE Yttrande angående revidering av Rutin för lex Sarah. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår
Läs merREGLEMENTE SOCIALNÄMNDEN
REGLEMENTE SOCIALNÄMNDEN Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet
Läs merFolkhälsorådets reglemente
Folkhälsorådets reglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2011-06-22, 82 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Folkhälsorådets
Läs merKränkande särbehandling
1 (5) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Version: 1.0 Fastställd: KS 2016-05-31, 152 Uppdateras: 1. Nolltolerans för kränkande särbehandling 1.1 Vad är kränkande särbehandling? 1.2 Vissa beteenden är alltid
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen Ansvarig förskollärare Sandra M Karlsson
Läs merSkyddsombudets handlingsplaner och utredning
Skyddsombudets handlingsplaner och utredning Glöm inte att skyddsombudets utredning ska innehålla alla uppgifter som finns i de tre checklistorna nedan. Skyddsombudets handlingsplan del 1 Vad innehåller
Läs merRiktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-15 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs mer10-11 Lönejämförelse mellan kvinnor och män
13 Jämställdhetslagen Arbetsgivaren skall varje år upprätta en plan för sitt Jämställdhetsarbete. Planen skall innehålla en översikt över de åtgärder enligt 4-9 som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse
Läs merReglemente för Val- och förtroendemannanämnden
Reglemente för Val- och förtroendemannanämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs
Läs merStadgar för The Gloryfires
Stadgar för The Gloryfires 1 Ändamål Gospelkören The Gloryfires är en fristående ideell förening vars syfte är att sjunga, musicera och utvecklas som kör. 2 Medlemskap 2:1 Medlemskap i föreningen beviljas
Läs merUtveckling genom samverkan ett gemensamt synsätt på verksamhetsutveckling, MBL och arbetsmiljölagen i Nacka kommun.
Samverkansavtal Innehåll 1 4 2 Avsiktsförklaring 4 3 Parternas målsättning 5 4 Arbetsplatsträffar 5 5 Utvecklingssamtal 6 6 Samverkansgrupp (samverkanskommitté) 7 7 Systematiskt arbetsmiljöarbete 8 8 Uppföljning
Läs merVÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019)
VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019) Vägledning för ansökan Certifiering av företag info@sbsc.se www.sbsc.se Svensk Brand- och
Läs mer1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum 2009-12-14
samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Jens Hagberg 010-240 51
Läs merÄgardirektiv. Övergripande verksamhetsdirektiv för Vara Bostäder AB
Ägardirektiv Övergripande verksamhetsdirektiv för Vara Bostäder AB Beslutat av fullmäktige 2015-09-28 75 Utfärdat av Vara Koncern AB 2015-XX-XX Fastställt av bolagsstämman 2015-XX-XX INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merArkivreglemente för Sydarkivera
Arkivreglemente för Sydarkivera Information behövs både i dag och i framtiden. Den ska finnas till hands när den efterfrågas. Då behövs noggrann planering och säker förvaring. Kommunen har ansvar för att
Läs merRegel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merRP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas
RP 305/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om besvärsnämnden för social trygghet och 21 i lagen om försäkringsdomstolen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merKommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Läs merBilaga 1 till Förbundet Sveriges Dövblindas stadgar
Bilaga 1 till Förbundet Sveriges Dövblindas stadgar Följande paragrafer ska vara med i en regional förenings stadgar. De regionala föreningarna beslutar själva om eventuella tillägg eller ytterligare paragrafer.
Läs merLokalt kollektivavtal, 081202
Samverkansavtal 1 Lokalt kollektivavtal, 081202 SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2008 1 Vimmerby kommun vill skapa förutsättningar för ett positivt arbetsklimat, en god hälsa och en god arbetsmiljö, där
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets allmänna råd för individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen; SKOLFS 2009:16 Utkom från trycket den 4 februari 2009 beslutade
Läs merRehabiliteringsprocessen
Rehabiliteringsprocessen 1 GÖTEBORGS UNIVERSITET 2013-03-21 Rehabiliteringsprocessen Syftet med sammanställningen är att tydliggöra rehabiliteringsprocessens olika delar och vara ett stöd i ett aktivt
Läs merRehabilitering. Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden. Rehabilitering 2009-02-23 Sid: 1 / 6
Rehabilitering 2009-02-23 Sid: 1 / 6 Universitetsförvaltningen Personalavdelningen Dnr 1517/09-200 Rehabilitering Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden Sid: 2 / 6 Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden
Läs merAvtal om lokal lönebildning i IT-företagen
Avtal om lokal lönebildning i IT-företagen Bilaga 2 2003 Avtalsområde Telecom ALMEGA IT-företagens Arbetsgivarorganisation CF Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde Telecom mellan ALMEGA
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården
SOSFS 2013:6 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling
Läs merReglemente för Utbildningsnämnden
1 (6) Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-17, 212, reviderad 2015-12-16, 264. Dnr: KS 1635/14-901 Gäller fr.o.m. den 1 januari 2016 Reglemente för Utbildningsnämnden Utöver det som föreskrivs i kommunallagen
Läs merAvslag på framställning enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen
2016-05-25 2015/042968 1 (6) Enheten för region öst Torbjörn Olsson, 010-730 99 40 Kent Jansson, 010-730 95 85 Lennart Adèrn, jurist, 010-730 98 73 Huvudskyddsombud Stefan Nilsson Försvarsmakten 107 85
Läs merLokalt avtal om samverkan för utveckling
" GS un42.4, ki os us LINKÖPINGS UNIVERSITET Avtal 2014-06-16 LLFP 14/12 Dnr LiU 2014-01109 Lokalt avtal om samverkan för utveckling Syftet med avtal om samverkan för utveckling är att: öka delaktigheten
Läs merLag och avtal. - Beatrice Rodin, förhandlare, SKL
Lag och avtal - Beatrice Rodin, förhandlare, SKL Införandet av heltidsorganisation, lag och avtal Hög tid för heltid Konferens i Malmö, Stockholm, Göteborg Januari 2016 Några utmaningar i heltidsarbetet
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I BROMMA STADSDELSNÄMND
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING VO AD M IN ISTRATIO N SID 1 (8) 2011-07-01 LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I BROMMA STADSDELSNÄMND Bakgrund Socialstyrelsen beslutade den 28 juni 2011 om nya
Läs merPersonlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare
Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare Kiruna kommuns vision Vår övertygelse om människors lika värde är lika djup och värdefull som vår malm Våra ambitioner är högre än våra fjäll
Läs merSödertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid
Södertörns brandförsvarsförbund Policy Systematiskt arbetsmiljöarbete Dnr: 2013-110 Datum: 2013-09-13 Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Södertörns brandförsvarsförbund Arbetet vid Södertörns
Läs merBeslut för grundsärskola
rn Beslut Frösunda Omsorg AB Org.nr. 556386-7398 Beslut för grundsärskola efter tillsyn av Frösunda Omsorg AB 3(7) För att huvudmannen ska kunna ta ansvar för att eleverna i grundsärskolan får en utbildning
Läs merLagar och avtal inom arbetsmiljö- och samverkansområdet
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 13611 su/adm 2016-03-11 3 Innehållsansvarig: Lena Lindberg, Vårdenhetschef, Rättspsykiatrisk akutenhet 6 (lenli48) Godkänd av: Alessio Degl'innocenti,
Läs merSamtalet ska dokumenteras för att möjliggöra uppföljning och minimera missförstånd medarbetare och chef emellan.
Författare: HR-koncern 2009-10-26 Reviderad: 2014-06-23 UTVECKLINGSSAMTAL Utvecklingssamtalet är ett mycket viktigt verktyg för att förbättra och utveckla våra medarbetare och våra verksamheter. Ett gott
Läs merElsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1
KONSEKVENSUTREDNING 1 (5) Kim Reenaas, Verksjurist Generaldirektörens stab 010-168 05 03 kim.reenaas@elsakerhetsverket.se 2015-03-15 Dnr 15EV4062 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring
Läs merARKIVREGLEMENTE FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN
1 ARKIVREGLEMENTE FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 14 april 2010, 57. Ändrad av kommunfullmäktige den 12 september 2012, 181. Ändrad av kommunfullmäktige den 16 september 2015, 102
Läs merDen sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.
Den sammanvägda bilden av medarbetarundersökningen 2015 visar att Nybro kommun är en bra arbetsgivare. Här finns hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang. Medarbetare känner
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende
SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling
Läs mer