BIBLIOTEK OCH LÄRANDE

Transkript

1 BIBLIOTEK OCH LÄRANDE Föreläsning vid Svensk Biblioteksföreningens forskardag 12 september 2012 Louise Limberg

2 FRÅGOR och TEMAN Vad utforskas om bibliotek och lärande? Vad vet vi om bibliotekens betydelse för lärande? Vilka frågor är aktuella? Hur kan vi använda denna kunskap?

3 FÖRSLAG Kan vi enas om att bibliotek har betydelse för lärande? I så fall blir den intressanta kunskapen in om utan hur, på vilka sätt, biblioteken har betydelse för lärande och vilka betydelser biblioteken har för lärande. Sådana intressen kan leda till en rad olika forskningsfrågor om lärandets hur och vad, om vems lärande = mer fruktbara frågor

4 Bibliotek och nya landskap för lärande

5 Bibliotek som infrastruktur för lärande SKIFTEN Systematiska samlingar med kvalitetsgaranti Gränslös tillgång till information Professionell expertis Kontroll över informationen Fysiska rum Kapabla brukare Styra/kontrollera informationssökningen Virtuella rum

6 BIBLIOTEK, KUNSKAP OCH LÄRANDE Det nya Stadsbiblioteket blir ett bibliotek med kultur i bred bemärkelse. LINK kommer tillsammans med beställare och brukare att utforma en stimulerande miljö där besökaren ska ges möjlighet till information och inhämtande av kunskap. Biblioteksbesökaren får också tillgång till handledning och lärande samt kulturella inslag som poesiläsning, film och musik. Föreläsningar, utställningar och café ingår också i bibliotekets komplexa utbud. (LINK arkitektur om GSB) * Stora boksamlingar, ett stort kulturarv och en tung vetenskaplig institution med anor från 1700-talet en integrerad och viktig del av GU. Biblioteken är urgamla symboler för människans förmåga att utbyta tankar och idéer, föra kunskap vidare och samhällsutvecklingen framåt. GUB:s olika byggnader är landmärken i staden. Våra hur har alltid varit symboler för lärande och kunskap. (Agneta Olsson, tidigare ÖB)

7 FOLKBIBLIOTEK 1842 SKOLBIBLIOTEK 1924 För underhållandet af de i skolan förvärfvade kunskaper och synnerligen för befrämjandet av en sann kristelig bildning --- åligge det ock prästerskapet att uppmuntra till inrättande av och begagnande af sockenbiblioteker samt att därtill tjänliga böcker föreslå. (1842 års folkskolestadga, 10 mom. 2, citerat i Munch-Petersen 1911, s. 2) * En allmän pedagogisk erfarenhet torde vara, att barnens fria läsning inom vissa gränser är till den allra största hjälp för skolans arbete. Den underlättar själva läsfärdighetens inhämtande. Den kan ge mera levande innehåll åt lärobokens framställning. Ett för lärjungarna tillgängligt, någorlunda välförsett bibliotek är det bör särskilt understrykas ett utmärkt hjälpmedel för den uppfostran till självverksamhet, som måste anses vara en av skolans viktigaste uppgifter. (SOU 1924:5, s. 16)

8 FORSKNING OM BIBLIOTEK OCH LÄRANDE EMPIRISKT INTRESSE Med fokus på elevers/studenters lärande: avhandlingar av Gärdén (2010), Hultgren (2008), Limberg (1998), Lundh (2011), Thórsteinsdóttir (2005) Projekt: BIKT, LÄSK, EXAKT Med fokus på undervisning: BIKT, IDOL, EXAKT Med fokus på bibliotek (som infrastruktur för lärande): LinCS, StilBib Med fokus på bibliotekarier: Seldén (1999), Sundin (2003; 2005), Lindberg (pågående) Med fokus på förhållandet mellan skolbibliotek och folkbibliotek (bl.a. Limberg 2012) Med fokus på skol(biblioteks)utveckling StilBib (Limberg, Flöög & Johansson)

9 BIKT, LÄSK, IDOL, EXAKT BIKT: Bibliotek, IKT och lärande ( ) Projektet utforskade bl.a. högskolestudenters lärande av informationssökning inför det kommande yrkeslivet, samt förutsättningarna för detta lärande i form av användarundervisning. LÄSK: Lärande via skolbibliotek ( ) Utforskade elevers lärande i och via skolbibliotek i 7 skolor, 11 klasser åk 2-12 IDOL: Informationssökning, didaktik och lärande ( ) Studerade lärares och bibliotekariers undervisning i informationssökning kopplad till lärande i 3 skolor, liksom samarbetet mellan lärare och bibliotekarier. EXAKT: Expertis, Auktoritet och Kontroll på InterneT. (2008-) Projektet studerar hur nya sätt att bedöma trovärdighet i källor utvecklas och tillämpas under inflytande av participatoriska medier som bloggar och Wikipedia. (Elever, förmedlare och producenter)

10 StilBib Stöd till skolbiblioteksutveckling Utvecklingsprojekt med ca 100 deltagare från 24 skolor. Projektet syftade till att ge stöd till lokal skolbiblioteksutveckling genom ett kompetensutvecklingsprogram för lärare, bibliotekarier och skolledare. Ett uttalat syfte var att dra nytta av forskningsresultat om bibliotekets pedagogiska roll för läsutveckling liksom för samspel mellan informationssökning och lärande genom att föra ut och omsätta dessa i yrkespraktiker i skolor och bibliotek. Genomfördes genom tre sammankomster vid BHS, där deltagarna tog del av forskning och delade erfarenheter; 32 mentorsbesök vid skolorna för att stödja deras lokala utvecklingsprojekt.

11 SKOLBIBLIOTEK / FOLKBIBLIOTEK Skolbibliotekens plats i folkbibliotekspolitiken Skolbibliotek och folkbibliotek ständigt nära sammankopplade Dilemma: till vilken institution är skolbiblioteket i första hand knutet, till folkbiblioteket (som bibliotek) eller till skolan (som del av skolan som utbildningsinstitution)? Likheter och skillnader mellan folkbibliotek och skolbibliotek analyserade i ett otal utredningar. Återkommande slutsatser är att skolbibliotek och folkbibliotek är olika bibliotekstyper, att de bör fortsätta att vara det och att de bör utveckla ett nära samarbete. I vissa dokument och bibliotekariediskurser framträder en motsättning mellan skolbibliotek kopplat till formellt lärande i skolan och folkbibliotek kopplat till frihet, lust och skapande. Värt att uppmärksamma och resonera kritiskt om!

12 FORSKNINGSANSATSER Övervägande kvalitativa studier etnografiskt orienterade, fältstudier, intervjuer, enkäter, video, dokumentstudier Teoretiskt inramade empiriska studier fenomenografi sociokulturell teori dialogiska språkteorier sociologi Tillsammans ger dessa studier rika och varierade resultat.

13 SOCIOKULTURELL TEORI Teori om lärande som socialt samspel, hämtad från Vygotskij Fokus på redskap / verktyg, där språket är det viktigaste verktyget Inriktning på handlingar, samspel mellan människor och mellan människor och redskap Lärande sker alltid så snart människor är tillsammans. Frågan är vad man lär Handlingar formas av de kulturella praktiker, där de försiggår. Redskapen och praktikerna formar varandra ömsesidigt Kunskapen är situerad, dvs. knuten till den praktikgemenskap där den är giltig

14 FORSKNINGEN SÖKER Variation, kontext och situation vs. Generiska drag Kunskap vs. Retorik eller politik Kritisk analys vs. Norm Förståelse vs. Övertygelse Olika perspektiv vs. Ensidigt perspektiv

15 RESULTAT I INFORMATIONSAKTIVITETER I LÄRANDEPRAKTIKER 1. Nya villkor för lärande både avseende lärandets vad och hur 2. Förutsättningar för att konstruera kunskap forskningsbara frågor aspekter av informationskompetens vid olika uppgifter/frågor systematisk uppföljning och specifik bedömning från pedagoger på elevers arbeten uppgifter skoluppgifter 3. Nya villkor för ansvarsfördelning och meningsskapande 4. Nya villkor för kommunikation i klassrum och bibliotek språkspel, disciplinering

16 RESULTAT II INFORMATIONSAKTIVITETER FÖR LÄRANDE Fakta, kunskaper, meningsskapande fakta typ I respektive typ II fakta åsikter tryckta källor digitala källor Värdering av källor trovärdighet som relationell och situerad kriterier utifrån olika situationer, uppgifter, medier materialitet

17 RESULTAT III UNDERVISNING FÖR MENINGSFULL INFORMATIONSANVÄNDNING Undervisning i informationspraktiker Specifika aspekter Sprungna ur och anpassade till olika praktiker: klassrumspraktik, kandidatuppsats, forskningspraktik, arbetsplatser Knutna till olika medier: tryckta källor, digitala källor, sociala medier, materiella aspekter design, index, innehållsförteckning Mötet med de lärandes förväntningar och praktiker Samarbete mellan olika aktörer (bibliotekarier, lärare, lärande) att enas om objektet för lärande att enas om ansvarsfördelning, balans mellan frihet och styrning, rätta svar kontra osäkerhet, sökande, värdering och bedömning

18 RESULTAT IV StilBib Ökad aktivitet på flertalet skolor, när det gäller arbete med lässtimulans och språkutveckling Förstärkt pedagogisk roll för skolbiblioteket, där lärare och bibliotekarier utvecklar ett samarbete för att tillsammans nå lärandemål gällande språk- och läsutveckling alt. källkritik Ökad medvetenhet om forskningens användbarhet, mera varierade synsätt på skolbibliotekets roll och mer varierade uppfattningar av vad läsning kan innebära och hur läsfrämjande insatser kan bedrivas Tröghet att tillämpa forskningsresultat spänning mellan etablerade praktiker och förändrade handlingsmönster Ovana vid datorbaserad kommunikation och IKT-användning

19 GEMENSAMMA DRAG I RESULTATEN Mer specifik kunskap om villkor för lärande och undervisning i bibliotek ofta ifrågasättande av de studerade praktikerna Ofta kritiska resonemang om brister i både bibliotekens och utbildningsinstitutionernas verksamhet men inte bara: VIKTIGT! Visar på variationer viktigt för att identifiera ändamålsenliga verksamheter och aktiviteter Belyser komplexiteten i det arbete som elever/studenter ställs inför under sin utbildning Belyser också komplexiteten i förmedlarnas uppgifter och aktiviteter i förhållande till elevcentrerat arbete Teorier om lärande fruktbara för studier i B&I Ingen självklar koppling mellan forskning och professionella praktiker

20 BETYDELSER FÖR BIBLIOTEK OCH LÄRANDE Majoriteten av studier inriktade på informationsaktiviteter i lärandepraktiker situerade i skolor och bibliotek Intresset ofta riktat mot informationsaktiviteter och lärande studerat utifrån de lärandes perspektiv Flera projekt riktar också intresset mot förmedlarna, dvs. bibliotekariers och lärares handlingar och praktiker Föga uppmärksamhet riktas mot bibliotekets betydelse för läsning, litteratur och böcker det som i allmänhet är en självklar koppling Resultaten visar på behov av fördjupat samspel mellan förmedlare (lärare/bibliotekarier) och elever/studenter med inriktning mot lärandets objekt, dvs. det som skall läras t.ex. Mer specifik inriktning på specifika aspekter av informationsaktiviteter som användning, källkritik, analys och tolkning av information

21 VILKA FRÅGOR ÄR AKTUELLA? Specifika frågor om biblioteks betydelser för lärande kopplade till olika objekt för lärande liksom olika grupper av biblioteksanvändare och kontexter. OBS! olika typer av bibliotek: folkbibliotek, skolbibliotek, högskolebibliotek Bibliotek, lärande och nya medier: sociala/participatoriska medier, mobila medier, bilder, traditionella tryckta medier Källkritik och sociala medier Bibliotek kontra Google som resurs för lärande Bibliotekariers professionella expertis och bidrag till lärande Studier av ledarskap och organisation som förutsättning för formandet av bibliotekets betydelser för lärande saknas Jämförande studier av olika bibliotekstypers betydelser för lärande

22 HUR KAN VI ANVÄNDA DENNA KUNSKAP? Gap mellan forskning och praktik? Omtalas ofta. Vari består det? Biblioteksverksamhet samhällelig legitimering för ämnet B&I Forskning och professionell biblioteksverksamhet är olika praktiker. Kan de mötas? Hur? Direktkontakter (som idag) Utvecklingsprojekt (som StilBib) Förmedlare/översättare?

23 FÖRHOPPNING Att vi kan enas om att bibliotek har en rad väsentliga betydelser för lärande och att forsknings- och utvecklingsintresset skall riktas mot vilka och hurudana betydelserna är Att forskningen på sikt skall bidra med nya, kritiska och mer pregnanta bilder av bibliotekens betydelse för lärande Att yrkesverksamma bibliotekarier och forskare tillsammans skall bidra till utveckling av bibliotekens verksamheter för att skapa relevanta stöd och erbjudanden till lärande i olika sammanhang och för olika ändamål Tack för mig! Ser fram emot vidare samtal.

24 Litet urval referenser Alexandersson, M. & Limberg, L. (forthcoming). Changing conditions for information use and learning in Swedish schools a synthesis of research. Human IT. Alexandersson, M., & Limberg, L. (2004). Textflytt och sökslump informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. [Revised and reprinted in 2007]. Francke, H., Sundin, O., & Limberg, L. (2011). Debating credibility: the shaping of information literacies in upper secondary schools. Journal of Documentation 67, (4), Limberg, L., Alexandersson, M., Lantz-Andersson, A. & Folkesson, L. (2008). What matters? Shaping meaningful learning through teaching information literacy. Libri 58, (2), Limberg, L., Sundin, O. & Talja, S. (2012). Three Theoretical Perspectives on Information Literacy. Human IT 11.2: < Limberg, L. & Sundin, O. (2006). Teaching information seeking: relating information literacy education to theories of information behaviour. Information Research, 12(1) paper 280. [Available at: ] Limberg, Louise (1998): Att söka information för att lära. En studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Borås: VALFRID. Ph.D. Diss. The University of Gothenburg. Limberg, L., Flöög, E-M, & Johansson, M. (2009). Stöd till skolbiblioteksutveckling, projekt StilBib. Slutrapport med utvärdering. < > Sundin, O., Francke, H. & Limberg, L. (2011). Practicing information literacy in the classroom: policies, instructions and grading. Dansk biblioteksforskning/danish Library Research 7, (2/3), 7-17.