Systematiskt Kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete Tomtbergaskolans rektorsområde

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING... 4 NATIONELLA FÖRÄNDRINGAR SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 SKOLA... 5 FRITIDSHEM SAMMANFATTANDE RESULTAT... 6 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 6 NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 9 KUNSKAP... 9 KUNSKAPSRESULTAT HÖSTTERMINEN 2012 (REDOVISAS I JANUARI)... 9 KUNSKAPSRESULTAT VÅRTERMINEN 2013 (REDOVISAS I JUNI) UTVECKLING OCH LÄRANDE (REDOVISAS I MARS) NORMER OCH VÄRDEN NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2012/ GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2012 BILAGA MÄTSYSTEM, STYRTAL OCH BEDÖMNING ELEVENKÄT TIDIGAREDEL BILAGA ELEVENKÄT SENAREDEL BILAGA BARNENKÄT FRITIDSHEM BILAGA

3 Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete utgör den del av enheternas systematiska kvalitetsarbete som rapporteras in till huvudmannen. Dokumentet arbetas fram kontinuerligt under året och färdigställs i juni 2013 och följs upp i dialog mellan verksamhetschef och rektor. Dialogen med tillhörande dokumentation ingår i förvaltningens och respektive enhets systematiska kvalitetsarbete. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Jukka Kuusisto. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete för rektorsområdet bygger på uppföljning av kunskapskraven i läroplanen för grundskolan, läroplanen för grundsärskolan, samt resultat av mätningar av målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2012 (VP 2012). Till grund för analys och åtgärder ligger även skolans egna utvärderingar och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2012/2013. Åtgärderna avser både aktuellt kalenderår (2013) och aktuellt läsår (2013/2014). Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete är en offentlig handling och finns tillgängligt på Huddinge kommuns webbplats, Huddinge den 20 augusti 2013 För Tomtbergaskolan Boel Ehrenberg Rektor Kontaktuppgifter: Kommunalvägen 31, Huddinge Telefon: E-post: boel.ehrenberg@huddinge.se Skolans hemsida: 3

4 1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING Nationella förändringar I den nya skollagen har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring. Grundskolorna i Sverige arbetar nu efter den nya skollagen och den nya läroplanen. Läroplanen för grundskolan och läroplanen för grundsärskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för samtliga ämnen. Ny behörighet till gymnasieskolan från och med ht-2011 De nationella reformerna gäller även för gymnasieskolan, vilken från och med läsåret 2011/2012 har nya program och nya ämnesmål. Detta innebär att alla elever som lämnar grundskolan från och med juni 2011 söker till den nya gymnasieskolan utifrån de nya behörighetskraven. De nya behörigheterna är uppdelade i fyra olika behörighetskrav beroende på vilken typ av gymnasieprogram eleverna söker till. Inriktning yrkesinriktade gymnasieprogram Behörighet Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare fem ämnen (vilka som helst) högskoleförberedande gymnasieprogram estetiska programmet Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen (vilka som helst) högskoleförberedande gymnasieprogram humanistiskt program samhällsvetenskapsprogrammet ekonomiprogrammet Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav samhällskunskap, geografi, historia och religion är obligatoriska högskoleförberedande gymnasieprogram naturvetenskapsprogrammet teknikprogrammet Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav biologi, fysik och kemi, är obligatoriska 4

5 2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING - bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden Skola Kunskapsresultaten i matematik och svenska i årskurs 1 är goda. Skolan lägger mycket speciallärartid och sva-undervisning i de lägre åldrarna. Fritidspersonalen är också involverade i våra matematik-projekt och läsprojekt och bidrar också till de goda resultaten. De riktade matematik insatser som gjorde i förra årets treor har burit frukt, åk4-resultaten är betydligt bättre. För mellanstadiet ser vi positiva resultat av de nationella betygskonferenser lärarna deltagit i. Arbetslaget har bedömarmöten och tar gemensamt ansvar för planläggningen av de nationella proven. Under skolans högstadietid har niornas resultat varierat, nu har vi återigen strålande resultat, frukten av ett idogt arbete från ansvariga lärare. Bekymmersamt är att de flesta av våra nya elever har stora kunskapsluckor. De har antingen bristfällig/ingen skolgång, kommer från förberedelseklasser eller från fristående skolor där svenskundervisningen inte fungerat. Det är en stor utmaning för oss att ordna fullständiga betyg i årskurs 9. I alla årskurser slår pojkarnas lägre resultat igenom. Skolan är bättre på att motivera flickor än pojkar. Lärarna har försökt satsa speciellt på pojkarna genom t ex riktade läsprojekt och pojktjej-grupper. Vi har också erbjudit pojkar på mellanstadiet mer pass med rörelse under skoldagen. Vi får alltfler elever som behöver specialanpassade lösningar för sin inlärning. En översyn pågår av det specialpedagogiska stödet och elevassistent-systemet. Vi är fortsatt bekymrade över resultaten i matematik, speciellt pojkarnas resultat. Skolan har fått möjlighet att anställa en förestelärare i ämnet med uppdrag att följa upp undervisningen, leda konferenser och fortbildning, Läraren ska anställas under höstterminen. Fritidshem Verksamheten vid våra fritidshem är mycket uppskattad av elever och föräldrar, så har det varit i många år. Kvalitén är hög och eleverna trivs och är trygga. Fritids är också mycket viktig för elevernas kunskapsutveckling; man har egna program för matematik- och språkutveckling, aktiviteter som utematematik, och extra stödtimmar. Ett 80-tal elever har också deltagit i vår schackklubb, en aktivitet som stödjer logiskt och matematiskt tänkande. 5

6 3. SAMMANFATTANDE RESULTAT Hållbar samhällsutveckling Kunskap (vårterminen 2013) redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelseoch mottagningsklasser. Vt-11 Vt-12 Vt-13 Vt-13 et redovisar andel (%) elever. Kommun totalt Skolans tidigaredel 10/11 11/12 12/13 12/13 Kunskap - åk ,4 77,3 71,4 86,7 Kunskap åk ,0 81,3 Skolans senaredel 10/11 11/12 12/13 12/13 Meritvärde åk 9 221,6 207,2 225,9 217,3 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. 94,2 86,5 96,0 88,9 yrkesprogr. (3+5 ämnen) 3 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 4 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program 90,4 82,7 96,0 87,1 78,8 80,8 90,0 86,0 (3+9 ämnen; na & te) 5 Kunskap åk 9 Minst E i 16 ämnen 6 78,8 78,8 90,0 85,6 Kunskap åk 8 Minst E i 16 ämnen ,8 42,9 78,3 1 Bedömning av uppnådda kunskapskrav i kursplanerna i svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3. 2 Minst betyget E i minst 16 ämnen. 3 Betyg, gymnasiebehörighet: minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen. 4 Betyg, gymnasiebehörighet: minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 5 Betyg, gymnasiebehörighet: minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 6 Minst betyget E i minst 16 ämnen, samt minst betyget G i 16 ämnen (vt-11 och vt-12). 7 Minst betyget E i minst 16 ämnen (vt-12), samt minst betyget G i 16 ämnen (vt-11). 6

7 Kunskap åk 7 Minst E i 16 ämnen ,5 66,3 Kunskap åk 6 Minst E i 16 ämnen ,0 81,3 Utveckling och lärande redovisat för tidigare- och senaredel. en bygger på den elevenkät som genomförs i årskurs 2-9. et redovisas med styrtal Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande 7,7 7,4 7,6 8,6 3B 7,1 4A 8,0 Ansvar och inflytande 7,7 7,3 8,2 9,6 3B 7,2 6B 8,3 Folkhälsa 6,9 6,7 7,1 8,6 3B 6,1 4A 7,6 Skolans senaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande 6,5 6,1 6,5 8,1 9A 5,4 9B 6,6 Ansvar och inflytande 6,3 5,8 6,7 7,1 8A 9A 5,4 9B 7,2 Folkhälsa 6,3 6,3 6,1 7 7A 9A 5,0 9B 6,3 Fritidshem (barnenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande ,1 8,5 Ö 7,2 H 7,7 Ansvar och inflytande ,1 7,7 S Ö 5,6 H 7,1 Folkhälsa ,8 8,4 Ö 6,9 H 7,4 Normer och värden et redovisas med styrtal. Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet 8,1 7,9 7,9 2B 8,8 6,9 5A 8,5 Skolans senaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet 7,8 7,3 6,9 8,5 9A 6,1 8A 7,5 Fritidshem (barnenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet 8,6 9,0 Ö 7,9 H 8,7 8 Minst betyget E i minst 16 ämnen (vt-12). 9 Minst betyget E i minst 16 ämnen (vt-12). 10 saknas eftersom enkäten gjorts om och därmed blir resultaten bakåt i tiden inte jämförbara med årets resultat 11 saknas eftersom enkäten gjorts om och därmed blir resultaten bakåt i tiden inte jämförbara med årets resultat 7

8 Nöjda invånare god kommunal verksamhet et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda elever Skolans senaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda elever Fritidshem (barnenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda barn

9 4. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskap Mål VP Alla elever når de nationella kunskapsmålen. Åtaganden från förra årets SK-dokument 2011/2012 Inga egna åtaganden gjorda. Kunskapsresultat höstterminen 2012 (redovisas i januari) Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-5 höstterminen 2012 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Ht-12 Ht-12 Ht-12 Ht-12 Ht-12 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Ämne 54 elever 53 elever 42 elever 46 elever 47 elever Bild 98,1 97,6 100,0 100,0 Biologi 100,0 98,1 92,2 95,7 Engelska 100,0 98,1 95,2 89,1 83,0 Fysik 100,0 97,6 97,8 100,0 Geografi 100,0 98,1 97,6 93,5 Hem- och konsumentkunskap Historia 100,0 98,1 95,2 93,3 100,0 Idrott och hälsa 100,0 100,0 100,0 84,8 76,6 Kemi 100,0 95,2 95,7 Matematik 98,1 96,2 85,7 91,3 85,1 Musik 100,0 100,0 100,0 Religionskunskap 100,0 98,1 93,5 100,0 Samhällskunskap 100,0 98,1 92,9 93,5 100,0 Slöjd 100,0 100,0 100,0 Svenska 98,1 94,3 78,6 84,8 89,4 Svenska som andraspråk Teknik 100,0 95,2 9

10 Analys av resultaten vad gäller andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-5 höstterminen 2012 Förskoleklasserna har inte kunnat se någon skillnad mellan pojkar och flickor kunskapsmässigt. I svenska arbeta man med Bornholm modellen. Barnen är intresserade och positiva. Lärarna upplever att det är lättare att nå målen med tre grupper med färre barn. Vi kan då lättare se varje individ. (22 barn i varje grupp) I matematik: ha lärarna arbetat konkret och med en matematikbok. De tycker att boken är komplex i vissa delar vilket man måste ha i åtanke i undervisningen. Viktigt att blanda konkret material och arbeta teoretiskt och praktiskt. ÅK 1 skriver Vi har höga resultat i matematik vilket vi tror beror mycket på den interaktiva skrivtavlan som underlättat genomgångar, gemensam problemlösning samt matematiska samtal. Även arbetet med konkret material har bidragit till elevernas förståelse. Vi ser att eleverna är mer delaktiga och engagerade än tidigare år. Vi har höga resultat även inom ämnet svenska vilket vi tror beror mycket på kombinationen av hög vuxentäthet och arbetet med Att skriva sig till läsning med datorn som skrivverktyg. Klasslärarna har dessutom kompletterat dessa arbetspass med lektioner med traditionell läsinlärning med bland annat ljudanalys och övningar i språklig medvetenhet. En del barn som behövt extra tid har även fått möjlighet till extra bonustid, under eller efter skoltid. Även om vi har genomgående höga kunskapsresultat, ser vi att ett flertal elever uppvisar en osäkerhet inom både matematik och svenska, vilket gör att vi anser att vi behöver sätta in extrastöd under vårterminen för dessa elever. Detta har vi formulerat som utvecklingsområden i vårt planeringsdokument. Åk2 utvecklade arbetet med stödet i matematik för de elever som har svårigheter att nå målen. De har därför utökat matematiklektionerna med 20 minuter i veckan. De har schemalagt 40 min i veckan för stödundervisning i matematik. Samordning har skett mellan svenska och matematik för att träna läsförståelse/problemlösning. I läsgrupper har man tränat att läsa och förstå problemlösningsuppgifter. Man har involverat föräldrarna genom matematikläxor som repeterar det man gjort i skolan. Det har fungerat bra. I SV/sva- undervisningen planerar man att inför varje nytt arbetsområde plocka ut de viktiga begreppen och svåra orden för att kunna gå igenom dessa med barnen. Men man har upptäckt att en del barn har så stora luckor i sitt ordförråd att den här insatsen inte räcker till. Tillsammans med special- och sva-lärare ordnade man därför ytterligare två halvklasslektioner i veckan. Åk3 Bonustiden. efter skoltid, har varit bra för en del av eleverna, framför allt de som har en egen motor att studera. Fler och fler elever stannar kvar för att slutföra och jobba ikapp. Några elever har inte kunnat dra nytta av bonustiden, de har inte haft tillräcklig ork att arbeta under lektionerna. Klasserna har haft tyst läsning varje dag. Majoriteten av eleverna läser tyst, men det finns några som inte läser och man planerar att ha högläsning för att få dem att komma igång med läsningen och bli intresserade av böcker. 10

11 Åk 4 ser framgångsfaktorer att man varit fler lärare som möjliggjort att man kan arbeta mer med elevernas språk- och koncentrationssvårigheter. Vi ser glädjande på en större skillnad i måluppfyllelse från årskurs 3. Det ger oss kraft att satsa mer intensivt på svenska och matematik i form av läsprojekt och problemlösning där vi ser att bristerna fortfarande finns. Åk 5 har arbetat extra med de pojkar som har svårt att orka med. Vissa får gå ut och köra en motorikbana, andra har fått mera tid i mindre grupp eller arbetat mera med hjälp av dator. Lärarna har också fört kontinuerliga samtal med några pojkar och med deras föräldrar. Mycket jobb har lagts ner särskilt på den ena femman och vi ser att det gett resultat. Vi har goda resultat men det hindrar oss inte att lägga ännu mer kraft på svenska, matematik och engelska. Man har också informerat föräldrar vid föräldramöten och vid andra tillfällen om vikten av att prestera under lektionerna och att det är viktigt med god sömn och goda matvanor. Lärarna skriver att Vi upplever att dessa åtgärder minskat skillnaden i resultat och bidragit till mera arbetsro. Kunskapsresultat årskurs 6-9 höstterminen 2012 I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån behörighetskraven till gymnasieskolan. För att få resultat över tid redovisas därför även tidigare års resultat utifrån de nya behörighetskraven. För årskurs 6-8 redovisas resultat utifrån om eleven fått minst betyget E i de ämnen som eleven läst under höstterminen en inkluderar elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. 11

12 Ht-10 Ht-11 Ht-12 Ht-12 et redovisar andel (%) elever. Kommun totalt Skolans senaredel 10/11 11/12 12/13 12/13 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. 82,7 70,6 80,4 83,5 yrkesprogr. (3+5 ämnen) 12 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 13 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program 78,8 66,7 80,4 81,8 65,4 66,7 76,5 79,8 (3+9 ämnen; na & te) 14 Kunskap åk 9 Minst E i 16 ämnen Kunskap åk 8 Minst betyget E i de ämnen eleven har läst Kunskap åk 7 Minst betyget E i de ämnen eleven har läst Kunskap åk 6 Minst betyget E i de ämnen eleven har läst 73,1 68,6 66,7 78, ,0 43,6 70, ,8 70, ,0 78,9 Analys av kunskapsresultat årskurs 6-9 höstterminen 2012 Åk 6: Lärarna menar att få vara tre lärare på två klasser har bidragit till att resultaten blivit bättre än förväntat. I matematik har måluppfyllelsen ökat betydligt under mellanstadiet. Studiehandledning har också hjälpt en av eleverna att nå målen. Av de elever som har svårt att klara svenska är de flesta pojkar. Åk 7: Hälften av eleverna har F i minst ett ämne. Majoriteten av eleverna med minst ett F är pojkar. De ämnen som båda sjuorna överlag presterat sämst i är matematik och teknik. en i matte i år 7 är mycket bristfälliga, i 7B är det 50 procent av eleverna som ej är godkända i matte, i 7A är det 20 procent. Detta är mycket beklagansvärt enligt oss, och vi måste hårdsatsa på våra svaga elever. Vi diskuterade också i vår senaste analys att vi skulle bli bättre på att få eleverna att beta av rester. Vår analys denna termin är att eleverna är relativt duktiga på att redovisa/lämna in sina rester, men samlar också på sig nya rester i samma takt. 12 Betyg, gymnasiebehörighet: minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, i matematik, i engelska och i ytterligare fem ämnen. 13 Betyg, gymnasiebehörighet: minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, i matematik, i engelska och i ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 14 Betyg, gymnasiebehörighet: minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, i matematik, i engelska och i ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 12

13 Åk 8: Under hösten satsade arbetslaget på att nå alla elever och minimera rester. Stödlektioner sattes in men användes inte av alla som behövde. Man hade också som mål att skapa goda läsare. Åtgärder såsom läsning av skönlitteratur och att föra läslogg hade positiva effekter för vissa elever. Åk 9: I ämnena biologi, kemi, matematik och spanska har vi fortfarande elever som har låga poäng. (Har dock fler godkända än i årskurs 8). En hel del rester som hänger kvar sen tidigare, men flertalet elever har kommit ikapp och de är på rätt spår. Flickorna toppar när det gäller poäng. När det gäller elever som i snitt ligger på 170 poäng är det dock ingen skillnad på pojke eller flicka. Överlag har vi studiemotiverade elever som arbetar för att nå de poäng som krävs för att komma in på de gymnasieprogram de ska söka. Slöjd, bild: De flesta elever har klarat målen i ämnet slöjd. I åk 7 är dock resultatet är lägre på grund av frånvaro eller inaktivitet. Detsamma gäller för ämnet bild. Andel elever med minst betyget E (årskurs 6-9) i olika ämnen Tabellen visar hur stor andel av eleverna i årskurs 6-9 som fått minst betyget E i respektive ämne. en inkluderar elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Ett streck i kolumnen för årskurs 6-8 betyder att resultat saknas eftersom ämnet inte har lästs under höstterminen 2012 och heller inte betygssatts tidigare. Ämne Ht-12 Åk 6 50 elever Ht-12 Åk 7 41 elever Ht-12 Åk 8 39 elever Ht-12 Åk 9 51 elever Åk 9 kommun totalt Bild 94,0 78,0 100,0 98,0 96,9 Biologi 94,0 73,2 79,5 88,2 91,6 Engelska 88,0 80,5 89,7 96,1 89,9 Franska 83,3 80,0 90,9 91,7 Fysik 94,0 82,9 84,6 92,2 91,4 Geografi 94,0 78,0 82,1 96,1 93,6 Hem- och konsumentkunskap 100,0 82,1 100,0 94,5 Historia 94,0 78,0 89,7 94,1 92,5 Idrott och hälsa 88,0 75,6 76,9 94,1 92,2 Kemi 94,0 70,7 53,8 78,4 91,5 Matematik 92,0 63,4 74,4 82,4 88,7 Musik 100,0 97,5 100,0 98,0 96,1 Religionskunskap 94,0 82,9 79,5 94,1 93,4 Samhällskunskap 94,0 82,9 89,7 94,1 92,9 Slöjd 98,0 87,8 97,4 98,0 97,0 Spanska 81,3 84,6 73,9 95,0 Svenska 78,0 75,6 84,6 96,1 95,1 13

14 Svenska som andraspråk 69,0 Teknik 100,0 68,3 88,5 93,6 Tyska 66,7 71,4 75,0 92,5 Skolledningens sammanfattande analys av kunskapsresultaten i årskurs 1-9 för höstterminen 2012 Kunskapsresultaten i matematik och svenska i årskurs 1 är goda, arbetslaget hänvisar till nya metoder. Skolan lägger mycket speciallärartid och sva-undervisning i de lägre åldrarna. Fritidspersonalen är också involverade i våra matematik-projekt och läsprojekt och bidrar också till de goda resultaten. De riktade matematik insatser som gjorde i förra årets treor har burit frukt, åk4-resultaten är betydligt bättre. För mellanstadiet ser vi positiva resultat av de nationella betygskonferenser lärarna deltagit i. Arbetslaget har bedömarmöten och tar gemensamt ansvar för planläggningen av de kommande nationella proven. Elever från vår lilla undervisningsgrupp har inkluderats i de stora klasserna, detta har lett till att flera lärare kunnat samverka och fördela arbetsuppgifter. En omorganisation har gjorts inom skolledningen, man har fått närmare kontakt med undervisningen och lett de pedagogiska utvärderingarna och planeringarna. I årskurs 7 och 8 är kunskapsresultaten oroande i många ämnen, årskurs 9 har hämtat upp sig och de flesta eleverna kommer att få goda avgångsbetyg. Bekymmersamt är att de flesta av våra nya elever har stora kunskapsluckor. De har antingen bristfällig/ingen skolgång, kommer från förberedelseklasser eller från fristående skolor där svenskundervisningen inte fungerat. Det är en stor utmaning för oss att ordna fullständiga betyg i årskurs 9. Planering vårterminen 2013 för kunskap Exempel på planeringar från olika arbetslag: Årskurs 1: Läsa andra typer av texter än de som eleverna själva har skrivit. Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Introducera olika typer av texter. Låta eleverna få träna in och läsa korta texter innan lektid på skolfritidstid. Egen läsning varje dag. Samtliga pedagoger Barnen får bokföra sin egen läsning i diagram(som kan se olika ut). Dagligen. Eleverna och pedagoger. 14

15 Årskurs 2 SV/sva- undervisningen Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Tillsammans med spec. och sva-lärare kommer vi att göra gruppindelningar av klasserna utifrån barnens behov. 2x40 min /vecka Lärarna i åk 2 Under lektioner och med diagnoser se att antalet elever som når målen i sve/sva ökar. I slutet av terminen. Lärarna i åk 2 Årskurs 3: Läsning, skrivning Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Tyst läsning varje dag 15 min Mer läsgrupper i olika konstellationer. Men framför allt för pojkarna i klass 3A som inte nått målet i svenska. Klasslärare Samtliga pedagoger Kontinuerliga utvärderingar under terminen. Var femte vecka Torsdagar Samtliga pedagoger Förstärka läsförmågan för de pojkar som inte har utvecklat intresset för läsning Hitta böcker som lockar pojkar till läsning.(genom biblioteksbesök, prata böcker o s v) Högläsning av skönlitterärt/faktatexter. VI tar bort läxboken (svenska) för de elever som inte har nått målen. De får anpassad läxa utifrån de behov de har. Samtliga pedagoger Kontinuerliga utvärderingar under terminen. Var femte vecka Torsdagar Samtliga pedagoger 15

16 Årskurs 4-6: Gemensamma projekt hela mellanstadiet Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Skoltidning Kängurumatte Vi har haft problemlösning varje vecka, ibland som läxa, ibland gemensamt i klassen för att utveckla förmågor att lösa matematiska problem. Runt Pi-dagen, den 14/3, kommer vi att arbeta med en specifik form av problemlösning som kommer från Australien och kallas för Kängurumatte. Monika S Arbetslaget Conny Arbetslaget I form av tidningar under vt 13 Monika S Arbetslaget Diskussion i arbetslaget mars 13 Arbetslaget Årskurs 7;: Kemi, Biologi Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Hjälp med SvA, för svåra begrepp som kan försvåra förståelsen. Ämneslärar e samt Sva-lärare Analys av uppnådda kunskapskrav Vid nästa betygsättni ng Arbetslag Elever erbjuds arbeta med resterna i NO under stödtiden (enligt åtgärdsprogrammen). Ämneslärar na samt stödtidslära ren Genom redovisning av kunskaper/ inlämning av rester Kontinuerlig t i takt med att resterna blir klara. Ämneslärar na samt stödtidsläraren Ökat elevinflytande där eleverna får olika arbetsuppgifter /prov beroende på vilket betyg de själva väljer att sikta mot. Ämneslärar en Genom anpassade redovisningsformer. Eleverna får också själva värdera metoden och deras insats. Vid varje redovisning stillfälle Ämneslärar en 16

17 Årskurs 8; Bevaka/hämta upp rester. Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Se till att alla elever är helt klara över vilka rester de skall arbeta med, när och hur. Mentor tillsammans med ämneslärare. Aktivt varje vecka, lämpligen på mentorstiden. Veckovis Mentor Årskurs 9: Alla elever ska känna sig nöjda med sina prestationer när de lämnar Tomtbergaskolan. Få så många elever som möjligt godkända i matematik, biologi, spanska och kemi. Höja elevernas inflytande och medvetenhet. Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Följa de regler som vi gemensamt beslutat i arbetslaget. Skolans personal och eleverna. Enkäter och arbetsroundersökningar. Elevrådet Återkommande Klass/ämneslärare Hur vi når alla elever, även de med särskilt behov för att underlätta undervisningen. Ämnes/spec och svalärare Utvecklingssamtal och mentorssamtal. Betyg 3 4 ggr /termin Mentor/Ämneslärare Att det finns struktur och bra ordning i klassrummet. Läraren Enkäter och arbetsroundersökningar. Punkt på mentorstiden. Elevrådet 2 ggr/mån Läraren Att lyssna på varandra för att lära av varandra. Läraren och elev Vid diskussioner Återkommande Lärare/elev 17

18 Slöjd, bild: Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Kontinuerligt följa, dokumentera elevens prestation både tekniskt och hur de utnyttjar lektionstiden. Lärarna Till utvecklingssamtal, veckovis. ( egen lärarutvärdering). Före, under och efter lektionerna Lärarna Tidigt uppmärksamma svårigheter och behov för att kunna lägga upp undervisningen specifikt för denna elev. Under lektionspassen, närvaro och uppföljning av arbetet. Samtal med eleven och kontakt med föräldrar. Före, under och efter lektionerna Att i tidigt skede kontakta föräldrar när oro finns att en elev inte kommer att följa ordningsregler och säkerhetsregler. Samtal med eleven och kontakt med föräldrar på det sätt man kommit överens om. Under lektionerna och ev. på annan tid. Slöjd, bild: Pojkar tar mer undervisningstid under lektion än flickor. Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Ta upp det i de grupper som det gäller. lärare Under lektion i samtal med elever. Eget reflekterande Efter några lektioner, lärare Idrott: Simning (alla elever har inte godtagbara simkunskaper) Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Mellanstadiesimskola Idrottslärarna I simskolan i samråd med simlärarna Veckovis Idrottslärarna Idrott: Orienteringskunskaper åk 4-9 Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Ta med elever med behov av extra träning i orientering vid resttillfället i vår Idrottslärarna Utifrån elevernas prestation vid orienteringstillfället I vår och till hösten Idrottslärarna Ett stödtillfälle på hemmaplan innan resttillfället Idrottslärarna Utifrån elevernas prestation vid orienteringstillfället I vår och till hösten Idrottslärarna 18

19 Idrott: Förbättra grovmotoriken åk 1-2 Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Stödlektion för elever med svag grovmotorik J Vid utvecklingssamtal Terminsvis J Kunskapsresultat vårterminen 2013 (redovisas i juni) Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 3, årskurs 6 och årskurs 9 et i tabellen inkluderar alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. et för årskurs 3 utgår från den bedömning som pedagogerna har gjort utifrån kunskapskraven i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 utgår resultaten från hur stor andel av eleverna som har fått minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. I årskurs 9 utgår resultaten från hur stor andel av eleverna som fått minst betyget E i minst 16 ämnen. Vt-11 Vt-12 Vt-13 Vt-13 et redovisar andel (%) elever. Kommun totalt Skolans tidigaredel 10/11 11/12 12/13 12/13 Kunskap - åk ,4 77,3 71,4 86,7 Kunskap - åk ,0 81,3 Skolans senaredel 10/11 11/12 12/13 12/13 Kunskap åk ,8 78,8 90,0 Analys av kunskapsresultat över tid, årskurs 3, årskurs 6 och årskurs 9 vårterminen 2013 De senaste åren har vi sett en försämring av åk 3-elevernas resultat, alltfler elever (mestadels pojkar) behöver språkligt stöd i form av studiehandledning, svenska som andraspråk, specialpedagogiskt stöd. Ökade kravnivåer i åk 3 gör att dessa elever får svårare att klara av de teoretiska ämnena. Årskurs 6 har däremot högre resultat än tidigare år, även om det inte syns i ovanstående tabell (betygen infördes ju först detta läsår). Men även här är det pojkar som har svårast att nå målen. Under skolans högstadietid har niornas resultat varierat, nu har vi återigen strålande resultat, frukten av ett idogt arbete från ansvariga lärare. 15 Bedömning av uppnådda kunskapskrav i svenska/svenska som andraspråk och i matematik årskurs Minst betyget E i minst 16 ämnen. 17 Andel elever med minst betyget E i minst 16 ämnen (vt-13) eller minst betyget G i 16 ämnen (vt-11 och vt-12) 19

20 Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 3 och årskurs 6 Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelseoch mottagningsklasser. I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. för årskurs 3 och för årskurs 6 innefattar samtliga elever som har gjort ämnesprov i respektive årskurs. Skolor har rätt att exkludera elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Till Sverige nyanlända elever är exempel på sådana särskilda skäl. Ämnesprov, kunskapskrav och betyg vt-13 Egna skolan Huddinges grundskolor Årskurs 3 F P T F P T Antal elever i årskurs Antal elever som genomförde samtliga delprov Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs ,8 29,2 41,5 63,5 54,1 58,6 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett delprov i ämnesproven i årskurs 3 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 3 Andel (%) som uppnår kunskapskrav i svenska /svenska som andraspråk och matematik 17,6 20,8 19,5 14,9 18,0 16,5 23,5 50,0 39,0 21,6 27,9 24,9 88,2 60,0 71,4 89,6 83,9 86,7 Årskurs 6 F P T F P T Antal elever i årskurs Antal elever som genomförde samtliga delprov Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs ,0 55,6 70,0 92,2 86,8 89,4 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett delprov i ämnesproven i årskurs 6 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 6 Andel (%) elever med minst betyget E i svenska/ svenska som andraspråk, engelska, matematik, NO och SO. 4,3 18,5 12,0 7,3 16,4 11,9 8,7 25,9 18,0 7,3 10,4 8,9 87,0 55,6 70,0 85,3 73,2 79,2 18 Andel elever som uppnådde kraven för godkänd på samtliga delprov i svenska/svenska som andraspråk och i matematik i förhållande till antalet elever som genomförde proven. 19 Andel elever som uppnådde kraven för minst betyget E på samtliga delprov i svenska/svenska som andraspråk, i engelska och i matematik i förhållande till antalet elever som genomförde proven. 20

21 Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-5 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de krav som finns och om skolan inte har egna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de kunskapskrav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderar elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Vt-13 Åk 1 55 elever Vt-13 Åk 2 53 elever Vt-13 Åk 3 42 elever Vt-13 Åk 4 49 elever Vt-13 Åk 5 50 elever Vt-13 Kommun tot. åk 5 Ämne Bild -- 98,1 95, ,3 Biologi ,1 97,6 89,6 92,0 93,4 Engelska ,1 92,9 89,6 88,0 90,4 Fysik ,1 92,9 91,7 98,0 93,8 Geografi ,3 92,9 89,6 90,0 94,5 Hem- och konsumentkunskap Historia ,3 97,6 85,4 96,0 93,9 Idrott och hälsa 98,2 98, ,7 98,0 99,0 Kemi ,1 90,5 91,7 98,0 94,3 Matematik 98,2 96,2 83,3 85,4 90,0 91,9 Musik ,3 Naturorienterande ämnen (NO) Religionskunskap ,3 92,9 81,3 96,0 94,8 Samhällskunskap ,3 95,2 85,4 94,0 94,1 Samhällsorienterande ämnen (SO) Slöjd 97, ,2 Svenska 98,2 88,7 73,8 89,6 90,0 92,5 Svenska som andraspråk 78,7 Teknik ,1 92,9 95,8 98,0 96,3 (Röda siffor = högre resultat än höstterminen) Analys av resultaten vad gäller andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-5 vårterminen-13 Vi vill lyfta fram fritidspersonalens arbete på skolfritids och på eftermiddagar som är till stor hjälp för de yngre elevernas kunskapsutveckling. De ordnar matematik och svensk-grupper, ger extratimmar, har utematematik och språkutvecklande verksamheter. Ett 80-tal elever har också deltagit i vår schackklubb, en aktivitet som stödjer logiskt och matematiskt tänkande. Årskurs1 Matematik: Lärarna anser att de bra resultaten båda terminerna beror på att de använt den interaktiva skrivtavlan som underlättat genomgångar, gemensam problemlösning samt matematiska samtal. Barnen har också fått använda konkret material under lektionspassen. Svenska: Användningen av datorer har gjort att undervisningen blivit mer variationsrik. Under dessa pass har man varit två vuxna i klassrummet. Det ljudande tangentbordet har varit till hjälp för många barn. Man har även arbetat med traditionell läsinlärning med ljudanalys samt övningar i språklig medvetenhet. Se utvärderingen Att skriva sig till läsning (Bilaga 5) Lärarna påpekar dock Vi ser ändå att flera elever uppvisar en osäkerhet inom både matematik och svenska. 21

22 Årskurs 2: Har haft utökad undervisningstid i matematik och har ordnat halvklasslektioner eftersom fritids har tagit hand om Livskunskapen. Detta har gagnat alla elever. De har haft stödundervisning, bonustid, åtgärden har inte varit tillräcklig för alla men man tycker ändå att systemet med bonustid är bra och elever och föräldrar uppskattar det mycket. Svenska/svenska som andraspråk: Lärarna skriver att Vår ambition att inför varje arbetsområde plocka ut de viktiga begreppen och svåra orden har vi inte lyckats genomföra fullt ut. I SOämnena ser vi att resultaten sjunkit för de barn som har luckor i sitt ordförråd/begreppsförråd. Stoffmängden ökar ju i framför allt SO och NO. Årskurs 3: Arbetslaget har satsat på att ordna små läs-, skriv och mattegrupper med hjälp av pedagoger från fritids. Fritidspersonal har även läst med enskilda elever Man har haft en ambition att särskilt höja pojkarnas resultat i svenska: Köpt in litteratur, besökt biblioteket där de fått låna fritt, tagit hem boklådor, erbjudit manga böcker för att locka killarna till läsning. Även tjejerna har tyckt att det varit roligt att läsa manga. Man har anordnat läsgrupper i olika nivåer för att höja läs nivån samt haft bokprat för att höja läsförståelsen hos eleverna. Man har haft högläsning av skilda genren böcker såsom skönlitterära och faktatexter. Pratat om svåra ord. Man införde även läs läxor med tillhörande läxförhör under slutet av höstterminen som gav ett synligt resultat och ökade läsförståelsen markant! Eleverna tog sitt uppdrag på stort allvar i positiv bemärkelse. Även föräldrarna var engagerade i sina barns utveckling. Elever har erbjudits stödtid och det har hjälpt dem att bli godkända. Vi ser att elever som haft speciallärar-stöd klarat många delprov i de nationella proven. Försöket med ett tidigt utvecklingssamtal slog väl ut: eleverna fick tidigt insikt om förväntningarna för år 3. Ett tidigt utvecklingssamtal blir mer framåtsyftande än ett sent. Vid ett samtal tidigt på hösten kan en utvecklingsplan skrivas som sedan följs upp vid ett tidigt samtal på våren (exempelvis i feb). Då finns det större förutsättningar att arbeta med det som den enskilde eleven behöver utveckla innan det blir sommarlov. I sin förlängning resulterar detta även i att vi behöver skriva färre åtgärdsprogram. Årskursens resultat har tyvärr ändå försämrats; de flesta elever som varit i klassen hela året gjorde stora framsteg men de elever som flyttade in under vårterminen kom inte lika långt. Årskurs 4: Under årskurs 4 har nya elever tillkommit, relativt nyanlända i landet. Trots det har klassernas totala resultat i svenska förbättrats.det är dock 14 elever (30%) som ej klarat alla ämneskrav. Lärarna har gått kurser i SO och NO via Lärarlyftet, vilket gett input till upplägget av undervisningen. Vi tror att det på sikt kommer höja elevernas resultat i dessa ämnen. Årskurs 5: en i idrott, engelska, svenska och matematik har höjts under läsåret. Man har satsat mycket på aktiviteter för att öka läskunnigheten och läsförståelsen. En specialpedagog har även undervisat på heltid i arbetslaget och möjliggjort mindre grupperingar i ämnen. Majoriteten av eleverna är godkända i alla ämnen. De skäl till att det fortfarande finns elever som inte nått målen i alla ämnen varierar. T ex har man elever med stora språkbrister, några har tillkommit under årets gång. Man har lagt tid på detta med bland annat studiehandledning, extra undervisningstid och individuell tid. Det har fört eleverna framåt men inte hela vägen till godkänd-nivån. Ett annat skäl är de elever som tidigare 22

23 gått i liten undervisningsgrupp.. För dessa elever har det varit en stor omställning att gå in i vanlig klass. Eleverna har tyckt om att vara i vanlig klass och utvecklats men inte orkat hela vägen fram till kunskapsmålen. Lärarna informerade föräldrar vid föräldramöten i höstas och vid andra tillfällen om vikten av att prestera under lektionerna och att det är viktigt med god sömn och goda matvanor. De upplever att dessa åtgärder minskat skillnaden i resultat och bidragit till mera arbetsro. Andel elever med minst betyget E (årskurs 6-9) i olika ämnen vårterminen 2013 Tabellen visar hur stor andel av eleverna i årskurs 6-9 som fått minst betyget E i respektive ämne. en inkluderar elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Vt-13 Vt-13 Vt-13 Vt-13 Vt-13 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 9 Ämne 50 elever 40 elever 42 elever 50 elever kommun Bild 94,0 77,5 90, ,9 Biologi 94,0 85,0 83,3 96,0 93,1 Engelska 92,0 82,5 88, ,7 Franska 83,3 83,3 91 Fysik 98,0 70,0 83,3 96,0 93,0 Geografi 92,0 75,0 78, ,9 Hem- och konsumentkunskap , ,4 Historia 94,0 72,5 76,2 98,0 93,2 Idrott och hälsa 98,0 82,5 90,5 96,0 94,5 Kemi 94,0 70,0 73,8 92,0 91,9 Matematik 94,0 85,0 83,3 96,0 92,3 Musik ,0 97, ,1 Religionskunskap 94,0 80,0 76,2 98,0 95,0 Samhällskunskap 96,0 77,5 85,7 98,0 94,2 Slöjd ,5 97, ,8 Spanska 73,3 84,6 78,3 Svenska 92,0 82,5 81, ,0 Svenska som andraspråk 68,2 Teknik ,9 Tyska 66, Uppnår simkraven 20 97,0 (röda siffror = högre resultat än höstterminen) 20 För att uppnå simkraven ska eleven kunna simma 200 meter varav 50 meter på rygg. Enligt kursplanen för idrott och hälsa ska eleven uppfylla simkraven senast när denne slutar i årskurs 6. 23

24 Analys av resultaten vad gäller andel elever med minst betyget E (årskurs 6-9) i olika ämnen vårterminen 2013 I de nationella proven i matematik blev samtliga elever (förutom de elever som kom från liten grupp i början av sexan) godkända. 5 elever fick betyg E, 11 elever betyg D, 19 elever betyg C, 11 elever betyg B och 1 elev betyg A. Under början av vårterminen satsade klasserna väldigt mycket på läsförståelse, vilket genererade i att samtliga elever (förutom de elever som kom från liten grupp i början av sexan) blev godkända. Läsförståelsebetygen blev; 6 elever med betyg E, 11 elever med betyg D, 16 elever med betyg C, 12 elever med betyg B och 1 elev med betyg A. Av resultaten utläser lärarna att man borde ha lagt mer tid på skrivandet, där blev 12 elever inte godkända. Åk 6 Lärarna skriver: Klassernas betyg har höjts avsevärt denna termin. Detta beror främst på de mycket bra resultaten som eleverna hade på samtliga nationella prov, samt att eleverna blivit mer medvetna om vad som krävs för respektive betyg. Eleverna och vi upplever inte att de nationella proven och betygen har varit stressande för dem. De har förstått att betyg är en bra vägledning för hur de ska jobba vidare på högstadiet. Vi fortsatte att jobba intensivt med respektive ämne inför proven vilket vi tror påverkade resultaten på ett positivt sätt. Vi följde planeringen med att intensivläsa olika ämnen. Vi är mycket nöjda med klassernas utveckling under mellanstadiet. Lärarna har tagit aktiv del i fortbildning från Skolverket när det gäller nationella prov och betyg. De har också fått god hjälp av kommunens centrala ämneskonferenser. Mellanstadiesimskolan har gett goda resultat, vilket syns i höjningen av idrottsbetygen. Årskurs 7: Måluppfyllelsen har varierat mycket mellan de olika ämnena och terminerna. Lärarbyten har påverkat, åtgärder som mindre grupper, extra timmar, fler lärare och ändrade redovisningsformer har gett resultat. SVA-undervisningen har också utökats. Matematik, teknik och biologi har fått betydligt bättre resultat. Tyvärr har vi fler elever som haft ökad frånvaro och därmed försämrat sina betyg. Gemensamt för 7A och 7B är att många elever har språkliga hinder som gör särskilt NO- och SO- ämnena svårare att ta till sig då de har svårt att förstå texterna i böckerna med alla nya begrepp. Årskurs 8, 8A: Av de elever som hade F i ett eller flera ämnen julen 2012 så har majoriteten nu nått E i dessa ämnen. Ett par elever har dock haft det svårt att nå godkänt i de ämnen de hade F i. Stödlektioner har sannolikt hjälpt de elever som lyckats. Stödlektioner, hård uppföljning från aktuella ämneslärare och ännu mer planerande med specialpedagogen. är åtgärder som bedöms nödvändiga för att de elever som lyckat vända trenden även framöver skall lyckas och speciellt viktigt är dessa åtgärder för de som fastnat och inte nått E-nivå(erna). Sammantaget har det gått bra för 8A. 8B: Sammantaget ser resultaten bättre ut än under höstterminen, fler elever än tidigare har uppnått E i samtliga ämnen, samt att 7 elever har höjt sina antal E-betyg från höstterminens betyg. Dessutom är det fler elever som fått ökad spridning av betygsnivåerna än under 24

25 höstterminen. Några elever har dock ökat andelen F-betyg från höstterminen. Bördan med restuppgifter ökar med tiden och det blir svårare för vissa elever att vända på trenden trots mycket stöd och uppmuntran. Sammantaget ser vi en positiv vändning i 8B. En viktig insats för att eleverna ska fungera bra är att fritidspersonal från uppehållsrummet haft en mycket stödjande roll för en del elever. Hon har även lett Livskunskapslektioner i klasserna. Årskurs 9: Strålande utveckling för våra elever. 46/48 har höjt sina poäng från hösttermin till vårtermin.. 38 elever har nått över 200 poäng. 1 elev har sänkt sina poäng från Ht 172,5 till Vt elev har oförändrad poäng. Coaching och kontinuerlig kontakt med föräldrar har gett dessa resultat. Eleverna har visat ökad studiemotivation under vårterminen. Lärare har ställt upp med extra tid för att rensa bort brister i olika ämnen. Idrott och hälsa: Under läsåret har 87 elever deltagit i simstödet (årskurs 4-9). Av dessa 87 har 79 elever nått kunskapskravet för simkunnighet. Utöver dessa 87 har 6 elever erbjudits plats men ej deltagit. Simskolan i år 3 har även den varit mycket framgångsrik. De elever som behöver har fått gå i simskola och när de är klara där (25m) så går de till vår grupp och fortsätter att träna mot kunskapskravet för simkunnighet (200m varav 50m ryggsim). I år 3 har hela 19 elever nått kunskapskravet för simkunnighet och många fler är på god väg. Vi kan se att både simskolan i år 3 (för alla) och simstödet i år 4-9 är av stor vikt för att eleverna ska klara kunskapskraven i idrott och i framtiden nå betyg. Stödlektioner grovmotorik åk 1-2: Eleverna gör framsteg och det finns ett stort behov av att fortsätta med detta stöd. Vi ser även en utvecklingsmöjlighet för fler elever att utveckla sin motorik. Noterbart är att alla årskurser åk 3 9 har ökat måluppfyllelsen mellan terminerna. Satsning på simning, extra tider för orientering och stödtid har gett det fina resultatet. Att föräldrar kontaktats och engagerat sig har också varit viktigt. 25

26 Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 6-9 I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån behörighetskraven till gymnasieskolan samt andelen elever med minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 6-9. Vt-11 Vt-12 Vt-13 Vt-13 et redovisar andel (%) elever. Kommun totalt Skolans senaredel 10/11 11/12 12/13 12/13 Meritvärde åk 9 221,6 207,2 225,9 217,3 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. 94,2 86,5 96,0 88,9 yrkesprogr. (3+5 ämnen) 21 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 22 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program 90,4 82,7 96,0 87,1 78,8 80,8 90,0 86,0 (3+9 ämnen; na & te) 23 Kunskap åk 9 Minst betyget E i 16 ämnen 78,8 78, ,6 Kunskap åk 8 Minst betyget E i 16 ämnen Kunskap åk 7 Minst betyget E i 16 ämnen Kunskap åk 6 Minst betyget E i 16 ämnen -- 53,8 42,9 78, ,5 66, ,0 81,3 Analys av kunskapsresultat över tid, årskurs 6-9 vårterminen 2013 Meritvärdena har ökat under läsåret. I årskurs 6 och 9 mest markant. HT-12 VT-13 Åk 6 175,7 206,4 Åk 7 160,1 162,4 21 Betyg, gymnasiebehörighet: minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, i matematik, i engelska och i ytterligare fem ämnen. 22 Betyg, gymnasiebehörighet: minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, i matematik, i engelska och i ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 23 Betyg, gymnasiebehörighet: minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, i matematik, i engelska och i ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 26

27 Åk 8 163,4 171,8 Åk 9 197,6 225,9 Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 6-8 et för årskurs 6-8 i tabellen nedan innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade. I tabellen nedan används behörighetsmåtten till gymnasieskolan trots att ingen av eleverna i årskurs 8 i nuläget är formellt behöriga. en är mer att betrakta som en prognos för hur stor andel elever som ligger i fas med sina studier för att kunna bli behöriga till gymnasieskolan. Det betyder också att de som inte är behöriga i årskurs 8 ligger efter med studierna och behöver någon form av stöd för att inte riskera att vara obehöriga när de så småningom lämnar årskurs 9 nästa år. Betyg vt-13 Egna skolan Huddinges grundskolor Årskurs 6-8 F P T F P T Antal elever i årskurs Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 8 Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO ämnena) i åk 8 Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO ämnena) i åk 8 Andel (%) elever som fick minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 8 Andel (%) elever som fick minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 7 Andel (%) elever som fick minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 6 68,4 73,9 71,4 83,7 81,7 82,7 57,9 52,2 54,8 81,6 78,7 80,2 68,4 65,2 66,7 81,8 77,6 79,7 57,9 30,4 42,9 81,6 74,8 78,3 53,3 36,0 42,5 71,8 61,1 66,3 91,3 85,2 88,0 82,7 80,0 81,3 Analys av kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar i årskurs 6-8 vårterminen 2013 Vi har gått igenom ämne för ämne i åk 6-8 och kan konstatera: Årskurs 6: Flickorna lyckas bättre än pojkarna och har de högsta betygen. Enda undantaget är Idrott och hälsa. Årskurs 7: I nästan alla ämnen är det fler flickor än pojkar som fått minst betyget E. I teknik är resultatet lika, i kemi har fler pojkar fått minst E, dock är det flickorna som har de högsta betygen (A-B). I majoriteten av ämnen har flickorna flest och högst betyg. Undantag är Idrott och hälsa, matematik och religionskunskap. Det är dock flickorna som överlag har de högsta betygen (A-B). 27

28 Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 9 vårterminen-2013 et för årskurs 9 innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade. Skolor har rätt att exkluderat elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Nyanlända elever är exempel på särskilda skäl. Ämnesprov och betyg vt-13 Egna skolan Huddinges grundskolor Årskurs 9 F P T F P T Antal elever i årskurs Meritvärdet i årskurs 9 233,1 217,4 225,9 225,8 210,2 217,3 Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 9 Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inklusive de fyra SO-ämnena) i årskurs 9 Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inklusive.de tre NOämnena) i årskurs 9 Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i årskurs 9 96,3 95,7 96,0 85,4 89,7 88,9 96,3 95,7 96,0 87,9 87,9 87,1 92,6 87,0 90,0 85,0 86,8 86,0 92,6 87,0 90,0 85,4 85,8 85,6 Antal elever som genomförde samtliga delprov Andel (%) elever som uppnådde minst provbetyget E på samtliga ämnesprov i sv/sva, en, ma, NO och SO i årskurs 9. 96,2 86,4 91,7 87,6 75,8 81,2 Analys av kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar i årskurs 9 vårterminen 2013 Även i årskurs 9 har flickorna högst meritvärde trots att kunskapsnivån pojkar-flickor är jämnare än i åk 7 och 8. Fler flickor har de högsta betygen (A-B), det enda undantaget är i idrott och Hälsa. Sammanfattande analys av kunskapsresultaten i årskurs 1-9 för vårterminen 2013 I alla årskurser slår pojkarnas lägre resultat igenom. Skolan är bättre på att motivera flickor än pojkar. Lärarna har försökt satsa speciellt på pojkarna genom t ex riktade läsprojekt och pojktjej-grupper. Vi har också erbjudit pojkar på mellanstadiet mer pass med rörelse under skoldagen. Vi får alltfler elever som behöver specialanpassade lösningar för sin inlärning. En översyn pågår av det specialpedagogiska stödet och elevassistent-systemet. Vi är fortsatt bekymrade över resultaten i matematik, speciellt pojkarnas resultat. Skolan har fått möjlighet att anställa en förestelärare i ämnet med uppdrag att följa upp undervisningen, leda konferenser och fortbildning, Läraren ska anställas under höstterminen. 28

29 Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande kunskap tidigaredel bedöms vara god. Motivering: Åk 1-2 och 5 bra kunskapsresultat, åk 3 försämring i 9 ämnen och i åk 4 8 ämnen. Måluppfyllelsen gällande kunskap senaredel bedöms vara god. Motivering: Bra utveckling och resultat i åk 6 och 9. Åk 8 positiv utveckling. Planering läsåret 2013/2014 för kunskap Alla arbetslag har beskrivit sina utvecklingsområden. Vi väljer här att presentera det skolledningen formulerat. Utvecklingsområde: Utveckla och samordna det specialpedagogiska stödet Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Bygga upp en gemensam studio, där material och kompetens samlas och undervisningen planeras. Speciallärarna och specialpedagogerna Möten i specialarbetslaget Varje vecka Speciallärarna och specialpedagogerna Utveckla metoder med hjälp av Huddinge know how, specialpedagogiska institutet, studiebesök m m. Speciallärarna och specialpedagogerna, rektor Möten i specialarbetslaget Varje vecka Speciallärarna och specialpedagogerna, rektor Utvecklingsområde: Utveckla undervisningen i matematik, så att fler elever når målen. Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Förstelärare i matematik anställs med uppgift att analysera och utveckla undervisningen. rektor Utvärderingar vid terminssluten. December ch juni rektor 29

30 Utveckling och lärande (redovisas i mars) Mål VP 2012: - Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling - Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet - Alla elever har en god lärandemiljö - Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer Åtaganden från förra årets SK-dokument 2011/2012 Inga egna åtaganden gjorda. et redovisas med styrtal Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande 7,7 7,4 7,6 8,6 7,1 8,0 Ansvar och inflytande 7,7 7,3 8,2 9,6 7,2 8,3 Folkhälsa 6,9 6,7 7,1 8,6 6,1 7,6 Skolans senaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande 6,5 6,1 6,5 8,1 9B 6,6 Ansvar och inflytande 6,3 5,8 6,7 7,1 9B 7,2 Folkhälsa 6,3 6,3 6,1 7 9B 6,3 Fritidshem (barnenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande ,1 8,5 7,2 7,7 Ansvar och inflytande ,1 7,7 5,6 7,1 Folkhälsa ,8 8,4 6,9 7,4 24 saknas eftersom enkäten gjorts om och därmed blir resultaten bakåt i tiden inte jämförbara med årets resultat 25 saknas eftersom enkäten gjorts om och därmed blir resultaten bakåt i tiden inte jämförbara med årets resultat 30

31 Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Fritidshem Gemensamt på alla avdelningar: Barnen känner sig trygga och trivs med kompisar Bra bemötande Åk 2 och åk 3-1/3 del av barnen tycker inte att de har möjlighet att få lugn och ro Barnen upplever mindre att de är med under utvärdering och planering om vad ska göras barnenkät alla enheter flickor-pojkar (styrtal) Trygghet Folkhälsa Lärande Ansvar och inflytande Pojkar upplever mer möjlighet att få lugn och ro än flickor på avdelningarna för de yngre barnen. Herrgården skriver att: 6 procent av pojkarna ansåg att de inte uppmuntras att leka utomhus. Kan bero på att vi varje dag efter skolan är ute och leker. Detta kan ha blivit en vana och att de inte reflekterar över det. Något som kan ha haft påverkan är att senare på eftermiddagen har några elever frågat om de får gå ut och leka själva och vi har sagt nej. Sörgården: Enligt enkätsvaren så finner barngruppen sig nöjda med att få det utbud av verksamhetens aktivitet som erbjuds och de är också delaktiga i att delge varandra erfarenheter och kunskaper i muntlig form under skolfritidspassens samlingar. 31 flickor pojkar

32 Vi ser också att de saknar tiden för utvärdering i skriftlig form men den som nu blir är oftast i en muntlig förfrågan och då får vi oftast positiva svar. Fritidshemmens mål är de inte helt införstådda med och där har vi vidare en uppgift att fylla genom att tydligare påvisa målen för barnen. Skola en bygger på elevenkäter som gjordes i januari-februari. Varje klass har sedan analyserat sina resultat i Klassens kvalitetsrapport och prioriterat egna åtgärder. Skolledningen har gått igenom alla resultat och speciellt sett på skillnader pojkar flickor: Åk 2-6: Åk 7-9: Flickor tar mer ansvar (differens 12) och använder olika sätt i skolarbete (differens 6) Pojkar äter oftare lunch i skolan än flickor (differens 9) Pojkar upplever att lärarna pratar med dem om skolarbete mer än vad flickorna gör (differens 8) Pojkar och flickor lika positiva till hur skolan förhindrar mobbning Lägst resultat för deltagande i arbetsro på lektionerna Skillnaden mellan kön är stor Flickor är mer med i planering av skolarbete än pojkar (differens 15) Flickor är mer nöjda med skolan och sina resultat (differens 14) och tycker även de är rättvist bedömda (differens 12) Flickor äter oftare lunch än pojkar (differens 11) 73% av pojkarna upplever att lärare pratar med dem om inlärning men bara 59% av flickorna Pojkar anser mer att de får tillräcklig tid för att göra skoluppgifter än flickor (differens 14) Högst resultat är för trivsel med kompisar i skolan elevenkät åk 2-6 och åk 7-9 styrtal åk 2-6 åk

33 Skola, gemensamt åk 2-9 Högsta resultat för trivsel med kamrater och ansvarstagande Lägsta resultat för upplevd arbetsro Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, fritidshem bedöms vara mycket god. Motivering: Höga styrtal. Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, skola bedöms vara god. Motivering: Skillnaden mellan klasser är alltför stor. Planering läsåret 2013/2014 för utveckling och lärande i fritidshemmet Utvecklingsområde: Tydliggöra fritidshemmets mål för barnen Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Samtal om fritidshemmets mål vid samlingar Fritidspersonalen Fritidsenkäten Januarifebruari Fritidspersonalen Planering läsåret 2013/2014 för utveckling och lärande i skolan Flera arbetslag planerar följande: Utvecklingsområde: Tydliggöra skolans mål för eleverna Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Vi ska än tydligare redogöra för målen för lektionerna till eleverna. Lärare Med samtal eleverna pratar vi om lektionsmålen har uppnåtts. Elevenkäten Kontinuerlig Januarifebruarit Lärare Samlingar där vi pratar om skolverksamheten med eleverna. Lärare Samtal Elevenkäten Kontinuerligt Januarifebruarit Lärare 33

34 Normer och värden Mål VP2012: - Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. Åtaganden från förra årets SK-dokument 2011/2012 Inga egna åtaganden gjorda. et redovisas med styrtal. Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet 8,1 7,9 7,9 8,8 6,9 8,5 Skolans senaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet 7,8 7,3 6,9 8,5 6,1 7,5 Fritidshem (barnenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet 8,6 9,0 7,9 8,7 Under avsnitten normer och värden redovisas inga planerade åtgärder i dokumentet systematiskt kvalitetsarbete. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans och fritidshemmets planer mot diskriminering och kränkande behandling. Analys av måluppfyllelse inom normer och värden Fritidshem Sörgården: Barnen svarar att de är trygga och det tror vi beror mycket på den yttre miljön som ger barnen chans att få en tydlig lek yta, mindre antal barn, då skolgården är mindre och mer gynnsam till grupperingar, lugn och ro mm. Personal har bättre överblick och kan därmed inge trygghet och konflikter uppstår mer sällan än då vi är på den stora skolgården. Lättare för barnen att bli sedda. Genus tänket är viktigt, vi får arbeta mer med bemötandet som barnen svarade på i enkäten, i nu läget har vi större antal pojkar än flickor. Herrgården noterar att det knappast är någon skillnad mellan pojkar och flickor vad gäller upplevelsen av trygghet. Det är mer konflikter i pojkgruppen som ofta beror på missuppfattningar. Dessa missuppfattningar uppkommer ofta på grund av språkförbistringar. Pojkarna känner sig mindre nöjda med bemötandet av oss pedagoger och att de känner sig orättvist behandlade. Det kan bero på att de är mer synliga/fysiska konflikter mellan pojkarna. Korridoren vid slöjden har tagits upp under en kartläggning som en otryggplats. Äldre elever har befunnit sig i samma korridor och konflikter har uppstått. 34

35 Skola Vår skolsköterska skriver i sin årsrapport att De flesta elever i åk 4 och åk 8 där frågan ställs mår bra, i åk 4 närmare 90% och något lägre i åk 8. runt 80% har skattat en fyra eller femma på en 5 gradig skala. et skiljer sig mellan klasserna, också inom årskurserna. I årskurs 7 och 8 har det varit otryggt i korridorerna under rasterna. De vuxna har därför utökat vuxennärvaron under rasterna. Vi har en hel del pojkar i årskurs 7 som dröjer sig kvar i skolan, de har inget att göra. Det har lett till bråk och vandalisering. Lärarna skulle vilja ha uppehållsrummet öppet även på eftermiddagarna för de äldre eleverna. Det saknas dock resurser för detta. Ett alternativ vore om kommunen öppnade en ny fritidsgård. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande normer och värden, fritidshem bedöms vara mycket god. Motivering: Höga styrtal. Måluppfyllelsen gällande normer och värden, skola bedöms vara god Motivering: en mellan klasserna är alltför stora. 35

36 5. NÖJDA INVÅNARE God kommunal verksamhet Nöjda elever 26 et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda elever Skolans senaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda elever Fritidshem (barnenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda barn Fritidshem Barnen är i stor utsträckning nöjda med sitt fritids. Vi tolkar detta som ett resultat av att de får vara med och påverka innehållet av fritidsverksamheten, och inköp. De har t ex sin egen mötestid, s.k. månadsmöte, där de får lägga in synpunkter och önskemål till fritids och skolan. På Sörgården och Herrgården är personal från fritids med i utvecklingssamtalen tillsammans med lärarna där barnen också får chansen att förmedla saker de vill ta upp. Skola Yngre elever är mer nöjda än de äldre, samma resultat har det varit i tidigare enkäter. Högstadiets lärarna påpekar att både positivt och negativt tänkande smittar av sig i klasserna. De klasser med högt antal nöjda elever, där finns en positiv anda, som visar sig lika tydligt när det går bra som när det går dåligt. 26 et grundar sig på enkätpåståendet Jag är nöjd med min skola, samt Jag är nöjd med mitt fritidshem. 36

37 6. DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal, och elever.[..] Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.. 27 Personal Utvärderings- och planeringsdagar i januari, juni och augusti. Diskussion vid arbetsplatsträffar och samverkansgrupp. en av elevenkäterna har analyserats i arbetslagen. Elever Klasserna har använt sig av klassens kvalitetsrapport för att analysera sina enkäter. Man har beslutat om gemensamma åtgärder. Rapporten har sedan lämnats till rektor. På våra två elevråd har eleverna berättat om klassresultaten och vilka förbättringar man vill genomföra. Föräldrar Föräldramöten i klasserna.i flera klasser har eleverna redovisat sina enkätresultat för föräldrarna. Möten i Tomtbergagruppen (samrådsgrupp med föräldrar) kap. 4 skollagen (SFS 2010:800) 37

38 7. UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2012/2013 Månad Vad följs upp Verktyg Metod September LUS 28 - uppföljning Analys i arbetslag/lärarträffar November LUS - uppföljning Analys i arbetslag/lärarträffar Ansvar Rektor Pedagoger Rektor Pedagoger November Skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolinspektionens och beo s webbverktyg/ (Huddinge kommuns strukturstöd) Rektor Januari Kunskapsresultat elevernas ämneskunskaper i årskurs 1-9 Rektor Januari- Februari Januari- Februari Elevernas uppfattning om skolverksamheten Elevenkät Rektor Pedagoger Kvalitetsavdelning Fritidsbarnens uppfattning om fritidsverksamheten Enkät Rektor Fritidspersonal Kvalitetsavdelning Februari LUS - uppföljning Analys i arbetslag/lärarträffar Maj LUS - uppföljning Analys i arbetslag/lärarträffar Maj-Juni Utvärdera åtgärdsprogram Stödmaterial: utvärdering av åtgärdsprogram på klass, arbetslag/ämnesoch skolnivå Rektor Pedagoger Rektor Pedagoger Rektor 28 LUS: Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad. 38

39 Juni Elevernas ämneskunskaper i samtliga ämnen i årskurs 1-9 Elevernas ämneskunskaper i behörighetsgivande ämnen i årskurs 9 29 Kunskapsresultat i LIS tillsammans med stödmaterial och SK-dokument Rektor Elevernas ämneskunskaper i minst 16 ämnen och genomsnittliga meritvärde 30 Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 9 (provbetyg) i jämförelse med slutbetyg Jun-aug Skolans dokument för systematiskt kvalitetsarbete 2012/2013 färdigställs. Rektor Grundskolenämndens målbild 2012 Bilaga 1 Vision: Profil: Delaktighet Kunskap berikar Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer redovisas inte i rektorsområdets dokument för systematiskt kvalitetsarbete. De strategiska målen redovisas i grundskolenämndens delårsrapport 1, delårsrapport 2 samt verksamhetsberättelse. 29 Här redovisas andel elever i årskurs 9 som har minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och i fem respektive nio ämnen till. 30 Här mäts andel elever som fick minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 9. 39