Årsbudget Verksamhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige ( 177)

Transkript

1 Årsbudget 2008 Verksamhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige ( 177)

2 Foto: Strupö 2002 Fotograf: Lars Olofsson

3 Innehållsförteckning OSKARSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 1. Kommunfullmäktiges beslut sid Förutsättningar Inledning... 1 Organisation... 3 Mål och vision... 4 Budgetprocess... 6 Ekonomiska förutsättningar... 7 Finansiell analys Räkenskapsrapporter Resultatbudget Driftbudget Balansbudget Kassaflödesbudget Investeringsbudget Information från styrelsen och nämnder Styrelse och nämnder Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Räddningstjänsten Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kulturnämnden Socialnämnden Valnämnden Revisionen... 73

4

5 OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning INLEDNING VAD REDOVISAS I DENNA HANDLING? Del 1 Beslutsdel Kommunstyrelsens förslag till budget 2008 och verksamhetsplan , investeringsbudget , tillkommande förändringar taxor och avgifter samt kommunalskatt. Hänvisningar till del 2 ingår i beslutet. Del 2 Informationsdel Information från styrelse och nämnder. ÅRETS BUDGETPROCESS I KORTHET Årets budgetprocess inleddes av budgetberedningen med en utvärdering och återblick av föregående års budgetprocess. För andra året i rad hölls ett budgetforum där budgetberedning, nämndspresidier, ordförande och VD i majoritetsägda bolag samt företrädare för de större fackliga organisationerna deltog för att diskutera den kommunala verksamheten i ett helhetsperspektiv. På budgetforum presenterades budgetrapporten innehållande benchmarking, tidserieanalyser, befolkningsprognos och demografieffekter. Förvaltningarna presenterade sin ekonomi och sina verksamheter för det gångna året, innevarande året samt den kommande planeringsperioden. Efter budgetforum utarbetade budgetberedningen ett förslag på preliminära budgetramar som kommunstyrelsen beslutade om i slutet av februari. Direktiv och anvisningar skickades ut till nämnder och förvaltningar. I början av april lämnade nämnder och förvaltningar in sina förslag till ramar och preliminär budget samt konsekvensbeskrivningar. Budgetberedningen arbetade med budgetmaterialet men lämnade för andra året i rad inget eget förslag på definitiva ramar och preliminär budget till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens beslut i slutet av maj grundade sig på partiernas förslag, nämndernas förslag och kommunstyrelsens preliminära ramar. I juni beslutade kommunfullmäktige om definitiva ramar och preliminär budget 2008 och verksamhetsplan , investeringsbudget samt förändring av taxor och avgifter. Under höstens budgetprocess har budgetberedningen träffats två gånger där väsentliga omvärldsfaktorer och tillkommande ärenden har diskuterats. Särskilt fokus har lagts på avtalsrörelsens påverkan på 2008 års löner samt allt högre pensionskostnader under planperioden. Budgetberedningen har dock inte lämnat ifrån sig något förslag till budget och verksamhetsplan för kommande planperiod. På ett extra sammanträde den 6 november tog kommunstyrelsen ställning till ett budgetförslag som byggde på kommunfullmäktiges beslut om budgetramar i juni med tillägg och uppdateringar gällande skatteintäkter och statsbidrag samt partiernas och nämndernas förslag. Kommunstyrelsen lämnar även förslag till socialnämndens avgifter för hemsjukvård, hemvård och rehabiliteringsverksamhet samt förslag till nästa års utdebitering. Samtliga förändringar sedan november 2006, då kommunfullmäktige fastställde budget och verksamhetsplan för innevarande planperiod, redovisas på sid 3-5. De gråmarkerade raderna är kommunstyrelsens förslag på förändringar. Övriga rader tog kommunfullmäktige beslut om i juni. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunfullmäktige beslutade i november 2004 om nya finansiella mål för den kommunala verksamheten. Anledningen till detta var den av regeringen framlagda propositionen kring God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (2003/04:105). Kommunfullmäktiges mål gällande att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag skulle ligga på en nivå på 105,2 % fr.o.m har reviderats och istället införs ett tak på 105 % fr.o.m Samtidigt beslutade kommunfullmäktige att fr.o.m ska kommunen under varje mandatperiod se till att kommunens egna kapital (förmögenhet) inte urholkas vilket innebär att den kommunala ekonomin varje år ska generera ett positivt resultat som motsvarar en inflationsuppräkning av kommunens förmögenhet. Kommunfullmäktige har även fastslagit ett finansiellt tak för skattefinansierade investeringar. Dessa ska enligt målet uppgå till max 4% av skatteintäkter och statsbidrag. De av kommunfullmäktige antagna finansiella målen innebär att kommunen över tid försäkrar sig om en god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Oskarshamns kommun kommer dock även fortsättningsvis kunna spendera mer resurser på sina verksamheter jämfört med de flesta av Sveriges kommuner. 1

6 OSKARSHAMNS KOMMUN Inledning Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag ack måldiff (mkr) -31,5-14,5 9,0 Inflationsskydd (2%) av eget kapital (res.nivåkrav) ack måldiff (mkr) -67,8-87,5-80,0 Investeringsvolym 4 % av skatter och bidrag ack måldiff (mkr) -66,3-72,2-71,1 Enligt föreliggande förslag uppnås det finansiella målet om nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag under mandatperioden. Den ackumulerade måldifferensen uppgår till 9,0 mkr år De resterande två finansiella målen uppnås inte under mandatperioden. balansbudget kassaflödesbudget investeringsbudget för finansiella mål förslag till nya taxor avseende o socialnämnden (kr) Utdebitering för 2008 (2007=21,66). o Skatteväxling 0,26 FÖRÄNDRINGAR MELLAN ÅREN Sedan kommunfullmäktiges beslut i november 2006 har följande förändringar skett i resultat- och driftbudgeten (minusbelopp = ökad kostnad/utökad ram). Balanskravet Årets res Ack res Bokslut ,5-57,5 Bokslut ,8-153,3 Bokslut ,0-339,3 Bokslut ,0-356,3 Bokslut ,2-336,1 Bokslut ,6-291,5 Bokslut ,2-214,3 Prognos ,3-211,0 Budget ,3-174,7 Budget ,8-124,9 Budget ,9-67,0 Staten har påfört kommunerna ett s.k. balanskrav fr.o.m. verksamhetsåret Innebörden av detta är att kommunen ej får redovisa negativa resultat i resultaträkning i ett tre års perspektiv. Kommunen klarade inte balanskravet för åren 2000 till Det negativa resultatet 2003 återställdes genom 2004 års positiva resultat. Kommunfullmäktige har inte åberopat synnerliga skäl vid de stora negativa resultaten under 2000 till 2002, även om dessa berodde på nedskrivning av orealiserade förluster på finansiella tillgångar. Enligt helårsprognos från augusti månad kvarstår 211 mkr att återställa. De budgeterade positiva resultaten för år visar att det krävs ett resultat om minst 67 mkr år 2011, för att det ackumulerade negativa resultatet ska vara återställt i sin helhet. FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT driftbudget 2008 och verksamhetsplan resultatbudget

7 OSKARSHAMNS KOMMUN Organisation ORGANISATION NÄMNDS- OCH FÖRVALTNINGSORGANISATION Den politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Kommunfullmäktige är kommunens motsvarighet till riksdagen och de fattar alla viktigare principbeslut. Ordförande i är Yvonne Bergwall. Kommunstyrelsen, kommunens motsvarighet till regeringens, utses av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens förvaltning. Ordförande är kommunalrådet Peter Wretlund. Nämnderna anpassar kommunfullmäktiges beslut och riktlinjer till sina verksamheter. Till de flesta nämnder finns en förvaltning. Förvaltningarna och dess anställda verkställer besluten. Under kommunstyrelsen lyder kommunledningskontoret och räddningstjänsten. Kommundirektör Lars Tyrberg är högste tjänsteman i förvaltningsorganisationen. Samhällsbyggnadskontor Kommunledningskontor Revision 5 ledamöter Kommunfullmäktige 49 ledamöter Kommunstyrelse 15 ledamöter Valnämnd 5 ledamöter Räddningstjänst Oskarshamns Energi AB (50 %) Oskarshamns Energi AB levererar el, värme, datakommunikation samt tjänster och entreprenader inom Oskarshamns kommun. För 2006 uppgick omsättningen till 201,4 mkr, resultat efter finansiella poster 26,5 mkr och soliditeten uppgick till 69,0 %. Oskarshamns Hamn AB (96 %) Oskarshamns Hamn bedriver hamnoperativ verksamhet såsom lossning och lastning av fartyg, bogsering, maskinuthyrning, transporter samt terminalverksamhet. Omsättningen 2006 var 62,5 mkr, resultat efter finansiella poster 4,1 mkr och soliditeten uppgick till 61,0 %. Oskarshamns Utvecklings AB (100 %) Oskarshamns Utvecklings AB som bedriver markverksamhet vid flygplatsen i Virkvarn, Oskarshamn. För 2006 uppgick omsättningen till 5,1 mkr, resultat efter finansiella poster 4,1 mkr och soliditeten uppgick till 11,7 %. Stiftelsen Forum (100 %) Stiftelsen Forum bedriver konferensverksamhet och rumsuthyrningsverksamhet. För 2006 uppgick omsättningen till 12,3 mkr, resultat efter finansiella poster uppgår till -0,2 mkr och soliditeten uppgick till 4,6 %. Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell (50 %) Verksamheten består av hotellrörelse tillhörande hotellkedjan Best Western Hotels. För 2006 uppgick omsättningen till 4,5 mkr, resultat efter finansiella poster 0,2 mkr, soliditeten uppgick till 69 %. Socialförvaltning Tekniskt kontor Socialnämnd 11 ledamöter Teknisk nämnd 9 ledamöter Barn- och utbildningsnämnd 11 ledamöter Kulturnämnd 7 ledamöter Barn- och utbildningsförvaltning Kulturförvaltning Oskarshamns Hamngods och Terminal AB (100 %) Bolaget bedriver ingen verksamhet utan är vilande. Omsättningen för 2006 uppgick till 0,0 mkr, resultat efter finansiella poster 0,03 mkr, soliditeten är 100 %. Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter Oskarshamns kommun Byggebo i Oskarshamn AB 100% MANDATFÖRDELNING Oskarshamn Energi AB 50% Mandatfördelning i kommunfullmäktige : Parti S V M Kd C Fp Mp SD Totalt Ledamöter KOMMUNKONCERNEN Byggebo i Oskarshamn AB (100 %) Byggebo är ett bostadsföretag som äger, förvaltar och hyr ut hyresrätter. För 2006 uppgick omsättningen till 174,5 mkr, resultat efter finansiella poster 10,2 mkr och soliditeten uppgick till 3,7 %. Oskarshamns Hamn AB 96% Oskarshamns Utveckling AB 100% Stiftelsen Forum 100% Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50% Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 100% 3

8 OSKARSHAMNS KOMMUN Mål och vision MÅL OCH VISION VÅR VISION Oskarshamn är en tillväxtkommun i en region med hög livskvalitet. Här mår vi bra, lever ett tryggt liv och har möjligheter att utvecklas. Oskarshamn kommunen med energi associerar till kraft, ljus, värme, sol och hav. Här finns framåtanda hos energiska kommuninvånare. Oskarshamn upplevs som en attraktiv kommun med öppet klimat och positiv attityd mot omvärlden. ÖVERGRIPANDE MÅL I kommunens Utvecklingsprogram för lokal tillväxt med utblick mot 2010-talet finns följande inriktningsmål angivna: Ett starkt varumärke En stabil befolkningstillväxt Ett bättre företagsklimat Ett ökat nyföretagande En levande landsbygd Som stöd till inriktningsmålen finns i Utvecklingsprogrammet totalt tio insatsområden beskrivna. Arbetet med genomförande av Utvecklingsprogrammet drivs enligt en Handlingsplan som innehåller konkreta aktiviteter inom alla insatsområden. De högst prioriterade insatsområdena är: Att bygga vår attraktivitet Företagsklimat och attityder Vårt varumärke Aktiviteterna syftar till att förbättra bilden av Oskarshamn för arbete, inflyttning, boende och besök. Övriga insatsområden omfattar hamnens utveckling, komplettering av näringslivet, kompetensförsörjning, företagsamhet, landsbygdsutveckling, kommunikationer och boende. För kommunens kärnverksamheter finns följande övergripande mål: Oskarshamn ska ge: o Barnen en god omvårdnad i form av barnomsorg och utbildning i kreativa miljöer, o De äldre en god omsorg i form av tryggt boende samt bra tillsyn och sjukvård i och utanför hemmet. I kommunen ska finnas möjlighet till ett rikt utbud av kultur och fritidsaktiviteter, tillskapat i samverkan med föreningsliv och organisationer. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Att kommuner sköter sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt kan tyckas självklart. Kommunerna får inte förbruka mer resurser än de har och därigenom äventyra kommande generationers möjligheter att finansiera sin välfärd. Det självklara är inte alltid det enkla när angelägna behov, politiska ambitioner och osäkra planeringsförutsättningar ska inordnas i de ekonomiska ramarna. 1 Det har visat sig att många kommuner inte når upp till en god ekonomisk hushållning och riksdagen har därför antagit förändringar i kommunallagens ekonomikapitel och lagen om kommunal redovisning och tillämpas första gången räkenskapsåret Förändringarna påverkar hur kommunerna ska arbeta med planering av sin ekonomi och verksamhet. T ex krävs att finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten fastställs, efterlevs, följs upp och utvärderas. Om bokslutet visar negativt resultat kräver balanskravet, som funnits sedan 2000, numera även beslut om en åtgärdsplan för att återställa underskottet. Åtgärdsplanen ska visa hur och när det egna kapitalet ska vara återställt. 2 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (FiU8) Kommuner och landsting ska i sin budget ta fram särskilda mål och riktlinjer som talar om hur man ska uppnå stabila finanser. Riksdagen godkänner regeringens förslag som handlar om ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om kommunerna och landstingen lyckats med målet om stabila finanser. Förslaget innebär också vissa ändringar av det nuvarande balanskravet. Kommuner och landsting får möjlighet att fastställa en budget som inte är i balans om det finns särskilda skäl till detta. Den tid som kommuner och landsting har för att återställa ett negativt resultat i budgeten förlängs samtidigt med ett år till tre år. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2004 och tillämpas första gången för räkenskapsåret Finansiella mål Kommunfullmäktige beslutade i november 2004 om nya finansiella mål för den kommunala verksamheten. Anledningen till detta var den av regeringen framlagda propositionen kring God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (2003/04:105). Samtidigt beslutade kommunfullmäktige att fr.o.m ska kommunen under varje mandatperiod se till att kommunens egna kapital (förmögenhet) inte urholkas vilket innebär att den kommunala ekonomin 1 Hushållning i lagens namn att sköta ekonomin med mål, uppföljning och åtgärder, Sveriges Kommuner och Landsting, 2005, sid 1. 2 Ibid., sid 1 ff. 3 /

9 OSKARSHAMNS KOMMUN Mål och vision varje år ska generera ett positivt resultat som motsvarar en inflationsuppräkning av kommunens förmögenhet. De av kommunfullmäktige antagna finansiella målen innebär att kommunen över tid försäkrar sig om en god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter & statsbidrag Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 105,0 %. Att kunna lägga mer pengar på våra verksamheter än vad våra skatteoch bidragsinkomster inbringar är för vår kommun möjligt då vi har finansiella nettointäkter på ca 90 mkr. Syftet med målet är ändå att få ner verksamheternas nettokostnader som tidigare år genererat ett nyckeltal ända upp till 113 %. Inflationsskydd av förmögenhet (krav på resultatnivå) För att inte tära på kommunens förmögenhet ska vår kommun generera resultatnivåer som inflationsskyddar kommunens egna kapital. Med en prognostiserad inflation på 2 % innebär detta ett årsresultat på ca 50 mkr. Riksbankens långsiktiga inflationsmål uppgår till 2 % med en toleransnivå på +/- 1 %. Enligt budgetproposition 2008 kommer löneökningstakten att bli högre de kommande åren, vilket bidrar till att inflationstrycket tilltar. Inflation enligt konsumentprisindex (KPI) förväntas komma upp till 2,8 % 2008, 2,9 % 2009 och 2,5 % Räknat med de nya inflationsprognoserna krävs det ett resultat om ca 80 mkr för att inflationsskydda kommunens förmögenhet under planperioden. Volym för skattefinansierade investeringar Investeringsvolymen för skattefinansierade investeringar får inte överstiga 4 % av skatteintäkter och statsbidrag vilket motsvarar ca 40 mkr per år. Att målet beräknas mot skatteintäkter och statsbidrag gör att man får en följsamhet mot inflationsutvecklingen. Kommunen har tidigare haft stora investeringsvolymer vilket har fått till följd att man idag lägger en klart större andel av sina resurser på lokaler än vad andra kommuner gör. För att komma tillrätta med denna problematik måste kommunen antingen avyttra fastigheter eller minska de framtida investeringarna så att de understiger avskrivningsvolymerna. Mål och riktlinjer för verksamheten Oskarshamns kommun har utarbetat övergripande mål och visioner. I november 2004 beslutade kommunfullmäktige att nämnderna ska intensifiera sitt arbete med att utveckla verksamhetsmål och riktlinjer utifrån de förutsättningar som finns. Befintliga verksamhetsmål redovisas i del 2 under respektive styrelse/nämnd. Ett utvecklingsarbete pågår kring verksamheternas mål och riktlinjer. I detta omfattas även att utveckla hur man kan mäta och få en röd tråd mellan ekonomi, kvalitet och prestation. 5

10 OSKARSHAMNS KOMMUN Budgetprocess BUDGETPROCESS Enligt kommunallagen ska alla kommuner upprätta en verksamhetsplan för de kommande tre åren varav det första året utgör budgetår. Syftet är att ange och beskriva de övergripande målen för kommunens verksamhetsområden och hur dessa mål ska uppnås och finansieras. Planen ska i förstahand ses som vägledande och styrande i såväl fråga om formulerade mål och verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. Det förutsätts att verksamheten bedrivs inom de i planen angivna ekonomiska ramarna. Budgetprocessen, som pågår under ett helt år, har utvecklats de senaste åren. Budgetarbetet på våren fokuseras på verksamheterna och på hösten behandlas endast förändringar på grund av väsentliga omvärldsfaktorer. Nedan beskrivs årets budgetprocess: I november, ett år före budgetåret, upprättades en preliminär tidplan av den kommande budgetprocessen. budget 2008 och verksamhetsplan , investeringsbudget samt förändring av taxor och avgifter. I september sammanträdde budgetberedningen för bedömning av om det finns omvärldsfaktorer som påverkar verksamheterna i väsentlig omfattning. På budgetberedningens sammanträde i oktober presenterades budgetpropositionen samt diskuterades bl.a. årets avtalsrörelse och dess påverkan på den kommande planperioden. Budgetberedningen lämnade inte något budgetförslag till kommunstyrelsen för beslut. I oktober beslutade kommunstyrelsen om förslag till budget och verksamhetsplan, taxor och avgifter samt kommunal skattesats. I november fastställer kommunfullmäktige kommunstyrelsens förslag till definitiv budget 2008 och verksamhetsplan , taxor och avgifter för 2008 samt kommunal skattesats för I december registreras detaljbudgeten i ekonomisystemet. I december utvärderades föregående års budgetprocess. I februari hölls, för andra året i rad, ett budgetforum där budgetberedning, nämndspresidier, ordförande och VD i majoritetsägda bolag samt företrädare för de större fackliga organisationerna deltog för att diskutera den kommunala verksamheten i ett helhetsperspektiv. På budgetforum presenterades budgetrapporten innehållande benchmarking, tidserieanalyser, befolkningsprognos och demografieffekter. Förvaltningarna presenterade sin ekonomi och sina verksamheter för det gångna året, innevarande året samt den kommande planeringsperioden. I februari beslutade kommunstyrelsen om preliminära resultat-, drift- och investeringsramar. I mars arbetade nämnderna fram konsekvensbeskrivningar, förslag till budget och verksamhetsplan utifrån preliminära ramarna samt förslag till eventuella förändringar av taxor och avgifter. I april lämnade nämnder och förvaltningar in sina förslag till ramar och preliminär budget samt konsekvensbeskrivningar. Budgetberedningen arbetade med budgetmaterialet men lämnade för andra året i rad inget eget förslag på definitiva ramar och preliminär budget till kommunstyrelsen. I maj beslutade kommunstyrelsen om ett förslag till definitiva ramar och preliminär drift- och investeringsbudget samt taxor och avgifter. I juni beslutade kommunfullmäktige om kommunstyrelsens förslag till definitiva ramar och preliminär nov dec feb mars april maj juni sept okt nov dec jan preliminär tidplan utvärdering fg års budgetprocess budgetforum kommunstyrelsens preliminära budgetramar nämndernas budgetarbete budgetberedning kommunstyrelsen definitiva ramar och preliminär budget kommunfullmäktige definitiva ramar och preliminär budget budgetberedning omvärldsfaktorer budgetberedning budgetproposition kommunstyrelsen budgetförslag kommunfullmäktige budgetbeslut detaljbudget registreras i ekonomisystem budgetåret börjar 6

11 OSKARSHAMNS KOMMUN Ekonomiska förutsättningar EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OMVÄRLDSFAKTORER Den svenska ekonomin Regeringen prognostiserar fortsatt stark utveckling för svensk ekonomi och arbetsmarknad där tillväxten drivs av framförallt den inhemska efterfrågan. Till följd av allt högre disponibla inkomster och ökande sysselsättning bedöms hushållens konsumtion växa kraftigt framöver. Tillväxttakten var år 2006 den högsta sedan millennieskiftet och uppgick till 4,5 %. Under 2007 väntas ekonomin växa med 3,4 %. Ekonomin kommer att utvecklas starkt även i fortsättningen men i något lägre takt än åren innan. Bruttonationalprodukten bedöms växa med 3,0 % år 2008, 2,5 % 2009 och 1,9 % Även den offentliga konsumtionen utvecklas starkt framöver vilket bl a beror på de starka kommunala finanserna. Kommunal konsumtion ökar med 2 % år 2007 och med 1,8 % under nästa år. Regeringens bedömning är att den kommunala konsumtionen dämpas därefter och förväntas uppgå till 0,5 % per år. Investeringarna har vuxit i mycket snabb takt de senaste åren. Regeringens prognos är att de höga investeringsnivåerna når sin topp i år och att tillväxten i investeringarna dämpas framöver. Under andra halvåret 2005 började sysselsättningen att öka och har därpå fortsatt stiga. Efterfrågan på arbetskraften är fortfarande hög och enligt regeringen fortsätter sysselsättningen att stiga även Antalet sysselsatta prognostiseras öka med 2,3 % år 2007 och 1,2 % år Åren därefter bedöms att sysselsättningen ökar i långsammare takt. Den öppna arbetslösheten förväntas minska till 4,0 % år 2008 för att påföljande åren öka något. Regeringen förutser en ökning av det kommunala skatteunderlaget med 28,5 % under perioden vilket är en procent högre än vad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) prognostiserade i augusti Skillnaden förklaras huvudsakligen av skilda bedömningar av lönesumman där regeringen förutser en starkare utveckling av såväl antalet arbetade timmar som timlöner. Regeringen prognostiserar också högre inflationstakt och därmed högre ökning av prisbasbeloppet samt högre löneökningar i den kommunala sektorn 2008 och 2009, än vad SKL gör. Budgetpropositionen Den 20 september presenterade regeringen 2008 års budgetproposition där bl a framhölls vikten av en stark svensk ekonomi och att fler människor får arbete. De större förändringarna följer nedan: Ett vårdnadsbidrag införs från den 1 juli Vårdnadsbidraget riktar sig till föräldrar med barn mellan ett och tre år som vill vara hemma efter föräldraförsäkringens slut. Kommunerna kan ge ett skattefritt kommunalt bidrag på maximalt kronor per månad. Villkoret för att få fullt vårdnadsbidrag är att barnet inte utnyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen. Regeringen föreslår att fastighetsskatten avskaffas from år 2008 och ersätts med en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften kommer att indexuppräknas och knytas till inkomstbasbeloppet. Utbetalning till kommunerna kommer att ske utifrån kronor per invånare Reformen är helt neutral för kommunerna då regleringsposten minskar, och blir negativ, genom en motsvarande sänkning av ramanslaget för kommunalekonomisk utjämning. För åren 2009 och 2010 kommer samma nominella belopp att utbetalas som för Från den 1 januari 2008 ska nystartsjobb omfatta hela den offentliga sektorn. Innan dess omfattades det privata näringslivet och offentliga arbetsgivare som bedriver affärsverksamhet. Ambitionen med reformen är att fler långtidsfrånvarande kvinnor kan gå från utanförskap till arbete. Regeringen föreslår att deltidsarbetslösa, inklusive bland annat timanställda, ska kunna kvalificera sig för nystartsjobb. Från den 1 januari 2008 föreslås s.k. nyfriskjobb, för arbetsgivare som anställer personer som sedan minst ett år på heltid beviljats sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning. Ersättningen för nyfriskjobb blir den dubbla jämfört med nystartsjobb. Förutom det som gäller för dagens nystartsjobb (32,24 procent av lönekostnaden) lämnas därutöver en kompensation motsvarande den faktiska arbetsgivaravgiften. Ett särskilt statsbidrag på sammanlagt 900 mkr införs, vars syfte är att stimulera huvudmän och skolor att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna med fokus på årskurserna 1 3. Regeringen föreslår att 300 mkr avsätts för åtgärder för ökad mångfald av utförare inom äldreomsorgen, Fritt val. Skatteintäkter Regeringen bedömer en god tillväxttakt i den svenska ekonomin och starka kommunala finanser under nästkommande år. Vidare anser regeringen att de föreslagna arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ska leda till att allt fler ska komma i arbete. Antalet arbetade timmar och timlöner bedöms öka. Sammantaget gör detta att det kommunala skatteunderlaget ökar och därmed ökar de kommunala skatteintäkterna. 7

12 OSKARSHAMNS KOMMUN Ekonomiska förutsättningar Enligt budgetpropositionen innebär detta att Oskarshamns kommuns skatteintäkter ökar med 9,8 mkr 2008, 10,3 mkr 2009 och 10,7 mkr From år 2008 överförs hemsjukvården från Landstinget i Kalmar län till kommunerna i länet under förutsättning att alla länets kommuner och landsting godkänner avtalet. Den ekonomiska regleringen kommer att ske genom en sk skatteväxling. Detta leder till en sänkning av skattesatsen med 26 öre per skattekrona för landstinget och en höjning med 26 öre per skattekrona för respektive kommun. För Oskarshamns kommuns del innebär detta 11,9 mkr i högre skatteintäkter framöver. Av olika skäl kan kostnaderna per invånare för den verksamhet som ska övertas variera mellan kommunerna inom länet. Därför är ett förslag om en mellankommunal utjämningsmodell ( strut ) mellan länets kommuner under arbetande. Kommunala utjämningssystemet De framlagda förslagen i budgetpropositionen stämmer i stora delar överens med dem som presenterades i vårpropositionen. Inga av de riktade statsbidragen föreslås blir generella vilket innebär att nämnderna inte behöver kompenseras för inkomstbortfall p.g.a. att vissa statsbidrag utgör del i det kommunala utjämningssystemet. Regeringen föreslår att en ny delmodell för utjämning av strukturellt betingade lönekostnadsskillnader ska införas från och med utjämningsåret Regeringens avsikt är att under 2008 tillsätta en parlamentarisk utredning med uppdrag att utvärdera och utreda utjämningssystemet. LSS-utjämningen Ett nytt system för LSS-utjämning infördes och tillämpades för första gången bidrags- och avgiftsåret Utjämningsystemet baseras på att en standardkostnad beräknas för varje kommun som relateras till den genomsnittliga standardkostnaden för landet. Beräkningen baseras på verksamhetsstatistik (Socialstyrelsen) och verksamhetskostnader (SCB:s räkenskapssammandrag) två år innan avgifts- och bidragsåret. I beräkningarna används även ett koncentrationsindex (K-IX) och personalkostnadsindex (PK-IX). K- IX baseras på hur mycket genomsnittskostnaden per insats påverkas av andelen personer med funktionshinder inom en kommun. PK-IX mäter behovet av stöd hos de personer som har insatser enligt LSS. Särskilda införande regler gäller fram till 2008 med takbelopp för avgiftskommuner och tröskelvärden för bidragskommuner. Oskarshamns kommun betalar en LSS-avgift som har varierat kraftigt sedan För 2004 var avgiften 6,6 mkr (=takbelopp skulle avgiften varit 7,4 mkr), för 2005 var avgiften 1,4 mkr, ,0 mkr och 2007 ca 11,5 mkr. För 2008 beräknas avgiften att uppgå till 11,9 mkr. LSS-utjämningskommittén har lämnat sin slutrapport innehållande förslag till förändringar i LSSutjämningssystemet. Förändringarna förslås börja gälla from år För det stora flertalet av kommuner innebär förslaget inga större förändringar av bidrag och avgifter, varför någon ny införandeperiod inte föreslås den här gången. BUDGETRAPPORTEN Redan i början av året gör ekonomiavdelningen en budgetrapport som är en förberedande analys som särskilt upprättas inför ramsättningen. Budgetrapporten består av ett huvuddokument och ett antal bilagor och innehåller följande: Ekonomisk omvärldsanalys för Oskarshamns kommun. Innehåller jämförelser med andra jämförbara kommuner samt rikssnitt gällande kostnader på verksamhetsnivå och kontonivå. Tidserieanalys över intäkts- och kostnadsutvecklingen på verksamhetsnivå per nämnd för åren Befolkningsförändringar och demografi samt dess effekter på den kommunala verksamheten. Uppdaterad resultatbudget, ramar samt den av KF i nov-06 fastslagna investeringsbudgeten. Tidplan för det fortsatta budgetarbetet. EKONOMISTYRREGLER De anvisningar som skickas ut inför nämndernas budgetarbete på våren finns i dokumentet Förutsättningar och anvisningar för budget och verksamhetsplan En övergripande beskrivning av anvisningarnas innehåll följer nedan. Skatteintäkter och statsbidrag Oskarshamns kommun hämtar delar av prognoserna för skatteintäkter och det kommunala utjämningssystemet från Sveriges kommuner och landsting. Utdebiteringen höjdes med 75 öre fr o m 2004 och sedan 2005 ersätter ett nytt kommunalt utjämningssystem de generella statsbidragen. Utöver detta finns ett särskilt LSSutjämningssystem (Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade). En nyhet from år 2008 är införandet av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften kommer att utbetalas till kommunerna utifrån kronor per invånare 2008 och kommer att indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppets förändring. För åren 2009 och 2010 utbetalas samma nominella belopp som för år Intäkter från den kommunala fastighetsavgiften regleras mot anslaget för kommunalekonomisk utjämning som minskar i motsvarande grad. 8

13 OSKARSHAMNS KOMMUN Ekonomiska förutsättningar Uppräkning av ramar Uppräkning av ramarna för 2008 och 2009 har gjorts tidigare år (2008 resp 2009 inom parentes). Ramarna för det nya året i planperioden, 2010, är framräknade utifrån 2009 års verksamhetsplan. Intäkter, lokalkostnader samt övriga kostnader är uppräknade med 2 % (2 % resp 2 %) Personalkostnadsökningen är uppräknad med 4,6 % och ligger i en central löneökningspott. Löneökningsbudgeten bygger på överenskommelser som har träffats med respektive facklig organisation. I de fall där en överenskommelse inte har träffats, beräknas budgeten utifrån en 3,5 %-ig löneökning. En omfördelningspott skapades i början av budgetprocessen för att kunna skapa en marginal för oförutsedda behov samt för att utveckla och/eller förbättra verksamheter. Samtliga nämnder finansierade denna genom att bidra med 1 % av befintlig verksamhetsram 2008 under planperioden Hela omfördelningspotten är nu omfördelad/återförd till nämnderna. Utöver detta har vissa manuella justeringar av ramarna skett, t ex demografieffekter, överföring av budgetansvar, kompensation för uteblivna intäkter då tidigare riktade statsbidrag blivit generella. Internhyressystemet Hyreskostnaderna regleras i särskilda avtal mellan tekniska kontoret och berörd förvaltning. Grundprincipen är att tekniska kontoret ska ha full kostnadstäckning för uthyrda lokaler. Ett reviderat internhyressystem har införts fr o m Beräkningar av hyresnivåer 2008 erhålls av fastighetsavdelningen på tekniska kontoret. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna består av internränta och avskrivningar. Internräntan ska motsvara den intäktsränta kommunen går miste om genom att investera medel i materiella anläggningstillgångar istället för finansiella tillgångar. Tidigare år har nivån på internräntan följt SKL: s rekommendation men sedan 2006 gör ekonomiavdelningen egna prognoser på internräntan. Beräkning av kapitalkostnader görs av ekonomiavdelningen efter inrapportering av investeringar Internränta 5,0% 5,0% 4,3% 4,3% 4,3% 4,3% 4,3% Befolkningsprognos och demografiförändringar Den ursprungliga befolkningsprognosen ( ) är framtagen i ett samarbete med SCB. Ekonomiavdelningen har uppdaterat denna prognos inför 2007 med ny startbefolkning ( ). resursfördelningsjusteringar mellan skolverksamheten och äldreomsorgen. Vår kommun står inför stora demografiska förändringar varför ramarna justeras varje år för barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden. Förändringarna inom de olika åldersklasserna är justerade utifrån andel som nyttjar verksamheterna och hur stor andel av kostnaderna som är rörliga kontra fasta. Investeringar Investeringsbudgeten är 7-årig och omfattar åren Investeringsnivån är sedan 2002 höjd från kr till ett prisbasbelopp. För 2008 uppgår prisbasbeloppet till kr vilket är en ökning med 700 kr jämfört med beloppet för år Sedan 2005 tilldelas nämnderna en särskild budget för maskiner och inventarier, s k löpande investeringar/reinvesteringar. Denna s k investeringspåse uppgår till 30 % av de totala skattefinansierade investeringar som i sin tur styrs av det finansiella målet. Tekniska kontoret samordnar och ansvarar för att investeringar i ny- eller ombyggnationer ska avse hela investeringsutgiften inklusive lösa inventarier. Tekniska nämndens äskanden ska således innefatta alla kommunens byggnationer och därtill hörande lösa inventarier vid om- och nybyggnationer. Enligt kommunstyrelsens IT/IS-strategi från 1996 ska IT-chefen ha en samordnande funktion beträffande förvaltningarnas budgetäskanden inom IT-området. Detta innebär att budgetförslag som rör större investeringar i IT-lösningar och förslag som berör kommunförvaltningens gemensamma system ska översändas till kommunens IT-chef. En dialog ska tidigt tas upp kring de IT-lösningar som kan vara aktuella och som berör kommunförvaltningens infrastruktur och/eller datakommunikation. Lönsamma investeringar ska specificeras bland de skattefinansierade investeringarna. Innebörden av en lönsam investering är att nämnden själv finansierar hyreskostnaderna inom befintlig ram. Definition och hantering av en lönsam investering finns i Ks 77/2004. Taxor och avgifter Fr o m 2006 samordnas förslagen till förändringar av taxor och avgifter med budgetarbetet. Finans Aktieägartillskott Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) utbetalas med kr Befolkningsprognosen är till för att dels räkna fram skatteintäkter och statsbidrag, dels för att räkna fram 9

14 OSKARSHAMNS KOMMUN Taxor och avgifter TAXOR OCH AVGIFTER Räddningstjänsten beslutade av kommunfullmäktige i juni 2007 Tekniska nämnden beslutade av kommunfullmäktige i juni 2007 Barn- och utbildningsnämnden Avgifter för Gunnarsö camping och stugby Kulturnämnden beslutade av kommunfullmäktige i juni 2007 Socialnämnden Avgifter för hemsjukvård, hemvård och rehabiliteringsverksamhet föreligger för beslut enligt förslag 10

15 OSKARSHAMNS KOMMUN Utdebitering UTDEBITERING (kr) Församling Oskarshamn Församling Misterhult Församling Kristdala Församling Döderhult Inkomstår Kommunalskatt Landstingsskatt Begravningsavgift Kyrkoavgift Begravningsavgift Kyrkoavgift Begravningsavgift Kyrkoavgift Begravningsavgif Kyrkoavgift Totalt Oskarshamn Totalt Misterhult Totalt Kristdala Totalt Döderhult ,92 10,21 0,20 0,75 0,33 1,13 0,37 1,28 0,22 1,23 33,08 33,59 33,78 33, ,66 10,47 0,20 0,75 0,33 1,13 0,37 1,28 0,22 1,23 33,08 33,59 33,78 33, ,66 10,47 0,20 0,75 0,33 1,13 0,37 1,28 0,22 1,23 33,08 33,59 33,78 33, ,66 10,47 0,20 0,75 0,33 1,13 0,37 1,28 0,23 1,22 33,08 33,59 33,78 33, ,66 10,47 0,21 0,79 0,33 1,13 0,37 1,28 0,25 1,20 33,13 33,59 33,78 33, ,91 10,47 0,21 0,79 0,33 1,13 0,35 1,30 0,25 1,20 32,38 32,84 33,03 32, ,91 10,47 0,24 0,94 0,32 1,13 0,35 1,20 0,30 1,15 32,56 32,83 32,93 32, ,91 10,17 0,27 0,94 0,32 1,13 0,40 1,15 0,30 1,15 32,29 32,53 32,63 32, ,91 10,17 0,27 0,94 0,32 1,03 0,40 1,05 0,30 1,13 32,29 32,43 32,53 32, ,91 10,17 1,21 1,40 1,50 1,58 32,29 32,48 32,58 32, ,68 10,40 1,21 1,35 1,45 1,53 32,29 32,43 32,53 32, ,68 10,40 1,21 1,35 1,45 1,48 32,29 32,43 32,53 32,56 11

16 OSKARSHAMNS KOMMUN Finansiell analys FINANSIELL ANALYS Den finansiella analysen har för avsikt att ge en sammanfattande bild av budget och verksamhetsplan för och dess inverkan på kommunens ekonomiska förutsättningar. ÅRETS RESULTAT Kommunen har haft en historik med negativa resultat (exkl realisationsvinsterna från försäljningen av Sydkraftsaktier) under större delen av 90-talet. Resultatutvecklingen i början på 2000-talet har varit extremt ansträngd på grund av det stora beroendet av en god avkastning på kommunens finansiella tillgångar. Den negativa trenden vändes 2004 då kommunen uppvisade ett positivt resultat om 20 mkr. Den positiva resultatutvecklingen fortsatte de påföljande åren men har mattas av avsevärt under Resultat före finansnetto Finansnetto Årets resultat ,9 11,4-57, ,2 6,4-95, ,1-71,9-186, ,7 85,7-17, ,9 111,2 20, ,4 90,0 44, ,0 120,3 77, p -88,3 91,6 3,3 Totalt -655,5 444,7-210,9 Av ovanstående tabell framgår att verksamheterna, under perioden 2000 t o m prognosen för 2007, har kostat 655,5 mkr mer än vad kommunens skatteintäkter och statsbidrag har genererat. Det finansiella kapitalet har under samma period genererat intäkter på 444,7 mkr. Kommunens finansiella kapital har med andra ord inte kunnat generera en avkastning som fullt ut har finansierat den höga ambitionsnivå som har funnits i de kommunala verksamheterna. Detta har fått till följd att kommunen har ett ackumulerat negativt resultat om 211 mkr. Den största anledningen till att avkastningen inte varit större är framförallt den negativa utveckling av aktiemarknaden som skedde under åren 2000 till I delårsbokslutet per augusti 2007 finns det dock orealiserade tillgångar om ca 162 mkr. Enligt det lagstadgade balanskravet, som infördes 2000, måste en kommun som redovisar negativa resultat återställa dessa. För Oskarshamn innebär detta att 211 mkr skulle behöva återställas för att över tid upprätthålla det lagstadgade balanskravet. Det budgeterade resultatet för åren uppgår till 36,3 mkr, 49,8 mkr respektive 57,9 mkr vilket innebär att Oskarshamns kommun återställer 144 mkr (68,2 %) av de ackumulerade negativa resultaten under den kommande 3-årsperioden. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Kommunens finansnetto budgeteras med ett överskott om 89,0 mkr för 2008, 91,3 mkr för 2009 och 95,0 mkr för Detta bygger på ett finansiellt kapital om ca 1,7 mdr och med en genomsnittlig real avkastning på 3,0 % årligen och en nominell avkastning på 5 %. Kommunens finansiella kostnader är obetydliga på grund av att kommunen inte har några egna långfristiga skulder. Oskarshamns kommun agerar dock internbank åt sina koncernbolag vilket innebär att kommunen lånar av extern finansiär och koncernbolagen lånar av kommunen. Detta innebär att de finansiella intäkterna och kostnaderna samt långfristiga fordringar och långfristiga skulder blåser upp resultat- och balansräkningen. Kommunen har sedan ett antal år tillbaka börjat egenfinansiera utlåning till de kommunala bolagen och då framförallt Byggebo. Enligt kommunfullmäktiges beslut kan 800 mkr egenfinansieras till det kommunala bostadsbolaget. Vid dags dato är denna volym drygt 633 mkr. Kommunens finansnetto påverkas av stora investeringsvolymer. När investeringsvolymerna är större än vad kassaflödet kan finansiera måste medel hämtas från det finansiella kapitalet, vilket får till följd att avkastningen sjunker. En känslighetsanalys på förändrade avkastningsräntor jämfört med ovanstående avkastningsnivå ger följande ekonomiska effekter. Årlig procentuell avkastning Resultateffekt Räntepapper Aktier mkr 6% 10% 40 5% 7% 9 5% 6% 2 5% 5% -6 4% 6% -9 4% 5% -16 4% -5% -87 SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Skatteintäkterna och statsbidragen prognostiseras till ca 1,1 1,2 mrd kronor per år. Beräkningen av skatteintäkter och statsbidrag bygger dels på prognoser från SKL (Sverige Kommuner och Landsting), dels på en egen befolkningsprognos. Oskarshamns kommun har för närvarande en konstant befolkningsutveckling, men folkmängden beräknas minska med ca 30 invånare per år under den närmaste 5-års perioden. För att se de ekonomiska effekterna av befolkningsförändringar och förändringar av utdebiteringen redovisas nedan en känslighetsanalys. 12

17 OSKARSHAMNS KOMMUN Finansiell analys (mkr) Befolkningsförändringar invånare/år 3,9 8,1 12,3-100 invånare/år -3,9-8,1-12,3-200 invånare/år -7,9-16,1-24,7 Utdebitering -10 öre/år -4,6-9,4-14,4-25 öre/år -11,4-23,5-36,1-50 öre/år -22,9-47,0-72,2 I Sverige finns ett kommunalt utjämningssystem mellan kommunerna. I detta system ingår inkomstutjäming, kostnadsutjämning och regleringsbidrag/ - avgift. I dagligt tal kallas detta även för generella statsbidrag. En nyhet from år 2008 är att den statliga fastighetsskatten avskaffas och ersätts med en kommunal fastighetsavgift. Avgiften kommer att utbetalas till kommunerna utifrån kronor per invånare 2008 och kommer att indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppets förändring. Denna reform är helt neutral för kommunerna eftersom ramanslaget för kommunalekonomisk utjämning minskar i motsvarande grad. För åren 2009 och 2010 utbetalas samma nominella belopp som för år AVSKRIVNINGAR Kommunens avskrivningar samt finansnetto påverkas av kommunens investeringsvolymer. Investerar kommunen så att anläggningstillgångarna ökar, dvs investeringsvolymen överstiger avskrivningsvolymen, i bokfört värde, innebär det högre avskrivningskostnader samt mindre finansiella intäkter. Oskarshamn har i jämförelse med rikssnittet klart högre avskrivningsvolymer som i sin tur innebär att kommunen har haft historiska investeringsvolymer som har överstigit rikssnittet. Följande redovisning visar vilka ekonomiska effekter olika investeringsvolymer får. Känslighetsanalysen bygger på en räntesats om 4,3 % samt en genomsnittlig avskrivningstid om 20 år. (mkr) Diff mot avskrivn Investeringsvolymer ,0 2,8 5,5 8, ,0 1,9 3,7 5, ,0 0,9 1,8 2, ,0 0,0 0,0 0, ,0-0,9-1,8-2, ,0-1,9-3,7-5, ,0-2,8-5,5-8,2 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER För att få en bild av hur mycket resurser som förbrukas i kommunens verksamheter kan man använda sig av ett nyckeltal som visar förhållandet mellan verksamheternas nettokostnader och skatteintäkter/ statsbidrag. Oskarshamns kommuns nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag skiljer sig avsevärt mot rikssnittet. Rikssnittet 2006 var 97 % vilket ska jämföras med Oskarshamns kommuns 104,2 %. Kommunen hamnade återigen på andra plats på listan över kommuner som satsar mest resurser på sina verksamheter. Prognosen för 2007 pekar på ett nyckeltal om 108,0 %, vilket innebär att kommunen bryter den nedåtgående trenden som har pågått under en fyra års period. Kommunfullmäktige beslutade i november 2001 att resursfördelningen till verksamheterna minskar i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag, för åren Kommunfullmäktige beslutade därefter i november 2004 att detta mål skulle revideras och att ett tak införs på 105 % fr o m år Utfall inkl just. Skattesats Utfall verklig skattesats ,0% 109,0% ,5% 112,6% ,7% 113,6% ,0% 111,9% ,3% 110,0% ,4% 104,7% ,5% 104,2% ,4% 108,0%* ,9% 104,7% ,8% 103,5% ,3% 103,1% *prognos För 2007 prognostiseras ett nyckeltal om 108,0% vilket innebär att verksamheterna förbrukar 8 % mer än vad skatteintäkterna och statsbidragen inbringar. För att ändock klara ett positivt resultat i resultaträkningen krävs att finansnettot överstiger ca 86 mkr för Verksamhetens personalkostnader bygger i budgeten 2008 på en genomsnittlig löneökning om ca 4,6 %. Löneökningsbudgeten baseras på överenskommelser som har träffats med respektive fackförbund. I de fall där en överenskommelse inte har träffats, beräknas budgeten utifrån en 3,5 %-ig löneökning. Uppstår högre löneökning genereras följande ökade kostnader: (mkr) 2008 Löneökning (utöver 4,6 %) 0,5 %-enhet -4,7 1,0 %-enhet -9,5 1,5 %-enhet -14,2 13

18 OSKARSHAMNS KOMMUN Finansiell analys STRUKTURINDEX Kommunernas kostnader per invånare varierar bland annat beroende på strukturella kostnadsskillnader som gör att behovet av, eller kostnaderna för, kommunala verksamheter är högre eller lägre än riksgenomsnittet. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, t ex åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen m.m. Om en kommun till exempel har höga kostnader för grundskolan i kronor per invånare kan det bero på en stor andel barn 7 15 år, en stor andel barn med behov av hemspråksundervisning eller andra faktorer. Att rakt av jämföra en kommuns kostnader med en annans utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella faktorer ger en begränsad indikation på om en kommun är dyr eller inte. Ett bättre mått på om en kommun är dyr eller inte är att jämföra kommunens faktiska nettokostnader i olika verksamheter med kommunens standardkostnad enligt skatteutjämningssystemet. Med hjälp av ovanstående kan man räkna fram ett strukturindex. Om kommunen har ett index större än 100 innebär det att kommunen har högre kostnader än vad som motiveras av kommunens strukturella förutsättningar och tvärtom. Om kommunens index skiljer sig från 100 kan det bero på att kommunen bedriver verksamheten till annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. Det kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. 90% 80% 70% 60% Strukturindextal Oskrahamns kommun 60,3% PENSIONSFÖRPLIKTELSER OCH PENSIONSKOSTNADER Kommunen betalar varje år ut kompletteringspension till kommunanställda som har gått i pension. År 2008 budgeteras pensionskostnader om 29,3 mkr. Kommunen har även pensionsförpliktelser till anställda intjänade t o m 1997, den s.k. ansvarsförbindelsen. Denna ansvarsförbindelse kommer på sikt att försvinna då de anställda som intjänade pension fram till 1997 går i pension och kommunen börjar betala ut densamma. Den nya pensionsskulden som intjänats från 1998 kostnadsförs och bokas upp som en skuld i balansräkningen. INVESTERINGSVOLYMER Kommunfullmäktiges tidigare beslut om en långsiktig investeringsnivå om 50 mkr, varav skattefinansierade 25 mkr och avgiftsfinansierade 25 mkr, har reviderats. I november 2004 tog kommunfullmäktige beslut om nya investeringsnivåer. Dessa bygger på långsiktiga skattefinansierade investeringsvolymer om 4 % av skatteintäkter och statsbidrag, ca 45 mkr/år. 30 % (13 mkr) av denna volym ska investeras i löpande investeringar såsom maskiner och inventarier och resterade 70 % (32 mkr) ska investeras i byggnader och anläggningar. Den del som avser löpande investeringar (maskiner och inventarier) fördelas ut till nämnderna i klumpsummor. Fördelningen redovisas under rubriken Investeringar. Kommunstyrelsens förslag till skattefinansierad investeringsbudget är 67,5 mkr för 2008, 76,1 mkr för 2009 samt 41,6 mkr för Det finansiella målet om investeringsvolym för skattefinansierade investeringar (4 % av skatteintäkter och statsbidrag) uppnås inte då måldifferensen uppgår till drygt 80 mkr. 50% 40% Investeringsvolymer/avskrivningsvolymer 30% 20% 24,1% Skattefin. investeringar Avgiftsfin. Investeringar Skattefin. avskrivn. Avgiftsfin. avskrivn. 10% -1,6% 0,5% -4,8% 120 0% -10% Barnomsorg Grundskola Gymnasiskola Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg mkr Strukturindex för vissa av Oskarshamns kommuns verksamheter visas ovan. Strukturindextalet inom Äldreomsorgen har under de senaste tre åren legat på nivåer runt 25 %. Individ- och familjeomsorgens strukturindextal är ännu högre och uppgår år 2006 till 60,3 %. Siffror för Barn- och utbildningsnämnden ser helt annorlunda ut där resursförbrukningen inom barnomsorgen och grundskolan är lägre än riksgenomsnittet. Även gymnasieskolans strukturindex är lågt och ligger nära riksgenomsnittet (0,5 %) Diagrammet visar investeringar och avskrivningar under perioden samt skillnaden mellan skattefinansierade och avgiftsfinansierade investeringar och avskrivningar fr o m De skattefinansierade avskrivningarna stiger från ca 43 mkr år 2005 till drygt 61 mkr år 2010 medan de avgiftsfinansierade stiger marginellt till ca 18 mkr/år i slutet av planperioden. 14

19 OSKARSHAMNS KOMMUN Räkenskapsrapporter RESULTATBUDGET (mkr) Not Bokslut 2006 Budget 2007 Prognos 2007 (aug-boksl) Budget 2008 VP 2009 VP 2010 Verksamhetens intäkter 1 305,7 283,2 305,5 308,1 314,3 320,8 Verksamhetens kostnader , , , , , ,7 Avskrivningar 3-65,6-74,0-69,9-74,9-76,6-79,2 Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,1 Skatteintäkter 4 914,0 940,7 944, , , ,4 Generellt statsbidrag/ utjämningssystem 5 107,7 120,0 118,5 131,3 125,2 118,6 Resultat före finansnetto -43,0-71,7-88,3-52,7-41,5-37,1 Finansiella intäkter 6 152,6 121,2 135,5 134,5 137,0 142,2 Finansiella kostnader 7-32,3-29,4-43,9-45,5-45,7-47,2 Årets resultat 77,2 20,1 3,3 36,3 49,8 57,9 15

20 OSKARSHAMNS KOMMUN Räkenskapsrapporter NOTER Bokslut Budget Budget VP VP (mkr) Not 1 Verksamheternas intäkter* Taxor och avgifter 109,5 115,9 118,2 120,6 123,0 Statsbidrag och övriga bidrag 80,0 52,6 65,6 66,9 68,2 Hyror och arrenden 38,1 39,6 40,6 41,5 42,2 Övriga intäkter 78,2 75,1 83,7 85,4 87,4 305,7 283,2 308,1 314,3 320,8 Not 2 Verksamheternas kostnader* Personalkostnader -939,7-980, , , ,0 Bidrag och transfereringar -53,5-49,5-50,5-52,0-53,6 Lokalkostnader -31,9-31,6-32,2-33,2-34,2 Entreprenad, köp av verksamhet, konsulttjänster -106,4-99,1-101,1-104,1-107,2 Övriga kostnader -173,2-181,3-209,0-207,6-207, , , , , ,7 Not 3 Avskrivningar Maskiner och inventarier -12,0-16,0-16,5-16,9-17,2 Byggnader och anläggningar -53,5-58,0-58,4-59,8-62,0 Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-65,6-74,0-74,9-76,6-79,2 Not 4 Skatteintäkter Skatteintäkter 902,7 933, , , ,4 Slutavräkning innevarande år 5,7 6, Slutavräkning tidigare år 5, ,0 940, , , ,4 Not 5 Statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 126,0 134,7 149,7 150,7 150,2 Kostnadsutjämningsavgift -26,6-26,9-29,2-29,2-29,1 Regleringsavgift/bidrag -0,5 23,7-11,9-19,0-25,3 LSS-utjämningsavgift -7,0-11,6-11,9-11,8-11,8 Kommunal fastighetsavgift 0,0 0,0 34,6 34,6 34,6 Generellt sysselsättningsstöd 15, ,7 120,0 131,3 125,2 118,6 Not 6 Finansiella intäkter Aktieutdelning, kommunala bolag m.m 12,5 15,5 15,5 15,5 12,5 Ränteintäkter, egenfinansierade internbankslån 21,4 25,0 23,8 24,0 26,0 Ränteintäkter, externa internbankslån 30,3 28,0 44,0 44,5 46,0 Avkastning medelsplaceringar 88,4 52,7 51,2 53,0 57,7 152,6 121,2 134,5 137,0 142,2 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader, internbankslån -30,3-28,0-44,0-44,5-46,0 Övriga finansiella kostnader -1,9-1,4-1,5-1,2-1,2-32,2-29,4-45,5-45,7-47,2 * Not 1 och 2 avseende Budget 2007 och verksamhetsplan är uppräknade enligt ekonomistyrreglerna och/eller uppskattade. 16