Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Högskolan i Borås

Transkript

1 Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Högskolan i Borås Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja, endast ISO Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Policy för hållbar utveckling Hållbar utveckling präglar högskolans utbildning, forskning och verksamhetsstöd. Utgångspunkten för hållbarhetsarbetet är: - internationella styrdokument främst FN:s 17 hållbarhetsmål - nationella miljömål, främst generationsmålet och mål om begränsad klimatpåverkan - högskolelagen som betonar högskolors ansvar att verka för en "hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa" (1 kap 5 ). En central uppgift för högskolan är att bidra till att studenter under studietiden och i sina professioner medverkar i byggandet av ett framtida hållbart samhälle. I utbildningen aktualiserar därför lärare och studenter tillsammans komplexa och samhällsrelevanta frågeställningar och anlägger ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt. Vidare utvecklas förmågan att identifiera målkonflikter och att reflektera utifrån etiska värdefrågor. Högskolans forskning kring hållbar utveckling prioriteras. Forskningen om hållbar utveckling präglas av problemställningar som fordrar en flervetenskaplig ansats, nytänkande och samverkan med det omgivande samhället. Genom att stödja gränsöverskridande samverkan främjas mångfalden av idéer och skilda perspektiv. Detta bidrar till ökad kvalitet i såväl utbildning som forskning. Högskolan är ett miljöcertifierat lärosäte och ska fortsätta att driva ett framgångsrikt systematiskt förbättringsarbete för att förebygga och minimera den samlade miljöbelastningen samt främja ett socialt ansvarstagande i den egna verksamheten och i relationen med externa aktörer, lokalt och globalt. Det systematiska arbetet ska innefatta hela verksamheten. Rektor och ledningsfunktioner har ett ansvar för att systematiskt följa upp och främja högskolans vision om en hållbar högskola, att relevanta mål uppnås, att aktuella lagar och krav inom området efterlevs samt att ISO standarden följs. 1

2 Den ökade integrationen av hållbar utveckling i högskolans verksamhet ska ske utifrån ett helhetsperspektiv med beaktande av den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen. En förutsättning för långsiktig framgång i hållbarhetsarbetet är att högskolans medarbetare och studenter aktivt bidrar till en fortsatt utveckling mot ett hållbart lärosäte. För att möjliggöra en sådan utveckling ska medarbetarna ges förutsättningar att arbeta på ett hållbart sätt. 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? Miljöutredningen uppdaterades a. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt påverkan på miljön? Tjänsteresor, energianvändning, avfall och inköp. 4b. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande indirekt påverkan på miljön? Utbildning, forskning och samverkan 5a. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande direkt påverkan på miljön? MINSKAD KLIMATPÅVERKAN Området klimatpåverkan omfattar Energianvändning och Koldioxidutsläpp Övergripande mål Högskolan ska bidra till en minskad klimatpåverkan genom minskat utsläpp av koldioxid och minskad energianvändning Detaljerat mål Högskolan ska minska mängden koldioxidutsläpp från tjänsteresor och energianvändning, totalt och per årsarbetskraft med 5 % jämfört med Högskolan ska minska energianvändningen per kvm med 4 % under målperioden RESURSANVÄDNING Området resursanvändning omfattar inköp och upphandling samt användning och avfall. Övergripande mål Högskolan i Borås ska bidra till en mer hållbar resursanvändning utifrån ett livscykelperspektiv. Detaljerade mål Högskolan ska öka andelen upphandlingar och inköp där såväl ekologiska som 2

3 etiska, och sociala aspekter ska beaktas - Högskolan i Borås ska minska det brännbara avfallet med 7% under målperioden genom effektiv avfallshantering, återbruk och återvinning. - Högskolan i Borås ska minska pappersförbrukningen med 10% under perioden , genom ökad digitalisering och ökad styrning av utskrifter. 5b. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande indirekt påverkan på miljön? UTBILDNING Övergripande mål Högskolan ska öka integrationen av hållbar utveckling i utbildningen. Studenter som avslutar sina programutbildningar 2016 ska ha fått kunskap om och förmåga att problematisera kring hållbar utveckling. I utbildningen inkluderas grundnivå och avancerad nivå. Detaljerade mål Följande detaljerade mål ska vara uppfyllda vid utgången av år 2016: - Samtliga utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå ska innehålla minst en obligatorisk diplomerad kurs inom hållbar utveckling. - Antal utbildningsprogram som innehåller en högskolegemensam kurs /-moment i hållbar utveckling ska öka. - Studenternas självständiga arbeten ska i ökad omfattning belysa hållbar utveckling. Examensarbeten som har ett fokus på hållbar utveckling, och som bedöms vara av god kvalitet, ska uppmärksammas vid ett årligen återkommande högskolegemensamt högtidstillfälle. FORSKNING Övergripande mål Högskolan ska öka integrationen av hållbar utveckling i forskningen och i egna forskarutbildningar. Högskolans forskningsprogram ska explicitgöra förhållningssätt till hållbar utveckling och bidra till en kunskapsutveckling och ett högskolegemensamt förhållningssätt till hållbar utveckling Detaljerade mål Omfattningen av publikationer som behandlar hållbar utveckling ska öka inom samtliga forskningsområden. - Högskolans egna forskarutbildningar ska vid 2016 års utgång innehålla ett högskolegemensamt moment, där doktoranderna relaterar sitt forskningsämne till hållbar utveckling. - Högskolegemensamma forskningsprogram ska innefatta hållbar utveckling. Vid 2016 års utgång ska programmens olika sätt att belysa hållbar utveckling gemensamt ha vidareutvecklats i syfte att generera underlag för gemensamma frågeställningar 3

4 SAMVERKAN Övergripande mål Högskolan ska i ökad omfattning samverka inom området hållbar utveckling såväl internt som med det omgivande samhället, Detaljerade mål Högskolan ska i dialog med studentkåren organisera studentaktiviteter/- projekt, som syftar till att öka medvetenheten om och inspirera till ett hållbart agerande. - Aktiviteter vid högskolan som har ett fokus på hållbar utveckling ska i ökad utsträckning genomföras i samverkan med det omgivande samhället och samverkan internt. SOCIAL ANSVARSTAGANDE Övergripande mål Högskolan i Borås ska vara en förebild i strategier och handlingar avseende socialt ansvarstagande. Detaljerade mål Vid 2016 års utgång ska området lika villkor vara integrerat i det systematiska hållbarhetsarbetet - Kunskapen bland högskolans personal och studenter om innebörden av socialt ansvarstagande ska öka KOMPETENSNIVÅ Övergripande mål Medarbetare vid Högskolan i Borås ska ha en, för sitt arbetsområde, relevant kompetensnivå inom hållbar utveckling. Detaljerade mål Anställda vid högskolan ska i ökad omfattning ha relevant kompetensnivå inom hållbar utveckling. Kompetensutvecklingsplaner ska vara ett stöd i detta arbete. - Det högskolegemensamma utbildningsutbudet som erbjuds anställda ska i ökad utsträckning möta identifierade behov lokalt 6. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå dessa mål? MINSKAD KLIMATPÅVERKAN - Anställda har informerats om policy och riktlinjer för tjänsteresor. - Anställda har erbjudits subventionerade trafikkort lokalt/regionalt. - Utbildningar i användningen av Adobe Connect och andra verktyg för digital mötesteknik. - Fortsatt installation av energieffektiv LED-belysning och närvarosensorer. - Se vidare svar i del 2, avsnitt 1 och 2. RESURSANVÄNDNING - Inköp av nya avfallsmöbler som möjliggör effektiv sortering av avfall. - Utskriftssystemet Print and Collect med endast en skrivarkö där användaren kan 4

5 hämta sina utskrifter vid valfri skrivare. - System för digitalt bevarande (e-arkiv) har upphandlats. Studentuppsatser och digitala handlingar har börjat arkiveras elektroniskt. - Ett av våra event har miljömärkts av Håll Sverige Rent. UTBILDNING - Genomförande av nominerings- och bedömningsprocesser samt diplomeringshögtider avseende kurser, bästa examensarbeten och utvecklingsprojekt inom hållbar utveckling (HU). - Panelsamtal med lärare kring möjligheter och utmaningar med hållbarhetsintegrering i kurser. - Genomförande av enkätundersökning gällande HU-integration i högskolans programkurser samt analys, och prognos för 2016, avseende programutbildningar som innehåller en diplomerad kurs - Genomförande av en intervjustudie gällande hållbarhetsarbetet som underlag för det fortsatta arbetet, strategiskt och systematiskt. - På akademinivå har ansvar och roller gällande hållbarhetsintegrationen förtydligats och arbetet med att nominera kurser intensifierats. - Arbetet med att ta fram en högskolegemensam kurs /-moment i HU har påbörjats. FORSKNING - Nya kriterier för klassificering av HU-publikationer i högskolans publiceringsverktyg har implementerats. - Arbetet för att åstadkomma en gemensam vidareutveckling av forskningsprogrammens olika sätt att belysa HU har fortsatt. - Forskningsprojekt med hållbarhetsperspektiv har genomförts inom samtliga forskningsområden. - Rapporten University of Borås as a Sustainable University, har varit utgångspunkt för diskussioner i ledningsråd, i verksamheten och på seminarier - Genomförande av konferensen, Research on Sustainability (RoS), där forskning inom HU har presenterats och diskuterats. - Ett förslag till högskolegemensamt moment om HU som ska integreras i forskarutbildningar har tagits fram - Innovationsplattform Norrby/hållbar samhällsbyggnad, har under året utvärderats och avrapporterats till finansiären Vinnova och kommer att fortsätta som Innovationsplattform Borås. - Lovande forskning inom HU har tilldelats forskningsbidrag vid eventet Days of Knowledge. SAMVERKAN - Samverkan med externa aktörer i Innovationsplattform Norrby och med Borås stad, Västra Götalandsregionen (VGR) och CSR Västsverige. I samarbete med CSR har en konferens om hållbar produktion och konsumtion, med företag som målgrupp anordnats. - Publicering och seminariepresentation av rapporten Hållbar framtid. I rapporten porträtterar sju företagsledare och samhällsaktörer sin syn på HU samt företagsoch samhällsutveckling. 5

6 - Inom ramen för den klimatöverenskommelse som högskolan ansvarar för har ett studentarrangerat nationellt event (Student Sustainability Summit) genomförts. - Under hösten inbjöds nya studenter att medverka i högskolans hållbarhetsarbete vilket ledde till bildadet av studentföreningen Hållbar Student. SOCIALT ANSVARSTAGANDE - Arbetet med att integrera lika villkor har fortsatt. - Ett värdegrundsarbete bedrivs på högskolan, där frågor kring socialt ansvarstagande ingår. Flera seminarier och workshops har genomförts med värdegrund som tema. - Arbetet med lika villkor är omfattande. För mer information om vilka aktiviteter som genomförts 2015, se uppföljningen av handlingsplanen på hb.se. KOMPETENSNIVÅ Åtgärder inom detta område redovisas under avsnitt Redovisa hur väl målen har uppfyllts Högskolans mål för hållbar utveckling gäller perioden Majoriteten av dem beräknas bli uppfyllda. Nedan redovisas utvecklingen under MINSKAD KLIMATPÅVERKAN Koldioxidutsläpp från tjänsteresor har under 2015 minskat med 9% per årsarbetskraft, vilket överstiger förväntat utfall. Tillförlitlig statistik för det totala koldioxidutsläppet, innefattande också energianvändning, saknas. Se vidare del 2, avsnitt 1 och 2. RESURSANVÄNDNING Mängden brännbart avfall har, efter en tidigare positiv utveckling, ökat med 3,4% under Dock baseras beräkningen på schabloner, varför siffran inte är helt tillförlitlig. Det är tveksamt om målet, en minskning med totalt 7% till 2016, kan nås. Inköp av papper har under året ökat. Om den faktiska förbrukningen har ökat i samma omfattning är dock oklart och behöver utredas. Målet kan eventuellt bli svårt att nå till Angående miljökrav i upphandling, se del 2 avsnitt 3. UTBILDNING Arbetet med att integrera HU i utbildningen är nu väl förankrat i verksamheten. Ett ökat antal kurser och examensarbeten har ansetts uppfylla högt ställda krav på HUintegration. Genomförd utvärdering visar att många uppfattar kursdiplomeringen som kvalitetsdrivande och en framgångsfaktor för utvecklingen. Andelen utbildningsprogram med minst en diplomerad kurs uppgick till drygt 35% och prognosen är att mer än hälften av programmen kommer att innehålla en diplomerad kurs Genomförd lärarenkätundersökning visar att 44% av kurserna behandlar en eller flera hållbarhetsdimensioner utifrån ett helhetsperspektiv. Resultatet av genomförd studentenkät visar ett fortsatt ökat intresse för HU och ett ökat inslag av HU i utbildningen. 6

7 FORSKNING Forskningen inom HU utgör en betydande och fortsatt ökande andel av forskningsverksamheten. Konferensen Research on Sustainability visade tydligt att högskolans samtliga forskningsområden har bäring för HU. Innovationsplattform Norrby har genererat vetenskapliga artiklar inom flera forskningsområden och en antologi om inkluderade medborgarskap med perspektiv på social samhällsutveckling. I linje med uppsatta mål har ett högskolegemensamt HU-moment för forskarutbildningen tagits fram och arbetet med att belysa de olika forskningsprogrammens förhållningssätt till HU har fortsatt. Av årets inrapporterade publikationer har 30% angetts vara inom området HU. Ett drygt tjugotal publikationer, jämfört med ett fåtal artiklar 2014, har HU som nyckelord, vilket antas spegla en ökning av forskning med ett problematiserande helhetsperspektiv. Högskolans bidrag till Vetenskap och Allmänhets tävling (Forskar Grand Prix), en pedagogisk sammanfattning av ett projekt om nya material för plasttillverkning, vann första pris. SAMVERKAN Högskolan har i ökad omfattning samverkat med externa aktörer i forsknings- och utvecklingsprojekt inom HU; internationellt, nationellt och regionalt. Innovationsplattform Norrby ses som en modell för gränsöverskridande samverkan med samhällsaktörer och flervetenskaplighet i forskning och utbildning. I samarbetet med CSR har ett lokalt företagsnätverk bildats. Genom den klimatstrategiska överenskommelsen i VGR har samverkan skett med studenter, Borås stad, Miljöbron och lärosäten i regionen med syfte att bidra till en fossiloberoende region. Studentföreningen Hållbar student har påbörjat ett samarbete med externa aktörer och med högskolan gällande ett hållbart campus. Genom Miljöbron har studenterna genomfört projekt och uppsatser i samverkan med företag/organisationer, däribland HB. SOCIALT ANSVARSTAGANDE Lika villkor har fortsatt integrerats i det systematiska förbättringsarbetet. Innebörden av socialt ansvarstagande har diskuterats i en forskningskonferens och i seminarier för personalen. Högskolans ambition att vara en förebild i strategier och handlingar har bland annat kommit till uttryck i ett aktivt värdegrundsarbete och ett tydligare fokus på lika villkor och jämställdhetsarbetet. KOMPETENSNIVÅ Se avsnitt Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? - I introduktionsutbildningen av nyanställd personal och i den högskolepedagogiska grundutbildningen ingår ett moment om det systematiska 7

8 hållarhetsarbetet på högskolan, inklusive arbetet med lika villkor. Under hösten har en ny högskolepedagogisk kurs i lärande för hållbar utveckling utvecklats. Kursen kommer att erbjudas lärare från skilda ämnesdiscipliner och ett av målen är att ta fram en kursplan för en flervetenskaplig kurs på avancerad nivå som ska kunna integreras i studenternas utbildningsprogram. - Exempel på aktiviteter på de tre akademierna är; en temadag om bekräftarteknik och en workshop för att underlätta för kursansvariga att föra in perspektiv på hållbar utveckling i sina kurser. Verksamhetsstödet anordnade under året en heldagsaktivitet med föreläsningar och workshops för att bidra till en ökad medvetenhet och kunskap hos personalen kring miljö och sociala hållbarhetsaspekter och hur var och en kan bidra till detta i den dagliga verksamheten. - Under sommaren medverkade högskolan i ett Borås-event i anslutning till den internationella WEEC-konferensen (World Environmental Education Programme) i Göteborg. Temat för eventet var gränsöverskridande möten och alternativa pedagogiska former för lärande i hållbar utveckling. - Seminarieserien För och emot - hållbarhetsdilemman i vardagen och i samhällsdebatten, som främst vänder sig till högskolans personal, bidrar till en problematisering och kunskapsutveckling inom betydelsefulla samhälleliga frågeställningar. - Föredraget En hållbar värld och konsumtionskultur av Richard Wilk, USA, som forskar kring sambanden mellan klimatförändringar och konsumtionskultur. - Vidare har personalen medverkat i återkommande högskolegemensamma informationstillfällen och föreläsningar inom hållbarhetsområdet. Flera individuella utbildningsinsatser har också gjorts inom t ex jämställdhet, CSR, explosiv och brandfarlig vara, ISO 14001, intern miljörevision, mm. 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning? Ventilationen, där även fläkt och kyla ingår, är tidsstyrd. Belysningen är tids- eller närvarostyrd i allmänna utrymmen, som korridorer och trapphus. Personaldatorerna är styrda, så att de stängs av på kvällstid efter det att man loggat ut. 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? Högskolan använder främst Adobe Connect som system för resfria möten, vilket har implementerats väl i organisationen. De anställda använder sig också av andra typer av system för distansmöten, exempelvis Tandberg och Skype. Under 2015 har 5 lärosalar och 5 grupprum utrustats med videokonferensanläggning. Dessa kan användas för att sända föreläsningar och delta i möten. 8

9 Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 581 Antal kvadratmeter lokalyta: Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft uppdelat per fordonsslag (1.1), sammanlagt (1.2) och från flygresor över 50 mil (1.3) Kg CO 2 Totalt Kg CO 2/årsarbetskraft Flygresor under 50 mil Bilresor Tågresor 1,56 1,57 1,41 0,003 0,003 0,002 Bussresor ,00 0,00 0,00 Maskiner och övriga fordon Sammanlagt ovan Flygresor över 50 mil a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Det totala koldioxidutsläppet från tjänsteresor har minskat med 8% (inkl. långa flygresor) och per årsarbetskraft med 9%. Korta flygresor har minskat med 1,6% och bilresor med drygt 30% per årsarbetskraft. De minskade koldioxidutsläppen från flygresor och bilresor kan, åtminstone delvis, kopplas till högskolans policy och riktlinjer för tjänsteresor, som är väl förankrade i verksamheten, samt en systematisk uppföljning i ledningsgruppen. Möjliga förklaringar till det kraftigt minskade bilresandet är också genomförd omorganisation och information som löpande förmedlats kring våra riktlinjer för tjänsteresor. Den troligaste förklaringen är dock att högskolan under 2015 börjat lånat ut regionkort för kollektivtrafikresor i tjänsten. Västtrafikkorten har kunnat hämtas i receptionen och har använts flitigt av våra anställda. Statistik för regionala och lokala tåg- och bussresor är bristfällig. Vi hoppas kunna redovisa denna nästa år. Kanske genom att räkna om det belopp (kr) som vi laddar regionkorten med till rest sträcka (km) och CO2-utsläpp (kg). Minskningen av utsläpp från bilresor har till viss del att göra med att emissionsfaktorer för taxi har uppdaterats men också att vi 2014, av misstag, avrundade emissionsfaktorerna för bensin- och miljöbil till endast två decimaler. 9

10 Om samma emissionsfaktorer används för de båda åren är minskningen av koldioxidutsläpp från bilresor istället 24%. 1.5 Hur uppgifterna är framtagna? Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller 2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på kwh totalt Verksamhetsel (avser kontorslokaler) Fastighetsel Värme Kyla Totalt kwh/årsarbetskraft kwh/m Verksamhetsel (avser kontorslokaler) Fastighetsel Värme Kyla Totalt Eventuell energianvändning utanför lokaler kwh totalt El Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad Värmeförbrukningen är delvis normalårskorrigerad. 10

11 2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) Verksamhetsel 100 % 100 % 100 % Fastighetsel 100 % 100 % 100 % Värme 97 % 97 % 96 % Kyla 97 % 97 % 100 % Utanför lokaler 0 % 0 % % Totalt 99 % 98 % 99 % 2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal? Krav har delvis ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal. 2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare? (vid ja ange vilka åtgärder som har genomförts) Ja I samarbete med hyresvärden Akademiska hus har: - frikyla installerats i en serverhall. Tidigare kyldes servrarna enbart med fjärrkyla. - två dragskåpskanaler ersatts med ett nytt ventilationsaggregat. - energisnålare belysning installerats. - den ständigt pågående justeringen efter behov förbättrats ytterligare, t ex att stänga ner delar av fastigheten när dessa inte används. Vi har ännu inte byggt upp ett liknande samarbete med vår mindre hyresvärd Kanico. Detta samarbete kommer dock påbörjas under Kanico driver redan energieffektivisering av fastigheten och har sedan inflyttningen 2013 arbetat aktivt med injustering. De har också uppmärksammat högskolan på möjligheten att sänka trycket på en kompressor vilket nu minskar elanvändningen med ca kwh per år. 2.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa)) Energianvändningen per kvm har minskat med 5,1% under året. Det är framförallt kyla som minskat med 23,3% men också värme med 7,4% och fastighetsel med 3,6%. Anledningen till att kyla minskat så kraftigt tros framförallt vara installationen av frikyla i Akademiska hus och injustering hos Kanico (se 2.5). Verksamhetselen har ökat med 3,1 % per kvm. Orsakerna till detta är flera. Delar av högskolans verksamhet (Textilhögskolan) har flyttat till nya lokaler 2013 och 11

12 sedan dess köpt flera specialmaskiner för vilka i många fall saknas energieffektiva alternativ. Det har också byggts två nya laborationslokaler i Balder. En ytterligare orsak tros vara att belysningen i biblioteket bytts ut. Eftersom endast ca hälften av de tidigare armaturerna fungerade har den nya, helt fungerade, belysningen ökat energianvändningen trots att de nya armaturerna är effektivare. Precis som tidigare år är endast värmen från Akademiska hus normalårskorrigerad. Vi undersöker möjligheterna att i fortsättningen även korrigera både kyla och värme för samtliga fastigheter vi hyr. Precis som tidigare år baserar sig verksamhetselen för den största fastigheten som hyrs (Balder) på ett schablonbelopp. Vi undersöker möjligheten att börja mäta denna och då på en detaljerad nivå, t ex genom att mäta elen till labbverksamheten och restaurangen separat. 2.7 Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter 12

13 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop Antal st Upphandlingar och avrop med miljökrav Upphandlingar och avrop totalt Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 44 % 29 % 40 % 3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts Inga sådana upphandlingar har genomförts. Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det: Annat: Inga sådana upphandlingar har genomförts. 3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader? (vid nej ange skälen för det) Nej Har inte tecknat nytt hyresavtal eller köpt byggnad sedan förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader infördes 3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav avd et totala värdet av upphandlingar och avrop per år Värde kr Upphandlingar och avrop med miljökrav Upphandlingar och avrop totalt Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 75 % 26 % 64 % 13

14 3.5 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) I positiv riktning: Införande av en rutin för miljöanpassade inköp. Under 2015 hade även många av upphandlingarna en sådan karaktär att miljökrav var möjligt att ställa. Kan variera från år till år och vad som upphandlas just det året. Tidigare har Högskolan endast redovisat miljökrav i genomförda förenklade och öppna upphandlingar. Då vi i år även redovisar direktupphandlingar över kr samt avrop från statliga ramavtal har antalet redovisade inköp ökat och det är svårt att jämföra resultatet med föregående år. Osäkert om alla inköp fångas upp. Införande av ett E-handelssystem pågår och när detta är igång är förhoppningen att alla Högskolans inköp skall kunna överblickas. 3.6 Hur är uppgifterna framtagna? Uppskattning (förklara på vilket sätt) Genomgång av upphandlingar/direktupphandlingar/avrop under

15 4. Frivilliga frågor Frågor om policy 4.1 Har myndigheten internt styrande dokument för IT och miljö? (om ja ange vilka områden som tas upp i dokumentet) Nej Frågor om IT-anskaffning 4.2 Andel IT-anskaffningar där miljökrav ställts av det totala antalet ITanskaffningar per år (anges i procent och värde) Andel (%) 100 % 100 % % Värde (Skr) Skr Skr Skr Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Siffran innefattar alla anskaffningar över 5000 kr och kan även innefatta mobiltelefoner. 4.3 Vilken typ av miljöhänsyn har tagits vid IT-anskaffningar? Hur är uppgifterna framtagna? Uppskattning (förklara på vilket sätt) Högskolan i Borås avropar från Statliga ramavtal samt från centralt upphandlade avtal via Göteborgs Universitet. I dessa upphandlingar har miljökrav ställts. All ITutrustning som införskaffades 2015 höll samma nivå eller bättre än Energy Star. Frågor om energianvändning 4.4 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft uppdelat på kwh kwh/årsarbetskraft PC-arbetsplats Skrivare Servrar och Serverrum Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem 15

16 Frågor om resfria möten 4.5 Antal resfria möten totalt och per årsarbetskraft Antal Antal/årsarbetskraft Resfria möten Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem Frågor om förklaring till resultatet 4.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Kommentar till 4.5: Antalet resfria möten har sannolikt (se kommentar nedan) ökat, vilket i så fall sammanfaller med minskningen av antalet tjänsteresor. Detta kan delvis förklaras med att vi sedan 2012 har arrangerat ca 250 individuella workshops i distansverktyget Adobe Connect för våra anställda. Kommentar till 4.5: Statistik från SUNETS nationella databas som visar antalet mötes/webbrum i Adobe Connect som Högskolan i Borås öppnat Siffran 841 är dock inte jämförbar med den för 2014 (929). Motsvarande siffra för 2014 är 522. Statistiken för Adobe Connect är dock bristfällig. Den nationella utbildningsgruppen (där högskolan ingår) arbetar med att utveckla ett bättre verktyg för att kunna ta fram mer relevant statistik. När detta arbete förväntas bli klart är dock osäkert. Förutom Adobe Connect, används även andra system men dessa saknar vi statistik för. Frågor om energi 4.7 Har myndigheten en strategi för sitt energieffektiviseringsarbete, innefattande nulägesanalys, mål samt handlingsplan med åtgärder, som utgör grunden för ert energieffektiviseringsarbete? Ja 4.8 Producerar myndigheten egen el? (om ja ange hur mycket i kwh) Nej Från och med 2016 kommer vi att börja producera solel. 16