Preventivt Folkhälsoprojekt
|
|
- Ingemar Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Preventivt Folkhälsoprojekt Celiaki - värt att uppmärksammas Grupp B:, Lisa Eriksson, Elin Jansson och Inlämningsdatum: Datum för opponering:
2 Bakgrund Celiaki är en autoimmun sjukdom där antikroppar i tarmen reagerar på specifika proteiner i vete, råg och korn och skadar tarmens mikrovilli. Förutom att orsaka obehag, smärta och magproblem försämras också tarmens förmåga att ta upp näring och kan därför leda till en försämrad nutritionsstatus samt näringsbrist. Idag är runt människor i Sverige diagnostiserade med celiaki, men man tror att det kan röra sig om ett mörkertal på personer. (1) Som bakomliggande orsaker kan här nämnas okunskap hos läkare samt sjukdomens ibland diffusa symtom. Enligt en aktuell studie är den genomsnittliga tiden från första symtom till diagnos är idag 9,7 år (2). Det finns även tyst celiaki som inte uppvisar några symtom alls förutom att personen i fråga mår bättre av en glutenfri kost (3). Odiagnostiserad celiaki har visats kunna sänka den generellt upplevda livskvaliteten hos de drabbade (4). Studier från Kanada har visat att sjukdomar associerade med matsmältning ligger till grund för 15% av de totala ekonomiska kostnaderna för kanadensisk sjukvård, vilket är större än kostnader för psykologiska och kardiovaskulära sjukdomar (5). Celiaki går inte att bota med någon medicin utan symtomen upphävs efter en tid med en kost som utesluter gluten. För att äta helt glutenfri mat krävs mycket kunskap om vilka livsmedel som innehåller gluten samt vad som går bra att äta. Många som lever med celiaki upplever negativa känslor i relation till sjukdomen såsom utanförskap, skam, rädsla att få i sig gluten och oro över att vara till besvär. Dessa känslor kan uppkomma vid inköp av livsmedel, vid resor, matsituationen i och utanför hemmet och matsituationen på jobbet (6). Det är då viktigt att de får bra och adekvat information från vården i samband med att de får sin diagnos för att i så stor utsträckning som möjligt kunna undvika dessa negativa känslor. Bland länderna inom EU ligger Sverige, tillsammans med Norge och Nederländerna, i topp gällande högst sjukskrivningsgrad (7). Sjukskrivning drabbar inte bara den enskilda personen utan bidrar också till extra samhällskostnader. Dessa kan vara både direkt samt indirekt; direkt i form av socialförsäkring, vård och rehabilitering, indirekt i form av lägre produktion av varor och tjänster (8). Mellan åren 1985 och 2002 har antalet sjukskrivningar i Sverige fördubblats. Bland svenskar mellan år så är 14% sjukskrivna alternativt förtidspensionerade. Detta bidrar till en samhällskostnad på cirka 120 miljarder kronor per år, med andra ord kronor per år och arbetande svensk. (7) Celiaki kan vara en orsak till sjukskrivning (9). Enligt beräkningar i en amerikansk undersökning mins kar de medicinska kostnaderna med 1764 dollar per person och år efter diagnostisering av celiaki, i jämförelse med de föregående åren innan diagnos ställts (10). Syfte Att ta fram en enkät och skicka ut den till personer diagnostiserade med celiaki och med denna information beräkna samhällskostnader och personligt lidande för den tiden de gick odiagnostiserade. För att öka kunskapen hos vårdpersonal samt minska tiden patienter går odiagnostiserade är syftet även att ta fram en informativ folder om celiaki.
3 Planeringsprocess/material och metod Identifiera behov av prioriteringar: Svenska Celiakiförbundet uttryckte ett behov av att göra en enkätundersökning till sina medlemmar med frågor gällande bland annat hur många vårdkontakter man tagit från första symtom fram till diagnos, antal sjukskrivningar under denna tid samt vad detta ger för samhällsekonomiska kostnader. Detta är frågeställningar som är en del av problematiken med celiaki, och det fanns ett behov att informera sjukvårdspersonalen om olika aspekter gällande sjukdomen. De främsta källorna till information var Hälsoarbete (11), Svenska Celiakiförbundets hemsida (1), Celiakiboken: om glutenintolerans (12) och vetenskapliga artiklar upphittade via artikelsök i databasen Food Science and Technology Abstracts med sökord relaterade till celiaki, sjukskrivningar samt sjukvårdskostnader. Övergripande mål: Det övergripande målet var att minska tiden för patienter med odiagnostiserad celiaki. Det första målet var att göra en enkät med frågor om celiaki för att utröna hur dagsläget ser ut. Med syfte att skapa en bild av det nuvarande kunskapsläget på området undersöktes tillgänglig information, så som vetenskapliga artiklar. Utformningen av enkäten gjordes i det webbaserade enkätprogrammet i Google Docs. Modifiering av enkät skedde sedan genom att en första version av enkäten skickades ut på begäran om yttrande till ett antal testpersoner för att lokalisera bland annat svårtydda formuleringar och minimera felkällor i den slutgiltiga enkäten. Den första versionen av enkäten skickades även till en kontaktperson på Svenska Celiakiförbundet. Utifrån givna kommentarer från testpersonerna färdigarbetades sedan den slutgiltiga versionen. Enkäten skickades ut via Svenska Celiakiförbundet till ett stratifierat urval av personer, alla medlemmar i Svenska Celiakiförbundet i Uppsala län, över 18 år och med celiaki. Svenska Celiakiförbundet har ett lokalförbund i Uppsala med 600 medlemmar vilket ansågs vara av hanterbar storlek för enkäten. Enkäten utformas gemensamt av alla i gruppen och skickades ut den nionde februari med sista svarsdag den sextonde februari. Alla frågor i enkäten gjordes obligatoriska för att på så sätt undvika att ett missat svar omöjliggjorde användandet av personens resterande inkomna svar. När sista datum för att svara på enkäten passerats behandlades, analyserades och sammanställdes enkätsvaren. Det andra målet var att utifrån enkätsvaren beräkna samhällskostnader för odiagnostiserad celiaki för att kunna visa på att det är en viktig politisk fråga. Kostnader skulle kunna beräknas utifrån informationen om antal sjukdagar och antal vårdkontakter. Ansvar för beräkning av kostnader hade kostvetarstudenterna i gruppen. Det tredje målet var att göra en informationsfolder om celiaki riktad till sjukvårdspersonal inom primärvården i Uppsala län. Relevant information valdes ut från enkäten, vetenskapliga artiklar och facklitteratur. Foldern designades i Photoshop CS2 då det programmet fanns lättillgängligt. Foldern utformades med syfte att vara ändamålsenlig, tilltalande samt lättillgänglig. Dietiststudenterna i gruppen ansvarade för folderns innehåll och design. Det fjärde målet var att redovisa resultat, där information och data sammanställdes i en rapport som skulle vara klar senast tolfte februari. Muntlig redovisning ska utföras med en powerpointpresentation på engelska den fjortonde februari. Mål fem var en utvärdering av projektet där tanken var att en likadan enkät skulle skickas ut till endast nya medlemmar i Svenska Celiakiförbundet ett år efter den första enkäten för att utvärdera förändringar av informationsutbud inom vården och den tillfredsställelse detta resulterade i.
4 Identifiera resurser: Resurser som identifierades var den kunskap som fanns hos kontaktperson på Svenska Celiakiförbundet och en statistiker på Umeå Universitet, samt projektgruppens kunskap om celiaki, om hur en webbenkät samt folder utformas och om hur en rapport skrivs. Ekonomiskt stöd planerades kunna sökas från landstinget. Planera utvärderingsmetod För att utvärdera projektet valdes att en likadan enkät skulle skickas ut till nya medlemmar i Svenska Celiakiförbundet i Uppsala län. Tidpunkten för utvärderingen bestämdes till ett år istället för, efter kortare tid, på grund av att förbundet skulle hinna få in tillräckligt många nya medlemmar och därmed resultera i att få tillräckligt många svar från enkäten för att kunna göra en bra utvärdering. Fastställa handlingsplan Handlingsplan utformades utifrån de fastställda målen, delmålen, resurserna och utvärderingsmetod inom tidsramen för projektet. Resultat Svarsfrekvensen från enkäten var 110 av 285 stycken, varav 82% kvinnor. Totalt fick tre svar elimineras på grund av datafel, så det slutgiltiga antalet svarande blev 107 stycken vilket är 38% av det totala antalet utskickade enkäter. Av dessa var det 48% som fick sin diagnos inom ett år från det att de sökte vård för sina symtom. Resterande fick följaktligen vänta längre, varav 15% fick vänta 15 år eller mer. 64% blev diagnostiserade med hjälp av biopsi, 17% med blodprov. De resterande 19% hade inte diagnostiserats med celiaki men svarade att de mår bättre då de äter en glutenfri kost. De vanligast upplevda symtomen var magsmärtor, trötthet, diarré, uppblåsthet och gasbildning. På frågan om de hade andra problem med magen (ej orsakade av celiaki) svarade 26% ja och 74% nej. Antal sjukdagar orsakade av celiaki varierade mellan inga sjukdagar och fler än 50 sjukdagar - de flesta hade inga eller färre än fem, dock hade 17% fler än 50 sjukdagar. Gällande hur nöjda de tillfrågade var med den information de fått från vården svarade 45% att de var mycket otillfredsställda medan 9% svarade att de var mycket tillfredsställda. På frågan om totalt antal besök i vården under perioden mellan första symtom och diagnos var det alternativet med störst svarsfrekvens 1-5 besök som utgjorde 50% av svaren, 21% angav alternativet 5-10 besök. För enkäten, se bilaga 1. För samtliga enkätresultat, se bilaga 2. En folder med allmän information om celiaki utformades utifrån de enkätsvar som kom in. För att se foldern, se bilaga 3. Snittpersonen utifrån enkätens svar var en arbetande 45-årig kvinna med en inkomst på kr/år. Hon gick 5,1 år från det att hon upplevde första symtom till att hon tog kontakt med vården. Det tog sedan 4,2 år från första vårdkontakten till det att diagnos celiaki ställdes - för detta krävdes 8,2 vårdbesök. 14,5 sjukdagar har tagits ut. Hon har utöver celiakin inga andra problem med magen. Magsmärtor, trötthet, diarré, uppblåsthet och gasbildning är symtom som hon troligtvis har upplevt. Uppskattningsvis skulle projektet, från första idé till färdig sammanställning av enkätsvar, folder samt utvärdering, ta cirka 200 arbetstimmar. Timmarna är dock fördelade över en längre period då svar från expertpanel, enkätsvar och utvärdering måste inväntas. Utifrån uppgifter från Svenska Celiakiförbundet uppskattades layout och tryck av foldern ( stycken) preliminärt till kronor. Till detta tillkommer även distributionskostnader som inte har kunnat beräknas. Uppgifter om hur mycket det kostar att låta en statistiker bearbeta data och en expertgrupp analysera resultaten har inte kunnat identifieras.
5 Diskussion Vissa brister har identifierats i den enkät som skickades ut. Enkäten gick endast ut till medlemmar i Svenska Celiakiförbundet då detta bedömdes vara det bästa alternativet för att öka svarsfrekvensen. Detta gjorde det hela till en urvalsundersökning och det ger en viss osäkerhet i svaren i förhållandet till det sanna värdet. Har man till exempel inte haft några större problem med sin celiaki har man antagligen inte ett lika stort behov av att engagera sig inom ett förbund och därmed kan man argumentera att alla med celiaki inte representerades. Det var dessutom överhängande kvinnor som svarade på enkäten, antagligen på grund av att celiaki är vanligare bland kvinnor men också för att det är fler kvinnor som är medlemmar i Svenska Celiakiförbundet. Detta kan ha gett ett snedvridet resultat, men det är svårt att säga säkert. 26% av de tillfrågade svarade att de har upplevt andra symtom med magen utöver celiakin och det kan ha försvårat diagnostiseringen ytterligare. På frågan hur många sjukdagar de tagit ut på grund av celiakin svarade 17% att de tagit 50 sjukdagar eller mer. Eftersom det var så pass många som valde just detta svarsalternativ hade det antagligen varit bättre med fler svarsalternativ för denna fråga så att den hade kunnat besvaras mer specifikt. Vissa kan nämligen ha varit sjukskrivna i flera år, medan andra exakt 50 dagar, och de skillnaderna hade varit viktiga att ta del av. Som nämndes ovan har tidigare undersökningar också kommit fram till att den genomsnittliga perioden mellan första symtom och diagnos är 9,7 år. Att svaret på samma fråga här blev cirka fem år kan bero på att alla som svarat 15 år eller mer beräknats som exakt 15 år. Då det i nuläget inte finns data som gör det möjligt att beräkna exakta kostnader för odiagnostiserad celiaki, på individ- såväl som samhällsnivå var detta något som vidare bör undersökas i framtiden. Utifrån enkätsvaren är det möjligt att se att individer med celiaki är hemma från jobbet på grund av sin åkomma och detta i sig tyder på att frånvaron ökar. Mer forskning krävs dock och kraft bör läggas på att utforma statistiska modeller som kan beräkna kostnader utifrån minskad produktivitet, köpkraft, livskvalitet samt ökade sjukvårdskostnader. Enkäten skulle endast besvaras av människor som fått celiaki diagnostiserad av läkare genom biopsi eller blodprov, men då Svenska Celiakiförbundet inte har register över vilka som är diagnostiserade respektive odiagnostiserade skickades enkäten följaktligen ut till alla inom Uppsala län som sagt sig ha celiaki. För att eliminera svar från människor utan en fastställd diagnos döptes enkäten till Från symtom till diagnos - en enkät för dig som diagnostiserats med celiaki. Ett svarsalternativ som löd Mår bättre av att äta glutenfri mat togs ändå med, och 19% valde detta alternativ. Det kan alltså vara så att de inte blivit diagnostiserade överhuvudtaget och detta kan göra deras svar irrelevanta. Samtliga inkomna svar användes, även de som inte sade sig ha en diagnos. Att dessa inkluderades trots att de från början inte var tänkta att tas med skapar en viss osäkerhet då andra tillfrågade utan diagnos kan tänkas ha undvikit att svara på enkäten då de ej upplevde sig uppfylla grundkriteriet. Svarsalternativen borde även de ha utformats för att passa även de utan en fastställd diagnos. Rena misstag gjordes också i enkäten. Svarsalternativen på frågan Totalt antal besök i vården mellan första symtom och diagnos var formulerade i intervaller som 5-10 och Har man haft totalt tio besök i vården kan man alltså svara det med de båda alternativen. Vissa av kommentarerna som tillhandahölls via enkäten visade också på att det borde ha funnits ytterligare alternativ på varje fråga. Ett exempel på detta var alternativet Inget av ovanstående. Då det inte gick att skicka in enkäten utan att ha svarat på alla frågor kom några irrelevant svar in. Dock gjorde det även att antalet enkäter som fick elimineras på grund av att de inte var fullständiga minimerades. I en av frågorna i enkäten behandlades
6 årsinkomst. Huruvida det är etiskt att fråga om inkomst, trots att svaren behandlas anonymt, kan diskuteras. Då man var tvungen att fylla i alla frågor för att skicka in enkäten kan det ha varit så att vissa valt att strunta i att fylla i enkäten på grund av att de inte velat avslöja sin inkomst, vilket är olyckssamt. En snittperson beräknades utifrån de svar enkäten inbringat men vad som dock bör observeras är att i de fall det fanns ett svarsalternativ med ett öppet intervall är snittet beräknat på lägsta möjliga siffra. Ett exempel är om svarsalternativet är 50 dagar eller mer har värdet 50 använts. Därför är snittet, gällande vissa aspekter, i verkligheten med all säkerhet högre än vad som här har redovisats. En folder riktad till vårdpersonal inom primärvården utformades. Den var skriven utifrån gruppens tillvärvade kunskap och det kan diskuteras om den är relevant för alla inom vården, till exempel ska läkare ha den kunskapen om celiaki, och foldern kan då vara på alldeles för låg nivå. Enkäten visade dock på en generell kunskapsbrist inom vården gällande celiaki och då kan foldern utgöra en liten påminnelse. En ökad förståelse för vad celiaki kostar samhället och hur mycket det påverkar de drabbade skulle kunna ge betydande hälsovinster. Då det tros finnas ett stort mörkertal av odiagnostiserad celiaki i Sverige, finns det många som skulle kunna förbättra sin livssituation markant av en diagnos. En ökad förståelse i samhället skulle även kunna minska på den stigma som finns runt sjukdomen. Vidare skulle ett ökat intresse troligtvis leda till ökade resurser vilket i sin tur skulle leda till mer forskning på ämnet och kanske även lösningar på problemen inom diagnostiseringen som idag inte har något svar. Slutsats Mer behövs göras för att människor med celiaki ska gå kortare tid odiagnostiserade och på så vis minska de samhällskostnader och det personligt lidande som detta innebär. Stort tack till: Helena Faxelid, Svenska Celiakiförbundet Fredrik Norström, statsitiker på Folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå Universitet
7 Källor: 1. Svenska Celiakiförbundets hemsida (Elektronisk). Tillgänglig: Norström, F., Lindholm, L., Sandström, O., Nordyke, K., Ivarsson, A. Delay to celiac disease diagnosis and its implications for health-related quality of life. BMC Health Services Research. 2011; 11 (118) 3. Symtom (Elektronisk). Tillgänglig: Gray, A. M., Papanicolas, I. N. Impact of symptoms on quality of life before and after diagnosis of coeliac disease: results from a UK population survey. BMC Health Services Research. 2010; 10(105) 5. Beck, I.T. Disproportion of economic impact, research achievements and research support in digestive diseases in Canada. Clin Invest Med. 2001; Vol. 24 (1): Sverker, A., Hensing, G., Hallert, C. Controlled by food lived experiences of coeliac disease. Journal Human Nutrition Dietetics. 2005; Vol. 18: Kostnaden för sjukskrivningarna (Elektronisk). Tillgänglig: Hälsa och rehabilitering. (Elektronisk). Tillgänglig: svenskar är glutenintoleranta. Kafeér, restauranger och storhushåll missar stor marknad (Elektronisk). ( ) Tillgänglig: Long, K. H., Rubio-Tapia, A., Wagie, A. E., Melton, L. J., Lahr, B. D.,Van Dyke, C. T., Murray. J. A. The economics of coeliac disease: a population-based study. Alimentary Pharmacology & Therapeutics. 2010; 32 (2), Ewles, L., Simnett, I. Hälsoarbete. Malmö: Studentlitteratur AB, Hallert, C., Stenhammar, L., Grehn, S. Celiakiboken: Om glutenintolerans. Stockholm: Gothia, 2005.
8 Bilaga 1. Enkäten Från symptom till diagnos - en enkät för dig som diagnostiserats med celiaki Enkäten ingår i ett projektarbete för kostvetar- och dietiststudenter vid. Den ges ut i samarbete med Celiakiförbundet och ska fungera som en pilotstudie för framtida projekt. Syftet med projektet är att utröna hur mycket odiagnostiserad celiaki kostar samhället och hur människor med celiaki har upplevt vården innan diagnos. Alla svar erhållna genom enkäten kommer behandlas anonymt och endast användas som underlag för detta projekt. Att delta i studien är frivilligt men varje svar hjälper till att öka kvaliteten på studien. * = obligatorisk fråga Det är möjligt att besvara enkäten fram till och med 16/2-12 Tack på för hand för din hjälp! Kön * Man Kvinna Sysselsättning *Ange nuvarande sysselsättning Studerande Arbetslös/sjukskriven Arbetande Pensionär Inget av de ovanstående alternativen Inkomst *Ange ungefärlig årsinkomst före skatt. Mindre än kr/år kr/år kr/år kr/år Mer än kr/år Diagnostisering *Hur har du diagnostiserats för din celiaki? Biopsi Blodprov Mår bättre av att äta glutenfri kost Ange din ålder *
9 20 år eller yngre år år år år år 71 år eller äldre Andra problem med magen *Har du andra diagnostiserade sjukdomar som påverkar din maghälsa? Ja Nej Tid mellan första symtom till att du sökte vård *Hur lång tid tog det innan du sökte vård för dina symtom på celiaki? mindre än 1 år 1-3 år 4-6 år 7-9 år år år mer än 15 år Tid mellan första vårdkontakt och diagnos *Hur lång tid tog det för dig att få diagnosen från att du sökt hjälp för dina problem? mindre än 1 år 1-3 år 4-6 år 7-9 år år år mer än 15 år Totalt antal besök i vården under perioden mellan första symptom och diagnos *Hur många vårdbesök tror du har berott på celiakin? Inga besök 1-5 besök 5-10 besök besök besök Fler än 30 besök Upplevda symptom *Ange de symptom du upplevt efter intag av gluten, kryssa i ett eller flera alternativ. Fyll själv i alternativet "övrigt"/"other" om du känner att något alternativ fattas
10 Magsmärtor Trötthet Viktnedgång Viktuppgång Nedstämdhet/Depression Diarré Uppblåsthet Järnbrist/Anemi Förstoppning Kräkning/Illamående Gasbildning Kalciumbrist Hyperaktivitet Humörsvängningar Inga symtom Other: Totalt antal sjukdagar relaterade till celiakin mellan symptom och diagnos *Ange ungefär hur många sjukdagar du TOTALT har haft på grund av symtom av celiaki, innan den diagnostiserats. Inga sjukdagar Mindre än 5 sjukdagar 5-10 sjukdagar sjukdagar sjukdagar sjukdagar Fler än 50 sjukdagar Information från vården *Vad tycker du om den information som du fick i samtal med primärvården och andra liknande instanser INNAN du fick din diagnos? Mycket otillfredställande Mycket tillfredsställande Information från vården Om du ansåg informationen från vården otillfredsställande, hur och på vilket sätt skulle den kunna göras bättre? Vidare kontakt Om du är villig att delta i en kortare intervju alternativt mer djupgående enkät, var god ange namn och mailadress nedan.
11
12
13
14
Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merHälsobarometern NUMMER 1, 2014
Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna
Läs merInformation och hantering av allergener på restaurang Januari 2015. Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén
Information och hantering av allergener på restaurang Januari 2015 Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén Januari 2015 Utgivningsdatum: 2015-02-17 Utgivare: Miljöförvaltningen, Livsmedelskontrollen Projektledare:
Läs merOm allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.
Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi
Läs merGRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006
GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merNationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler
Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella
Läs merAntagningen till polisutbildningen
Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen ur ett genusperspektiv Februari 2008 www.polisen.se Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen
Läs merRegisterutdrag från Läkemedelsförteckningen
Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen
Läs merElla Juha, Marja, Symptom: Symptom: Symptom: Diagnos: Diagnos: Diagnos:
Ella, förstaklassist Symptom: trötthet anemi Diagnos: celiaki Juha, försäljningschef Symptom: förstoppning ledsymtom Diagnos: celiaki Marja, pensionär Symptom: viktnedgång diarré Diagnos: celiaki Känner
Läs merHar du svårt att sova?
Till äldre ungdomar, 15-18 år, och deras vårdnadshavare: Har du svårt att sova? Är du mellan 15-18 år? Har du haft svårt att sova åtminstone tre av veckans dagar de senaste tre månaderna? Stämmer något
Läs merBarns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen
Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet
Läs merPilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp
Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp Sammanfattning SwedeAmp har genomfört ett test av PREM (Patient Reported Experience Measures) i pilotprojektform under hösten
Läs merAttityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning
Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merMEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014
MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.
Läs merHypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14
Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här
Läs merResultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Läs merHälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27
Läs merADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.
ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...
Läs mer1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.
1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid
Läs merTCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15
TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 Skillnader i sjukfrånvaro och trygghet bland egenföretagare, tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda resultat
Läs merMänniskor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merLäkemedelsförteckningen
Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen
Läs merNationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010
ationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken Undersökningsperiod Höst Om ationell Patientenkät ationell Patientenkät genomförs inom flera områden, bl.a. primärvården, somatisk öppen
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merSammanställning: enkät om livsmedelsbrott
1 (16) 2015-10-22 Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 2 1. Sammanfattning För att ta reda på vilka möjligheterna är för livsmedelskontrollmyndigheterna
Läs merKort introduktion till. Psykisk ohälsa
Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 149/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 2 och 8 lagen om handikappbidrag och av folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merkompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten
Läs merPolicy Brief Nummer 2010:2
Policy Brief Nummer 2010:2 Nyttan av att bekämpa livsmedelsrelaterade sjukdomar Att blir sjuk i en livsmedelsrelaterad sjukdom medför kostnader för samhället, industrin och individen. När nyttan av en
Läs merDitt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans.
Bästa förälder! Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans. Studiens syfte är att ta reda på hur vanligt det är med glutenintolerans och om det finns sätt att förebygga sjukdomen. Läsåret
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merHälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.
Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument
Läs merSkolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt
Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Linda Irebrink Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Examensarbete 10 poäng Handledare:
Läs merFallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland
Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Sammanställning av vårdcentralernas arbete med fallprevention utifrån en enkätundersökning 2008 LINKÖPING JANUARI 2009 JENNY MALMSJÖ - 1 - För
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merBrukarundersökning 2010 Särvux
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag
Läs merHälsa och balans i arbetslivet
Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i
Läs merKan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Läs merKÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merStressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merInformation till patienten och patientens samtycke
Information till patienten och patientens samtycke Finlands muskelsjukdomsregister patientregister för personer med spinal muskelatrofi Information till patienten Innan du fattar beslut om att låta införa
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merFör alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53
För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje
Läs mercpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14
cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 SPECIALKOSTER Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten
Läs merSammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013
2013-02-21 Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 40 procent av respondenterna instämde i påståendet att de som helhet var nöjda i kontakten med kommunen Det är ingen skillnad
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merUppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010
Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010
Läs mer17 Endometriosvård i Halland RS150341
17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för
Läs merAll vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Läs merKLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN
Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs merUtvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun
Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs
Läs merSkicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner
Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner Med utgångspunkt från en serie intervjuer med sjukhuspersonal har jag tagit fram
Läs merInterventionsstudie i Jönköping: KRÄNKNINGAR I VÅRDEN, enkät nr. 3
Instruktion Interventionsstudie i Jönköping: KRÄNKNINGAR I VÅRDEN, enkät nr. 3 Innan du svarar på en fråga ber vi att du läser hela frågan och alla svarsalternativ. Vissa frågor svarar du på genom att
Läs merKartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Lokal överenskommelse mellan Skara kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2015-10-27 I den här kartläggningen
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 Innehållsansvarig: Audur Gudjonsdottir, Överläkare, Läkare medicin barn (audgu) Godkänd av: Lars Gelander, Verksamhetschef,
Läs merJämlikhet i hälsa och vård på lika villkor
Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas
Läs merBrukarundersökning av socialnämndens mål 2009
DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Lotten Rudberg Flismark Tjänsteutlåtande -2-9 Socialnämnden den 8.3 SN /18 Brukarundersökning av socialnämndens mål 9 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson
Läs merBilaga 1. Metod och undersökningens tillförlitlighet
Bilaga 1 Metod och undersökningens tillförlitlighet Metod En omfattande enkätundersökning har under år 2003 genomförts bland de 30 kommuner som har den största flyktingmottagningen. Undersökningen är till
Läs merCancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet!!
Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet Författare: HanifeRexhepi,HögskolanSkövde ÅsaCajander,UppsalaUniversitet Rose>MharieÅhlfeldt,HögskolanSkövde IstoHuvila,UppsalaUniversitet Skövdenovember2015
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merNovus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni 2010. 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström
Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården Juni 2010 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström 1704 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av BRO, Bröstcancerföreningens
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merFrån sömnlös till utsövd
SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merFöretagens risk- och försäkringssituation
Telefonundersökning bland svenska småföretagare Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars 2013 Fakta om undersökningen Metod: Telefonintervjuer Registerurval: Slumpmässigt
Läs merBarnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor
Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merGeriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?
Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk
Läs merKonsumentvägledning. Nöjd kund-undersökning 2010
1 Konsumentvägledning Nöjd kund-undersökning 2010 Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29 www.sverigeskonsumenter.se www.radron.se 2 3 Bakgrund Sedan 1 oktober 2008 driver KonsumentCentrum
Läs merAnhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.
Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar
Läs merApotekare på vårdcentral
Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner
Läs merLinnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10
-- Linnea Betydelsen av Linneas vårdplanering Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. Grupp: Växjö Christer Larsson, sjuksköterska Teleborg hemsjukvård. Pernilla Lindbom, undersköterska hemvården
Läs merPatienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.
Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merUndersökning Öppenvård RK PUK. Tidpunkt 2013-10
Sammanfattande rapport Röda Korset Sverige Undersökning Öppenvård RK PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Lisa Borgh Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har arbetat
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merPolicy Brief Nummer 2015:5
Policy Brief Nummer 2015:5 Samhällskostnader för fem livsmedelsburna sjukdomar i Sverige I denna Policy Brief presenteras beräkningar av samhällets kostnader för fem av de vanligaste livsmedelsburna sjukdomarna
Läs merProjektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.
Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning
Läs merPatienten frågar. Läkaren svarar. Redaktörens kommentar. Jag är så trött på att vara trött. Jag känner inte igen mig själv.
Patienten frågar Läkaren svarar Redaktörens kommentar Jag är så trött på att vara trött. Det är en naturlig del av åldrandet som vi alla upplever. Är du säker på att du inte är deprimerad? Jag tro Trötthet
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merResultat HÄLSOENKÄT undersökning
Resultat HÄLSOENKÄT undersökning (sammanställd av Affe Karlström) Vi vill till att börja med tacka för det goda gensvar det var på att svara på hälsoenkäterna i Kopparbo. Utan detta unika/fantastiska läger
Läs merOm mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2
Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.
Läs merAppendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merAnalys av kompetensutvecklingen
Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller
Läs mer