Universitetssamarbetet i Kvarken kring utvecklingen av pedagogisk användning av informations- och kommunikationsteknologi

Transkript

1 Universitetssamarbetet i Kvarken kring utvecklingen av pedagogisk användning av informations- och kommunikationsteknologi Per Andersson, Umeå Universitet Maria Byholm, Åbo Akademi Gerhard Nordlund, Umeå Universitet Göran Sjöberg, Sveriges Lantbruksuniversitet Kvarken Community

2 Universitetssamarbetet i Kvarken kring utvecklingen av pedagogisk användning av informations- och kommunikationsteknologi Per Andersson, Umeå Universitet Maria Byholm, Åbo Akademi, Gerhard Nordlund, Umeå Universitet, Göran Sjöberg, Sveriges Lantbruksuniversitet Under en drygt tioårig verksamhetsperiod har samarbetet i Kvarken inom området IKT, undervisningsteknologi och nätbaserat lärande mellan högskolorna inspirerat till utveckling av nya lösningar för att förbättra kvaliteten i nätbaserad undervisning. Det unika i projekten har varit att undersöka teknikutvecklingen ur ett pedagogiskt användarperspektiv. I artikeln beskrivs de projektaktiviteter som utvecklats, de konkreta resultat som kunnat påvisas och de erfarenheter som erhållits men även de utmaningar som samarbetet mellan högskoleenheterna i Kvarken under åren medfört. I artikeln görs även ett försök att beskriva den tysta kunskap som vuxit fram under åren. Projekten har bidragit till kontinuerlig utveckling i lärande, testning och produktion av material och metoder för nätbaserad undervisning. Projektverksamheten har även inverkat på enheternas basverksamhet i form av exempelvis kursutveckling och användning av e-möten. Inledning Allt fler rapporter visar på att utbildningens villkor förändras och det sker en snabb internationalisering och globalisering av kunskap. Nya perspektiv på kunskap, bildning och demokrati utmanar den traditionella synen på utvecklingen i samhället. Begreppet kunskap och bildning förändras (Gustavsson, 2009) då ny teknik och nya informationsdatabaser möjliggör flexibla studier i ett allt mer globalt perspektiv. Utvecklingen i samhället ställer krav på förändrade läromiljöer och de förväntas också vara sociokulturella, möjliggöra kommunikation och interaktion mellan deltagarna. De virtuella miljöerna bör stödjas med hjälp av olika verktyg och metoder för kommunikation och interaktion. Utmaningarna är att skapa och utveckla material, interaktion och kommunikation som uppmuntrar till en konstruktivistisk samordnad undervisning (Biggs&Tang, 2011) (Nevgi m.fl, 2010). Utvecklingen av nätbaserad undervisning och nya lärandemiljöer har inspirerat till ett kontinuerligt samarbete mellan högskolorna i Kvarkenområdet. De geografiska förutsättningarna mellan Vasa, Umeå och Bodö har stärkt behovet av att undersöka, testa och forska kring nätbaserad undervisning och användningen av informations- och kommunikationsteknologi. Förhållandet mellan teori och praktik är komplext och samarbetet mellan högskolorna i Kvarken har varit värdefullt. Vasa, Umeå och Bodö har kunnat ta del av varandras spetskompetenser, forskning och material inom området nätbaserad undervisning, produktion av videoföreläsningar och utveckling av högskolepedagogisk fortbildning. TED talks -Ideas worth spreading är en web-sida som erbjuder en samling föreläsningar på Internet. På YouTube, itunesu och universitetens egna web-sidor t ex MIT- (Massachusetts Institute of Technology) hittas exempel på hur videoföreläsningar kan sprida och marknadsföra undervisning, forskning och universitetens övriga verksamhet. En 1

3 doktorsavhandling kan idag presenteras förutom i textformat även med hjälp av olika mediaformat. Det finns behov och önskemål om att kunna synliggöra forskning på varierande sätt från både forskare själva och övriga samhället. Inom det senaste kvarkenprojektet Nordic Knowledge on the Web (NKW) var ett av målen att testa hur den lokala forskning kunde presenteras i ett mera populärvetenskapligt format bl. a. som videopresentationer i linje med t.ex. TED talks. Syftet Syftet med denna artikel är att lyfta fram de positiva kringeffekter som kvarkensamarbetet mellan våra högskoleenheter medfört inom området nätbaserad undervisning och användandet av informations- och kommunikationsteknologi samt de resultat som vi kunnat utvärdera att projektet tillfört. Förändring av högskoleutbildning Nätbaserad undervisning och IKT, informations- och kommunikationsteknik, var först något unikt och det svenska Nätuniversitetet och Finlands virtuella universitet (Tuhkanen, 2010) grundades i början av 2000-talet. Bolognaprocessen och den snabba tekniska utvecklingen gjorde att nätbaserad undervisning idag ingår i nästan all högskoleutbildning. I början på 2000-talet var det vanligt att skilja på nätbaserad undervisning och campusundervisning. Idag är nätbaserad undervisning en naturlig del i all högskoleundervisning. Det senaste EU-projektet (NKW- Nordic Knowledge on the Web) som pågått under åren har sitt ursprung i det samarbete som utvecklades mellan högskoleenheterna i Kvarken mellan åren UniNet UniNet II Kvarken Community 2007 NKW United Network of Educational Technology, Det första projektet, United Network of Educational Technology (UniNet), var ett delprojekt inom UniZon-Kvarken. Projektet pågick under tre verksamhetsår mellan år 2001 och Verksamheten bestod till största delen av att utveckla och genomföra utbildningar i informations- och kommunikationsteknik (IKT) och lärande för universitetslärarna i Vasa och Umeå. Ett utbildningspaket för universitetslärare i tre delar, Learning In Networks (LIN), utvecklades i samverkan mellan Lärocenter vid Tritonia i Vasa, en dåvarande gemensam enhet för Åbo Akademi, Svenska handelshögskolan i Vasa samt Vasa universitet och med Centrum för utbildningsteknik (CUT) vid Umeå universitet och IT-pedagogiskt centrum IPC vid Sveriges Lantbruksuniversitets enhet i Umeå. Under den senare delen av projektperioden deltog även Umeå universitets Pedagogiska institution, Institutionen för Media och Lärande (IML) och Universitetsbiblioteket samt vetenskapsbiblioteket Tritonia i Vasa. UniNets övergripande syfte var att skapa ett gemensamt nätverk för stöd, utveckling och 2

4 genomförande av kurser och kursmoment. UniNet hade för avsikt att addera mervärden genom att bedriva fortbildning, dela med sig av erfarenheter samt stödja forskning och utveckling inom området kunskapstillväxt med teknikstöd. Ett delmål i projektet var att utveckla kompetensresurser i Umeå och Vasa för att stöda utveckling och ibruktagandet av IT och lärande. Ett annat delmål var att bedriva ett effektivt tekniskt kommunikationsnätverk för användning av videomöten. Det tredje delmålet var att utveckla en kontinuerlig fortbildningshelhet i IT-pedagogik som årligen kunde genomföras i samverkan mellan universiteten i Vasa och Umeå. De resultat som konstateras i projektets slutrapport från år 2004 är att man inom projektet byggt upp ett fungerade nätverk inom området IT och lärande och skapat en fungerande infrastruktur med teknik för kommunikation och samarbete. En utveckling av gemensamma utbildningsresurser och kurser har också skett. Dessutom har IKT-användningen utvecklats för gränsöverskridande samarbete, genom spridning av idéer, kunskaper samt testning av nya tekniska lösningar. UniNet I-projektet som pågick under åren gav värdefulla erfarenheter av vad som fungerade bra eller mindre bra vid distansarbete mellan länder. Via utvärderingar och analyser valde projektledningen att leda projektet på ett förändrat sätt inför perioden Ett viktigt konstaterande var att de medarbetare och institutioner som deltog hade möjlighet att avsätta tid på att förverkliga projektet. I fortsättningen skulle projektet även följa en klarare verksamhetsplan med målbeskrivningar, tidtabeller, ansvarspersoner, rapporteringar och utvärderingar. United Network of Educational Technology II, Uninet II-projektet var i första hand tänkt som en fortsättning av UniNet I och grundade sig på samverkan och gemensamt resursutnyttjande. Verksamheten byggde på ett fördjupat samarbete inom specialområden och främjande av en ökad kvarkengemensam konkurrenskraft för de högskole- och universitetsenheter som deltog i projektet. Utvecklingen inom IKT och lärande förändras ständigt vad beträffar teknisk utveckling, arbetsmetoder och pedagogik. UniNet II-projektets syfte var att addera mervärden genom att utveckla och utvärdera arbetsmetoder, ordna fortbildning och sprida erfarenheter. Projektet skulle även knyta an till de nationella nät- och virtualuniversitetsprojekt som var aktuella inom respektive land. UniNet II-projektet bestod av fem delområden. Det första delområdet handlade om att utveckla användning av videokonferensteknik, pedagogiska arbetssätt för undervisning och möten vid användning av videokonferenssystem, verktyg för Computer Supported Collaborative Work och streamingteknik. Det andra delområdet fokuserade på fortbildning av universitetslärare inom IKT och lärande. Det tredje området handlade om att utveckla begreppet informationskompetens. Målet var att utveckla ett gemensamt kursinnehåll i informationskompetens mellan universitetsbiblioteken. Det fjärde området handlade om att utveckla användning av mobila lösningar och att stödja implementering och utvärdering av SMS- och MMS- tjänster. Vidare var avsikten med delområdet att utforma en strategi och handlingsplan för implementering av handdatorer som verktyg för augmented reality. Det 3

5 femte området hade som uppdrag att stödja andra UniZon-projekt genom en s.k. användarservice för att underlätta gränsöverskridande projektarbete och minimera eventuella problem med koppling till IKT. Under den andra projektperioden infördes kontinuerliga nätbaserade e-möten. En Marratech-server för kommunikation togs i bruk för daglig kommunikation och användes för e-möten och distansöverbryggande arbete. Kontinuerligt gränsöverskridande samarbete infördes bl. a. i form av gemensamma utbildningar och föreläsningar, utveckling av gemensamt material och gemensam användning av olika tekniklösningar. En gemensam streamserver togs i bruk för olika undervisningssituationer. UniNet II-projektet redovisade sina erfarenheter i form av olika utbildningstillfällen, seminarier och konferenser. UniNet- samarbetet redovisades även i flera nationella och internationella sammanhang. Under den senare delen av projektperioden togs en ny programvara för e-möten i bruk, Adobe Connect Professional som vid den här tidpunkten gick under namnet Breeze. Det unika med tekniken den här gången var att den var mycket användarvänlig och att den anskaffades i Vasa som en gemensam programvara och server mellan universiteten. Under projektperioden färdigställdes en UniNet-publikation i form av en artikelserie med namnet Fyra studier om fortbildning av universitetslärare i Kvarkenområdet (Frånberg, 2006). En ny planeringsprocess för Botnia-Atlanticaprogrammet påbörjades för perioden En viktig förändring i det förnyade UniNet-projektet var att projektledningen fördelades mellan Vasa och Umeå vilket visade sig fungera bättre än under den tidigare UniNet-perioden. En annan lyckad lösning var användningen av videokonferens men framförallt av e-möten för att leda projektet mer effektivt mellan länderna. En tredje förändring var en mer omfattande verksamhet rent innehållsmässigt där ansvarsfördelningen kunde tydliggöras mellan involverade samarbetspartners. Utvecklingen inom IKT och lärande förändrades både vad gäller teknisk utveckling, arbetsmetoder och pedagogik. UniNet II kom att addera mervärden genom att utveckla och utvärdera gemensamma arbetsmetoder, genomföra fortbildningar och sprida erfarenheter inom området IT och lärande. Kvarken Community, 2007 Det tredje projektets syfte var att göra en förstudie och etablering av ett gemensamt fundament till en virtuell Kvarken Community. Projektet pågick under ett år. I projektet gjordes en förstudie för att utreda hur en community-funktion kunde fungera mellan högskolorna, dess placering och upprätthållande. Nyttan för respektive länder skulle vara en gemensam fungerande kommunikationsplattform som skulle vara mer avancerad än en vanlig webbportal. Denna infrastruktursatsning skulle möjliggöra daglig kommunikation, interaktivitet och skapande av en kvarken-subkultur på ett virtuellt sätt. Projektets målsättning var att, utifrån erfarenheter från det pågående UniNet-projektet, utveckla en ny typ av teknisk infrastruktur som skulle ge bättre möjligheter till daglig kommunikation mellan länderna, en s.k. Kvarken Community. Infrastrukturen skulle i 4

6 första hand användas mellan olika högskoleenheter och organisationer i Kvarkenregionen men även av samarbetspartners i kommuner och näringsliv. Ett viktigt resultat av projektet var att skapa en infrastruktur för snabb och enkel kommunikation i Kvarkenområdet. Det här möjliggjorde en daglig gränsöverskridande kontakt mellan de olika aktörerna i projektet. Medarbetarna i projektet hade skapat ett nätverk, Kvarken Community, mellan universitet och högskolorna i Kvarkenområdet. Dessa virtuella kontakter över Kvarken som informations- och kommunikationstekniken möjliggjorde upplevdes som allt viktigare. Enligt en utredning av Sari Tarvonen i oktober 2007 Utredning om organiseringen av högskolesamarbetet över Kvarken, menar många att projektet Kvarken Community har varit en viktig kommunikationskanal för dagliga kontakter över Kvarken. Avståndet mellan deltagarna i projektet gav naturliga möjligheter att experimentera med nya kommunikationsformer, speciellt i mötes-, undervisnings- och konferenssammanhang. Projektet kunde visa på vad som gjordes rent konkret inom IKT-området och även direkt överföra möjligheter att använda ny teknik och nya arbetsmetoder för lärare och forskare i Kvarkenområdet. Eftersom Kvarken Community-konceptet utgått ifrån en pedagogisk användning av tekniken kunde den bidra till en generell utveckling av olika undervisningsmetoder. Den bidrog även till en platsoberoende verksamhet mellan olika enheter, se video 1 (Romar, 2010). Projektet kom även att testa olika tekniker för att producera videon, interagera mellan universitet och företag samt utvärdera försöken vilket resulterade i nya erfarenheter om hur ett gränsöverskridande arbete skulle kunna genomföras i framtiden. De kunskaper och erfaren-heter som projektet har bidragit med kan därmed i hög grad användas i samband med utvecklandet av nya projekt. Kvarken Community har visat att det är möjligt att upprätthålla och fördjupa kommunikationen mellan organisationer och länder. Projektet har även visat att de medarbetare som aktivt arbetat med projektet lyckats utveckla nätverket till en hållbar och långsiktig verksamhet. Projektet har med andra ord haft avgörande betydelse för högskolesamarbetets kontinuitet inom området IKT och lärande. Detta utmynnade bl.a. i att projektet under 2007 testade programvaran Adobe Connect och ett s.k. Öppet rum mellan länderna (Slutrapport, 2008). Personal från de finländska och svenska universiteten kunde då logga in och testa hur verktyget fungerade. Det resulterade i att en del forskare mellan länderna kom att kontakta varandra och åka över för att utveckla nya projekt. I Tarvonens utredning om samarbetet i Kvarken kartlades universitetens och yrkeshögskolornas behov och förväntningar på Kvarkensamarbetet. Utredningen visade bland annat att högskolesamarbetet över Kvarken är en viktig och värdefull verksamhet som kan öka statusen hos universiteten och yrkeshögskolorna i Umeå och Vasa och ge högskolorna mer synlighet nationellt samt i Norden men även på internationell nivå. 5

7 Nordic Knowledge on the Web, Det fjärde projektet, Nordic Knowledge on the Web (NKW), var ett samarbetsprojekt mellan högskolorna i Vasa, Umeå och Bodö. Ett av målen var att utveckla ett gemensamt webbaserat center innehållande föreläsningar, animationer och praktiska tillämpningar samt därtill hörande pedagogiskt kringmaterial. En annan målsättning var att skapa en kanal för forskare, utbildare och pragmatiker att sprida sin kunskap och marknadsföra sig lokalt, nationellt och internationellt. Projektet inleddes med att klarlägga de juridiska och ekonomiska förutsättningarna för användning av digitala utbildningsmaterial. Därefter utarbetades en marknadsplan för projektet som granskades av en utomstående aktör (Jensen, 2010). De ansåg att projektet bör koncentrera verksamheten på att utveckla själva NKW-tjänsten och i ett senare skede möjligen kommersialisera. Bild 1. Möten Bild 2. Exempel från NKW s verksamhet Redan under planeringsskedet av det nya NKW-projektet gjordes en mindre undersökning över tillgången till expertföreläsningar på nätet. Resultatet visade på en ganska oorganiserad mångfald av faktaföreläsningar som fanns tillgängliga via exempelvis YouTube, utbildningsorganisationer och företag på nätet. Inom projektet ställdes därför frågan om tillgången på faktaföreläsningar producerade vid de egna universiteten och högskolorna. Vid en närmare undersökning visade det sig att 6

8 tillgången på sådana om de senaste forskningsrönen var obetydlig. En av de frågor som ställdes inom projektet var hur man kunde synliggöra ny forskning på en nordisk arena via videoföreläsningar som kunde produceras vid de egna högskolorna och universiteten. Många ställde sig tveksamma till att experter och forskare skulle ställa upp och föreläsa inför en kamera. Det visade sig däremot att många framstående forskare vid högskoleenheterna var först med att producera och utveckla videoföreläsningar. De var redan medvetna om den internationella marknaden och dess utveckling. Inom projektet gjordes därför ett försök att presentera ny forskning enligt en teknisk-pedagogisk manual. För att fokusera på några ämnesområden arbetade man i huvudsak med material inom ämnena förnybar energi, idrott och ledarskap, där det fanns gemensamma intressen mellan de ingående högskolorna och regionerna. Videoföreläsningar och filmade konferenspresentationer med tillhörande kringmaterial i dessa ämnen publicerades på projektets websida och kunde användas inom projektet likväl som av partnerprojekt och externa aktörer. Resultatet från en nypublicerad doktorsavhandling vid Umeå universitetet presenterades som en videoföreläsning av forskaren själv, se video 2 (Eliasson, 2010). Föreläsningen som finns tillgänglig på NKW-projektets hemsida rönte stort intresse i både Norge och Finland. Under arbetet med den teknisk-pedagogiska manualen, där lärosätena i Bodö, Umeå och Vasa har arbetat tillsammans över nätet, har NKW-projektet visat på stora fördelar med detta nätbaserade arbetssätt. Som en del i den teknisk-pedagogiska manualen kom NKWprojektet även att testa möjligheter att tillämpa arbetssättet i lärosätenas ordinarie utbildningsverksamhet. Det digitala material och det arbetssätt, se video 3 (Snickars, 2010) som togs fram i projektet har fungerat som goda exempel och förebilder inom de deltagande lärosätena och stimulerat fler lärare och forskare att själva producera videofilmer mm. Det har också visat på behoven för universiteten och högskolorna att kvalitetssäkra, standardisera och organisera digitala lärobjekt. Utbildningssamarbete Ett pilotprojekt skapades även under NKW-projektet där två kurser, Lärande med stöd av IKT vid UPC vid Umeå Universitet och Learning in Networks, vid Tritonia gick ut på att hitta lämpliga former för ett samarbete i syfte att utveckla kvalitén i kurserna. Tanken var att skapa "mervärde istället för merarbete" där samarbetet skulle tillföra ytterligare spetskunskap i de kurser som gavs utan att skapa merarbete för lärare eller kursdeltagare. Modellen bestod av två delar, en lärarfokuserad del och en deltagarfokuserad del. Lärarfokuserad del I den lärarfokuserade delen har möjligheterna med IKT varit i centrum. Kurserna planerades först vid respektive lärosäte med egna kursplaner och målbeskrivningar. Dessa målbeskrivningar fanns tillgängliga på nätet så man kunde ta del av varandras innehåll. Sedan hölls gemensamma nätbaserade kursplaneringsmöten som e-möten där man jämförde kursernas innehåll och lyfte fram gemensamma beröringspunkter. För att ytterligare utveckla kurserna gjordes försök att utnyttja varandras olika kompetenser bl.a. genom att lärare höll nätbaserade seminarier på varandras kurser. Det kunde gå till så att lärarna i Vasa höll presentationer för deltagarna i Umeå och vice versa. Dessa 7

9 presentationer hölls som e-möten i vanlig lektionsal och deltagarna hade även möjlighet att direkt ställa frågor till föreläsarna. Mervärdet blev att nya aspekter och kompetenser tillfördes kurserna medan merarbetet begränsades. Lärarna som höll i seminarierna bytte på det sättet föreläsningar med varandra. Bild 3. ipad-nätseminarium mellan Umeå och Vasa ht 2011 Deltagarfokuserad del På samma sätt har möjligheterna med IKT varit i fokus för kursdeltagarnas arbete. I respektive kurs hade deltagarna snarlika uppgifter som skulle lösas. I stället för att redovisa uppgifterna enbart i den egna kursen skapades en gemensam plattform på nätet där deltagarna kunde redovisa uppgifterna för varandra. I den gemensamma plattform som skapades fanns även möjligheter för deltagarna att ställa frågor till lärarna i Umeå och Vasa men också att diskutera med varandra. Mervärdet blev även här, att ytterligare aspekter tillfördes kursen men också att deltagarna blev aktiverade när man visste att man även redovisade för en annan kursgrupp i ett annat land. Deltagarna löste uppgifterna i kursen som vanligt men fick ta del av både den egna gruppens synpunkter och även från gruppen på andra sidan Kvarken. Nätseminarier - Kunskapsutbyte via nätet Under arbetet med den tekniskt-pedagogiska manualen, där lärosätena i Bodö, Umeå och Vasa har arbetat tillsammans över nätet på många olika sätt, har NKW-projektet visat på stora fördelar. Som en del i den teknisk-pedagogiska manualen har NKW tittat på möjligheter att tillämpa och implementera delar av det som utvecklats inom projektet inom lärosätenas ordinarie verksamhet. Under hela projekttiden har arbetet skett tillsammans via olika typer av nätbaserad direktkommunikation, s.k. synkron kommunikation. Detta har inneburit stora fördelar då man på ett enkelt sett kunnat arbeta tillsammans och dela erfarenheterna. Regelbundna kontakter har skett varje vecka under hela projektettiden där projektdeltagare i Bodö, Umeå och Vasa informerats och kommunicerats via nätet, främst som e-möten. Kursverksamhet mellan länderna 8

10 Högskolan i Bodö, från 2011 Universitetet i Nordland, från Norge som deltog i NKWprojektet tillförde nya forskningsområden som intresserade partnerna på den finska och svenska sidan. Under projektledningens första möte gjordes en orientering i de ämnesområden där det fanns mest intresse av att utveckla ett samarbete mellan länderna. Det visade det sig att det var ny forskning och nya utbildningsområden inom idrottsledarskap och -coaching som var den gemensamma nämnaren. Det utmynnade i att en pilotgrupp av idrottslärarstuderande vid Åbo Akademi i Finland deltog i Högskolan i Bodös specialkurs i fotbollsanalys, se video 4 (Jakobsen, 2009). Kursen genomfördes som en nätbaserad kurshelhet, innehållande ett närstudietillfälle i Vasa och sedan på distans från Norge till Finland. Det resulterade även i att man idag erbjuder Umeå universitets nätbaserade kurser i idrottsledarskap- och coaching inom öppna universitetet vid Åbo Akademi i Vasa. Bild 4. Klipp från NKW-webbsidan , 49 besökare online. Nätseminarier Under projektets gång genomfördes även några mindre och större seminarier via nätet. Grundtanken var att sprida resultat från projektet på ett enkelt och smidigt sätt, både för presentatörer och deltagare, se video 5 (Paulsen, 2011). Upplägget utgick från tidigare erhållna erfarenheter från projektet där enkelhet och tillgänglighet varit förhärskande. En serie seminarier genomfördes som videokonferenser, bl.a. en kick-off, samt om förnybar energi, om marknaden för digitala lärobjekt, och om rollen för IKT i utomhusundervisning. Till dessa inbjöds externa föreläsare att presentera sina erfarenheter. Tanken var att dels 9

11 utveckla idéerna inom projektet, dels sprida dem till andra inom respektive lärosäte och till andra organisationer. En del seminarier genomfördes som e-möten och i inbjudan fanns en länk till det "rum" på nätet där seminarierna genomfördes. Deltagarna har då kunna logga in via sina egna datorer och tagit del av innehållet och även kunnat kommunicera med seminarieledarna och övriga deltagare. Inom NKW-projektet testade Tritonias EduLab och UPC vid Umeå universitet även att ordna temaseminarier i form av workshopar om bl.a. ipad och läsplattor. Nätseminarierna ordnades som e-möten mellan Vasa och Umeå. Under seminarierna utbytte deltagarna erfarenheter med varandra om användning av ipad och läsplattor. Under det första seminariet diskuterade deltagarna utifrån sina egna erfarenheter vilka fördelar respektive nackdelar det fanns med en läsplatta i jämförelse med en dator och vad en läsplatta kunde tillföra i undervisningen. För många var ibruktagandet av läsplattan en nyhet och deltagarna delade med sig av de erfarenheter av bl.a. applikationer som de hunnit testa. Vid UPC-enheten har personalen tilldelats läsplattor och testat hur dessa kan användas inom organisationen. En grundtanke med att använda läsplattor i undervisningen är att deltagarna ska vara aktiva. De kan söka information, direkt ta ställning till påståenden, dokumentera, fotografera och lagra information. Fördelarna med t ex en läsplatta är att den är liten och lätt och har lång batteritid. Under workshoparna kom man fram till att läsplattorna påverkar undervisningen och att studerande spontant delar med sig av upplevelser mellan varandra. Vid Tritonia hade man inom ett annat projekt testat hur Kindleläsplattor kunde användas i akademiskt arbete både för studerande och för lärare. Läsplattorna hade testats i flera kurser och studerande hade fått tillgång till läsplattorna med färdigt nerladdad kurslitteratur. Erfarenheterna har utvärderats och dokumenterats i en artikel av Ahlroos & Hahto. Resultat var att ca 60 % av användarna ställde sig positiva eller mycket positiva till användning av läsplattor. Förhandsuppfattningen (en gammalmodig apparat utan färg) var mer negativ än erfarenheten av användningen. Projektet med läsplattorna gav lärarna inspiration att hitta nya former för att utveckla undervisningen (Ahlroos & Hahto, 2011). Avslutande och sammanfattande reflektioner Kvarkenprojektens övergripande syfte var att stärka samarbetet mellan högskolorna i regionen och skapa ett gemensamt nätverk till stöd för att utveckla och genomföra kurser och kursmoment i virtuella lärmiljöer. Det utvecklingsarbete som pågått under åren har följt de riktlinjer som angivits i EU-dokument vad gäller kvalitet, mobilitet och nya möjligheter för högskolesamarbete. Tanken har varit att addera mervärden genom att bedriva fortbildning och erfarenhetsspridning samt stödja forskning och utveckling inom området kunskapstillväxt med teknikstöd. Sammanfattningsvis kan vi räkna upp ett antal bestående resultat som utvecklats under de år som kvarkenprojekten har genomförts. Kurshelheten Learning In Networks i Vasa och motsvarande kurs i Umeå har under åren utvecklats i flera utbildningsplattformar t.ex FirstClass, BlackBoard, PingPong,WebCT, Ning och Moodle. I 10

12 Vasa har man integrerat LIN-kurserna i EduLabs basutbud vad gäller kurser inom IKT och lärande. Kurserna har genomförts på flera språk engelska, finska och svenska. Inom alla projekt har det ordnats utbildningstillfällen, seminarier, konferenser, pressmeddelanden, samt producerats videos och annan undervisningsmedia. I alla projekt dvs. UniNet, UniNet II, Kvarken Community och Nordic Knowledge on the Web som beskrivits i artikeln har ny teknik för kommunikation och interaktion tagits i bruk, testats och en pedagogisk teknisk manual har utarbetats. Pedagogiska och didaktiska arbetssätt för att använda olika typer videokonferenser t.ex. videos om att använda videokonferens, videomöten och videomaterial inom det senaste NKW-projektet har utvecklats. Projekten har även bidragit till att skapa kontakter mellan forskare på båda sidor om kvarken. Kulturella skillnader Det finns kulturella skillnader mellan finländare och svenskar som förmodligen påverkat hur arbetet i de olika projekten framskridit. De organisationer och enheter som medverkat i kvarkensamarbetet har varierat under åren. De kulturella skillnader och likheter mellan svenskt och finländskt som projektmedarbetarna kunnat konstatera är ungefär de samma som Kangasharju (Kangas & Kangasharju, 2007) lyfter i fram i sin forskning om interaktion och inflytande mellan finländare och svenskar vid mötesbordet. Redan på organisatorisk nivå har det funnits skillnader. Tritonia som organisation representerar samtidigt flera olika högskolor med färdiga gemensamma styrorgan. Umeå universitet är en betydligt större organisation och det har varit svårare för enskilda projektmedarbetare att nå beslutsfattare och sprida kunskap om projektet. Vid Umeå universitetet har projekten legat på enhets- och institutionsnivå. Vid Sveriges lantbruksuniversitet har projekten drivits av varierande enheter men de senaste projekten av fakulteten för skogsvetenskap. Att leda kvarkenprojekt har visat sig vara en utmaning. Under åren har projekten letts dels från Finland dels från Sverige och även på halvtid med två projektledare som delat på ledarskapet mellan länderna. På den finska sidan har man ansett att svenskarna ödslar tid på diskussioner och att förankra besluten innan man kan gå vidare. Enligt svenskarna blir beslutsfattande mera effektivt om man förankrar besluten innan handling medan finländarna anser att det är mera effektivt att ta snabba beslut. På den finska sidan tar man snabba beslut och ändrar plötsligt riktning då man märker att det inte fungerar som man tänkt sig men med risk att alla inte vet vartåt man är på väg. Med tiden kan man nog säga att dessa skillnader upplevts allt mindre i projekten och att en mer enhetlig projektkultur utvecklats. Detta konstaterande stämmer väl överens även med Kangasharjus forskning (Kangas & Kangasharju, 2007) om att vid framgångsrikt samarbete så minskar motsatsförhållandet mellan vi och ni. Finländarna verkar uppskatta sammanträden som avslutas snabbt medan svenskarna värdesätter interaktivt beslutfattande. Finländarna har lärt sig av svenskarna och svenskarna av finländarna och uppskattar olikheterna istället för att framhäva dem. 11

13 I projekten har det under åren förts en humoristisk kulturell jämförelse inte bara mellan medmänskliga kulturella möten utan även mellan teknikaliteter i form av t ex mobiltelefoner som delvis även präglat innehållet i projekten. Speciellt i UniNet-II projektet år 2005 kom detta att utmynna i en gemensam konferens med 130 deltagare under namnet Crossborder Networking and Learning. Den ena huvudtalaren kom från Ericsson i Sverige (Gunnar Wranne) som pratade under rubriken E-collaboration on your mobile phone? Evolution of mobile networks and services. Den andra huvudtalaren kom från Nokia (Riitta Vänskä) och föreläste under rubriken E-collaboration/learning/work process. Under det senaste NKWprojektet har kulturskillnaderna många gånger analyserats utifrån idrottsliga prestationer mellan länderna. Bild 5. NKW-slutkonferensprogram, 2011 Utmaningar Ny statistik vid Umeå Universitet visar att allt fler studenter studerar nätbaserat. Ny teknik och lärares syn på förändring gör att organisationen borde stöda förändringsarbetet och lärarna borde ges nya pedagogiska förutsättningar med den nya tekniken. Dagens ungdomar har andra förutsättningar men hur står högskollärarna rustade? En huvudsaklig utmaning för projekten har varit att identifiera behoven av utveckling inom IKT i utbildningen på några års sikt. Den tekniska utvecklingen har varit snabb och svår att förutse. Nya möjligheter och tillämpningar som inte kunnat förutses har därför kommit fram under pågående projektperioder varför ett stort behov av flexibilitet behövts. Där ingår t.ex. utvecklingen av smarttelefoner och läsplattor. Även utvecklingen av studenternas användarkompetens och förväntningar har varit dynamisk. Däremot har ofta kompetens och 12

14 organisation inom högskolorna varit en tillbakahållande faktor och det har därmed varit ett stort behov för projekten att förankra, marknadsföra, informera och utbilda internt. Att designa virtuella lärandemiljöer, testa och vidareutveckla användningen av IKT i universitetsundervisning har under alla år varit en viktig utgångspunkt i det gränsregionala samarbetet. Inom NKW-projektet har dessutom diskussioner förts om hur nya forskningsrön vid våra regionala universitets ska nå ut till företag och organisationer. Där har digitala lärobjekt, inte minst videomaterial, setts som en viktig resurs för spridning. Via organisationer för samverkan kan dessa fritt marknadsföras till företag och organisationer. Formerna för denna spridning behöver fortfarande utvecklas och förfinas. I ett nästa skede kan materialen bli en grund för externa utbildningsinsatser och på detta viss även ge en ekonomisk kompensation till universiteten. Fördelarna med att lägga in forskning via filmer är många. E-lärandematerialet ska vara tillgängligt via läsplattor. Hur kommer det här att påverka utvecklingen? I framtiden kommer det att finnas ännu bättre teknik i form av mera utvecklade läsplattor och mobila lösningar. Hur ser lärandemiljöerna ut i framtiden? Man kan redan nu förutspå en bättre koppling mot s.k. molntjänster. Genom att designa IKT-lärandemiljöer, informella och formella lärandemiljöer, virtuella världar, videoföreläsningar och sociala medier kan man inom den högre utbildningen söka mervärde istället för merarbete. Vi bör för framtiden sträva efter att i ännu större omfattning skapa vetenskapligt baserad, digitaliserad undervisning som kan förmedlas nätbaserat. Vi har under hela projektperioden, från 2001 till 2012, sett att tekniken hela tiden förändras och utvecklas. I Europa pågår nu en process för att kvalitetssäkra den högre utbildningen genom pedagogisk meritering. I Finland och Sverige betonas under de kommande åren utvecklande av europeiska rekommendationer för att garantera den högre utbildningens kvalitet. En viktig del blir då även att utveckla och kvalitetssäkra lärarnas IKT-pedagogiska kompetens då högre utbildning idag, i allt högre utsträckning, bedrivs med olika former av IKT-stöd. Bild 6. Mediatuben.se - Kringeffekter av NKW projektet eller s.k. ringa på vattnet,

15 Källor Ahlroos Peter & Hahto Jonna The e-reader an educational or an entertaining tool? E- readers in an academic setting.vasa. Vasa vetenskapsbibliotek. (Tritoniana; 11) Available also in LIBER quarterly, Vol 21, No 2 (2012): Biggs John and Tang Catharine Teaching for Quality Learning at University. Open University Press. Glasgow: Bell and Bain Ltd. Frånberg Gun-Marie (red) Fyra studier om fortbildning av universitetslärare i Kvarkenområdet. Fakulteten för lärarutbildning. Umeå universitet. Gustavsson Bernt Utbildningens förändrade villkor nya perspektiv på kunskap, bildning och demokrati. Liber. Stockholm. Hyyryläinen Esa Utvärdering av universitetens gemensamma lärocenter i Vasa Universitetsenheternas samarbete kring utvecklande av undervisning och stöd för användning av informations- och kommunikationsteknik.vaasa: Vaasan tiedekirjasto. (Tritoniana; 5). Kangas Olli (red) & Kangasharju Helena (red) Ordens makt och maktens ord. Svenskt i Finland Finskt i Sverige. Svenska litteratursällskapet. Atlantis. Nevgi Anne, m.fl Med hög kvalitet på nätet. En handbok i nätbaserad undervisning för universitetslärare. Helsingfors universitetsförvaltnings publikationer. Rapporter och utredningar 72. Tarvonen Sari Utredning om organiseringen av högskolesamarbetet över Kvarken. Kvarkenrådet. Tuhkanen Totti (toim) Näkökulmia. SVY-portaalissa julkaistut asiantuntijapuheenvuorot vuosina Suomen virtuaaliyliopiston julkaisuja 5/10. Projektansökningar och rapporter UniZon/UniNet projektansökan 2001 och slutrapport 2003 UniNet II ansökan 2004 och slutrapport 2007 Kvarken Community, projektansökan 2006 och slutrapport 2008 Rapport om mobila tjänster 2005 NKW- projektansökan 2009 och mellanrapport

16 Undervisnings- och kulturministeriet i Finland. Kvalitet, mobilitet och nya möjligheter - Bolognaprocessen fördjupar det europeiska högskolesamarbetet. Pressmeddelande Jensen Johan Kommentarer på NKW och marknadsplanen. Södra tornet kommunikation. NKW-projektets websida: Videon Video 1: Romar Tii-Maria Kunskap på nätet ur ett användarperspektiv Video 2: Eliasson Inger I skilda idrottsvärldar Video 3: Snickars Peter & Snickars Magdalena Undervisa via video -genom-video&catid=61:tek-ped-man&itemid=114 Video 4: Jakobsen Arne Tore Kamp- og spilleranalyse tid=37:ledarskap&itemid=82 Video 5: Paulsen Morten Flate Transparency and Quality in Online Education 15