Det kommunala aktivitetsansvaret

Transkript

1 Det kommunala aktivitetsansvaret KARTLÄGGNING OCH BEH OVSINVENTERING SKARABORGS KOMMUNALF ÖRBUND DECEMBER JANUARI 2016 SKARAB ORGS KO M MUNAL FÖRBUN D 1

2 Det kommunala aktivitetsansvaret nuläge, hinder och utmaningar samt goda exempel och framgångsfaktorer Den 1 januari 2015 trädde ändringar i skollagen i kraft och Informationsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar blev det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Denna rapport initierades dels av ett behov av att se över hur arbetet med KAA bedrivs i kommunerna inom Skaraborgs kommunalförbund samt som ett underlag för att ta reda på vilka lösningar som efterfrågas för att möta dessa. Kommunerna inom Skaraborg har svarat på två stycken frågeunderlag samt att fyra stycken intervjuer genomförts. Ett flertal likheter mellan kommunerna har framkommit, främst efterfrågan på ökad grad av samverkan, främst inom kommunen. Sedan att det ska utformas mer riktad verksamhet mot målgruppen, framförallt de med en neuropsykiatrisk diagnos samt att utveckla arbetat med motivationsgrupper. I kontakten med ungdom finns svårigheter att nå ungdomen, bland annat på grund av sekretess. Det är också av godo om ansvarig för KAA är med i arbetet med ungdomen redan vid utskrivning från studier samt att det finns möjlighet att bygga en relation till ungdomen. Datasystemet IST används för administration, vilket har stött på vissa svårigheter men att det finns förhoppning om att det ska anpassas och bli mer ändamålsenligt. Slutligen lyfts vikten av att arbeta främjande. Anna Kjellberg, Ekovera ek. förening anna@ekovera.se Tel

3 Innehåll Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 6 Metod... 6 Resultat... 8 Falköping Nuläge Utmaningar och hinder Goda exempel, lösningar Grästorp Gullspång Nuläge Utmaningar och hinder Goda exempel och lösningar Götene Nuläge Utmaningar och hinder Goda exempel och lösningar Hjo Karlsborg Lidköping Nuläge Utmaningar och hinder Goda exempel och lösningar Nuläge Utmaningar och hinder Goda exempel och lösningar Skara Skövde Nuläge Utmaningar och hinder Goda exempel och lösningar

4 Töreboda Vara Nuläge samt utmaningar och hinder Goda exempel och lösningar Diskussion Samverkan Internt i kommunen Extern samverkan Riktad verksamhet mot målgruppen Funktionsnedsättning, framförallt npf-diagnos Motivationsgrupper Kontakt med ungdom och mellan ungdom och myndighet Sekretess Ansvarig för KAA som främjande och stöd Statistik och datasystem Budget och ekonomisk ersättning Främjande arbete Slutsats Bilaga Frågeunderlag Bilaga Frågeunderlag

5 Inledning Ungdomar som väljer att avbryta sina studier och riskerar att hamna i ett utanförskap är ett allvarligt samhällsproblem. Därmed finns ett behov av att kartlägga hur arbetet med målgruppen sker. Skaraborgs kommunalförbund har ett upparbetat samarbete mellan kommuner angående det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och ett nätverk för regelbundna möten. Men det fanns att behov att ytterligare kartlägga hur arbetet sker, vilket är anledning till denna rapport. Främst att titta på vad som är hinder och utmaningar och på så sätt möta dessa med goda exempel och förslag på lösningar. Rapporten tar fasta på framgångsfaktorer och ambitionen att utbyta erfarenheter kommuner emellan för att lära sig av varandra, vilket också ligger inom nätverkets intentioner och ambition. Anledningen till att en ungdom väljer att göra ett studieavbrott är alltid individuellt och har föregåtts av ett långt förebyggande arbete inom skolan. Det är en mångfald av aktiviteter som dessa ungdomar har som sysselsättning istället för studier. Alltifrån avsaknad av sysselsättning, så kallade hemmasittare, till att vara i praktik/arbete eller att fortsatt studera men med individuell plan på Introduktionsprogram (IM), via vuxenutbildning eller folkhögskola. Då målgruppen har ett stort behov av individuellt anpassade åtgärder möter den ungdomen många av kommunens instanser, så som skola, arbetslivsförvaltning, socialtjänst, vård, barnoch ungdomspsykiatrin, vuxenutbildning m.fl. och i många fall är flera av dessa inkopplade för att hjälpa ungdomen, likaså kan även Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen vara involverad. I denna rapport ligger fokus på hur kommunerna valt att organisera och vem som har ansvar för KAA, vilket det finns både skillnader och gemensamma nämnare för mellan Skaraborgskommunerna. Rapporten har haft som utgångspunkt att kartlägga nuläget hösten 2015, efterfråga vilka hinder och svårigheter som finns samt hur dessa svårigheter kan mötas med förslag på lösningar och önskemål om kommande projekt och arbetssätt. Rapporten initierades dels av ett behov av att se över hur arbetet med KAA bedrivs i kommunerna samt som ett underlag för att ta reda på vilka lösningar som efterfrågas för att möta dessa, bland annat genom att söka medel från Europeiska Socialfonden (ESF). Bakgrund Den 1 januari 2015 trädde ändringar i skollagen i kraft. Informationsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar blev det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Syftet är att förtydliga ansvaret för de som: Inte påbörjar gymnasiet. Gör studieavbrott från gymnasiet. Inte har fullständiga betyg och därmed inte går på nationellt program utan introduktionsprogram. Tar studiebevis, istället för examensbevis. Sammanfattningsvis omfattar KAA de ungdomar mellan år som inte läser på ett nationellt program samt de som inte klarar fullständiga betyg vid examen. Ändringarna innebär utökade skyldigheter för gymnasieskolor och kommuner, med ett tydligare fokus på ett aktivt ansvar att hjälpa ungdomarna inom målgruppen att hitta lämpliga 5

6 individuella åtgärder, i form av utbildning eller aktivitet. I första hand ska de motiveras till utbildning. I den nya lagen skärptes hemkommunens ansvar att löpande under året hålla sig informerad om hur samtliga ungdomar som inte fyllt 20 år är sysselsatta. Det innebär också ett utökat ansvar för huvudmannen för en gymnasieskola att snarast meddela hemkommunen när en elev som inte fyllt 20 år slutar vid en gymnasieskola eller när eleven utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Ändringarna innebär också ett utökat ansvar att föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret och att dokumentera de åtgärder som satts in. Under perioden april 2013 april 2015 genomförde Skaraborgs kommunalförbund projektet Fullföljda studier. Främst fokuserade projektet på främjande arbete. Resultatet finns presenterat i två rapporter, en kartläggningsrapport samt en slutrapport. I Fullföljda studier var också ett av syftena att stödja och stimulera utvecklingen av kommunernas arbete med aktivitetsansvaret. Som en del av detta startades i januari 2014 Skaraborgs nätverk för det kommunala aktivitetsansvaret (SKAA). Syftet med nätverket är att utgöra en plattform för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling, med fokus på det tidiga och förbyggande arbetet för att unga ska stanna kvar i utbildning på grund- och gymnasieskola samt underlätta övergångar däremellan. Samtliga 15 kommuner har haft representanter i nätverket, även om inte alla haft möjlighet att delta, och nätverket har haft 11 stycken möten fram till Det finns en ordförande/sammankallande, som leder möten och som är huvudansvarig för minnesanteckningar och ansvarig för återkoppling till skolchefsgruppen, förvaltningsrepresentanter samt även för kontakt med externa parter. Det finns även ett presidium som bereder ärenden inför möten och gör förslag på dagordning. Syfte Syftet med denna rapport är att kartlägga hur kommunerna i Skaraborgs kommunalförbund arbetar med det kommunala aktivitetsansvaret, med fokus på att presentera nuläge samt identifiera utmaningar/behov och framgångsfaktorer samt goda exempel. Detta ska leda fram till förslag på rekommendationer för fortsatt utvecklingsarbete. Metod Metoden för att göra en kartläggning har främst varit intervjuer med de som har ansvar för KAA. Materialet från kommunerna består i huvudsak av svar på två stycken frågeunderlag. Det första skickades ut i början av hösten 2015 och behandlar KAA övergripande, i form av storlek på kommun, antalet ungdomar som omfattas, beskrivning av arbetet med mera. Frågeunderlag 2 utformades efter nätverksträff med SKAA den 26 november 2015, utifrån vilka områden som under nätverksmötet beskrevs som extra tuffa, svårlösliga eller utmanande att arbeta med. För frågeunderlagen, se bilaga 1 och 2. Fyra stycken kvalitativa intervjuer har också genomförts, med kommunerna Götene, Lidköping, Mariestad samt Skövde. I viss mån har även skriftliga dokument legat som underlag, i form av exempelvis projektbeskrivningar. Möjligheten att vara med i kartläggningen har skiljt sig väldigt mycket åt från kommunerna, vilket innebär att vissa kommuner endast ytligt beskrivs medan andra, speciellt de där intervju genomfördes, har en mer detaljerad beskriven arbetsgång. Ambitionen har varit att alla 6

7 kommuner ska vara delaktiga i kartläggningen men tyvärr har Essunga, Tibro och Tidaholms kommun inte kunnat återkoppla inom kartläggningens tidsrymd. 7

8 Resultat Arbetet med KAA skiljer sig åt i Skaraborgs kommuner och organiseras på olika sätt men med många gemensamma nämnare. Flertalet av utmaningarna samt de goda exemplen är liknande. Den största skillnaden återfinns i vilken typ av profession personen som arbetar med KAA har, samt vilken andel av sin profession som är tillägnad specifikt KAA. Studie- och yrkesvägledare (SYV) är den vanligaste professionen med ansvar för KAA, men som en del av en tjänst som innehåller en mångfald av arbetsuppgifter och ansvarsområden. Vissa kommuner har valt en annan väg och satsat på tjänster som är vikta för just KAA. Tabellen nedan beskriver profession och tjänstegrad med fokus på KAA fördelat per kommun. Tabell 1. Profession och tjänstgöringsgrad KAA Kommun Profession med ansvar för KAA Tjänstgöringsgrad med fokus på KAA Essunga SYV Ca 25 % Falköping Elevvårdskonsulent % Grästorp Team av skolsköterska, SYV mfl. 50 % men ej under höst 2015 Gullspång SYV och ungdomskonsulent 52% (12% SYV och 40% ungdomskonsulent) Götene Aktivitetsansvarig 100% Hjo Rektor/SYO Komvux Ej definierat Karlsborg SYV Ingår i SYV-tjänsten Lidköping Verksamhetskoordinator 320% (projektledare), ungdomscoacher (socionom, fritidspedagog), SYV Mariestad Pedagoger 120% (50-70% pedagog + 50% pedagog) Skara SYV 20% Skövde Pedagog och socialpedagog 120% Tibro Tidaholm Pedagoger 100% Töreboda Programansvarig för Ej definierat Introduktionsprogrammet Vara SYV och skoladministratör Ej definierat 8

9 Det finns stor samstämmighet i Skaraborg vilken förvaltning som har ansvar för KAA, vilket tabell nedan visar. Dock finns stora skillnader hur väl förankrad frågan är politiskt, vilket visar sig i hur rapportering till nämnd och den politiska ledningen varierar. Tabell 2. Ansvarig förvaltning och rapportering till nämnd Kommun Ansvarig förvaltning Sker rapportering till nämnd Essunga Utbildning Ja, men sällan Falköping Barn- och utbildning Nej Grästorp Gullspång Barn och utbildning + arbetslivs Osäkert Götene Utbildning Förekommer, ej regelbundet Hjo Utbildning Två gånger per år Karlsborg Barn och utbildning Inte i nuläget men ska göras Lidköping Utbildning Regelbundet till utbildningsnämnden Mariestad Barn och utbildning I maj och oktober varje år Skara Barn och utbildning Ja, via chef. Skövde Barn och utbildning Två gånger per år Tibro Tidaholm Barn och utbildning Töreboda Utbildning och kultur Vara Bildning Har skett en gång Registrering och bokföring sker i systemet IST. De ungdomar som inte studerar, varken i hemkommunen eller annan kommun, ställs samman i en lista. Systemet är av de flesta använt sedan länge men med fokus på den Interkommunala Ersättningen (IKE). Viss begreppsförvirring har rått då IKE är ett etablerat begrepp men att det inte ännu finns ett etablerat begrepp för KAA-listan. Detta har lett till att datasystemet ömsom kallats för IST och ömsom för IKE. För att klargöra, IST är själva namnet på det bolag som tagit fram systemet och IKE en av dess funktioner. I rapporten används IKE och IST utifrån vad den intervjuade benämner systemet för. IST har under hösten haft flertalet svårigheter och upplevts som krångligt snarare än hjälpfullt, exempelvis har de ungdomar som studerar i annan kommun än hemkommunen automatiskt registrerat som KAA, fast de har behörighet och studerar på nationellt program. De som tagit studenten har också hamnat i systemet, oavsett om de har fullständiga eller ofullständiga betyg. I december beslutade skolchefsgruppen inom Skaraborgs kommunalförbund att köpa in en tjänst från Universitets- och högskolerådet som åtgärdar detta. Antagningskontoret har ansvar för samverkan och att underlätta arbetet med IST. Det fanns i första frågeunderlaget en ambition att samla statistik angående hur många ungdomar som omfattas av KAA. Då det har varit osäkert vilka som ska räknas, samt ovanstående problem med det administrativa systemet, har den statistiken blivit ofullständig. Den säkraste siffran är vilka som är inskrivna på IM men det visar endast en andel av de som omfattas av KAA. Utifrån att förbättringar i systemet har skett finns förhoppning om att detta kommer vara möjligt att ta fram inom kort men det kommer inte täckas av denna rapport. 9

10 Falköping Nuläge Falköping kommun har sedan 2014 en tjänst som elevvårdskonsulent med ansvar för KAA. Tjänsten är organiserad under Barn- och utbildningsförvaltningen med kontor på Ållebergsgymnasiet. Rektor är närmsta chef. Tjänsten har 100% fokus på KAA samt att det ingår uppföljningsansvar för de elever från Falköping som studerar på gymnasiet i annan kommun. Den främsta samverkan sker med de fyra studie-och yrkesvägledarna (SYV) som finns i kommunen. De arbetar med både grund- och gymnasieskolan, vilket beskrivs som gynnande för eleverna som då kontinuerligt blir följda längs med sin skolgång. Det är också gynnande för elevvårskonsulenten då det ger gott stöd för samverkan mellan SYV och hen. Annan viktig samverkanspartner är administratörer på gymnasiet, som hjälper till att hitta, söka och få information om elever. Personalen på IM är viktig kring in- och utskrivning av elever, när det gäller samverkan kring praktikplatser samt att IMs specialpedagog är inkopplad för studiestöd. Uppföljningsmöten sker varannan vecka med praktikmentor på Yrkesintroduktion (IMYRK) samt specialpedagog. Förebyggande arbete sker genom att elevvårdskonsulent är delaktig i IMs elevgenomgångar, för att ha gemensam planering kring de elever med svår situation och som är i riskzon för att avbryta studier. De elever som har funderingar att hoppa av är välkomna att samtala med elevvårdskonsulenten. Det sker också god samverkan med Lärcenter, som bedriver Falköping kommuns vuxenutbildning. Lärcenter bedriver projekten Se möjligheten och Vändpunkten. Slutligen sker samverkan med Arbetsförmedlingens ungdomshandläggare, via veckovis telefonkontakt för uppföljning av gemensamma ungdomar samt månadsvisa möten med Arbetsförmedlingen och ungdomshandläggare på Socialtjänsten. De ungdomar som är mellan år och inte önskar studera får en individanpassad planering. Målsättningen är tät kontakt med föräldrar samt samverkan med SYV och försök till behovsbaserad samverkan med aktuell instans så som Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, vården eller Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS). Är ungdomen obehörig finns möjlighet att skriva in på IMYRK med individuell plan mot arbete. Då nuvarande anställd har ett ett-årigt vikariat på grund av föräldraledighet av ordinarie kommer under året fokus vara på att förvalta tjänsten och inte att utveckla den på nya sätt eller starta upp nya projekt. Dock finns det i nuläget osäkerhet kring hur kommande projekt i och med Delegation för Unga till Arbete (DUA) kommer påverka målgruppen. Utmaningar och hinder Det finns i nuläget ingen formell handlingsplan samt att det inte sker en regelbunden kontakt med varken skolchef eller ledningschef på annan förvaltning. Samverkan saknar tydlighet och ägarskap. Kontakt med andra aktörer beskrivs som att den sker vid behov. Kontakt med skolverksamhet, så som SYV, administratörer, personal på IM samt Lärcenter beskrivs som god samt att det finns närhet och möjlighet för samverkan. Men önskemål finns om att samverkan ska ske mer formaliserat, med elevhälsan, vården, Arbetsmarknadsenheten (AME), Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och framförallt med Socialtjänsten. I nuläget sker kontakt med Socialtjänsten men att elevvårdskonsulenten önskar vara mer aktiv i planering kring ungdomen samt att hitta tydligare former för samverkan. 10

11 Ingen rapportering sker till nämnd och den politiska förståelsen för frågan beskrivs som helt tyst och att det i nuläget inte är klart vilken kunskapsnivå som finns. En handlingsplan som är tydligt förankrad hos både politiker och förvaltning efterfrågas. Om ungdom som är mellan år och inte önskar studera är behörig till nationellt program kan ungdomen inte skrivas in på IM och på så sätt få en individuell plan. Det finns i nuläget inga motivationsgrupper eller annan gruppverksamhet. Vid enstaka tillfällen har samverkan med AME skett kring praktikplats. Om ungdom skrivs in på Arbetsförmedlingen finns möjlighet till praktikplats den vägen men hen bör då vara över 18 år. Det utgår ingen ekonomisk ersättning för praktik vare sig via AME eller Arbetsförmedlingen. För många av dem som omfattas av KAA kan det finns en problematik kring funktionsnedsättning, exempelvis neuropsykiatriskt funktionshinder eller depression. Samverkan med sjukvården beskrivs som välbehövlig men klurig och att det är svårt att komma till barn- och ungdomspsykiatrin. Sjukvårdens bedömningar ger elevvårdskonsulenten ett viktigt verktyg för hur insatser till ungdomen ska utformas. I skolan kan det i många fall gå att arbeta individanpassat utan att ungdomens svårighet är utredd och diagnostiserad, men vid kontakt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan beskrivs det som väsentligt med diagnos för att kunna ge anpassade insatser. Det finns en arbetsgång för hur stödet för de som har funktionshinder och omfattas av KAA ska hanteras vid inskrivning. Det sker även kontakt med LSS i de fall det är aktuellt. Men för dem som är under 18 år saknas möjlighet att gå den vägen. Det finns stora utmaningar i hur sekretessen ska hanteras. IKE är inte ett anpassat system men är i nuläget det verktyg elevvårdskonsulenten använder för att dokumentera kontakttillfällen med ungdom samt åtgärder. Dokumentering sker även skriftligt och förvaras i plastmapp inlåst på kontor. Det sker med andra ord dokumentation på fler ställen, vilket beskrivs som att det känns inte så säkert och väldigt ineffektivt. I och med att det är endast en person som har ansvar för KAA fungerar det arbetssättet i nuläget, men det finns önskemål om ett enhetligt datasystem för hela skolan, med olika behörighetsnivåer. Detta för att kunna följa elevens skolgång. Goda exempel, lösningar Ungdom som omfattas av KAA, vare sig ungdomen är behörig eller obehörig, erbjuds veckovisa vägledande och stödjande samtal för att finna sin väg till utbildning eller jobb. Medborgarskolan erbjuder verksamhet för unga funktionshindrade, kallad Kliv in, som Falköpings kommun deltar i. Det finns ingen riktad kommunal verksamhet mot dem som omfattas av KAA men en ambition att starta upp en sådan grupp, även om beslut inte är taget. Kliv in riktar sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning och personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som omfattas av LSS eller socialtjänstlagen och är ett komplement till nuvarande sysselsättning, exempelvis på Samhall eller kommunal LSSverksamhet. Unga vuxna är prioriterade och projektet riktar sig till hela Skaraborg och det finns 16 stycken platser. Syftet är att hjälpa deltagarna att närma sig arbetsmarknaden genom att stärka självkänslan och självförtroendet angående sin förmåga på arbetsmarknaden. Innehållet har ett fokus på identitetsstärkande genom individuella samtal, gruppcoachning samt gruppaktiviteter och föreläsningar. Projektet löper under 12 veckor med start januari

12 Se möjligheten är ett projekt som bedrivs av Lärcenter, som ligger under AME, och som är riktad mot ungdomar mellan år med ofullständig gymnasieutbildning och som har ett funktionshinder. Syftet är att slutföra fullständiga gymnasiebetyg. För att vara aktuell i projektet behöver ungdomen vara inskriven på en myndighet så som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller socialtjänsten. Projektet erbjuder kartläggande samtal med pedagog, att läsa en eller flera kurser med hjälp av specialpedagog och extra stöd av lärare, handledning i studieteknik samt handledning i att öka motivation och/eller stärka självkänslan. Projektet pågår max ett år och det utgår ersättning från den myndighet personen är inskriven på. Se möjligheten lyfts fram som ett bra tillvägagångssätt av elevvårdskonsulent. Elevvårdskonsulent exemplifierar med en ungdom som upprepade gånger testat att börja läsa på gymnasiet, med olika inriktningar, men som på grund av dåligt mående och depression inte fullföljt studierna, vilket resulterade i hemmasittande med mycket datorspelande. Via vägledande samtal med elevvårdskonsulenten och gemensamt möte med SYV på Vuxenskolan, beslutades att ungdomen skulle testa Se möjligheten. Ungdomen är dels inskriven på Arbetsförmedlingen och dels testar studier via Lärcenter. Ungdomen har kommit igång med studierna, som passar hen mycket bättre än gymnasiet och beskriver att hen trivs och har mål att via Vuxenskolan söka utbildning hösten Vändpunkten är riktad till personer under 30 år där det finns oidentifierade hinder för att ta sig vidare till arbete/studier. För att vara aktuell i projektet behöver ungdomen vara inskriven på en myndighet så som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller Socialtjänsten. Syftet är att identifiera hindret och visa på möjliga vägar framåt. Projektet erbjuder coachsamtal med arbetspsykolog, praktik, studie- och yrkesvägledning, samtal/utredning med specialpedagog riktad både till de som ska praktisera och de som ska studera. Deltagaren kan testa arbets- /studieförmåga och göra en självinventering gällande kompetenser och intressen. Maxtid för projektet är sex månader. Önskemål som framförs är, förutom tidigare nämnd ökad grad av formaliserad samverkan, att ha en person på IM som arbetar främjande samt att det ska finnas en motivationsgrupp som fokuserar på att skapa mål och motivation kring både hälsa, arbete och studier. Det borde också vara möjligt med ersättning till elev vid praktik även för dem som är behöriga. Grästorp Grästorp kommun var under hösten-vinter 2015 inne i en period av personalbyte och nya organisationsrutiner angående KAA. Ansvaret för KAA ligger på Team Agera, ett samarbete mellan skola och Socialtjänst som består av ett multiprofessionellt team av personal med erfarenhet både från skola och socialt arbete. Team Ageras övergripande mål är att tidigt upptäcka barn i riskzon och motverka att barn hamnar mellan stolarna, att ge stöd till barn/unga och deras föräldrar i ett mycket tidigt skede samt att öka och förbättra samverkan mellan professioner som möter barn/unga och deras familjer. I samband med att Team Agera fick KAA i uppdrag skedde också en personalförstärkning på en heltidsanställd skolsköterska, vars tjänst till 25% skulle vara vikt åt KAA. Ytterligare 25% skulle åligga Team Agera att fokusera på KAA. På grund av att ordinarie skolsköterska, anställd till 60%, har slutat under hösten har det arbetet inte varit möjligt att hinna med. Även SYV har slutat och vid intervju var rekrytering för en heltidsanställd SYV igång. Det innebär att när rekrytering av ny SYV samt skolsköterska har slutförts kommer Team Agera återuppta arbetet, som fram till januari 2016 enligt direktiv från skolchef har varit parkerat. 12

13 Därmed har Grästorp inte kunnat svara på frågeunderlag under just rapportens slutförande, men de har stora förhoppningar om ett förbättrat arbetssätt framöver. Gullspång Nuläge Gullspång kommun har en heltidsanställd ungdomskonsulent som hör till AME samt att det på grundskolan finns en SYV anställd som hör till Barn- och utbildningsförvaltningen. Det är dessa två som samverkar kring KAA uppdraget. Det finns i nuläget ingen handlingsplan men den är under framtagande med mål att slutföras de första månaderna under året. Den kommer tydliggöra upplägget av hur samverkan ska ske. Redan nu sker ett nära samarbete mellan SYV och ungdomskonsulent. Ungdomskonsulenten har också samverkan med gymnasieskolor, i första hand Mariestad, men även med andra skolor och skolformer där det är aktuellt. Ett samarbete med kommunens näringslivsansvarig är under utformande och planer finns för deltagande av SYV och ungdomskonsulent i en rad aktiviteter för att göra uppdraget känt och etablera kontakt med arbetsgivare. Under höstterminen 2015 kontaktades ungdomar inom KAA via brev, med frågor om sysselsättning. Vid de fall anmälning från skola skett angående studieuppehåll har ungdomen kontaktats och ett möte har bokats i, för att utifrån individens behov bestämma nästa steg. Ungdomen erbjuds utifrån individanpassade behov praktik, inskrivning på IM, folkhögskolestudier eller förlängd grundskoletid samt vägledningssamtal med SYV eller coachingsamtal med ungdomskonsulent. Det finns i nuläget ingen särskild ersättning till ungdomar inom KAA, förutom att inskriven på IM har CSN/studiebidrag. Utmaningar och hinder Innan valet 2014 upplevdes politiker som väl införstådda i uppdraget, i dess dåvarande form, men att det i och med nytillträdda politiker kan behövas ytterligare informering. I de fall det är aktuellt sker samarbete med Socialtjänsten, men det finns ingen formaliserad samverkan utan sker behovsbaserat. Samarbeten beskrivs som överlag behovsbaserade men att i och med den nya handlingsplanen finns förhoppning om att vissa samarbetsformer kommer bli mer regelbundna. Det uttrycks önskemål om att kontaktnätet ska utformas till fler aktörer, både inom och utom kommunen, för att öka kännedomen om vem som ska kontaktas på varje instans och därmed spara tid och arbete. Det finns planer på ökat samarbete med Försäkringskassan, barn och ungdomspsykiatrin, habiliteringen, Polisen samt ungdomsmottagningen. Det finns i dagsläget endast lite samarbete med Arbetsförmedlingen men att efter DUA överenskommelse tagits i bruk finns förhoppningen att den samverkan kommer bli mer regelbunden och tydligare. IST- systemet har inte fungerat tillfredsställande, vilket inneburit mycket administrativt arbete med att söka reda på ungdomar, som sedan visat sig studera på nationellt program samt ha gymnasieexamen och därmed inte är aktuella för KAA. IST innebär också problem angående sekretessen och det finns önskemål om en egen mapp på gemensamma plattformen som endast SYV och ungdomskonsulent har tillgång till. I en liten kommun är sekretessen och hanteringen av känsliga uppgifter av största vikt. Sekretessen har vid några tillfällen hanterats genom att ungdomen signerar ett dokument gällande hur information får delges de inblandade. 13

14 Goda exempel och lösningar Arbetet med KAA är nytt, samverkan sker sedan oktober 2015 och därmed är de ärenden som hanteras för nya för att utvärderas och veta om de kommer bli goda exempel. Men en stor styrka är att ha olika professioner, ungdomskonsulent och SYV, som har en nära samverkan. Det finns önskemål om att arbeta mer förebyggande och att SYV tillsammans med årskurs nio besöker den mötesplats där ungdomskonsulenten har sitt kontor. Detta för att ge information om samverkan mellan de olika myndigheter och verksamheter som finns där och vad KAA innebär. Det efterfrågas också att SYV får kännedom om att elev inte kommer gå vidare på nationellt program och därmed kan träffa både ungdomen och vårdnadshavare för att, gemensamt med ungdomskonsulent, starta arbete med en enskild handlingsplan. Att tidigare bli informerad av skola när elev är i riskzon för studieavbrott för att på så sätt kunna arbeta motverkande. Det finns önskemål om att SKAA nätverket gemensamt kan ta fram en rutin för oro kring elev som varje gymnasieskola i Skaraborg ska använda. Götene Nuläge Götene har en heltidstjänst som heter aktivitetsansvarig och som är vikt för KAA. Uppdraget ligger under sektor Barn- och utbildning men det sker ett tätt samarbete med AME och även Socialtjänsten. Aktivitetsansvarigs närmsta chef är skolchefen och det sker en avstämning en gång i veckan, där aktivitetsansvarig även får orientera sig i vad som är på gång för övrig verksamhet inom skola, både för- och grundskola. Förutom nära kontakt med skolchef sker kontakt med ledningsnivå på sektor Individ- och familjeomsorg. Den 25 september 2015 informerades politikerna om KAA, vilka upplevdes som de hade låg kunskapsnivå men stor förståelse och intresse för uppdraget. Götene har haft en funktion motsvarande aktivitetsansvarig under flera år, även om det sedan 2015 är en ny person på posten. Det fanns därmed upparbetade rutiner och kontaktnät att arbeta med, dock innebär den nya lagförändringen 1 januari 2015 ett utökat ansvar från tidigare samt det nya datasystemet IST. Nytt för 2015 är även den politiska organisationen, där det tidigare endast var kommunstyrelse men nu är uppdelat i nämnder, kallat sektorer, med olika ansvarsområden. Närmsta samverkanspartner är ledning och elevhälsa/syv på gymnasieskolor runt om i Skaraborg, speciellt med gymnasieskolor i Lidköping och Skara samt även Naturbruksskolorna Sötåsen och Uddetorp. Mycket kontakt sker med både de kommunala och fristående gymnasieskolorna, där de små friskolorna utmärker sig med att vara tillmötesgående och skapa individanpassade lösningar. Förutom med skolor sker samverkan med AME, Socialtjänst, Integrationsenheten, sjukvård, anhörigstöd, drogrådgivare samt Polis. Det upplevs finnas tydlighet och ägarskap angående hur samverkan ska ske, som sker både enligt fastställda tider uppsatta under året och behovsbaserat. Kontakt med ungdom mellan år som inte önskar studera sker via brev eller telefon. De erbjuds stöd. Ifall de tackar nej följs de upp varannan månad. Ifall de önskar stöd hålls ett kartläggningssamtal som antingen går vidare i motiverande samtal eller inskrivning på praktik. Ifall de önskar praktik skrivs remiss till AME. Praktikbesök och uppföljning sker kontinuerligt. Från och med januari 2016 kan de som är år erhålla praktikersättning på 1050 kr/mån. 14

15 Sekretess hanteras genom sekretessbrytande överenskommelser eller att beskriva ärendet generellt och avpersonifierat. Utmaningar och hinder Det är svårt att nå dem som tackar nej till stöd och inte vill lämna hemmet. Oftast är det en social fobi eller andra ångestsjukdomar som kan ligga bakom, samt autism/aspeberger. Det finns i nuläget ingen formaliserad samverkan för att nå denna grupp men Skara och Götenes vårdcentraler har eventuellt ett projekt på gång riktade till de mellan år men där är aktivitetsansvarig inte delaktig. Det finns exempel på lyckad samverkan med LSS men också fall där det inte har fungerat. Aktivitetsansvarig uttrycker att det är svårt att veta vad som ska göras för den grupp som tackar nej till erbjudanden, speciellt i de fall där det är svårt att få kontakt med vårdnadshavare samt att det finns en risk att ungdomen bollas mellan LSS och Individ- och familjeomsorg. Det har tidigare varit hinder för att nå sjukvården men mycket underlättades av att hitta en personlig kontakt. Båda typerna av verksamhet, aktivitetsansvarig och familjevårdcentral, är belägna i samma hus, tillsammans med en rad övriga kommunala och andra verksamhet, vilket underlättar att knyta kontakter. Överlämningar mellan olika instanser skulle behöva förbättras för att lättare komma i kontakt med målgruppen, där kan sekretessen stundtals vara ett hinder. Ibland uttrycker vårdnadshavare och ungdom en rädsla för socialtjänsten och då får aktivitetsansvarig förklara att de är till för att stödja och hjälpa. Redan nu förbereder sig aktivitetsansvarig och skolchef för att en del av de nyanlända kan komma bli aktuellt för KAA. Dock är det osäkert, dels för att det dröjer tills asylprocesser samt skolgång påbörjas samt att många av de nyanlända beskrivs som väldigt motiverade. Dock kan det behövas andra lösningar än inom gymnasieskolans omsorg. De som har studiebevis upplevs som en grupp som inte behöver extra stöd. De får samma behandling som övriga inom målgruppen, med brev som efterfrågar hur de är sysselsatta. Vanligtvis är de i arbete eller av annan anledning inte relevant för stöd. Det är få som är intresserade av att träffa aktivitetsansvarig. Att det överlag är en självfungerande grupp är en risk att de med behov av hjälp inte uppmärksammas, fast de troligtvis behöver bara en liten push för att komma i sysselsättning. Goda exempel och lösningar Aktivitetsansvarig tycker Götenes arbetssätt fungerar relativt bra kring uppdraget. Det finns också ett bra främjande och förebyggande arbete med gymnasieskolor som tidigt meddelar Götene KAA när det finns bekymmer kring elev. Däremot skulle arbetet påbörjas tidigare, redan i grundskolan, genom att utreda hög frånvaro och utveckla bra metoder mot kränkningar. Angående att Götene kommun har ett bra uppbyggt arbetssätt kring samverkan, så tror de ansvariga att det handlar om att det funnits ett arbetssätt under en längre tid samt att kommunen är liten och är van vid att samverka. Detta både internt i kommunen med bland annat näringslivet och föreningar samt utåt med andra kommuner, exempelvis Skara och Lidköping. Praktikersättningen innebär att de som gör praktik får motsvarande studiebidraget. Det motiveras med att en skolplats som köps i annan kommun, vilket alla platser görs då Götene inte 15

16 har egen gymnasieskola, kostar kr/månad och därmed innebär praktikersättning ingen merkostnad. Genom att betala ut praktikersättning motiverar man ungdomen att hålla sig sysselsatt och i rutiner, istället för att bli hemmasittare. Slutmålet är att motivera tillbaka till studier. Beslutet att införa praktikersättning hade stort stöd av skolchefen och blev förankrat i nämnd. Ansvariga för KAA i andra kommuner har visat intresse för hur praktikersättningen införts och det fick också stort intresse när det diskuterades i SKAA nätverket. Götene har inte en egen motivationsgrupp men köper från och med januari 2016 platser som Lidköping KAA tillhandahåller. Aktivitetsansvarig har också ansökt om stimulanspengar från Folkhälsorådet i Götene, för att tillsammans med fritid/ungdom och studieförbund genomföra aktiviteter med undersysselsatta ungdomar som själva ska få vara med och bestämma, exempelvis studiebesök, graffitikurser, matlagning, yoga och så vidare. Fokus är arbeta främjande och förebyggande. Besked kommer i januari 2016 men kommer troligtvis att godkännas. Ansökan har även gjorts och godkänts om projektmedel inom DUA, som kommer användas för en ungdomsplattform med en arbetsgrupp bestående av KAA, AME, handläggare Arbetsförmedlingen, försörjningsstöd, mentor för projektet Level up samt en projektledare. Level- up är ett pågående projekt i Samordningsförbundet Västra Skaraborgs regi, riktat till ungdomar år som är långtidsarbetslösa, har funktionsnedsättningar eller är sjukskrivna. Det sker i samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och AME, och innebär bland annat att få en mentor som hjälper till att stödja och stötta ungdomen. Viktigt för ett framgångsrikt arbete är att fokusera på relationsbyggande, då mycket av den viktiga samverkan bygger på kontakter och nätverk. Det är också viktigt att informera om KAA så att det blir välkänt, framförallt inom kommunen. Hjo I Hjo kommun är KAA organiserat under utbildningsförvaltningen med rektor/syo för Komvux Hjo som ansvarig. Samverkan sker med andra förvaltningar, främst Socialförvaltningen och AME. Varannan månad sker en redovisning till barn- och utbildningschefen, som vidarebefordrar till andra förvaltningschefer. Det sker också en redovisning till politikerna två gånger per år och de visar intresse för hur läget är i kommunen. Samverkan sker även med Hjo Folkhögskola, Komvux samt IM-programmet. Den sker när behov uppstår. Centralt är att hitta en individanpassad lösning som bygger på den enskildes intresse, exempelvis praktik. När det gäller funktionshinder utformas lösningar för varje fall, eftersom varje ungdom kräver olika lösningar. Sekretessen kan vara ett hinder, då det kan vara svårt att få information exempelvis från Arbetsförmedlingen om en elev finns där eller inte. Det kan innebära en förlängd tid för att få kontakt med ungdomen och därmed fördröja möjligheten att hitta lösningar. Karlsborg Utbildningsförvaltningen har ansvar för KAA i Karlsborgs kommun, med SYV som ansvarig för att bevaka och omedelbart kontakta gymnasieelever som väljer att avbryta sina studier på grundskolan eller gymnasiet i förtid. De ungdomarna, och de på IM, blir vägledda att fortsätta sina studier eller i samarbete med AME hitta lämpliga praktikplatser. Målsättningen är alltid fortsatta studier som leder till godkända betyg. 16

17 Under 2015 påbörjades arbetet med att skapa en övergripande samsyn mellan nämnder och förvaltningar när det gäller KAA. Det arbetet kommer fortsätta under 2016 med målet att formaliseras och en arbetsgrupp har skapats med representanter för skolan, Individ- och familjeomsorg, AME och personalenheten. Kommunen har också tecknat en DUA överenskommelse med Arbetsförmedlingen. I och med kommande förändringar finns förhoppning om att skapa möjligheter som innebär att ansvaret för målgruppen blir ett ansvar för hela kommunen. Lidköping Nuläge KAA är organiserat under Utbildningsförvaltningen men anses vara hela kommunens ansvar. En av tre tjänster betalas av Social- och arbetsmarknad och de andra två av Utbildningsförvaltningen. Gruppen består av en verksamhetskoordinator och två stycken ungdomscoacher. KAA rapporterar regelbundet resultat, frågor och behov till Tidigt Samordnade Insatser (TSI). I TSI sitter förvaltningscheferna för Barn och Skola, Utbildning, Kultur och Fritid, Vård och omsorg samt Social och arbetsmarknad med. Det finns också en beredningsgrupp med chefer på lägre nivå, exempelvis rektor för gymnasieskolan. Den senare är också närmsta chef för KAA-gruppen. TSI finns också som en politisk nivå där ordförande och vice ordförande för respektive TSI nämnd är med. Till alla tre nivåer har KAA rapportering och kontakt med. Det finns ett tydligt intresse och kunskap från politiskt håll. Utöver detta sker regelbunden kontakt och samverkan med områdeschefer inom Social och arbetsmarknad, Barn och Unga, AME samt representanter för Arbetsförmedlingen. Det är KAA som är sammankallande med andra aktörer, förutom när det gäller TSI där det finns en samordnare. För ungdomar år som inte vill studera finns ett nära samarbete med gymnasiet och framförallt IM. Det finns också tidsbegränsade motivationsgrupper, både för dem som helt avbrutit sina studier och de som läser på deltid. Kunskapsverkstaden är en grupp för dem som förbereder sig för att studera. Det finns också en grupp för dem som i nuläget behöver stort stöd i att hitta motivation och att veta vad hen vill göra. I motivationsgrupperna stöttas ungdomarna att hitta sig själv, sin motivation och drömmar. Varje tillfälle har teman, som exempelvis att flytta hemifrån, privatekonomi samt hälsofrågor så som kost, stress och sömn. Gruppverksamhet varvas med enskilda coachande samtal, ofta med koppling till vad ungdomen berättat i gruppen. Ungdomar får hjälp med att veta vad för stöd som finns inom kommunen samt träffar Arbetsförmedlingen, AME och skolan för att visa lösningar för ungdomarna. Motivationsgruppen tränar på att vara i grupp och skapa struktur i vardagen, exempelvis att passa tider. KAA-gruppen arbetar inte med att ordna med praktikplatser, utan det ordnas via AMEs verksamhet Fenix. Fenix riktar sig mot arbetslösa unga i åldern år och ger stöd för att ta sig till studier eller arbete. Verksamheten är uppdelad i dels daglig gruppverksamhet där den unga vuxna får stöd i att skriva CV, studie- och yrkesvägledning, studiebesök på företag och skolor, där fokus är att stödja och motivera. I andra delen går unga vuxna ut på heldagspraktik, oftast inom näringslivet, och regelbundna uppföljningar sker. AME har även Anna, verksamhet riktad till unga vuxna år som behöver extra stöd för att komma in på arbetsmarknaden eller börja studera. Anna har både gruppverksamhet och enskilda samtal med personal för att utreda, stödja och motivera. Verksamheten har bland annat 17

18 studiebesök, föreläsningar, friskvård, jobbsök och matlagning. Det är möjligt med praktik inom kommunala förvaltningar och på företag. Utmaningar och hinder En stor del av de som omfattas av KAA har diagnoser inom neuropsykiatri samt att några har diagnoser som gör att de tillhör målgruppen för LSS. Det finns ingen formaliserad samverkan kring gruppen, utan den sker utifrån varje individs behov. KAA är ofta sammankallande till nätverksmöten. Det är en problematik att väntetid till ungdomspsykiatrin kan vara så lång, upp till två år, samt att när ungdomen fyller 18 så bollas hen över till annan verksamhet. I de fallen försöker KAA-gruppen vara spindeln i nätet som hjälper ungdomen att lotsas vidare. Sekretessen är den stora utmaningen i det uppsökande arbetet. Alla ungdomar som KAAgruppen regelbundet har kontakt med skriver på samtyckesdokument. Största problemet är dock de ungdomar som KAA-gruppen inte får kontakt med. Detta problem har diskuterats mycket med Socialtjänsten, vilket lett till att de namn som KAA-gruppen inte når får Socialtjänsten del av och har KAA i åtanke om de träffar dem. Den samverkan fungerar men kräver ständig påminnelse från KAA-gruppens sida. KAA-gruppen har haft som målsättning att använda sig av IKE för att inte skapa parallella processer då de är flera som arbetar, men hittills har inte systemet motsvarat kraven från Skolverket. Men systemet har utvecklats och det finns hopp om förbättringar. Dessutom ska SKAA-nätverket ha gemensam utbildningsdag om systemet. Nackdelar med systemet är att det inte ska innehålla information om de som KAA-gruppen haft förebyggande kontakt och samtal eller dem som fyllt 20 år. Dessutom tolkar inte alla som använder systemet koder på samma sätt. Koderna är för breda eller motsvarar inte verkligheten, exempelvis finns ingen kod för att ungdomen avböjt aktivitet. Fördel är att systemet samlar mycket information på samma ställe. TSI är en väldig bra ingång som förenklar arbetet med KAA, men samverkan är svårt och det upplevs fortfarande som att KAA-uppdraget faller tungt på gruppen och inte som ansvar för hela kommunen. Det finns också en risk att samverkan sker mellan chefer men att det inte förankras ner till tjänstemännen. KAA-gruppen har sammankallat till Västbusmöten, fast de har känt att det borde varit någon av de andra aktörerna som tog det ansvaret, men i slutändan är det viktigaste att få till de möten som behövs för ungdomens skull. Det är främst skolan som tar kontakt med KAA-gruppen, fast att Socialtjänsten också skulle kunna använda sig av dem. Det är en utmaning att nå ungdomen vilket är något KAA-gruppen lagt mycket tid på att reflektera och utveckla. Det är en tidskrävande process att hitta ungdomen och att sedan få kontakt. Att ta kontakt via brev med kommunlogga på innebär en risk att brevet inte ens öppnas och blir läst. Därmed skickas numer ett vykort ut, med samma information till alla. Det sänker tröskeln för ungdomen att ta del av informationen och gör också att vårdnadshavare lättare tar del av den. Men de har av ungdomarna hört att det uppfattas som reklam, inte viktig information. Facebook är ett verktyg som används men som också är problematiskt. Dels att ungdomar kan skicka och ta emot väldigt många meddelande varje dag och informationen från KAA därmed drunknar, dels att det blir informellt och kan för anställd kännas som att göra intrång, speciellt att som man skicka till yngre tjejer. Det bästa sättet att skapa kontakt, enligt tillfrågade ungdomar, är att ha varit ute i klasser och informerat om KAA. Det gör att det finns en grundläggande förståelse för vad KAA är, samt ett ansikte till namnet som kontaktar en och underlättar ett relationsbyggande. Att vara med vid utskrivning är ytterligare ett sätt att korta tiden för uppsökande arbetet och att från start kunna 18

19 stötta ungdomen. Det fungerar i nuläget bra med de ungdomar som skrivs ut från studier inom Lidköping kommun men är svårare för de elever som studerar i andra kommuner eller vid friskolor. Goda exempel och lösningar Verksamhetkoordinator för KAA har lagt mycket tid på samverkan och varit runt och presenterat KAA i en rad olika sammanhang. Det har också varit en målmedveten strävan att få till regelbundna tider för rapportering och information till politiska sammanhang. Det har gett effekt för arbetet och är en tydlig framgångsfaktor. KAA-gruppen kopplas in även för dem som läser reducerat, för att erbjuda ungdomen att komma till motivationsgrupp. Ungdomen behöver med andra ord inte avbryta sina studier helt för att få stöd. Det finns en tydlig ansvarsfördelning i att KAA-gruppen inte arbetar med att ordna praktik, utan att AME i och med Fenix eller Anna har det ansvaret, för att inte skapa flera kommunala instanser som ordnar med praktikanskaffning för samma målgrupp. KAA-gruppens syfte är att stötta och vägleda de ungdomar som inte ännu är redo för praktik eller annan sysselsättning och på så sätt vara en introduktion till annan verksamhet. Motivationsgrupperna ger inte rätt till ersättning men ifall ungdomen fortfarande är inskriven vid skolan kan hen ha rätt till CSN. Det finns också de som kommer via Socialtjänsten eller Försäkringskassan och där deltagande i motivationsgrupp är krav för ersättning från dem. Motivationsgrupperna har hittills varit i tvåveckorsperioder med tre stycken förmiddagar i veckan. Varje tillfälle har startats med frukost, då många ungdomar dels har vänt på dygnet och dels inte har vana att äta frukost. Det är både social träning som förbereder för kommande fikarast på framtida jobb och säkerställer att ungdomen har fått näring för att orka verksamheten. Det har diskuterats att göra motivationsgrupperna löpande, för att ungdom ska kunna vara delaktig i den tidsperiod som hen har behov för. Även de som avböjer erbjudande om aktivitet fortsätter KAA-gruppen att kontakta, fram till att de fyller tjugo år. Även i de fall där hembesök skett men ändå utebliven förändring så ger inte KAA-gruppen upp kontakt. KAA-uppdraget har utvecklats från att vara 20 procent av en SYV-tjänst. Vid skapande av KAAgruppen tillsattes först 2,2 tjänster som före årsskiftet 2016 utökades till tre heltidsanställda. Till hösten kommer ytterligare en tjänst tillsättas. I KAA-gruppen träffar alla ungdomar, både enskilt och i grupp, men verksamhetskoordinator träffar även chefsnivå och är informationsbärare uppåt och nedåt i organisationen. Det nya antagna DUA-projektet kommer innebära mycket, framförallt att samordna verksamheterna för att skapa en väg in för ungdomen. De verksamheter som arbetar med ungdomar kommer samlokaliseras, så som AME, KAA, arbetsförmedlare, handläggare på Socialtjänst, och också ökad samverkan mellan professionerna. Ungdomen ska inte behöva bli kartlagd av varje enskild instans och förhoppningen är snabbare vägar och motverka att ungdomen ska behöva börja om vid kontakt vid ny instans. Det finns fortfarande frågor att utreda, så som budgetfördelning mellan samverkande förvaltningar, men DUA-projektet upplevs som att det kommer bli givande och leda till förbättringar. Det beräknas vara igång till hösten

20 Mariestad Nuläge I Mariestad ligger KAA under Barn- och utbildning och har dels en pedagog som arbetar 50 70% med uppdraget samt en pedagog som till 50% arbetar med målgruppen i en motivationsgrupp. Närmsta chef är rektor på vuxenutbildningen och det finns en nära dialog. Samverkan sker utifrån behov, både internt inom kommunen och till externa aktörer så som Arbetsförmedlingen och frivården. Det sker också ett samarbete med näringslivet när det gäller praktikplatser. Mariestad kommun startade i september 2014 motivationsgruppen Maria Nova, för de ungdomar som omfattas av KAA. Lokal är inte på gymnasiet eller grundskola utan i samma hus som AME och annan kommunal verksamhet. Detta dels för att ungdomen ska komma bort från en skolmiljö som för hen förknippas med misslyckande och dels för att ha möjlighet att samarbeta med övrig verksamhet som ligger nära målgruppens behov. En deltids lärartjänst finansieras i nuläget med EU- medel via Skaraborgs Samordningsförbund och lokalen av Socialförvaltningen. Fortsatt finansiering är under diskussion. Verksamhet bedrivs fasta tider varje dag och ungdomen förväntas närvara under hela tiden. Aktiviteter varierar väldigt mycket och utgår också från förslag från ungdomarna. Det är alltifrån att stöpa ljus, matlagning, till att välja nya möbler och inredning på second hand till de gemensamma ytorna. De gör också utflykter där de bland annat har ridit och fiskat. Aktiviteterna är lustbetonade men syftar också till att lära, exempelvis att matlagning också ger näringslära. Däremot är det inte skoluppgifter och de blir inte heller bedömda. Det är centralt att alla deltar och att turas om att få bestämma innehåll och att ändå delta på de moment man inte själv tycker är kul. Verksamheten syftar till att ställa förväntningar på ungdomarna, om att komma i tid, vara aktiv med förslag och också själv ta ansvar. Fokus ligger på att lyfta det som fungerar, exempelvis de dagar ungdomen kommer i tid och inte de tillfällen då hen inte gjorde det. Slutliga målet är motivera tillbaka till studier eller hitta annan passande sysselsättning, exempelvis praktik. På torsdagar har motivationsgruppen estetisk verksamhet, som de gjort i samverkan med Panncentralen, ett kulturcenter med en rad olika typer av verksamheter. Under hösten 2015 var fokus att dekorera en lokal och förbereda med matlagning inför en vinterfest för alla de som är involverade i Panncentralens verksamhet. Angående sekretessen används ett samtyckesdokument där ungdom över 18 år skriver på själv och för dem under 18 år är vårdnadshavare. Utmaningar och hinder Att KAA ligger under Barn- och utbildning beskrivs som ett problem då det inte täcker helheten av vad KAA ska innebära, exempelvis att Socialtjänsten och AME varken är tillräckligt insatta eller själva lyfter frågor angående KAA. Att KAA ligger under Barn- och utbildning har med att göra att det är knutet till skollagen, men frågorna kring målgruppen har mycket med Socialnämnden, där även AME ligger under, att göra. Den verksamhet som finns för KAA är liknande som den AME kan bedriva men att AME arbetar med en äldre målgrupp, ändå sker lite samverkan mellan verksamheterna. Rapportering sker till Barn- och utbildningsnämnden två gånger per år och de är insatta och intresserade medan Socialnämnden beskrivs som att sakna 20