Förstudie Motverka Skolavhopp 2015 RAPPORT HELENE STENSSON

Transkript

1 2016 Förstudie Motverka Skolavhopp 2015 RAPPORT HELENE STENSSON

2 Sammanfattning I denna rapport ligger dels fokus på hur kommunerna valt att organisera och vem som har ansvar för KAA (Kommunala Aktivitetsansvaret), i vilket det finns både skillnader och gemensamma nämnare för mellan kommunerna inom Fyrbodal. Dessutom har man kartlagt hur behovet av främjande insatser ser ut genom att bl.a. träffa Elevhälsan i några kommuner. Resultatet visar att Fyrbodal behöver och önskar arbeta med följande områden: 1. Främjande insatser redan i tidiga åldrar, för att motverka skolavhopp och hög skolfrånvaro. Här finns redan Hälsokällan i Fyrbodal som jobbar med detta och bör också får utveckla och utöka detta arbete. 2. KAA strukturera, organisera, följa upp arbetet med det Kommunala Aktivitetsansvaret KAA 3. Samverkan i många olika former, nivåer och mellan olika grupperingar 4. Nyanlända en grupp som för många kommuner är ny och ökar mycket i antal Olika möjligheter till finansiering av ovan aktiviteter kommer att ses över tillsammans med Skaraborg och Sjuhärads kommunalförbund och VGR

3 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Metod... 4 Delregionalt nätverk... 4 Tillvägagångssätt intervjuer... 4 Resultat... 5 Kommunala Aktivitetsansvaret... 5 Dals Ed... 6 Trollhättan... 7 Åmål... 8 Uddevalla... 9 Vänersborg... 9 Färgelanda Lysekil Strömstad Munkedal Mellerud Tanum Sotenäs Bengtsfors Orust Grundskolor Arbetsförmedlingen - DUA Goda exempel i regionen Hälsokällan Fyrbodal Referensgrupp Hemmasittare Andra pågående projekt i Fyrbodal Slutsatser Gemensamma behov Nästa steg Ansökan Bilagor Lista med förvaltning med KAA-ansvar KAA-ansvar -Frågeställningar vid intervjutillfällen med gymnasieskolor och KAA

4 Inledning I denna rapport ligger dels fokus på hur kommunerna valt att organisera och vem som har ansvar för KAA (Kommunala Aktivitetsansvaret), vilket det finns både skillnader och gemensamma nämnare för mellan kommunerna inom Fyrbodal. Dessutom har man kartlagt hur behovet av främjande insatser ser ut genom att bl.a. träffa Elevhälsan i några kommuner. Rapporten har haft som utgångspunkt att kartlägga nuläget hösten 2015, efterfråga vilka hinder och svårigheter som finns samt hur dessa svårigheter kan mötas med förslag på lösningar och önskemål om kommande projekt och arbetssätt. Förstudien initierades dels av ett behov av att se över hur arbetet med KAA och främjandearbetet bedrivs i kommunerna samt som ett underlag för att ta reda på vilka lösningar som efterfrågas för att möta dessa, bland annat genom att söka medel från Europeiska Socialfonden (ESF) och eventuellt andra finansiärer för att jobba med problematiken kring hög skolfrånvaro och skolavhopp. Bakgrund I strategin för tillväxt och utveckling Västra Götaland lyfts vikten av att minska utanförskap och ge alla invånare förutsättningar att forma sitt eget liv, med tillgång till utbildning, sysselsättning och med en god hälsa som är en av nycklarna för att skapa ett hållbart samhälle där alla känner sig inkluderade. Beredningen för hållbar utveckling (BHU) är ett politiskt samverkansorgan för Västra Götalandsregionen och länets kommuner i frågor kring hållbar utveckling. BHU har under 2015 tagit fram till 5 rekommendationer för regionen att arbeta med där en av dessa rekommendationer lyder: Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning Nästan en fjärdedel av Sveriges gymnasieelever fullföljer inte sin utbildning på fyra år. 13,1 % saknar behörighet för att ens komma in på gymnasiet. Arbetsmarknaden polariseras allt mer samtidigt som kompetenskraven höjs. För ungdomar innebär det att en avslutat gymnasieutbildning nästan blivit ett grundkrav för möjligheten att komma i sysselsättning. Idag väljer ca % av eleverna i gymnasiet att hoppa av skolan. Det har stor påverkan på elevens framtida valmöjligheter, men är också en stor kostnad för samhället. I Fyrbodals kommuner finns ett stort behov av att utveckla arbetet med skolfrånvaro/skolnärvaro. Vid en utvecklingsdag i november 2014, arrangerad av Hälsokällan och Fyrbodals kommunalförbund, uttryckte många av deltagarna ett behov av att arbeta tillsammans med att utveckla nya strategier och former för utbyte av erfarenheter och kunskap. I Skolinspektionens rapport Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott 2015:4 har man sett att det finns en variation i arbetet med att förebygga studieavbrott men att samtliga skolenheter i granskningen behöver utveckla detta arbete. Den 1 januari 2015 ändrades skollagen gällande det Kommunal Aktivitetsansvaret. Informationsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar blev det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). 1 VG2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, är det gemensamma styrdokumentet och vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling mellan åren

5 Syftet är att förtydliga ansvaret för de ungdomar mellan 16 och 20 år som inte klarar fullständiga betyg vid examen eller inte alls går på något nationellt program eller introduktionsprogram. Ändringarna innebär utökade skyldigheter för gymnasieskolor och kommuner, med ett tydligare fokus på ett aktivt ansvar att hjälpa ungdomarna inom målgruppen att hitta lämpliga 6 individuella åtgärder, i form av utbildning eller aktivitet. I första hand ska de motiveras till utbildning. I den nya lagen skärptes hemkommunens ansvar att löpande under året hålla sig informerad om hur samtliga ungdomar som inte fyllt 20 år är sysselsatta. Det innebär också ett utökat ansvar för huvudmannen för en gymnasieskola att snarast meddela hemkommunen när en elev som inte fyllt 20 år slutar vid en gymnasieskola eller när eleven utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Ändringarna innebär också ett utökat ansvar att föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret och att dokumentera de åtgärder som satts in. Inom vårt område finns det för närvarande 28 enheter som bedriver gymnasial undervisning i någon form. Av dessa bedrivs 18 i kommunal regi och 10 i enskild privat regi (friskolor). Syfte och mål Syftet och mål med projektet är att kartlägga och ta fram underlag för ett kommande huvudprojekt som i sin tur syftar till att minska skolavhopp och öka skolnärvaro. Målet med projektet är att tillsammans med övriga kommunalförbund i Västra Götalandsregionen (VGR) ta fram underlag för en ansökan till ett huvudprojekt. I kartläggningen har man strävat efter att få en nulägesrapport och överblick på dels hur arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) ser ut i vår region och dels undersöka hur man arbetar med att främja hög skolfrånvaro i de lägre åldrarna. Metod Delregionalt nätverk Under förstudien har de fyra delregionerna träffats regelbundet för att diskutera hur våra respektive förstudier och kartläggningar gått till. Erfarenheter och goda idéer har utbytts samt strategiska inriktningar på förstudien har bollats. Detta regionala nätverk har etablerats och fungerat som ett bollplank för VGR och de olika regionalförbunden kring hög skolfrånvaro och skolavhoppsproblematik. Tillvägagångssätt intervjuer I kartläggningen har nyckelpersoner intervjuats, dels med fokus på KAA där ansvariga för detta och/eller personer som arbetar aktivt med det har fått svara på frågor och dels har 5 rektorer på gymnasieskolor intervjuats, per telefon och webformulär. Alla Fyrbodals 14 kommuner är intervjuade vid något tillfälle. Gällande det främjande arbetet i tidigare åldrar har 10 personer inom grundskolan har också intervjuats. Då har fokus legat på Elevhälsan (specialpedagog, kurator, skolsköterska, psykolog) och Studie- och yrkesvägledning. Intervjuerna har skett genom dialogträffar, telefonintervjuer eller webbformulär. Ambitionen har varit att alla kommuner ska kartläggas, men av olika orsaker (tid, tillgänglighet, återkoppling) har det inte kunnat genomföras lika djuplodande kartläggning i alla kommuner.

6 Det finns också en referensgrupp i Fyrbodal som bildades efter en utvecklingsdag i november 2014 inom området Hemmasittare som Hälsokällan anordnade, och där 8 av deltagarna träffats i en dialogträff. När kartläggningen genomförts har ett av problemen varit att få en översikt över vilka som är nyckelpersoner. Det fanns ingen sammanställning på nyckelpersoner på regional nivå i Fyrbodal, och på respektive kommuns hemsidor var det väldigt olika i hur lättillgänglig denna information var. På några sidor stod det klart och tydligt vem som har det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) medan andra sidor saknade information om KAA överhuvudtaget. Och allt däremellan. Resultat Kommunala Aktivitetsansvaret Arbetet med KAA skiljer sig åt i Fyrbodals kommuner och organiseras på olika sätt men med många gemensamma nämnare. Det finns många goda exempel som påminner om varandra i olika kommuner. Det som är en tydlig skillnad är på vilken förvaltning kommunerna väljer att lägga ansvaret. Det varierar mellan Arbetsmarknadsenheten, Utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen där de första två är vanligast förekommande. Även vilken profession som ansvarar för KAA skiljer sig mellan kommunerna. Rektor, arbetskonsulent, Studie- och yrkesvägledare, lärare återfinns som ansvariga och det är väldigt stor skillnad på hur uppdraget är beskrivet. Oftast uppdraget en del av en annan ordinarie tjänst och hur stor andel är varierar. Hur budget och handlingsplan är kopplat till uppdraget varierar också mycket. I samtliga kommuner inom Fyrbodal har någon intervjuats gällande KAA och/eller hur man arbetar på gymnasieskolorna med att motverka hög skolfrånvaro och avhopp. Nuvarande arbetssätt På många håll jobbar man tätt med IM (Introduktionsprogrammen) i kommunen. I en kommun fanns det inte någon person som hade det formella KAA-ansvaret vid intervjutillfället. Om det finns plan med mål och budget kan man uppleva målen som svåra att mäta på vissa håll. På flera håll nämner man att DUA-arbetet (Delegationen Unga i Arbete) som pågått under hösten hjälpt dem med handlingsplan och budget. När det gäller arbetet med att hålla sig informerad om vilka ungdomar som inte är i sysselsättning, hoppat av skolan eller har hög skolfrånvaro ser man detta på olika sätt i kommunerna. I kommuner där man har kommunala gymnasieskolor sker detta informationsflöde tämligen smärtfritt. Däremot upplever en del kommuner som inte har egna gymnasieskolor att man saknar information om när elever byter skola, kommun eller hoppar av sitt program. Man får information via fakturor från andra kommuner, men det har en del tidsfördröjning m.m. som inbyggda fel. För att dokumentera arbetar man med olika elevsystem såsom Procapita, Hypernet och andra, men kommunerna verkar inte samköra något dem emellan. För att söka upp de elever som finns på kommunens lista i målgruppen gör man på liknande sätt i många kommuner. Man skickar brev, ringer, sms och e-postar i första hand. På några ställen använder man sig av Facebook. I de mindre kommunerna gör man ibland hembesök. Det är ett detektivarbete vittnar många om.

7 När det gäller vad man erbjuder de elever som finns i riskzonen att hoppa av, eller de som redan hoppat av, skiljer det sig ganska ordentligt mellan de olika kommunerna. I de flesta kommuner hänvisar man elever till att gå IM. Inom gymnasieskolorna finns ofta också erbjudande om att få kontakt med Elevhälsan och/eller SYV (Studie och yrkesvägledare) för t.ex. motiverande samtal. På flera håll försöker man också att motivera eleverna med estetisk verksamhet, t.ex. NIKE i Uddevalla (läs mer om detta NIKE Ungdom - Uddevalla). Man försöker på många håll erbjuda praktikplatser och yrkeskurser efter behov. Hinder och problematik Flera som intervjuats talar om att man vill träffa ungdomar redan i tidigare åldrar, möta dem på högstadiet och prata motiverande och informerande. Brist på resurser ses också som ett problem på flera håll att man har för lite tid till att leta rätt på personerna och sen också för lite insatser och aktiviteter att erbjuda eleverna. Sekretessen mellan myndigheter är ett problem som flera upplever. Att samverkan hindras genom att man inte kan dela med sig av information som är viktig och som anses vara till gagn för arbetet med avhoppare och elever med hög skolfrånvaro. Flera kommuner saknar en rutin kring att få rapport från andra kommuners gymnasieskolor när elever hoppar av eller byter kommun/skola. Det är en fördröjning i rapporteringen. Generellt kan man säga att just övergången mellan de olika skolformerna anses viktiga och kritiska. Några beskriver uppdraget kring KAA-ansvaret som diffust och svårtolkat. Det har blivit lite bättre nu med det nya lagkravet, men fortfarande känns det oklart på vissa håll. Dals Ed Nuläge I Dals Ed finns det en uppföljningsfunktion centralt på förvaltningskansliet. Den arbetar med grundskolans SYV, stämmer av med gymnasieskolor och rapporterar om det sker studieavbrott. Statistiskt sett förbereder grundskolan väldigt bra för gymnasiestudier. Dals Ed är en ganska liten kommun, så det är inte så många individer det handlar om angående KAA. Kommunen har en egen gymnasieskola men 98 procent av eleverna går i andra kommuner. Detta gör att man är beroende av andra kommuners gymnasieskolors rapportering vilket fungerar varierande väl. Det finns enkel handlingsplan och rutinbeskrivning för hur KAA ska hanteras. Uppföljningen sker centralt men arbetet med de ungdomar som kommer ifråga fördelas utifrån de individuella förutsättningarna, antingen på IM eller en enhet under AME där det finns två aktivitetscoacher, även kallat karriärscoacher. Dessa kan i sin tur leda ungdomar, men även äldre personer, vidare till olika typer av insatser. Inom ramen för KAA finns det tre förvaltningars budget och en rad insatser som kan ske inom budget i de andra verksamheterna och först när det är något utöver det vanliga tar KAA-ansvarig beslut om extra medel. Hinder och behov Att ha en nära och snabb kontakt med gymnasieskolorna, både inom och utanför kommunen känns viktigt och det behöver förbättras så att uppföljning kan fungera utan ett för stort glapp i tid.

8 En annan svårighet är att hitta individen. Det behövs löpande avstämningar per termin och samverkan. För ett år sedan hade man en samlad funktion i förvaltningen, en arbetslivskoordinator som var både SYV och koordinator för den här typen av frågor, men i samband med att den personen bytte tjänst gjordes en omorganisation. Omorganisering är inte på plats än och man jobbar med rekrytering som innebär att man tappar den naturliga kopplingen med grundskolans SYV. En mer samlad rapportering från IM, AME, skolan till nämnden skulle önskas för att få en överblick och kontroll på nuläget. Goda exempel Både IM och AME:s arbete är väldigt framgångsrikt. AME:s ihärdiga arbete med de som är långt från arbetsmarknaden visar goda resultat. Ungdomsarbetslösheten ligger lågt jämfört med andra Dalslandskommuner och man lyfter särskilt fram aktivitetscoacherna som har ett tydligt pedagogiskt uppdrag som aldrig släpper målet att ungdomar ska komma i sysselsättning samtidigt som ungdomarna inte är passiva deltagare. Dessutom har AME som helhet framgångsrik samverkan med myndigheter, grannkommuner och privata näringslivet. Trollhättan Nuläge Här har den som ansvarar för KAA detta som sitt huvuduppdrag KAA och jobbar ca 60 %. Ansvaret ligger under AME, som finns på Arbetsmarknads- och Socialtjänsten. Det finns en mindre budget som ska räcka till busskort, hjälp etc. Man jobbar efter Nämndsmål, Mål och resursplan, Servicedeklaration och man håller okcså på att ta fram en konkret handlingsplan för det kommunala aktivitetsansvaret (inväntat lagförändringar). När man får uppgifter från Kunskapsförbundet om vilka ungdomar det gäller, registreras eventuella aktivitetsinsatser i VIVA (gemensamt personregistersystem tillsammans med socialtjänsten). Ungdomar som inte finns i aktivitet kontaktas i huvudsak via brev. De man inte får tag på söker man via socialtjänstens verksamheter, får info från AF etc. Det görs inte många hembesök (jobbar ensam och dessutom har det inte varit aktuellt). Ibland sker hembesök i redan etablerade relationer för att få eleven till aktivitet. Idag erbjuder man ungdomarna praktik, studier, motiverande och stöttande samtal m.m. Ett nytt projekt har precis startat upp Ung KOMP - ett nationellt projekt som riktar sig till ungdomar som inte har slutfört gymnasieutbildningen. Där finns ett mulitkompetent team som ska jobba med ungdomarna. De första träffarna är genomförda. I Trollhättan fungerar arbetet bra och det beror mycket på att det finns chefer som stöttar och att det finns bra samverkan med AF, Socialtjänsten, etc. Hinder och behov Som på många andra håll i skolan krävs det mer och mer administration och det tar mycket resurs/tid som man skulle kunna lägga på mer aktiva insatser istället. KAA-arbetet kanske behöver mer resurser efter att handlingsplanen är fastställd och kraven ökar. Friskolorna måste med i strukturer, nätverk och samverkan - det är viktigt att information och återkoppling sker från alla skolor.

9 Åmål Nuläge I Åmål arbetar man med KAA på gymnasieskolan via barn- och utbildningsförvaltningen. Det är inget uttalat procenttal som ingår i tjänsten för KAA, men man uppskattar det till ca 20%. I Åmål har man en naturlig koppling till Värmland eftersom man där har samverkansavtal kring antagning till gymnasiet. Det är geografiskt nära till Värmland och därför har man ingen kontakt med andra KAA-ansvariga inom Fyrbodal. Man använder det tekniska systemet IST (elevadministrationsprogram), som har en programvara för KAA för att sortera aktuell information. Man har kontakter med socialtjänsten och jobbcentrum och nära samverkan med AF. Det finns en handlingsplan där det står hur arbetsgången är som blev uppdaterad med att lagstiftningen kring KAA skärptes men mycket av det som sker på rutin som ligger på personen som har uppdraget. Det finns ingen särskild budget utan uppdraget ligger inom ordinarie tjänst på gymnasieskolan. Till 95% tar man kontakt med ungdomarna via telefon men i nödfall per brev. Man söker på internet och googlar information och når de flesta på detta sätt. I första hand erbjuds eleverna IM och uppdraget innebär praktikanskaffning, uppföljning, kontakt med praktikplatsen. Detta kan också ske via Jobbcentrum 2 då en del ungdomar inte vill vara kopplade till skolan på något vis. Då kan kontakten ske via Jobbcentrum. Man jobbar in i det längsta att behålla eleven på nationella program, att byta program eller reducera/anpassa ordinarie program. Det finns inte resurser för hembesök när det gäller hemmasittare. Ofta är de som är hemmasittare är kopplade till BUP eller vuxenpsyk då det kan handla om psykisk ohälsa och neuropsykiatriska sjukdomar. Hinder och behov En svårighet är hitta och arbeta med alla, i både riskzon och de som redan hoppat av. Detta beror på brist på resurs och metod. Ett önskemål är att ha dagverksamhet, ett öppet café att komma till för de individer som orkar eller vågar eller vill. Att få träna lite, studiebesök, göra cv, dricka kaffe tillsammans. Någon form bank med praktikplatser hade varit till hjälp, gärna regionalt. Man önskar också mer samarbete inom Fyrbodals kommuner eftersom man är ganska ensam i sin roll i kommunen. Det fungerar bra med samverkan i Värmland, men utökad samverkan inom Fyrbodal är önskvärt. Kompetensutveckling är viktigt. Det mesta som erbjuds sker dock i Stockholm på t.ex. Skolverket. Mer nära och tillgänglig kompetensutveckling önskas. 2 På Jobbcentrum jobbar Arbetsmarknadssamordnare och Rehabiliteringssamordnare tätt ihop med AF, Försäkringskassan, Ekonomiskt bistånd i Åmåls kommun samt Näringslivet. Målet är att underlätta personers väg till egen försörjning.

10 Goda exempel Ett brett kontaktnät som man får genom att ha arbetat i många år i en liknande roll är en stor fördel. Att kunna nyttja Jobbcentrum mer vore önskvärt. Där finns ett ganska gott samarbete. Att kunna träffas regelbundet och bolla och diskutera vore bra. Idag har vi har kontakt via telefon eller mail vid behov. Uddevalla Nuläge I Uddevalla ligger arbetet med KAA på IM och där finns en tjänst på 50%. Där samarbetar man med andra myndigheter, skolor och verksamheter i kommunen och ansvarar för ungdomar som inte är inskrivna på något nationellt gymnasieprogram och är mellan år. Det finns ingen direkt budget för detta arbete (förutom 50% anställning) och inte heller någon konkret och detaljerad handlingsplan, däremot har kommunen en övergripande dokument där man beskriver att alla ungdomar som inte är inskrivna ska kontaktas, erbjudas samtal med vägledning och erbjudas sysselsättning av lämpligt slag (utbildning, praktik mm). För att registrera alla ungdomar kopplade till KAA arbetar man med det tekniska systemet Hypernet som är kopplat till elevregistret. Detta samkörs med de kommunala skolornas register. Friskolorna ska rapportera när någon elev hoppar av men man är osäker på om det alltid görs. Först kontaktar man eleven per brev, sen telefon/sms, kontakter med anhöriga och sen brev igen. Om de inte vill bli kontaktade kontrollerar man med socialtjänsten och ser om det eventuellt finns andra faktorer/stöd/information för att hjälpa individen till sysselsättning/aktivitet. Man erbjuder vägledande samtal, utbildning, praktik och NIKE (med estetisk verksamhet som motivationshöjande insats). Läs mer under NIKE Ungdom - Uddevalla. Eleverna är oftast inskrivna på IM. Man följer upp med återkommande brev för att se hur det gått för ungdomen. Hinder och behov Har haft problem att få bekräftat från AF om ungdomarna är inskrivna där eller ej eftersom sekretess råder mellan olika myndigheter och verksamheter. Här efterfrågas mer samverkan. Uppföljning kräver mer rutiner för att säkerställa att ingen faller igenom. Det har varit diffust kring vad uppdraget inneburit. Skärpta lagkrav har bidragit till att skärpa upp rutinerna. Det är viktigt med bra rutiner och att få möjlighet att skapa detta. Samverkan med andra myndigheter och instanser är en viktig del som behöver utvecklas kring arbetet med KAA. Goda exempel NIKE läs mer här om NIKE Ungdom - Uddevalla. Vänersborg I Vänersborg arbetar en arbetskonsulten (på AMA, arbetsmarknadsavdelningen) 50% KAA och 50% DUA. Man samarbetar med Trollhättan, KAA-ansvaringa, SYV:arna, Socialtjänsten och AF. Tjänsten är nytillsatt och under utveckling.

11 Ingen handlingsplan finns och arbetskonsultentens resor m.m. betalas av AME-avdelningen men ingen egen budget finns för KAA-uppdraget. Gymnasieskolornas administratörer lämnar en lista på elever som inte är inskrivna på nationella program i Vänersborg och så stämmer man av med socialtjänsten och andra kommuners skolor vilka elever som behöver kontaktas. Till dessa elever skickar man brev, ringer, facebook, sms och det kan också bli aktuellt med hembesök. Man arbetar med olika system för att få kontroll på vilka individer det handlar om; ACCORDA och Procapita. Man får information från SYV (GY, VUX och GRUND) och det Mobila skolteamet rapporterar till KAA för vidare åtgärder. Läs mer om Psynkprojektet Mobila skolteam - Vänersborg här. Man erbjuder vägledningssamtal, djupare kartläggning, studier, komvux, folkhögskola ( orienteringskurs via AF), Yrkesintroduktionsersättning (AF 16-åringar kan få ett halvårs ersättning) + VGR:s verksamhet (landstinget) praktikplatser. Inom DUA (Delegationen Unga i Arbetet) har man upparbetat ett sk ungdomstorg där individer från 16 år och uppåt kan skriva cv, social träning eller gå någon utbildning finns. En annan resurs är Knutpunkten som är en verksamhet inom AMA. Där gör manarbetsförmågebedömning, rehabilitering, arbetsträning, för alla (även för ungdomar). Samordningsförbundet Väst 3 ska ta fram externa praktikplatser. Hinder och behov Ett problem som gör det svårarbetat är AF av sekretesskäl inte kan dela all information på individnivå med andra myndigheter. Man ser ett behov av samverkan mellan myndigheter och verksamheter. Ett önskemål är ett nationellt register på var ungdomarna är inskrivna i som KAA kan arbeta med. Man vill jobba ihop med SYV - vara med på utskrivningssamtalen för att främja avhopp och informera om vilka alternativ det finns. Idag finns Ungdomshuset, en fritidsgård på dagtid och kvällar och med många aktiviteter efter ungdomarnas intresse. Där har AMA ett kontor i vilket man jobbar med unga nyanlända. Där skulle KAA vilja sitta och jobba. Det finns planer på att bilda ett ungdomsteam. Där ska man jobba med att utveckla olika aktiviteter. Icke skolmiljö är många gånger positivt. Ett behov är att få till ett regionalt rapportsystem från gymnasieskolorna i andra kommuner. Önskemål om ökade resurser för att testa nya saker finns. Budgeten är begränsad och utrymme för att prova goda exempel från andra ställen är små. Goda exempel Läs mer om Psynkprojektet Mobila skolteam - Vänersborg. 3 Förbundets medlemmar är Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla.

12 Färgelanda Nuläge I Färgelanda jobbar en person, SYV 20 % med KAA (Barn- och utbildningsförvaltningen). Ekonomiansvarig skickar en lista på alla ungdomar och så går ansvarig igenom om de är i sysselsättning. Genom att titta på fakturor från gymnasieskolan och jämför den med folkbokföringsregistret kan man få koll på vilka ungdomar som är utanför aktiviteter. Även SCB register (Statistiska Centralbyrån) - används. Det finns Ingen tydlig handlingsplan för uppdraget utan man agerar framförallt på akuta ärenden med elever som redan hoppat av. Varje åtgärd väljs utifrån elevens individuella behov Det finns inga särskilda medel eller budget avsatt till KAA-aktiviteter. Eventuella kostnader belastar kommunens SYV-verksamhet. Man kontaktar ungdomarna per brev, letar på Facebook och telefonsamtal. Även hembesök kan bli aktuellt. Inom ramen för KAA erbjuder man vägledningssamtal som kan leda till studier inom Komvux eller folkhögskola, praktik eller någon aktivitet via Arbetsförmedlingen. Under hösten 2015 startades arbetet med initiativet En Väg In 4 där man planerar att jobba med att anskaffning av praktikplatser i samverkan med AME, SYV, IFO, KOMVUX. Hinder och behov Här efterlyser man en konkret handlingsplan som tydliggör vad som erbjuds för individerna. Mer samverkan kring aktiviteter hade varit bra. DUA-avtalet kan bidra till bättre samverkan där fler aktiviteter kan erbjudas. Övergången mellan grundskola och gymnasieskolan är kritisk och innehåller en del risker för elever med hög skolfrånvaro. Mer tydlig uppföljning kring detta efterfrågas. Lysekil Nuläge Vid kartläggningens tidpunkt hade inte Lysekil någon tillsatt funktion för KAA men gymnasieskolan arbetar med uppföljning av elever som har hög skolfrånvaro och/eller riskerar att hoppa av skolan. Rekrytera KAA-ansvarig pågår. På gymnasieskolan jobbar man genom IM med de elever som riskerar att hoppa av eller har hög skolfrånvaro. Processen börjar med att personalen på IM tar kontakt med eleven och bokar möte för samtal. Vid behov kopplas därefter Elevhälsan in. På gymnasieskolan har man s k mitterminskonferenser där Elevhälsan, SYV, rektor och klassföreståndare möts och diskuterar och beslutar om individuella insatser. Skolan rapporterar till elevens hemkommun löpande. Det som är på gång just nu är att arbetet inom DUA startas upp. Man har en verksamhet som kallas Arbetsmarknadstorg där AME, socialtjänsten, AF och Gymnasieskola samverkar. Man sitter fysiskt tillsammans minst en dag i veckan. Inom ramen för 4 En Väg In - Förstudien syftar till att undersöka möjligheten att skapa förutsättningar för alla individer som står utanför arbetsmarknaden till arbete, praktik, studier eller annan sysselsättning.

13 denna samvekan kan man erbjuda s k reducerat program, anpassad skolgång, elevhälsans stöd, pausar i skolan m m. Hinder och behov Det finns för få varianter av åtgärder och man efterlyser fler verktyg via AF som t ex praktikarbete. Man efterlyser alternativa verksamheter där man kan erbjuda individen aktivitet och skapa en mötesplats där ungdomarna får träffas och lyckas med något! Strömstad Nuläge Arbetet med KAA organiseras via Strömstad gymnasium. Det finns en handlingsplan med konkreta och uppföljningsbara mål men ingen budget med extra avsatta medel. I Strömstad är det är en låg andel studieavbrott. Eleverna på IM har störst andel studieavbrott och många riskerar att hoppa av på grund av bristande motivation. Genom att jämföra innhåll i elevsystem med andra register sammanställs en lista över de elever/individer som bör kontaktas. Man tar initialt kontakt med individerna via telefon, e-post och sms. Man erbjuder t ex praktik och enstaka kurser. Man har sedan kontinuerlig kontakt med ungdomarna via företrädelsevis telefon. Hinder och behov Det är problematiskt med de elever som inte vill delta i kommunens aktiviteter. Det som hindrar dem är ofta en misstro mot myndighet och brist på motivation. Munkedal Nuläge Det finns ingen egen budget för arbetet med KAA utan uppdraget har lagts som en del av Komvux. En administratör inom Komvux arbetar med frågorna. En gång per termin träffar man SYV, Socialtjänsten, AME, AF m.fl. och jobbar med strukturerna och förbättringar. Två ggr/termin träffas en mindre grupp som jobbar med frågorna på individnivå. Övervägande antal individer finns på IM, några få på AF eller annan verksamhet. Det finns en överenskommelse kring hur man ska jobba med ungdomarna, men ingen konkret handlingsplan att jobba efter. Mål finns uppsatta men är svåra att mäta.. Kommunen ska erbjuda alla kompensatorisk sysselsättning/utbildning inom kommunens budgetram. I Munkedal samverkar näringslivet, socialtjänsten, skola, AF, AME, Omsorgsförvalningen och SYV inom DUA. DUA-arbetet är kopplat till KAA-uppdraget vilket innebär att man även jobbar med ungdomar som fyllt 20 år. Det finns en lokal i en lägenhet till förfogande där man träffar ungdomar i gruppaktiviteter. I arbetet att hantera elevinformation (16-20 år) använder man sig av det tekniska systemet Procapita. Där har man också tillgång till alla typer av tillgängliga åtgärder som t ex praktik. Administratören sammanställer information om de individer som inte är inskrivna i eller hoppat av gymnasieskolan och lämnar den till ansvarig för KAA. När ungdomarna skrivs in på AF informeras de om att AF rapporterar detta till KAA. Därmed är sekretess mellan myndigheter och verksamheter inget problem.

14 KAA kontaktar elever via brev, telefon, Facebook, sms eller genom besök på IM. Dessa metoder har varit tillräckliga för att nå alla individer man vill nå. I Munkedal erbjuds eleverna (som hoppat av eller som riskerar att hoppa av) vägledningssamtal för samtal om åtgärder och aktiviteter som t.ex utbildning via AF, Komvux eller IM. På Komvux och IM kan eleverna få ta del av Yrkesintroduktion, Språkstödjare, yrkesutbildning inom Processteknik och Vården, Språkintroduktion och orienteringskurs med praktik. Uppföljning sker genom att man går igenom listorna regelbundet (minst två ggr per termin) och följer upp varje individ och ser vad som hänt och vilka ytterligare aktiviteter som ska sättas in. Hinder och behov De individer som inte tagit examen från gymnasiet är svåra att få tag på och ofta omotiverade. Idag träffar en person från KAA ungdomarna som går i årskurs nio. Uppföljning av detta möte skulle vara önskvärt. Ett önskemål vore att det fanns en resurs avsatt för att hålla kontakt med eleverna när dom går i gymnasiet i andra kommuner för att kunna fånga upp individer i riskzonen INNAN de hoppar av skolan. Dels för individens bästa men också för att undvika kommunala kostnader. Resursen skulle t ex kunna delta på föräldramöten och informera om KAA och vad man kan göra om problem skulle uppstå under gymnasietiden. KAA-ansvarig lyfter fram vikten av främjande arbete för att motverka hög skolfrånvaro och skolavhopp. Behovet av särskilda insatser mot nyanlända önskas. Gruppen är mycket stor och ständigt ökande. Individer bland nyanlända är ofta väldigt motiverade och det gäller att de inte tappar modet - här menar man att det behövs snabba insatser. Goda exempel Munkedals kommun har också No Limits 5, en samlingsplats för ungdomar på eftermiddagar och kvällar. Där erbjuds estetisk verksamhet som t.ex. foto/bild-aktiviteter. I Munkedal deltog man i ett projekt som heter Samtidigt 6 - ett projekt där alla många olika instanser och personer kring utsatta barn ska agera samtidigt. Mellerud Nuläge Ansvaret för KAA-uppdraget ligger i Melleruds kommun på AME där man både rapporterar statistik och sätter in eventuella insatser för individerna. SYV på Dahlstiernska gymnasiet kontaktar AME när en elev hoppar av. Då skickar KAA brev till eleven för att erbjuda någon form av insats. Om individen är under 18 år erbjuds föräldrarna att vara med i processen. I vissa fall är det en lärare tillsammans med eleven som tar direktkontakt med KAA och bokar tid för ett första möte. Det KAA erbjuder eleverna är vägledning, praktik, en insats för att bryta mönster - att komma till ny miljö, studiebesök m.m. 5 No Limits är ett projekt som ABF och Munkedals kommun driver ihop för ungdomar 6 Ett projekt för att utveckla metoder och verktyg så att skola och socialtjänst ska ge samordnade och samtidiga insatser, i tid till barn i utsatta miljöer.

15 Det finns ingen konkret handlingsplan med mål uppsatta, ej heller en särskild budget för KAAuppdrag. Det ingår i en ordinarie tjänsten inom ramen på AME. Det finns inget extra utrymme för att erbjuda eleverna någon ekonomisk stöttning. Man utvärderar och följer upp arbetet kring varje enskild elev efter hand utifrån deltagandet i olika aktiviteter. Man återkopplar till eleven och undersöker vad som eventuellt behöver göras ytterligare. Inget systematiserat utvärderingsarbete finns. Hinder och behov Ibland upplever personalen som arbetar inom KAA att det är ett hinder att inte kunna erbjuda ekonomisk stöttning till eleverna för att delta i olika aktiviteter. Exempelvis om en aktivitet som erbjuds inte ligger i närområdet så behöver eleven ett busskort. Att utbyta idéer med andra som jobbar med KAA är önskvärt. Tanum KAA-uppdraget i Tanums kommun ligger på Arbetsmarknadsenheten(AME). Låg tidigare under BUN (Barn- och utbildningsnämnden). Man valde för två år sen att lägga över ansvaret till AME för att arbeta med frågan ur ett annat perspektiv än skolans. En tjänst på 25 % arbetar administrativt med att registrera och kartlägga elever/individer. Eftersom man arbetar med att utarbeta ett arbetssätt är det svårt att beräkna hur mycket tid som läggs på arbetet i de tillgängliga aktiviteterna. Planerna är att man samplanerar med arbetet i DUA. Man jämför data från olika tekniska system (t.ex. Procapita) med elevlistor från skolor för att identifiera vilka individer inte finns inskrivna i något nationellt program, på IM eller hos AF. Därefter kontaktar men individerna genom att skicka brev och e-post. Är individen under 18 tas en kontakt med föräldrarna. KAA upplever arbetet som ett detektivjobb och särskilt svårt kan det vara att hitta personerna om det var länge sedan de avbröt studierna. Arbetssättet upplevs som tungrott och därför bör man fånga upp eleverna i ett tidigt skede innan de försvinner från skolan. Det finns en arbetsgrupp som håller på att ta fram hur man ska jobba med frågan redan från årskurs sex 7. I den ingår rektor för grundskolan, gymnasiet och särskola/elevhälsan samt KAA. Arbetsgruppen fokuserar på det främjande arbetet i grundskolan. Hinder och behov Att hitta eleverna genom att jämföra olika listor och system är inte ett effektivt sätt att arbeta. Att hitta ett bättre system för detta är ett utvecklingsområde. Det tar mycket tid att få tag på ungdomar som kanske är igång med annan sysselsättning. Information från andra myndigheter och instanser bör komma snabbare. Sekretessen mellan myndigheter behöver lösas centralt. Idag är det svårt att jämföra de egna systemen mellan myndigheternas. Tanum har en egen gymnasieskola men de flesta elever läser i skolor i närliggande kommuner som Strömstad, Dals ed, Lysekil, Uddevalla och Munkedal samt andra delar i Sverige. Majoriteten av eleverna finns i Uddevallas gymnasieskolor. Man önskar ökad samverkan med gymnasieskolorna för att få tidiga signaler om det inte står rätt till med hemkommunens ungdomars närvaro i skolan. 7 Handlingsplanen håller på att tas fram och skall godkännas av politiken innan den kan användas.

16 En utmaning är integrationen och alla de nyanlända ungdomar som kommit till kommunen. Alla samhällsfunktioner måste optimera sitt arbetssätt för att få in de nyanlända ungdomarna snabbt i skolsystemet och hjälp till t ex validering av sina kunskaper och erfarenheter. En fråga som diskuteras är hur KAAs verksamhet finansieras. I Tanum betalas det av arbetsmarknadspengar men där finns också andra grupper som behöver de pengarna. Finns det möjlighet till annan finansiering? Man menar att gymnasievalet är en viktig del av problematiken. Att få ungdomarna att göra ett välgrundat val för sin framtid är viktigt och här är SYV en viktig funktion i detta arbete. Ett behov som finns är studieinspiratörer, en funktion som kan arbeta med att motivera skolgång och studier utan att vara lärare eller knuten till elevhälsan. Goda exempel I Tanum har man via DUA arbetat fram ett arbetssätt där en individ som behöver aktivitet och åtgärd, under 4 veckor får ta del av många olika åtgärder. Individen får träffa socialsekreterare, prata ekonomi, budget, får arbeta med hur man kan må bättre, får veta hur folkhögskolan fungerar och erbjuds studiemotiverande kurser. Ungdomarna får arbetsträna (inom kommunens verksamheter och privata näringslivet) och studera. Detta arbete startar i februari I Tanum jobbar man främjande för att få eleverna att vara kvar i skolan. Personal deltar i kompetensutveckling, bl.a. i Skolverkets konferens om de formella råden. För ett år sedan anordnades två temadagar om ungdomar i utanförskap. Detta utvecklingsarbete fortlöper. I Tanum jobbar man mycket med integrationen av bl.a. de ensamkommande ungdomarna i kommunen och man sätter snabbt igång med kartläggningen. Sotenäs I Sotenäs ligger ansvaret för KAA hos rektor på Kompetenscentrum. På Kompetenscentrum finns Vuxenutbildning och SFI och från och med årsskiftet 2015/2016 också ett verksamt Symbioscentrum 8 där man arbetar tätt mellan näringsliv. Forskning och utbildning. I samband med bildandet av Symbioscentrum tecknades ett DUA-samverkansavtal mellan AF, Vuxenutbildningen, AME och IFO. Alla dessa aktörer har gemensamma lokaler på Symbioscentrum. Eftersom DUA arbetar inom åldersgruppen ingår KAA:s målgrupp som är ungdomar mellan16-20 år i detta arbete. Det finns en särskild person som ansvarar för KAA. KA-gruppen består av olika representanter. Studie- och yrkesvägledare Sotenäs Kompetenscentrum, representant från Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsenheten och Socialtjänsten. I DUA-samverkan kommer det att vara minst 4 personer som samverkar på samma plats. DUAgruppen har skrivit en gemensam handlingsplan med mål och budget som kommer att ligga till grund för det gemensamma arbetet. Man kontaktar individerna inom KAA via brev och telefon men man har ingen uppsökande verksamhet eftersom det inte har funnits något behov. Man misstänker dock att det finns ett 8 På Symbioscentrum låter man företag, studerande och kommunen komma närmare varandra. Det ska vara en kreativ mötesplats som driver utvecklingen inom kommunen mot att bli mer hållbar med mångfald och öppenhet.

17 mörkertal med elever som bor hemma hos sina föräldrar och föräldrarna står för individens försörjning. Aktiviteter som erbjuds ungdomarna är träff med SYV och aktiviteter för att höja självkänslan Ett annat projekt som väntar på att sjösättas är Strandstädning (Naturvårdslaget) Man håller på att starta upp en egen språkintroduktion på IM. Genom DUA och samverkansavtalet mellan kommunen och AF konkretiserades tankar och idéer som uppkommit tidigare men man bara delvis jobbat med på ett tydligare sätt. Hinder och behov Sotenäs kommun har ingen egen gymnasieskola och de externa gymnasieskolorna missar ibland att rapportera när eleverna hoppar av. Detta innebär svårigheter och förseningar i arbetet med KAAuppdraget. Kompetensutveckling inom området kring KAA, hemmasittare och kringliggande område för personal önskas. Det finns inget tekniskt system för att registrera individer inom KAA utan man arbetar med en Excelfil. Bengtsfors Gymnasieskolan När man upptäcker att en elev har hög skolfrånvaro och riskerar att bli hemmasittare, ska gymnasieskolan kalla elevens föräldrar till möte för att erbjuda stöttning med aktiviteter. Ett antal elever med lång frånvarotid har under några år erbjudits att läsa på distans via Hermods, då inskrivna på både vuxenutbildningen och på gymnasiet. Eleverna får då betyg på enstaka kurser. Elevvårdsteamet (rektor kurator, skolsköterska och specialpedagog) på gymnasieskolan har möte varje vecka. Man pekar på vikten att skolorna är väl förberedda med bra mottagandet när en s k hemmasittare kommer tillbaka till skolan. Kommunens egna skola rapporterar till kommunen om egna elever hoppar av. Om andra kommuners elever hoppar av anmäler man avhoppet till elevernas hemkommun. Genom att skolan infört En till en - dator - strävar man efter att varje undervisande lärare ska lägga skoluppgifter tillgängliga på lärplattformen, och att alla elever ska nå allt material var man än befinner sig. På skolan upplever man att spelberoende eller mycket tid vid datorn är väldigt vanligt bland eleverna. Rutiner och mönster som främjar skolarbete och skolnärvaro sätts ur spel och man måste hjälpa dessa elever. Detta gäller flest pojkar. På skolan används Skola 24 (frånvarorapporteringssystem) men rutinerna kring användandet behöver förbättras. Många mentorer upplever att de inte har tid till täta kontakter med elevernas föräldrar med t ex telefonsamtal. Detta kan resultera i att man inte lägger in närvaro tillräckligt snabbt och drabbar framförallt elever med hög frånvaro.

18 Informationen om frånvarohantering och studiebidrag från CSN (Centrala Studiestödsnämnden) upplevs svår att tolka och behöver vara mer tydlig och enhetlig. Skolan efterlyser nätverk kring arbetet med hög skolfrånvaro och hemmasittare för att dela erfarenheter och sprida goda idéer. Orust Nuläge På Orust jobbar KAA ansvarig, tillsammans med personal på AME och rektor mot målgruppen år. Denna arbetsgrupp startade upp våren 2015 för att samarbeta när det gäller KAA. Orust kommun erbjuder IM (Yrkesintroduktion med inriktning i Hantverk och Vård och omsorg) och, studievägledning. Dessutom har man kontakter med gymnasieskolor i andra kommuner för att motverka och fånga upp hemkommunens elever för att motverka avhopp. Man jobbar mycket förebyggande. IFO Bryggan, SYV, KOMVUX är viktiga samverkanspartners i arbetet med KAA. Pågående aktiviteter Samordningsförbundet Väst 9 har skickat in en projektansökan till ESF (Europeiska Socialfonden) "Unga i utanförskap" som startar i feb 2016 om det beviljas. I samarbete med AF kommer STO (Stenungssund, Tjörn Orust) starta upp ett en samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten. I oktober 2015 startade AME upp ett ungdomsarbetslag, Bilvårdslaget. Bilvårdslagets uppdrag är att ta hand om kommunens leasade fordon. De tvättar och städar fordonen samt kör dem till service och till verkstad för däckbyte. Målgruppen är arbetslösa ungdomar i åldern år och kommer via IFO, AF eller skolan. IFO Bryggan har ett team med ungdomsbehandlare som ger råd, stöd och behandling av barn, unga och deras familjer. Stödet kan se olika ut efter behov. Det kan t.ex. vara personlig tillsyn, urinprov, medling, ungdomstjänst, samtal, kontaktmannaskap m.m. Grundskolor I kartläggningen, som syftar till att undersöka hur arbetet med att motverka skolavhopp i åldrarna har också några nedslag i grundskolor gjorts. I väldigt många samtal och dialoger har det framkommit önskemål och uttryck för att börja med främjande och förebyggande arbete i lägre åldrar och därför kändes detta angeläget att titta på. Begränsningen i förstudien var att den skulle syfta till ett ESF-projekt där åldrarna är och att tiden för studien varit relativt knapp. Det har varit dialogträffar i följande kommuner på grundskolor med Elevhälsans personal. Sotenäs: Sotenässkolan; Elevhälsan Munkedal: Kungsmarksskolan; Elevhälsan Dals Ed: Elevhälsan Åmål: Elevhälsan Bengtsfors: Elevhälsan 9 Förbundets medlemmar är Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla.

19 Dialogträff Åmål, Bengtsfors och Dals-Ed Främjande arbete I diskussionerna framkom det en hel del gemensamma nämnare men också saker som skilde sig mellan kommunernas sätt att arbeta. I Bengtsfors har man bl.a. arbetat fram en tydlig handlingsplan kring hög skolfrånvaro som är kommunicerad till alla skolor, både elever och personal. Figur 1Flödesschema för hantering av skolfrånvaro - för personal på Bengtsgården I Åmål har man länge jobbat med rastverksamheter i de lägre åldrarna för att få alla att känna sig trygga och motiverade, både i vanliga skolverksamheten och i förberedelseverksamhet (med arabisktalande rastvärd t.ex.). Trygghet och frånvaro av mobbning är en framgångsfaktor som motverkar skolavhopp och hög skolfrånvaro. I Dals Ed på Utsikten jobbar man ständigt med påhoppare som kanske haft en frånvaroproblematik under längre tid och förbereder då noga en ankomst till Utsikten genom flera förberedande möten med specialpedagog och mentorer m.fl. Genom att göra detta försöker man motverka ytterligare avhopp eller misslyckande och därmed också personlig tragedi för individen. Andra exempel var: Elevhälsan har en stående punkt kring Hemmasittare/hög skolfrånvaro så att frågan alltid är närvarande. Genom att påminna sig själv och varandra minskar risken att elever faller mellan stolarna, man ser mönster och kan gemensamt komma fram till aktiviteter. Man jobbar med statistik som visar mönster. Kanske syskon i samma eller annan skola har liknande mönster. Man kan se att vissa ämnen är hårdare drabbat. Utifrån detta kan relevant åtgärd sättas in i god tid. På gång är att man ska starta upp ett nätverk för Elevhälsan i Dalslandskommunerna. Samverkan för elevhälsans professioner kan motverka hög skolfrånvaro. I mindre kommuner är man ofta ensam i sin profession och då kan kommunöverskridande nätverk vara ett stöd i arbetet. Hälsosamtal, enkäter och annat för att öka trivsel bland unga elever jobbar man med för att identifiera var problem och risker finns. Utefter detta kan man rikta åtgärder bättre.

20 Temaarbete t.ex Näthat, mobbning, trygghet, etc. Att öka kunskap bland elever och personal är viktigt i många sammanhang. Förbättringsmöjligheter Följande behov och önskemål diskuterades: Mer och bättre samverkan mellan skola/ifo,soc/bup önskas. Man behöver ett helhetstänk kring barnen och familjen för att åstadkomma resultat med individerna. Sprida och samverka kring metoder är önskvärt. Exempel på metoder som kan spridas så att fler få ta del av dem är Västbus och familjecentralernas arbetssätt. Fortbildning för personal inom skola betyder mycket. Exempel på områden att fortbildas i är ledarskap i klassrummet, bemötande, hemmasittare, forskning, tidiga signaler, flyktingar, trauma och andra kulturer. Nätverkande i Dalslandskommuner efterfrågas (det har under hösten påbörjats ett arbete för att starta nätverk inom Elevhälsan i dessa kommuner). Idag finns det verksamhetsutvecklare på Hälsokällan med fokus på Elevhälsa. Det arbete som idag görs på Hälsokällan behöver spridas till fler kommuner, verksamheter och personal. Dialogträff Munkedal och Sotenäs Under hösten träffades Munkedals och Sotenäs Elevhälsa för att dels diskutera om och hur vi kan samverka kring problematiken med hemmasittare och elever med hög skolfrånvaro men också för att se vilka hinder och möjligheter det finns i det arbete som utförs idag i respektive kommun. Främjande arbete Båda kommunerna poängterar vikten av det förebyggande arbetet och exempel på hur detta kan göras är teambildningsdagar med klasserna i början av höstterminen, extra förberedelse för en del elever i form av möten med personal innan skolstart samt extra besök på skolan. Personalen får ICDP 10 /KOMET 11 -utbildningar. Att jobba med bra frånvarorapportering har visat sig framgångsrikt och på många håll jobbar man intensivt med detta redan i låga åldrar. Att se till att eleverna kommer in i lektionssalar och att så få håltimmar i schemaläggning är andra små men viktiga detaljer. För elever med stor risk att bli hemmasittare (och även för andra självklart) görs anpassningslistor, anpassad studiegång, mindre undervisningsgrupper, miljöombyte, hämtning hemma, motiverande samtal, etc. Det förekommer sällan hemundervisning. Framgångsfaktorerna som nämns i diskussionerna är samverkan mellan personalgrupper på skolan, mellan skolan och hemmet, och mellan skolan och SOC/BUP t.ex. Att skapa en god relation med barnen och ungdomarna är helt avgörande. Vikten av god och tidig kartläggning för att kunna sätta in rätt stödinsatser samt att satsa på det friska beteendet lyfts fram som viktiga komponenter. När eleverna väl väljer att komma tillbaka till skolan är det viktigt att mottagandet blir rätt och anpassat till var eleven befinner sig just då gällande inlärning, psykisk hälsa och motivation. 10 Programmet Vägledande samspel/icdp är ett hälsofrämjande program som uppmärksammar det positiva samspelets avgörande betydelse. 11 Komet är en förkortning för KOmmunikationsMETod och är ett utbildningsprogram som riktar sig till föräldrar och lärare. Programmet bygger på att lära föräldrar och lärare bättre sätt att kommunicera med barnet.

21 Förbättringsmöjligheter a. Båda kommunerna vill utveckla samverkan mellan BUP/IFO/SKOLA. Samverkan ses som en enormt viktig framgångsfaktor. Här finns mer att önska även om det finns en del bra exempel. b. Behov av socialpedagog eller person med liknande funktion i kommunen skulle kunna fungera som en länk mellan personal, Elevhälsa och elever. c. Gemensam utbildning för personal kring hemmasittare önskas. Kunskaper behöver fyllas på men det är också stor personalomsättning generellt i skolans värld så skolan behöver säkerställa att alla har samma basnivå inom området. d. Föräldrautbildning. Denna målgrupp är viktig för att nå framgång med att motverka hög skolfrånvaro. Det är mycket svårt att arbeta med olika åtgärder utan att ha föräldrarollen med i arbetet. e. Hur blir man bra mentorer? Det verkar som om detta är en central del i att motverka hög skolfrånvaro - att skapa relationer! Fortbildning kring hur man är en god mentor kan vara en nyckel. Ämnen som beteendevetenskap/goda relationer/psykologi är exempel på vad som kan tas med i fortbildning. f. Löpande KOMET-utbildning till ny personal och påminnelse till gammal personal. KOMET är en metod som helt kort syftar till att förstärka goda och positiva beteenden och mönster i klasser och hos elever. g. Nätverksträffar för personer som jobbar med detta önskas. Där kan man dela erfarenheter, sprida goda exempel och få kompetensutveckling. Arbetsförmedlingen - DUA I kommunerna i Fyrbodal har det under hösten 2015 arbetats intensivt med att skriva samverkansavtal mellan varje kommun och arbetsförmedlingen i DUA Delegationen Unga i Arbete. I samband med detta arbete har det också planerats, tagits fram och i viss mån också startats upp en mängd olika aktiviteter som riktar sig till delvis samma målgrupp som denna kartläggning riktat sig till. I flera kommuner gör man kopplingar till DUA och det arbetet som gjorts i samband med att samverkansavtal mellan Arbetsförmedling och kommuner skrivits. Många aktiviteter och handlingsplaner har tagits fram och fokus på problematiken och arbetet inom KAA har höjts. Eftersom det precis börjat eller kommer att börja vet man inte än hur det kommer att utvecklas, men ambitionen är på flera håll hög. Delegationen för unga till arbete verkar för att arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet får större genomslag på lokal nivå. Vi främjar statlig och kommunal samverkan och utveckling av nya samverkansformer. Våra mål är att ingen ung ska vara arbetslös mer än 90 dagar och att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år Det har under hösten skrivits avtal mellan kommunerna och arbetsförmedlingen där man planerat olika insatser och aktiviteter för denna målgrupp. Avtalen har inte varit tillgängliga än, men det känns angeläget att dessa aktiviteter samverkar med eventuella insatser i ett kommande projekt från EFS eller annan aktör. På DUA:s hemsida finns exempel på hur andra kommuner har startat upp samverkan