Intellektuella Resurser - kunskapstillgångar

Transkript

1 Intellektuella Resurser - kunskapstillgångar IR Boost Högskolan Väst A Blue Paper Report Version: Författare: Berndtsson/Ringblom

2 Sammanfattning Innovationskontor Väst beviljade medel för projektet IRK under Högskolan beslutade att genomföra projektet i nära samarbete med Drivhuset. Bakgrunden var att Högskolan ansåg det nödvändigt att öka förståelsen för och kunskapen om nyttiggörande och hanteringen av intellektuella tillgångar i breda lager bland forskare och doktorander. I rapporten beskriver vi projektets genomförande samt ger några avslutande reflektioner. Den stora delen i vårt arbete har varit att träffa forskare och forskargrupper för att informera om vårt projekt och möjligheterna som finns genom projektet. Projektet har lagt grunden för ett fortsatt arbete inom Högskolan Väst. Forskargruppen på nästan 300 personer har i de flesta fall fått en inledande förståelse för begrepp och betydelse av nyttiggörande. Flera forskare har fått möjlighet att fördjupa sig genom workshops och övningar. En del har genomfört faktiska inventeringar. Flera studenter står klara för att genomföra direkta inventeringar när fler forskare är mogna för det. De inledande språk- och begrepps- hindren har slipats av. Mottagligheten för fortsatt arbete är alltså väsentligt större idag än för ett år sedan. Det är vår förhoppning att det kan genomföras en andra projektdel där än fler inventeringar kan genomföras för att uppnå ökad medvetenhet om alla de intellektuella resurser som finns inom Högskolan Västs akademiska miljö. Projektledare: Leif Berndtsson, Högskolan Väst leif.berndtsson@hv.se Britt- Marie Ringblom, Högskolan Väst britt- marie.ringblom@hv.se Samarbetspart: Emelie Hanson, Drivhuset emelie.hanson@drivhuset.se 1

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Projektambition Metod - Hur gick arbetet till? Resultat Vad åstadkom vi? Korta fakta IAI- utbildning för studenter Workshop i nyttiggörande med forskare inom Ingenjörsvetenskap Övriga aktiviteter Avslutande reflektioner Fortsatt arbete Bilaga 1. Detaljerad beskrivning av olika delar av projektet Bilaga 2. Information på Högskolan Västs webbsida om projektet Bilaga 3. Inbjudan till möten Bilaga 4. Erbjudande till forskarna Bilaga 5. Erbjudande till studenterna

4 1. Bakgrund Högskolan Väst ansökte genom Stefan Christiernins skrivelse ( ) till Innovationskontor Väst om ekonomiska medel för att genomföra projektet Intellektuella Resurser kunskapstillgångar, även kallat IR- Boost. Innovationskontoret beviljade medel för projektet under Högskolan beslutade att genomföra projektet i nära samarbete med Drivhuset. Projektledningen läggs på FAP, Forum för arbetsintegrerat lärande, och Leif Berndtsson samt Britt- Marie Ringblom blir projektledare. Emelie Hansson är genomförare för Drivhuset Projektambition Hämtat från projektansökan: För att kunna ta ett tydligt steg närmare en mer komplett akademisk miljö i linje med idéerna vid Göteborgs universitet (GU) och kunna kvalificera oss som en mer professionell partner i hanteringen av de lägst hängande frukterna och främsta samarbetsområdena är det nödvändigt att öka förståelsen för och kunskapen om nyttiggörande och hanteringen av intellektuella tillgångar i någorlunda breda lager bland forskare och doktorander. Även om det knappast är görligt att uppnå en full genomträngning av kollegiet måste ambitionen vara att tillräckligt många medvetandegörs för att det vid varje tillfälle finns någon välorienterad kollega i varje fikarum. Parallellt med insatser för ökat medvetandegörande finns ett tydligt behov av att bättre kunna hantera flöden av idéer och kunskap för nyttiggörande både gentemot våra samarbetspartners och för ökat utnyttjande av den potential som vi bedömer finnas i verksamheten. Detta gäller i första hand de samproduktionsprojekt som vi vanligen ingår avtal med externa parter runt för att säkerställa en mer professionell hantering av åtminstone de mer centrala projektresultaten, men också de främsta idéerna som uppstår i mellanrummet mellan forskare, olika parter och discipliner. För detta ändamål behövs en inventering göras av de mer centrala intellektuella resurserna, och dessa behöver sedan korreleras till de avtal och projekt som vi har något som med fördel görs i samband med insatserna för ett ökat medvetandegörande hos aktuell personal. Det är också en tydligt uttalad ambition att projektet ska ha en långsiktig, kvardröjande påverkan så tillvida att det ska bädda för en fortsatt förhöjd medvetandenivå om nyttiggörande frågor samt en kontinuerligt uppdaterad bild av kopplingen mellan intellektuella resurser och våra större projekt. I korthet fokuserade projektet på fyra delar: 3

5 1. Marknadsföring, insäljning och kunskapsspridning om projektets existens, dess mål och upplägg till olika intressenter, främst forskare, men också annan personal och vissa studentgrupper. 2. En grundläggande orientering och utbildning runt IR- frågor, intellektuella tillgångar och nyttiggörande med fokus på forskare och doktorander, men öppet också för valda grupper av studenter tas fram. Mål: 60 % av doktoranderna samt minst 40 % av alla disputerade aktiva forskare skall ha deltagit i utbildningen efter projektets slut. Mål: kursupplägg, material och dokumentation ska utgöra grunden för återkommande utbildningar efter projektets slut. De olika seminarierna ska också tillgängliggöras tillsammans med kursinformation på webben. 3. En första grundläggande inventering av de mest väsentliga intellektuella tillgångarna skall ske med särskilt fokus på de vitala forskningsmiljöerna Produktionsteknik Väst (PTV) och Lärande i och för det nya arbetslivet (LINA). Detta sker dels genom kursen (se ovan) och den utbildning i Intellectual Assets Management (IAM) som deltagarna får, dels genom ett särskilt projekt steg där studenter som gått kursen (se ovan) går ut och med hjälp av mentorer från Drivhuset genomför inventering hos forskargrupperna. Mål: Minst 75 % av alla forskare och doktorander skall ha besökts och/eller fått hjälp med en första preliminär inventering av intellektuella tillgångar. 4. De funna intellektuella tillgångarna sammanställs (görs i C ovan) och kopplas till ingångna samarbetsavtal mellan Högskolan Väst, forskarna/doktoranderna och externa parter. Denna del av projektet betalas/stöds av Högskolan Väst direkt och utförs av högskolans jurist och vicerektor. Mål: en första översikt av intellektuella tillgångar och ägandeförhållanden för minst 75 % av de viktigare aktuella tillgångarna Metod - Hur gick arbetet till? Projektet koordinerades och styrdes av Forum för arbetsintegrerat lärande och pedagogisk utveckling (FAP) där stora delar av genomförandet gjorts i samarbete med Drivhuset vid Högskolan Väst. FAP utsåg Leif Berndtsson och Britt- Marie Ringblom som projektkoordinatorer som förankrat, ansvarat för och genomdrivit projektet i sin helhet i nära samarbete med Emelie Hanson, projektledare på Drivhuset vid Högskolan Väst. Under hösten har även projektassistenten Sebastian Enström arbetat med Drivhusets delar i projektet. Projektledningens grundläggande syn för projektets genomförande: En öppen och prestigelös rollfördelning inom och mellan oss och Drivhuset 4

6 Vi vill ha ett inkluderande arbetssätt, t ex kommer vi inte att lägga ner tid på att definiera begreppet forskning eller forskare för att på så sätt utesluta några grupper eller personer Vi behöver lära oss mer om innebörden av begreppen. Vi anmäler oss till utbildning. Vi kommer att aktivt söka efter lågt hängande frukter, dvs. att vi börjar med att arbeta med de som är positiva för att på det sättet få några föregångare/goda exempel. Vi måste inledningsvis arbeta brett för att skapa kontaktytor inom Högskolan Det inledande arbetet var att identifiera de personer inom Högskolan som i första hand var berörda. I bilagan beskriver Britt- Marie det omfattande arbete som det innebar. Den sammanställning av e- mail- adresser som det ledde till är en av de mer påtagliga resultaten av det här projektet. Drivhuset kom in i en tidig fas och var med och arbetade med utformningen av Drivhusets delar i projektet. Drivhuset har främst arbetat med attityder gentemot ett nyttiggörande av intellektuella tillgångar inom forskningen vid Högskolan Väst, samt utbildning av studenter i inventeringsverktyget Intellectual Assets Inventory (IAI) så att dessa skulle kunna stötta forskarna i deras inventeringar av intellektuella tillgångar. Drivhuset har även ansvarat för inventeringsinsatserna med forskargrupperna. Planen var även att genomföra en utbildningsserie á 3 träffar som skulle genomföras i 4 omgångar. Temat på träffarna skulle vara grundläggande information om nyttiggörande, intellektuell egendom samt Intellectual Asset Management och IAI. Efter ett stort antal möten med prefekter, forskningssamordnare och forskare insåg vi att vi inte kan lägga upp utbildningen för forskare i de tre steg som vi tidigare bestämt. Detta för att behovet och önskemålen ser väldigt olika ut inom de olika institutionerna och forskningsmiljöerna. För en del forskargrupper var hela terminologin så främmande att de över huvud taget inte var mottagliga för någon utbildning. För andra behövdes det en mer individuell anpassning. Därför har vi istället valt att lyssna in hur forskarna själva vill att upplägget ska se ut, vad de själva efterfrågar och försöka möta dessa önskemål på bästa sätt. Vi fick bl. a förslaget att ta in Mathias Klang som föreläsare från en forskare inom LINA- miljön och vi lyckades få till en föreläsning med honom under hösten. Den stora delen i vårt arbete har varit att träffa forskare och forskargrupper för att informera om vårt projekt och möjligheterna som finns genom projektet. Dessa träffar har även varit viktiga för oss då vi genom dem kunna starta nya samtal om nyttiggörande och lyfta upp det på agendan med nya infallsvinklar. Efter hand insåg vi att det vid dessa möten mer handlade om att lyssna in deras syn på innovationsfrågor. För en del är begreppet innovation något helt främmande och som de närmast tar 5

7 avstånd ifrån. Vi upplevde något av en verbal barriär mellan den formulerade projektplanen och några forskargruppers uppfattning om sitt eget arbetsfält. Ett tydligt resultat av dessa möten blev att vi, efter samråd med Innovationskontor Väst, väsentligt ändrade arbetsplan i projektet och med det även ambitionsnivå på antalet genomförda inventeringar. Strategin blev mer att informera och väcka intresse för begreppen och enbart i specifika fall genomföra egentliga inventeringar. Högskolan Väst har varit projektägare och Drivhuset i stor utsträckning varit genomförare av projektet. Samarbetet har fungerat prestigelöst och bra. Det har varit viktigt att Högskolan Väst stått som avsändare och att det är tydligt att det är högskolans projekt och inte Drivhusets. Vi hittade en lösning där Drivhuset arrangerat ex föreläsningar men att informationen om dessa skickats ut till forskarna via projektledarna på Högskolan Väst. Detta för att visa på att högskolan står bakom projektet för att ge projektet legitimitet inom organisationen. Drivhuset har arbetat lite mer bakom medan högskolan frontat. Samtidigt har Drivhusets entusiasm och framåtanda varit oerhört viktigt för genomförandet av projektets aktiviteter. Vi har under året haft regelbundna möten med projektgruppen där vi reflekterat och planerat tillsammans. 2. Resultat Vad åstadkom vi? 2.1. Korta fakta Antal möten och informationsträffar: 23 Antal nådda personer i möten och informationsträffar: ca 170 Antal mailutskick: 4 Antal nådda via mailutskick: ca 285 per skickat mail Antal nyhetsbrev via Drivhuset där IRK omnämnts: 5 Antal nådda via Drivhusets nyhetsbrev: ca 3200 per skickat nyhetsbrev (varav ca 700 som aktivt öppnat mailet) Antal personer som deltagit i utbildningar/workshops inom IR- K: 126 Antal nådda personer genom Facebook- uppdateringar: 670 Antal genomförda tillgångsinventeringar: 2 Antal forskare som deltagit i IAI: 4 Antal identifierade intellektuella tillgångar genom IAI: 22 Antal identifierade tillgångar i workshops: 54 Vi insåg alltså tidigt att målen i vår projektplan var orimligt höga. Med tanke på allt förarbete som behöver göras så är det extremt högt räknat att vi skulle kunna inventera 6

8 100 forskare under året. Fokus landade istället på attitydförändring. Kan vi få forskarna att förstå nyttan med nyttiggörande så har vi vunnit mer än om vi inventerar 100 forskare där ingen förstår vad de ska göra med resultatet. Där ser vi att vi kommit en bra bit på vägen även om det är långt kvar tills nyttiggörande ses som en självklarhet hos alla forskare på Högskolan Väst. Saker tar längre tid än vad vi trott. Dels för att få komma in i de olika forskningsmiljöerna och faktiskt träffa forskarna, men det tar även tid då vi vill arbeta mer situationsanpassat och skräddarsy insatserna för de olika forskarna. Vi ser dock att det är bättre att lägga en bra grund istället för att tvinga in folk i utbildningar och inventering. Kan vi istället få dem att själva se värdet av det så har vi nått mycket längre. Vi har dock genomfört två tillgångsinventeringar med forskare från två olika forskningsprojekt och dessa kommer att följas upp under nästa år. Vi har fått väldigt bra respons på projektet i näringslivet och det är flera organisationer som tycker att IRK verkar spännande och intressant. En nyfikenhet har definitivt väcks utanför högskolan. Det är även flera Drivhus runt om i landet som är intresserade av denna sorts projekt och har varit i kontakt med Emelie för att få information om hur vi jobbar tillsammans på Högskolan Väst. Drivhuset i Växjö, Drivhuset Stockholm samt Drivhuset Göteborg undersöker nu möjligheten att skapa liknande projekt på sina orter. ALMI Väst och även Innovatum Inkubator har visat ett stort intresse för projektet och vi hoppas kunna samarbeta med dem ännu mer framöver och på så sätt kunna stärka banden mellan högskola och näringsliv IAI- utbildning för studenter Utbildningen var en halvdagsutbildning för studenter i verktyget Intellectual Assets Inventory. Emelie Hanson på Drivhuset höll i utbildningen och 8 studenter deltog. Studenterna kom från följande utbildningar: Hälsovetare Ämneslärare Personalvetare Industriell ekonomi Under utbildningen så använde vi oss av material och övningar som Innovationskontoret använde i sin IAI- utbildning som låg under våren Det fungerade bra, dock fick vissa delar modifieras då målgruppen var annan än när Innovationskontor Väst höll i utbildningen, men allt som allt så fungerade det bra. Studenterna frågade om de fick möjlighet att välja vilka forskningsprojekt som de ville inventera, så vi uppmanade dem att läsa om olika aktuella forskningsprojekt på hv.se/forskning för att sedan meddela Emelie på Drivhuset vilka som verkar intressanta. 7

9 På så sätt kan vi göra punktinsatser hos de forskargrupper som studenterna valt och uppmana dem till att göra en inventering med motiveringen att det finns studenter som vill titta på just deras projekt. Det var en arbetsgång som vi inte tänkt på innan, utan den idén kom upp i utbildningen från studenterna vilket känns extra kul! Flera av deltagarna meddelade att fler i deras klass var intresserade av att gå utbildningen, men att det inte hade möjlighet att gå denna gång, så planen är att vi kommer sätta upp fler IAI- utbildningar så att vi kan fånga upp även de studenterna. Vi satte upp en till omgång i oktober, då var det dock ingen som anmälde sig, så vi jobbar vidare med detta nästa år och ser hur vi ska lägga upp den biten. Vi har även valt att inte erbjuda studenterna någon betalning eller belöning mer än intyg om deltagande. Detta ser vi inte har varit något problem då de studenter som deltagit ser andra värden i att delta i projektet. Flera uttryckte just värdet i att få inblick i sitt fält och ev. nya uppslag inför kommande uppsatser och ex- jobb. Det är snarare det som lockar studenterna istället för annan typ av betalning. Då vi inte fått till så många inventeringar så har vi ännu inte haft möjlighet att testa hur det funkar med att studenterna gör inventeringarna. Förhoppningen är att kunna testa detta nästa år och även då få in fler personer som lär sig inventeringsverktyget. 8

10 2.3. Workshop i nyttiggörande med forskare inom Ingenjörsvetenskap Leif, Emelie och Lena Holmberg höll en utbildningsdag för forskare inom institutionen Ingenjörsvetenskap. Passet innehöll bakgrund och introduktion till nyttiggörande allmänt samt ur Högskolan Västs perspektiv. Vi höll även i en workshop där forskarna fick börja fundera kring sina olika tillgångar. Sedan fick de kombinera sina olika tillgångar i grupperna och skapa nya idéer, projekt, forskning eller affärsverksamheter. Sedan fick de pitcha idéerna för sina kollegor. Vi fick ett bra engagemang och det inspirerade till dels nya träffar med dessa forskare, dels nya träffar med andra forskare. Det var en mycket givande dag Övriga aktiviteter Information om projektet på Högskolans web- sida Information om projektet för institutionen Ekonomi och it Föreläsning om upphovsrätt med Mathias Klang. Föreläsning om immaterialrätt och avtal med högskolans jurist Mats Schantz samt innovationsrådgivare Fredrik Andersson från ALMI. Information och workshop i nyttiggörande för institutionen Omvårdnad, Hälsa och Kultur. Informationsdag för företagsekonomiska avdelningen om betydelsen av att visa nyttiggörandet vid ansökan om externa forskningsmedel. 3. Avslutande reflektioner Det har varit ett mycket intressant projekt att få genomföra. Arbetet har genomsyrats av god anda och många positiva kontakter. Stödet och supporten från handläggare på Innovationskontor Väst har varit avgörande för projektets genomförande. Vår avvikelse från ursprunglig projektplan kunde tidigt förankras utan någon byråkratisk process. Projektledningen fick mycket tidigt inse att om vi skulle uppnå de ursprungliga grundläggande ambitionerna med projektet, dvs. att främst nå en bättre förståelse och 9

11 medvetenhet för innovationsfrågor och nyttiggörande, måste arbetssätt och genomförande anpassas till forskarnas och organisationens mottaglighet. Projektet har stött på ett antal utmaningar över vilka det kan föras några reflekterande tankar. Ordens makt och tolkning. Orden innovation och intellektuell tillgång väcker hos några forskare total låsning. De stänger för fortsatt dialog, de ser inga kopplingar till deras forskningsfält. När de sedan får tid att beskriva vad de själva gör i sitt arbete finns det en mängd saker som har en stark koppling till det här projektet. Skillnaden är att de då själva fått formulera sina innovationer och tillgångar. Här har vårt projekt kommit långt i ökad ömsesidig förståelse för framtida arbete. Studenter möter forskare. Projektet hade som plan att studenter utbildas i inventeringsverktyget och sedan är det de som genomför inventeringen hos forskarna. Tidigt stötte de planerna på motstånd hos en del forskare. Några citat: - Hur kan studenter inventera det som vi gör, - det kan väl inte de förstå, - Vi har inte tid att förklara för dem det vi håller på med. Samtidigt noterade vi i projektet att det fanns en stor nyfikenhet och drivkraft hos studenter för att få 10

12 göra dessa inventeringar. Vi tror fortfarande att det är en god metod, inte minst för att stimulera studenter till ett forskningsintresse. Drivhus möter Högskola. Projektet har redan från början varit planerat för ett nära samarbete med en extern part, dvs. Drivhuset. Högskolan Väst har ett mycket nära samarbete med Drivhuset sedan tidigare och det fanns redan personliga samarbeten att bygga vidare på. Genom ett prestigelöst arbetssätt har arbetet fungerat mycket bra. Drivhusets entusiastiska arbetssätt har överbryggat flera av de mer akademiska utmaningar som projektet mött. Ickedisputerad möter forskare. Ingen i projektledningen är disputerad. I den akademiska miljön kan det vara en högrisk- faktor. Det kan diskuteras om genomförandet av projektet varit annorlunda med disputerad projektledning. Det kan vara så att förtroendet stiger om det finns en vetskap om att forskare pratar med forskare. Vi kan inte tydligt peka på det men vi upplever att det i sådana fall varit mer synligt i de mer organisatoriska kontakterna, dvs. vid planering av träffar, inledande kontakter o likn. Sammantaget bedömer vi att värdet av lyhördhet och engagemang hos projektledningen är viktigare än den akademiskt, vetenskapliga kompetensen. 4. Fortsatt arbete Projektet har lagt grunden för ett fortsatt arbete inom Högskolan Väst. Forskargruppen på nästan 300 personer har i de flesta fall fått en inledande förståelse för begrepp och betydelse av nyttiggörande. Flera forskare har fått möjlighet att fördjupa sig genom workshops och övningar. En del har genomfört faktiska inventeringar. Flera studenter står klara för att genomföra direkta inventeringar när fler forskare är mogna för det. De inledande språk- och begrepps- hindren har slipats av. Mottagligheten för fortsatt arbete är alltså väsentligt större idag än för ett år sedan. Det är vår förhoppning att det kan genomföras en andra projektdel där än fler inventeringar kan genomföras för att uppnå ökad medvetenhet om alla de intellektuella resurser som finns inom Högskolan Västs akademiska miljö. 11

13 Bilaga 1. Detaljerad beskrivning av olika delar av projektet o Börjar med att sammanställa e- postadresser till alla anställda på Högskolan Väst som i någon form forskar. I mitten av februari började vi med att kontakta prefektsekreterare. De har oftast god inblick i vem som gör vad på institutionen och vilka som forskar i någon form. Det gav tyvärr inget resultat. Vi kontaktade då högskolans Studierektor för utbildning på forskarnivå, han hänvisade till sekr. hon arbetar på förvaltningen, är handläggare på avdelningen för Planering, Ekonomi, Juridik och Ledningsstöd, PEJL. Av henne fick vi en lista över forskare per inst. inför årsredovisningen 2012, detta var en god början för samanställningen av högskolans forskare. I slutet av februari kontaktade Britt- Marie högskolan Västs Forskningsrådgivare. Av honom fick vi ett dokument med pågående projekt från o Vid denna tidpunkt kontaktades även en universitetslektor i styr- och reglerteknik som var drivande i förstudien InnTill- projektet. Vi träffade en person som var med i projektet som vi intervjuade. Vi fick även tillgång till den rapport som skrevs. o I slutet av februari kontaktas en person från högskolans Kommunikationsavdelningen. Hon skrev en text om vårt projekt, informerade interna, samt även externa. Vi önskade med det att våra kollegor skulle få en inblick i vad och varför detta projekt startade. o Här kontar vi ALMI och vår egen jurist för att få bra och intressanta föreläsare till våra träffar med forskarna. o 8 mars träffar gruppen utredare från PEJL. För att diskutera vidare hur vi kan samarbeta i projektet. o 14 mars är Leif Berndtsson och Britt- Marie på heldagskurs i Gbg, Utbildning, Intellectual Assets Inventory, Kursledare: Jesper Vasell, Lena Holmberg och Helena Theander. Plats: Innovationskontor Väst, Vera Sandbergs Allé 5a, Göteborg. o Under mars månad kontaktar vi Inst. och avdelningar på Högskolan Väst och bjuder in oss till deras möten för att informera och projektet. o Vi önskar minst en grupp från PTC och LINA forskningsmiljöer på Högskolan Väst 2 april träffar Leif och B- M ansvariga från forskarmiljön PTC för att diskutera en grupp som kan arbeta i projektet. Vi bestämde då att B- M fortsätter diskussionerna. 28 maj träffar gruppen LINA- forskningsmiljö för att informera och diskutera vårt projekt. Det finns intresse av att börja med projekt M- handel. o Vi fortsätter vårt arbete med att informera forskare, doktorander och HV.s olika forskningsmiljöer. o I slutet av april träffar B- M institutionsledning för IS. De är inte så intresserade och ser inte vad de och deras forskare kan ha för fördelar i arbetet. Vi fick föreslag om att träffa en kontaktperson för forskare, doktorander för institutionen IS. Även förslag att vi erbjuder institutionernas forskare, 12

14 doktorander att medverka i mötet med inst. OHK till hösten. De informerar om att eventuellt en ny forskningsmiljö ska inrättas på HV under sommaren Barn och ungdomsvetenskap, BUV, där ett 30- tal forskare ingår. o Leif träffar en forskare från OHK och som fått medel från Innovationskontoret för att utveckla de intellektuella resurser som identifierats i tidigare projekt. Han delar frikostigt med sig av sina erfarenheter. Med hans nuvarande forskningsambitioner har innovationsprocessen varit vilande men hans erfarenheter är värdefulla eftersom de rör sig inom sjukvårdsområdet. o Leif kontaktar institutionen OHK och prefekten där. De bestämmer att återuppta kontakten till hösten efter semestrar o 2 maj träffar vi (Emelie, B- M och Leif) kontaktperson för forskare på institutionen OHK för ett första möte. Han är inte helt positiv och ser inte fördelarna för forskarna. Vi bokar in ett nytt möte för vidare samtal kring nyttan för forskare i detta projekt. o 20 maj träffar vi (Emelie, B- M och Leif) samma kontaktperson. Denna gång känns mötet bättre, vi når varandra och han känns nu positiv och är intresserad av att arbeta med oss i projektet. Vi kom fram till flera möjligheter som han tycker är intressanta och kan bli givande i framtidens arbete. Exempel på detta, Hur skapar vi möjligheter för/till nätverk. Vilka nätverk finns idag? Hur arbetar HV med integrering? En databas där alla kunskapstillgångar finns tillgängliga för internt bruk, något som HV.s studenter kan bygga. Synliggöra, lyfta fram forskning och resultat. o 27 maj träffar Emelie och B- M stf prefekt för institutionen IS. Hon är mycket positiv och vi har ett mycket bra möte, hon är och har varit inom forskningsmiljöer under många år och har erfarenhet och ett intresse. Vi diskuterar den eventuellt nya forskningsmiljön BUV och hon tror att ansvariga kommer att känna intresse för projektet. Hon önskar kontakta och informera ansvariga för forskarmiljön i ett första steg. Hon har gjort så och vi väntar med att kontakta dem tills vi får klartecken att den nya forskningsmiljön godkänns av styrelsen. o 28 maj träffar vi (Emelie, B- M och Leif) ledningsgruppen för LINA. Vi hade ett bra möte, bra frågor och diskussioner. En person arbetar i ett projekt M- handel och kände intresse med att arbeta med IAI verktyget för denna grupp. De känner också ett intresse med föreläsningen vi bokat in den 17 okt. med Fredrik Andersson från ALMI och vår jurist Mats Schantz. De framförde en önskan om att vi bjuder in Mathias Klang till en föreläsning i höst här på HV. Vi har kontaktat honom och han kommer till högskolan tors. 26 sept. kl och talar då om: Grunderna för upphovsrätt Open Access Licenssystem, Creative Commons o 5 juni träffar Emelie och Leif Stefan C för avstämning. 13

15 o 18 juni, Britt- Marie sänder ut ett e- postmeddelande om våra två föreläsningar till hösten. B- M använder då vår e- post lista med 285 adresser på högskolans forskare, forskarstuderande, doktorander och de lärare som forskar på sin kompetenstid. o Sökt och talat med ansvariga för LINA- gruppen. o Sökt och talat med personer från PTC, säger att intresse finns o , föreläsning Mathias Klang F123 o , föreläsning Fredrik Andersson ALMI, + HV.s jurist Mats Schantz, (4 besökare) o Möte med LINA, (M- handel projektet är intresserad för att arbeta med verktyget IAI) o Föreläsning med Lena Holmberg, bjudit in inst. IS och OHK. Före mötet hade ca 10 personer anmält sin närvaro och flera ytterligare hade ställt frågor om de fick närvara. Tyvärr få deltagare på mötet. o kl träffar studenter/emelie H forskargruppen från LINA, som första grupp som arbetar med verktyget IAI!!! o Dec, kommer ett inventeringsmöte till stånd med forskagruppen på PTC den 18 december. o Högskolans forskningsrådgivare medverkar på avdelningen för företagsekonomi med information om ansökningar om externa forskningsmedel och betydelsen av att synliggöra nyttigheter med forskningen. 14

16 Bilaga 2. Information på Högskolan Västs webbsida om projektet 15

17 Bilaga 3. Inbjudan till möten 16

18 Bilaga 4. Erbjudande till forskarna 17

19 Bilaga 5. Erbjudande till studenterna Högskolan Väst har just dragit igång ett nytt projekt, Intellektuella resurser och Kunskapstillgångar (IR-K), som syftar till öka nyttiggörandet av forskning och kunskapstillgångar vid Högskolan Väst. För att kunna inventera och kartlägga dessa tillgångar så behöver forskarna hjälp av drivna studenter som kan stötta dem i sin inventering. Du som student vid Högskolan Väst bjuds här in till en exklusiv utbildning i verktyget Intellectual Assets Inventory (IAI) så att du kan bidra till att underlätta detta nyttiggörande. För en forskare ger en inventering av sina kunskapstillgångar ytterligare ett sätt att kommunicera sin forskning till potentiella partners och finansiärer. Det ger också en bra utgångspunkt inför samverkansavtal, då man mycket tydligare kan se vad man tar med sig in ett projekt. Dessutom väcker den funderingar kring strategiska val vad gäller hur olika tillgångar kan nyttiggöras och vilka innovationsprocesser det kan leda till. Genom detta kan det skapas mer fördelaktiga forskningssamarbeten där man i ett tidigt skede kan se vad forskningen kan leda till i framtiden och hur den kan bidra till nytta på olika sätt. IAI-verktyget kan du även använda för att inventera dina egna kunskapstillgångar inför framtida studier och examensarbeten. Kunskapen att inventera kunskapstillgångar är även användbart i företag och organisationer som vill bli mer innovativa, på så sätt kan du även använda dessa kunskaper ute i arbetslivet. Kanske kan du identifiera uppslag till affärsidéer och bygga verksamheter kring detta tillsammans med forskaren? Ta med dig en vän och anmäl er till denna IAI-utbildning som går av stapeln den 16 april. Kursen tar ca 3 timmar sedan behöver du lägga totalt ca 15 timmar under året för att hjälpa forskare med deras inventering. Under inventeringen får du även handledning av personal från Drivhuset. Bidra till ökat nyttiggörande och lär dig mer om ditt eget eller ett helt nytt fält, samtidigt! Tid: 16 april, Plats: Sal B207, Högskolan Väst Anmälan: via 18