Att nyttiggöra forskning och vetenskap, 4.5 ECT Utvärderingsrapport kurs 2011/2012

Transkript

1 Att nyttiggöra forskning och vetenskap, 4.5 ECT Utvärderingsrapport kurs 2011/2012

2 Att nyttiggöra forskning och vetenskap, 4.5 ECT Utvärderingsrapport kurs 2011/2012 Inledning Doktorandkursen, Att nyttiggöra forskning och vetenskap, skall ge en ökad medvetenhet kring den kunskap som finns inom akademisk forskning samt vetskap om hur den kan hanteras för att öka värdet till nytta för samhälle, näringsliv och akademi. Kursen belyser olika former av nyttiggörande, från kommersialisering till att ideellt sprida sin kunskap och innovationer. Ett tvärvetenskapligt perspektiv bidrar till ett större nätverk samt ökad förståelse och kreativitet bland doktoranderna. Kursen ges av Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Karlstads universitet med innovationskontoret Fyrklövern som arrangör och finansiär. Innovationskontoret Fyrklövern är ett samarbete mellan Karlstads Universitet, Mittuniversitetet, Örebro universitet och Linnéuniversitetet. Innovationskontoren ska initiera, stimulera och stödja nyttiggörande av forskning vid svenska lärosäten. Underlaget till rapporten utgörs av deltagares svar från utvärderingsenkäter samt kursansvarigas reflektioner från kurser genomförda under 2011 och 2012.

3 Rapportinnehåll 1. Kursupplägg 2. Deltagare 3. Innehåll 4. Examination 5. Administration och kostnad 6. Slutsatser 1. Kursupplägg En förutsättning för att kursen kunde genomföras med en så positivt utgång var att det fanns ett stort stöd från ledningen på respektive lärosäte samt god samarbetsvilja från ansvarig fakultet. Vidare bidrog finansiering från Innovationskontoret Fyrklövern till att arbetsgruppen, bestående av representanter från innovationskontoret och forskare från de fyra lärosätena kunde agera och arbeta fram ett kursupplägg med god kvalitet. Som en del av innovationskontoret Fyrklöverns samarbete finns en grundtanke att doktoranderna skall träffa kollegor från andra lärosäten och olika forskningsområden. Kursen har genomförts två gånger, först med tvådagars seminarier, vid fyra tillfällen (Karlstad, Kalmar, Sundsvall, Örebro) under hösten 2011, samt vid tre tillfällen (Örebro, Sundsvall och Stockholm) under hösten Majoriteten av kursdeltagarna tyckte det var intressant att besöka andra lärosäten. Återkommande träffar och gemensamma resor gav även tid till reflektion, eget arbete med kursuppgifter samt bidrog även till en god sammanhållning i gruppen. Några deltagare upplevde det arbetsamt att behöva resa förhållandevis långt för enbart två dagar. Under hösten 2011 gavs kursen på engelska. Det var två forskarstuderande som enbart var engelskspråkiga. Arbetsgruppens gemensamma reflektion är att det påverkar kvaliteten negativt att hela kursen genomfördes på engelska, genom att det hämmade frågor och diskussion både under föreläsningar och workshops. Speciellt tydligt blev det i jämförelse med kursen 2012, som gavs på svenska. Där var gruppen betydligt mer aktiv med frågor och i diskussioner, och samtliga föredragshållare kunde komma till sin rätt. 2. Deltagare Kursen riktar sig till doktorander inom alla ämnesområden vid något av lärosätena som ingår i innovationskontoret Fyrklöverns samarbete. Eftersom det var första gången kursen genomfördes hösten 2011, fanns inga speciella kriterier för att bli antagen på kursen, utan först till kvarn tillämpades vid anmälan. Arbetsgruppen reserverade dock sex platser per lärosäte.

4 Det blev ett stort intresse för kursen och totalt 61 anmälningar kom in med en jämn spridning mellan lärosäten. Slutligen antogs 25 forskarstuderande, varav 21 fullföljde hela kursen och examinerades i december Inför 2012 års kurs, var intresset något lägre, med totalt 41 anmälningar. Antalet anmälningar var lägre vid Karlstads universitet och Linnéuniversitetet, vilket troligen är en följd av att inget kurstillfälle gavs vid de lärosätena. Mixen av forskarstuderande från olika vetenskapliga ämnesområden är en viktig faktor till kursens framgång. Därför antogs forskarstuderande mer selektivt för att uppnå god spridning mellan ämnesområden. Slutligen antogs 24 forskarstuderande, varav 23 fullföljde hela kursen och examinerades i december Deltagande doktorander forskar inom områdena elektronik, arbetsvetenskap, psykologi, informatik, litteratur, bioenergi, musikvetenskap, medicin, måltidskunskap, kemiteknik, kulturgeografi, vårdvetenskap, socialt arbete, matematik, hälsovetenskap, ekonomi, idrott, miljöteknik, datavetenskap, kommunikationsvetenskap och pedagogik. Spridningen mellan ämnesområden är en viktig förutsättning för att doktoranderna skall utveckla sin förmåga att kommunicera sin kunskap och bidra till konstruktiva diskussionerna under kursen. Jag visste inte att det finns så många möjligheter till vetenskapligt och finansiellt stöd för att börja förverkliga sina idéer. Kursen ger omfattande kunskap i vad som behövs och vad man kan tänka på för att nå sitt mål. Workshop och presentationer blev pricken över i:et! Dariusz Zasadowski, doktorand i Kemiteknik, Mittuniversitetet. En intressant iakttagelse är åldern hos de sökande och deltagande doktoranderna. Under kursen 2011 var 62 % av deltagarna födda på 70-talet, eller tidigare. Under 2012 representerade de 80 % av deltagarna. En möjlig förklaring är att yngre satsar, initialt, mer på en traditionell akademisk karriär, medans de som börjar studera sent, har annan arbetslivserfarenhet med sig och är öppna för alternativa vägar. 3. Innehåll Kursen är uppbyggd av både föreläsningar och övningar, som kopplar till nyttiggörande av forskning. Följande huvudmoment fanns med både under kursen 2011 och 2012, men tidsutrymmet samt föreläsare varierade mellan åren. Forskningsfinansiärer Forskningsfinansiärer som Vinnova, FAS och KK-stiftelsen förklarade sin syn på nyttiggörande av forskning och hur det värderas vid bedömning av ansökningar. Det var en värdefull inledning på kursen då vikten av samverkan, både tvärvetenskaplig och

5 mellan akademi och samhälle, synliggjordes för möjligheten till framtida forskningsfinansiering. Innovatörer - Vid varje lärosäte presenterade forskare idéer och innovationer som uppkommit ur deras egen forskning. Där återfanns bl.a BlindsSecure, Ängen, Collimated Chipping Technology, Peak Experiences R&D, Chemseq, MDSS, Balansa och EyeGo. De gav en realistisk, och ofta personlig, bild av hur arbetet med nyttiggörande kan vara. Där lyftes svårigheterna med att hantera finansiering, marknad och skydd fram parallellt med dagens möjligheter till stöd och framförallt glädjen med att utveckla och skapa något nytt. Nätverkande - En forskare har behov av ett väl upparbetat och fungerande nätverk, vilket visades på kursen. Nätverket är viktigt både för den personliga utvecklingen och för forskningens kvalité och spridning. Doktoranderna bekräftade vikten av nätverk under kursen genom att betona hur bra det var att träffa doktorandkollegor. Under kursen 2011 hölls en kortare session där doktoranderna funderade igenom sina egna nätverk, medan kursen 2012 innehöll en föreläsning av en forskare som arbetar mycket interaktivt med samverkansforskning. Innovation & Entreprenörskap Här gavs deltagarna möjligheten att få en djupare förståelse för hur man inom akademin har arbetat med frågor kring intellektuella tillgångar historiskt sätt, vilka rättigheter och lagar gäller idag och vilket stöd ges till forskare inom det svenska innovationssystemet. Vidare exemplifierades vad en tjänsteinnovation kan vara samt hur arbetar man med socialt och kulturellt entreprenörskap. Olika typer av skydd - Vi gick igenom alla former av immateriellt skydd såsom patent, designskydd, varumärken och upphovsrätt. Hur man går tillväga, kostnader men även vikten av att tänka immaterialrätt tidigt i idéprocessen eller vid en forskningsmedelsansökan. Stor vikt lades vid skyddet av idéer, som inte kan patenteras, t.ex. tjänsteinnovationer. Föreläsare var från Patent och registreringsverket, PRV, och patentbyråer. Jag började tänka i nya banor när det gäller forskning överlag men framförallt specifikt kring min egen forskning, om hur och var man kan nyttiggöra resultat men också kompetens och idéer. Det var väldigt spännande och givande att få ta del av den processen hos de andra kursdeltagarna, särskilt med tanke på att vi kom från helt olika ämnesområden. Föreläsarna var väl utvalda och intressanta, speciellt mycket fick jag ut av föreläsningen om varumärkesskydd och skydd av idéer överlag Sofia Backåberg, doktorand i vårdvetenskap med inriktning mot sjukgymnastik vid Linnéuniversitetet. Övningar Integrerat i föreläsningarna finns moment där deltagarna aktivt deltar i gruppövningar med syfte att belysa t.ex vikten av nätverkande och kreativitet för att stimulera ökat nyttiggörande.

6 Innovationskontoret Fyrklövern har även utvecklat två övningar där doktoranderna får fokusera på nyttan av sin egen forskningsverksamhet eller idé parallellt med att stödja övriga deltagare i denna process. 1. Kortleken - Ett verktyg för att enskilt eller i grupp reflektera över hur dina resultat kan vara till nytta för andra och hur denna nytta kan utvecklas. 2. Value Creation Forum En övning där man över tid utvecklar förmågan att presentera komplexa idéer från ett forskningsarbete eller innovation. Övningen har arbetats fram vid Miun Innovation och baseras på NABC-modellen, som utvecklats vid forskningsinstitutet SRI International i Kalifornien. Institutet, som har kopplingar till Stanford University har en lång erfarenhet av att kommersialisera forskningsresultat. Metoden (NABC) har även anammats av ett flertal aktörer inom det svenska innovationsstödssystemet såsom Vinnova och Innovationsbron. Med hjälp av metoden kan man tydigare se vem eller vilka som har verklig nytta av det forskningsresultat som doktoranderna tagit fram. Genom en kort presentation (Research Pitch) kopplat med återkoppling från andra kan doktoranderna precisera sitt budskap. En bra Research Pitch, som tillfredsställer åhörarnas behov ökar chanserna att man får positivt gensvar. Majoriteten av doktoranderna kommenterade att de fått ett ökat intresse och nya idéer om hur man kan nyttiggöra deras forskning, parallellt med publikationer och undervisning. Även om avsikten var att ge en bred syn på nyttiggörande blev det för stort fokus på entreprenörskap och kommersialisering under kursen Arbetsinsatsen i förhållande till antal poäng ansågs ligga på lagom nivå båda åren. Balansen mellan föreläsningar, workshops samt sociala event ansågs också ligga på rätt nivå. 4. Examination Doktoranderna examinerades genom två uppgifter. Reflektionsuppgift - Skriftlig uppgift som bestod av att doktoranderna skulle reflektera kring givna frågeställningar utifrån föreslagen kurslitteratur, föreläsningar, diskussioner med andra kursdeltagare samt egna erfarenheter kopplat till akademi och enskilda forskningsområden. Kursdeltagarna tolkade frågeställningarna på flera olika sätt. Detta är en positiv sak som visar på kreativitet och sann reflektion, eftersom frågeställningarna är breda och kan faktiskt tolkas på olika sätt, inte minst i förhållande till de olika discipliner och erfarenheter som finns representerade bland kursdeltagarna. Syftet med den reflekterande uppgiften är att använda flera olika ingångar för att fundera på viktiga aspekter av att vara doktorand och forskare. Inlämnade svar speglar många intressanta och viktiga tankar kring bl.a.

7 a) De olika betydelserna av begrepp som värde, behov, förmåner och kunskap. b) Motstridiga roller och förväntningar hos olika aktörer i industriella doktorandprojekt. c) Många nämner också ett visst motstånd mot sälj /kommersialisering, men att detta under kursens gång har utvecklats mot ett förhållningssätt för nyttiggörande på olika sätt som ses som viktigt och värdefullt att bidra till. d) Hur kursen har bidragit till att tänka utanför boxen, t.ex. genom tvärvetenskapliga interaktioner och en breddning av synen på hur och var ens egen kunskap kan tillämpas i andra sammanhang än de mest uppenbara. Sista dagen för inlämnande av reflektionsuppgiften ligger flera veckor efter sista kurstillfället. Det har medfört att uppgiften inte får tillräckligt stor uppmärksamhet av deltagarna under kursen. Genom att tidigarelägga inlämningsdatum och eventuellt också ge utrymme för gemensamma diskussioner under kursen kan skapa ett ökat utbyte av åsikter och erfarenheter. Research Pitch - Muntlig presentationsuppgift där doktoranderna ska presentera sin forskningsidé eller innovation på endast 4 min. För att uppnå en bra kvalitet tränades doktoranderna genom Value Creation Forum, som beskrivs närmare under innehållövningar. Vid examinationstillfället fick doktoranderna genomföra sin Research Pitch inför en panel som bestod av affärsutvecklare, innovationsrådgivare, retoriker och forskningsfinansiärer. Överensstämmande med kursdeltagarnas uppfattning, menar kursansvariga att den främsta styrkan med Value Creation Forum är att doktoranderna utvecklar sin förmåga att presentera nyttan med sina idéer/forskningsresultat, konstruktivt bedöma innovativa idéer och forskningsprojekt samt arbeta grupp. Övningen och slutexamination var mycket uppskattad och var det som de flesta lyfte fram som det bästa med kursen i utvärderingen. Examinationsuppgifterna fick positiv respons och 96 % (2011) och 90 % (2012) ansåg dem vara mycket relevant för kursen. Kursen innehöll många intressanta föreläsningar som betraktar forskning ur ett större perspektiv. En viktig behållning av kursen var också att jag fick möjlighet att träffa andra doktorander, kunde göra jämförelser med andra universitet och få insikt i hur det är att forska inom andra ämnen. Jag tycker också att pitchandet var värdefullt eftersom man fick tänka på det man sysslar med. Vem vet, kanske min forskning resulterar i något som på sikt kan bli en innovation. Med hjälp av de kunskaper jag fått från kursen finns det en bättre möjlighet för mig att nyttiggöra forskningen Stefan Hellman, doktorand i företagsekonomi vid Karlstads universitet.

8 5. Administration och kostnad Administration vad gällande information inför varje kurstillfälle, genomförande, rese- och logibokningar fick mycket väl godkänt i utvärderingen Detta är väldigt resurskrävande för ansvariga personer. Ändringen inför 2012 gjordes att mindre resurser avsattes, vilket också resulterade i lägre kvalitet. Innovationsrådgivare inom Innovationskontoret Fyrklövern bistod som resurs inom ramen för den normala anställningen. Vidare ställde majoriteten av föreläsare upp utan krav på arvode. Viss ersättning gavs för resor. De stora utgiftsposterna utgörs av resor och logi. Utifrån både deltagarnas och kursansvarigas reflektioner anses dock inte förslaget att hålla ner kostnaderna genom att genomföra kursen under en vecka vara klokt då det skulle försämra kvaliteten. 6. Slutsatser - Det är av mycket stor betydelse för kursen att sträva efter tvärvetenskaplighet och om möjlighet finns även för spridning mellan lärosäten. - Value Creation Forum med avslutande examination (Research Pitch) är lärorik och uppskattat av majoriteten av kursdeltagarna. Det tar dock upp mycket tid, totalt sett, av kursen. För att ge mer utrymme till andra föreläsningar alternativt workshops kommer kursansvariga sträva efter att ändra upplägget, utan att sänka kvaliteten, för denna övning inför kursen Att träffas fysiskt vid återkommande tillfällen anser både doktoranderna och kursansvariga är av stor vikt. Man bör alltså hålla kvar flerdagarsmöten, men minimera kostnaderna så gott det går. Värdskapet mellan lärosäten kommer i framtiden alterneras för att öka tillgängligheten för doktorander, men även möjliggöra en ökad kunskapsöverföring från forskare på respektive lärosäte. - Det är fortfarande oklart om kursen skall erbjudas på engelska eller enbart svenska. - Sekretess är viktigt för kursdeltagarna och något vi ska gå igenom och skriva på i början av kursen.

9 Kursansvariga Sofia Andersson, Forsknings- och innovationsrådgivare, Karlstads universitet Margareta Dahlström, Professor Kulturgeografi, Karlstads Universitet, Examinerande lärare Charlotta Nordenberg, Forsknings- och innovationsrådgivare, Örebro universitet Lars Malmbom, Innovationsrådgivare, Mittuniversitetet Anders Rådberg, Innovationsrådgivare, Mittuniversitetet Kjärstin Hagman-Boström, Forsknings- och innovationsrådgivare, Linnéuniversitetet