Rapport från återbesök på Hermods

Transkript

1 Rapport från återbesök på Hermods Samordnare: Lisbeth Jacobsson Botkyrka kommun Medbedömare: Stefan Quas, Rektor UpplandsVäsby Medbedömare: Tove Bodin, Administrativ chef Botkyrka kommun

2 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Med utgångspunkt i denna överenskommelse har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under en treårig avtalsperiod ( ). Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. Utgångspunkt tas också i de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen (SFS 2011:1108): Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden samt Elevernas inflytande och delaktighet. Genomförande och uppföljning Utvärderingarna genomförs av en samordnare som till sin hjälp har en medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Avtalet anger att de utvecklingsområden som skrivs fram i utvärderingstrapporterna ska följas upp vid ett återbesök hos anordnarna. Anordnaren får då redogöra för vilka åtgärder som vidtagits sedan utvärderingen genomfördes. Vid återbesöket deltar den ursprungliga medbedömaren. 2 (19)

3 Uppföljning av vuxenutbildningen på Hermods Den grundläggande vuxenutbildningen och den gymnasiala teoretiska, samt yrkesutbildningen i bygg och måleri vid Hermods utvärderades under perioden 29 september till 3 oktober Cirka ett år därefter, i november 2015, genomfördes återbesök i verksamheterna. Under besöket intervjuades skolledning samt lärargrupper inom olika ämnesområden på de fyra enheter som följdes upp. Nedan redogörs för de huvudsakliga utvecklingsområden som identifierades under utvärderingen samt en beskrivning av hur anordnaren under året arbetat med att utveckla verksamheten. Bilden av hur situationen ser ut i dagsläget i förhållande till dessa utvecklingsområden är den som skolledning och lärare ger under intervjuerna. Utvecklingsområden Utvärderingen visade att enheten hade ett antal utvecklingsområden: Kunskaper, utveckling och lärande Introduktionsmötena kan utvecklas. Utbildningsansvarig för distans/flex menar att introduktionsmötena kan bli ännu tydligare och enklare för att eleverna ska bli så välinformerade som möjligt. Tidigare var det administrativ personal som höll i introduktionsmötena. Den nya skolledningen har tagit över genomförandet av introduktionsmötena och använder dessa för att informera eleverna bland annat om studieteknik och vikten av eget arbete vid distansstudier. 3 (19)

4 Feedback från webblärare är ibland långsam. Hermods interna enkäter visar att eleverna upplever att webblärarna ibland inte återkopplar tillräckligt snabbt. Webblärarna ansvarar vardera för många elever, ibland uppemot flera hundra i t.ex. svenska/svenska som andraspråk. Det händer därför att eleverna får vänta oskäligt länge på respons, enligt utbildningsansvarig. Åtgärder är vidtagna och Hermods har nu en som regel att återkoppling ska ges inom 48 timmar. Eleverna ser inte alltid sina webblärare som ett stöd. Flera elever vi möter berättar att de ser webbläraren som en digital och anonym person. En anledning till det kan vara att webblärarna inte är kontaktbara på telefon. Några elever berättar att de inte vill delge personlig information till, vad de beskriver, en främling. Det är i stället handledarna som är den viktiga för elevernas utveckling. Eleverna tycker generellt att det är lättare och tydligare att ha handledare och webblärare i en och samma person eftersom det skapar synergieffekter, menar några lärare. Enligt den struktur Hermods arbetar efter ska eleverna i första hand vända sig till handledarna. Skolledaren poängterar att man försöker förtydliga detta för eleverna under introduktionstiden. Möjligheterna till stöd kan förbättras. Elever kan vid studieansökan ange eventuellt stödbehov. Anordnaren uppmanar också eleverna på introduktionsmötena att de bör berätta om de är i behov av stöd, men av olika anledningar gör de ibland inte det. Flera i personalen upplever att många elever har neuropsykiatriska eller andra inlärningssvårigheter. Handledare berättar att de ska kontakta elever med stödbehov, men att de inte alltid hinner hantera de elever som i ansökan anger att de har ett stödbehov. Det är dock inte ovanligt att elever i behov av stöd identifieras först i slutskedet av en kurs. Anordnaren saknar specialpedagog, men en av studie- och yrkesvägledarna har specialpedagogisk kompetens. Handledarna 4 (19)

5 uppger att de arbetar efter bästa förmåga med att ge distanseleverna det stöd de behöver. Det finns möjlighet för anordnaren att kontakta elevernas hemkommuner om stödbehov föreligger. För elever som är medborgare i Stockholms stad finns vuxenteamet och med de andra kommunerna för anordnaren en dialog. Inom yrkesutbildningarna upplever man emellertid att responsen från huvudmannen är sval vad gäller att gå in och hjälpa till att stödja elever med särskilda svårigheter. Stöd erbjuds i form av skriv- och uttalsträning flera gånger per vecka. Fortfarande är det så att information om eventuellt stödbehov inte framkommer via ansökan från eleven utan blir synligt först under pågående kurs. Enligt lärarna kommer övervägande delen av eleverna i Kista och City från Hermods egen SFI-undervisning vilket gör att lärarna har stor kunskap om eleven och huruvida de har behov av särskilt stöd. Stockholms vuxenteam fungerar som stöd för elever från Stockholm. Distanselever vill ha mer undervisningstid. Flera av de distanselever vi pratar med skulle vilja ha mer tid för undervisning och handledning. Samtidigt har anordnaren svårt att locka elever till den handledningstid som faktiskt erbjuds i vissa ämnen. En del av eleverna kombinerar studier med arbete och kan därför ha svårt att delta i de handledningstillfällen som erbjuds. Från 1 januari 2016 kommer handledningsstödet att utökas med en 0,5 tjänst. Flera lärare på grundläggande nivå upplever sig ha mycket undervisningstid. Flera av lärarna som undervisar på grundläggande nivå tycker att undervisningstiden är för omfattande. Det medför att tiden till för- och efterarbete samt utvecklingsarbete blir knapp, menar de. 5 (19)

6 För att frigöra tid för planering och uppföljning infördes under hösten ett två-lärar-system som vid uppföljningstillfället prövades av några lärare. Två-lärarsystem innebär att varje grupp har två lärare som turas om att undervisa. Systemet har haft den positiva effekten att lärarna lättare kan arbeta med sambedömning. Lärarna upplever att eleverna uppskattat att ha två lärare och antalet klagomål på rättningar av prov har minskat. Några elever anser att lektionsfokus bör ändras. Eleverna som läser grundläggande svenska som andraspråk på Kungsholmen har olika synpunkter på lektionernas innehåll. Kritiken handlar t.ex. om att de läser för mycket, vilket de anser att de istället kan göra hemma, och att det är för mycket av luck-övningar. Istället anser det att de borde få möjlighet till verbal interaktion i större utsträckning och mer tid borde vikas åt grammatikövningar. Kurserna är uppdelade i moduler och planeringen för modulerna har tagits fram gemensamt av alla lärare. Lektionsplaneringen inom respektive modul planeras individuellt av läraren eller tillsammans i de fall lärarna använder två-lärar-systemet. De teoretiska inslagen i byggutbildningarna är svaga. Eleverna som läser utbildningar inom bygg säger att de ännu inte haft några teoretiska lektionspass och eleverna som studerar på måleriutbildningen önskar fler teoretiska inslag i utbildningen. Ansvarig lärare uppger att fler teoretiska pass kommer hållas framöver. Teorilektioner genomförs numera både i klassrum och i form av teoripass i samband med praktiska inslag i verkstaden. Innan eleverna på byggutbildningen går ut i praktik har de tre månaders praktisk och teoretisk undervisning på skolan. 6 (19)

7 Lärplattformen används inte fullt ut på byggutbildningarna. Eleverna som läser byggutbildningar berättar att de med sin tidigare lärare aldrig använde lärplattformen Novo. Utbildningsansvarig menar att det finns utrymme att arbeta mer aktivt med Novo. Samtliga kurser är enligt utbildningsansvarig klara, men inte publicerade i Novo. I dagsläget finns endast automaträttade prov i Novo, medan uppdragen (ung. inlämningsuppgifter) bedöms av lärare. En av eleverna vi möter berättar att han på en kurs fått betyg trots att han inte skrivit sitt prov. Det återstår således en del arbete med att kvalitetssäkra arbetet med innehåll i och rutiner kring arbetet i Novo. Vid uppföljningstillfället ser vi att en stor utveckling har skett. Alla kursplaner, prov och litteratur finns nu inlagda i NOVO både för byggoch måleriutbildningen. Vissa undervisningsgrupper är stora. Undervisningsgrupperna kan ibland vara stora inom svenska som andraspråk på grundläggande nivå i City. Det inträffar särskilt när grupperna går omlott och beroende på att delkurserna är sammanslagna delar av undervisningstiden. En konsekvens är att det ibland blir ett visst mått av repetition för eleverna. En lärare säger att gruppstorleken inte är optimal, men att det fungerar. Verksamheten ska dock flytta till nya lokaler där samtliga delkurser kommer att ha två parallella grupper, berättar en lärare. Delkurserna är sammanslagna delar av undervisningstiden, men enligt skolledaren har inga klagomål över stora grupper inkommit från eleverna. Flytt till nya lokaler har genomförts. 7 (19)

8 Bedömning och betygsättning Eleverna måste ange betygsmål. För att överhuvudtaget kunna använda lärplattformen Novo måste eleverna ange ett betygsmål för sin kurs. Betygsmål behöver inte vara ett problem i sig, men kan så vara om det innebär att det sätter ett tak för elevernas utveckling och en fingervisning för hur mycket lärarna ska engagera sig i eleven. Webblärarna uppger att eleverna kan nå vilket betyg som helst på kursen oavsett betygsmål. En av webblärarna hävdar dock att låga betygsambitioner signalerar att läraren inte behöver anstränga sig för att ge eleven utmaningar och återkoppling så att eleven kan nå längre i sitt lärande (och därmed högre betyg). Det är fortfarande så att eleverna på distanskurserna måste ange betygsmål för att kunna använda Novo, men skolledningen uppmanar eleverna att inte fästa alltför stor vikt vid detta eftersom det egentligen inte är grund för betygssättning. Ett utvecklingsarbete pågår kring lärplattformen Novo för att göra den mer flexibel. Distans-/flexeleverna får inte alltid utvecklande feedback. De flesta ämnesansvariga anser generellt att webblärares feedback är god. Ett undantag är den ämnesansvarige inom naturkunskap som anser att kvaliteten på återkopplingen varierar mellan olika uppgifter och olika lärare. Några elever vi intervjuar berättar också att de ibland bara får korta kommentarer från läraren i stil med att de har svaret fel eller rätt, bra eller dåligt. En webblärare som arbetar heltid kan ansvara för många elever, vilket gör att tiden inte alltid finns för att ge fyllig feedback. Någon lärare påtalar att hen rättar snabbt eftersom de som webblärare arvoderas per bedömt uppdrag och prov. Skolledningen är medvetnen om att strukturen med uppdelningen mellan handledare och weblärare inte alltid upplevs så tydlig av eleverna. Skolledningen har påbörjat ett utvecklingsarbete kring detta. 8 (19)

9 Riktlinjer för webblärarnas återkoppling kan förtydligas. Webblärarna har fått generell information om att de ska arbeta skyndsamt (form) och att de ska konkretisera och jobba formativt i sin återkoppling (innehåll), vilket är bra. I t.ex. naturvetenskapliga ämnen har man börjat med att följa upp kvaliteten på återkopplingen genom att låta lärarna ta fram goda exempel på hur de jobbar formativt. Exemplen ska sedan leda till ett policydokument för formativ bedömning. De ämnesansvariga arbetar med att coacha och följa upp webblärarnas arbete i syfte att skapa likvärdig och rättvis bedömning. Därtill har anordnaren ett förtroende för lärarnas professionella kompetens. Styrningen och uppföljningen av arbetet med dessa frågor kan dock bli tydligare för att skapa förutsättningar för att lärarna ska kunna hitta en bättre samsyn i bedömningsfrågor. En webblärare i engelska pekar exempelvis på en svårighet i gränsdragningen mellan betygen E och F i engelska. Hur kollegorna resonerar känner inte läraren till. HLC-chefen tillstår att likvärdig bedömning är ett av anordnarens utvecklingsområden. Hermods ambition är att alla elever ska få svar inom 48 timmar. Arbetet med att skapa likvärdig och rättvis bedömning fortgår. Eleverna på grundläggande nivå på Kungsholmen har synpunkter på återkopplingen. Många grundläggande elever anser att de inte får några direkta avstämningar med läraren under kursens gång och att de ibland får vänta lång tid på bedömning av uppgifter/prov. Lärarna å andra sidan framhåller att de både har utvecklingssamtal under kursen och betygssamtal i slutet av kursen. Samtidigt säger lärarna att de faktiskt behöver bli bättre på att återkoppla till eleverna. Skolledningen känner inte igen kritiken i dagsläget. Slutproven är kvar, men de har flera olika typer av uppgifter under kursens gång vilka återkopplas snabbt. Lärarna använder sig av både formativ bedömning och kollaborativ bedömning. Lärarna är tydliga mot eleverna att allt är betygsgrundande så att det inte blir så stor press inför slutprovet. 9 (19)

10 Distans-/flexelever får sällan motivering till sina betyg. Eleverna är i regel klara över att lärarna vid betygssättningen tar hänsyn till allt eleverna presterar under kursen. Eleverna menar också att flera lärare har betonat slutproven och de nationella provens roll. När eleverna väl fått sitt kursbetyg får de sällan eller aldrig ett betygssamtal. Under den muntliga examinationen motiverar inte webblärare det betyg eleven får på kursen. Betyget blir synligt för eleverna först efter att de besvarat den avslutande kursutvärderingen. Detta är fortfarande ett utvecklingsområde. En tydlig koppling mellan uppdragen och kunskapskraven saknas. Eleverna får feedback i förhållande till kunskapskraven, men det saknas i lärplattformen en tydlig koppling mellan uppdrag (inlämningsuppgifter) och ämnesplanernas innehåll och kunskapskrav. Ämnesplanerna finns tillgängliga i plattformen, men många lärare uppger att eleverna överlag inte känner till innehåll och krav. Därför finns det anledning att från anordnarens sida göra kopplingen tydligare mellan uppdragens utformning och kursens innehåll och krav. På så sätt kan eleverna bättre förstå uppdragens syfte och hur de kommer att bedömas. Anordnaren uppger att bedömningsmatriser håller på att utvecklas för lärplattformen och att de ska lanseras inom kort. Bedömningsmatriser är framtagna och implementerade i Novo. Samtidigt är detta ett område som hela tiden behöver utvecklas och förbättras. Betygssättningen inom måleri och bygg behöver bättre rutiner. Lärarna på yrkesutbildningarna har god yrkeserfarenhet, men saknar ofta formell lärarkompetens. Det gör att det behövs en mer levande diskussion om frågor som rör bedömning och betygssättning på enheten i Bromma för att skapa samsyn och systematik. Eftersom eleverna har APL kan det vara många handledare inblandade i att lämna underlag till lärarna som ska betygssätta eleven. Den bedömningen måste göras 10 (19)

11 utifrån kunskapskraven eftersom det annars föreligger en risk att irrelevanta kriterier, såsom social förmåga och att klara av att passa tider, bedöms. Skolledningen är ny sedan några månader. Ett seminarium om bedömning och betygssättning har genomförts. Lärare och skolledning diskuterar regelbundet kursplanemål, bedömning och betygssättning. En tydlig mall för handledarbedömning finns framtagen. Rutiner för sambedömning och bedömningsdiskussioner kan utvecklas. Att säkra den likvärdiga bedömningen är något som Hermods verkar för att förbättra eftersom det för närvarande i mångt och mycket saknas rutiner. I några ämnen arbetar eller har lärare arbetat med sambedömning och i vissa ämnen, såsom engelska, har man för avsikt att inom kort inleda ett sådant arbete. En god förutsättning för att kunna diskutera dessa frågor är att göra lärplattformen mer transparent så att lärarna där kan ta del av varandras återkoppling. Diskussioner om betyg och bedömning och särskilda fall (cases)/faktiska elevexempel mellan ämnesansvariga och webblärare som en del i ett kollegialt lärande kan också ske mer frekvent. Ett genomgripande utvecklingsarbete kring bedömning har genomförts. Två-lärarsystemet som har införts bidrar naturligt till att elevernas kunskaper sambedöms. Nu sambedömer man alla texter och prov. Tidigare var det bara tveksamma fall lärarna sambedömde. Dessutom sker en sambedömning mellan enheterna i Kista och i City genom att lärarna kontinuerligt träffas och sambedömer prov och uppgifter. 11 (19)

12 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Lärplattformen kan bli tydligare. Lärarna berättar att många elever är datorovana och någon lärare anser att Novo är ett komplext, otydligt och opedagogiskt verktyg. Det kan vara några anledningar till att eleverna inte alltid kommer igång i lärplattformen, vilket utbildningsansvarig berättar är fallet. Plattformen är fylld med information och funktioner och flera elever vi möter berättar att de inte alltid tar del av allt som finns tillgängligt. HLCchefen säger att man ser över möjligheterna att skapa orienteringskurser i IT/datorhantering. Idag används inte lärplattformen för grundläggande vuxenutbildning, men kommer enligt planeringen att användas från årsskiftet. KSL:s studerandeenkät pekar ut några utvecklingsområden. Det är framförallt på frågeområdena Lärande och Inflytande som anordnaren har relativt låga resultat. En av de utbildningsansvariga menar att det är områden som man kommer att jobba vidare med för att stärka. Skolledningen känner inte igen resultaten. Elevenkäter har dålig svarsfrekvens inom bygg och måleri. Av den anledningen är det svårt för enheten att göra tillförlitliga analyser. Lärarna försöker istället samla in eleverna synpunkter via undervisningen och vid APL-besök. Svarsfrekvensen har gått upp från 30 % till 79 %. 12 (19)

13 Webblärare kan få mer feedback. Kursutvärderingar görs alltid av elever som läser webbaserade kurser, men för att webblärarna ska få återkoppling på sina bedömningar och sätt att bemöta eleverna behöver elevernas enkätsvar alltid komma till webblärarnas kännedom. Webblärarna har heller inte formella utvecklingssamtal med de ämnesansvariga. Webblärarna får idag återkoppling på resultatet, men kommunikationen mellan handledare och webblärare behöver stärkas. Det gemensamma utvecklingsarbetet kan stärkas. Ämnesansvariga är ansvariga för kursutvecklingen i Novo. Det innebär att handledare och webblärare endast indirekt påverkar kursernas upplägg och innehåll. Någon eller ett par gånger per år träffas ämnesansvariga och webblärare för att diskutera kurserna, men då tas inte det gemensamma utfallet (betyg, avbrott, enkätsvar) upp i någon större utsträckning. Denna återkoppling sker istället huvudsakligen på individuell nivå till varje lärare. Det kollegiala lärandet och en likvärdig betygssättning kan stärkas om all inblandad personal i de webbaserade kurserna fick möjlighet att tillsammas diskutera dessa frågor. Detta är ett utvecklingsområde som är känt av både lärare och skolledning och ett utvecklingsarbete är planerat. Lärarnas återkoppling kan följas mer noggrant. Några webblärare tillstår att de aldrig eller sällan får feedback från ämnesansvarig på kvaliteten av deras återkoppling och kontakt med eleverna. Ämnesansvariga tar dock stickprov av kommunikation mellan webblärare och elev. Vad ämnesansvarig då noterar skulle bättre kunna kommuniceras till webbläraren som ett led i dennes fortbildning. Detta är ett utvecklingsområde som är känt av både lärare och skolledning och ett utvecklingsarbete är planerat. 13 (19)

14 Rutiner för klagomål är delvis okända för eleverna. Eleverna blir dock informerade om rutinerna för klagomål och inlämnande av synpunkter i lärplattformen samt på introduktionsmöten. Dessutom finns kopior av rutinerna uppsatta i klassrummen. Det finns vid uppföljningstillfället bra rutiner för synpunkter och klagomål. Elever på grundläggande nivå har låg kännedom om vart de kan vända sig med synpunkter. De flesta elever som läser grundläggande utbildning har dålig kännedom om vem som är utbildningsansvarig. Flera elever påpekar att de önskar en brevlåda för att kunna lämna synpunkter och klagomål. Det finns vid uppföljningstillfället bra rutiner för synpunkter och klagomål. Det råder ett visst missnöje med läromedlet på grundläggande nivå. Eleverna på grundläggande utbildning upplever att läroboken sällan används och att den därför medför en onödig kostnad. Samma kritik framkommer i interna studerandeenkäten. Vissa av elevernas lärare har också synpunkter på läromedlet, men menar att det är svårt att få gehör för att byta ut det. Sedan utvärderingen har läromedlet bytts ut mot boken Språkgrunden av Hermods centralt. Varken skolledning eller lärare upplever att de har fått vara med och påverka val av läromedel. Läromedlet anses vara för tunt vilket innebär att lärarna måste komplettera med annat material. 14 (19)

15 Det är svårt att etablera forum för elevernas inflytande. Anordnaren har haft svårt att hitta lämpliga sätt för elevernas kollektiva påverkan. På den grundläggande utbildningen i City har demokratiråd prövats, men det föll inte särskilt väl ut. Inom bygg och måleri har man för avsikt att framöver etablera ett elevråd eller motsvarande. Elevernas synpunkter fångas i dagsläget upp av lärare och utbildningsansvarig i undervisningen. Elever som läser webbaserade kurser har via meddelanden och nyheter i lärplattformen bjudits in till att vara delaktiga i ett elevråd men ingen elev har hittills visat något intresse. I City har ett elevråd startat som har träffar i samband med varje kursstart. Elevrådet består av en representant från varje klass. Även i Kista fungerar arbetet med klassråd. Studie- och yrkesvägledarnas tillgänglighet kan öka. Studie- och yrkesvägledarnas bokningslistor blir snabbt fulltecknade, men vägledaren på Kungsholmen menar att det basala behovet täcks. Däremot saknas tid till utveckling, att synligöra vägledningsverksamheten för eleverna samt att hinna med administrativa göromål. Graden av nöjdhet varierar mellan eleverna. Några är tillfredsställda, medan andra - särskilt i City - har synpunkter på såväl stöd som tillgänglighet. Vägledaren som är stationerad i City arbetar också på två andra enheter och känner sig därför en aning splittrad. Inom bygg och måleri finns tillgång till vägledare under en dag per vecka. De tre vägledarna träffas sällan. Att skapa nätverk har inte uppmuntrats från ledningen, menar en vägledare. Anledningen uppges vara att tiden inte finns till det. Vägledaren i City har heller inte deltagit på personalmöten under två års tid, men deltar sedan höstterminens början på allpersonalkonferenser. I City har studievägledarresurserna utökats från 1 till 2 dagar per vecka vilket skolledningen bedömer täcker behovet. Kista har studievägledare på plats 1 dag per vecka, vilket inte bedöms vara tillräckligt. På Byggoch måleriutbildningen är studievägledaren 1 dag per vecka och skolledning, lärare och studie- och yrkesvägledare har då en genomgång av alla elever för att fånga upp vilka elever som bedöms ha behov av studie- och yrkesvägledning. 15 (19)

16 Samverkan mellan skolledning och personal på grundläggande nivå behöver stärkas. Personalen på grundläggande nivå upplever generellt på de tre enheterna en brist i kommunikationen mellan lärarna och utbildningsansvarig. De saknar en dialog och ett klimat där man gemensamt kommer fram till lämpliga arbetssätt och utvecklingsinsatser. I stället målas en bild upp av mycket envägskommunikation från ledning till personal. De upplever att allpersonalkonferenser till stor del är informationsmöten och att fler arbetsuppgifter adderas till en redan begränsad arbetstid. Personalen önskar att utbildningsansvarig får mer tid till att vara på plats i verksamheten och bättre gehör och mer feedback från densamma. Utbildningsansvarig på grundläggande nivå menar att den mötestruktur som infördes hösten 2014 (se Styrkor under Styrning, ledning och kvalitetsarbete ) har till syfte att bland annat göra personalen mer delaktig, och att skapa mindre mötesgrupper där fler kan komma till tals. En mötesstruktur finns för personalinformation och pedagogisk utveckling. Missnöjet kvarstår kring kommunikation mellan lärare och utbildningsansvarig. Lärarkollegiet upplever att de saknar närvaro, feedback och stöd från utbildningsansvarig. Tiden för utvecklingsarbete upplevs vara knapp. Lärarna på grundläggande nivå anser att det är ont om tid till det utvecklingsarbete av kurser samt betyg och bedömning de bedriver. En stor del av arbetstiden går till undervisning, samt för- och efterarbete, provkonstruktion och att upprätta individuella studieplaner till alla elever, menar lärarna. Någon lärare upplever att tiden för gemensamma möten kan användas mer effektivt. Tiden för utvecklingsarbete anses fortfarande vara för knapp, men studiedagar har genomförts och planering finns för (19)

17 Externt samarbete inte särskilt vanligt förekommande. Studie- och yrkesvägledarna har vissa nätverk såsom vägledarkalendariet, stora arbetsmarknadsdagen samt genom en grupp på Facebook. I regel arbetar vägledarna dock tämligen enskilt. Inom den grundläggande utbildningen finns planer på att inleda ett samarbete med Hermods i Göteborg. Inga träffar med studievägledare ingick i denna uppföljning. Eleverna på byggutbildningar har tidigare inte fått en utbildning av bra kvalitet. Ett par elever som nu går en lärlingsutbildning i olika byggutbildningar fick efter skolans två introduktionsveckor våren 2014 ingen arbetsplats att förlägga sin lärlingstid på. Eleverna berättar att de istället fick spendera tid i skolan två halvdagar i veckan utan att ha något relevant att göra. Dåvarande ansvarig lärare löste inte problemen som eleverna därför lyfte med ansvarig rektor i Stockholms Stad. Den aktuelle läraren är inte längre kvar i verksamheten och eleverna verkar nöjda med den lärare som har tagit över ansvaret. Detta är inte längre ett problem. Visserligen finns ingen APLsamordnare kvar, men lärarna kan genom sina goda branschkontakter ordna APL-platser för de elever som inte själva klarar att ordna en plats. APL-/lärlingsplatserna kan kvalitetssäkras bättre. Några elever inom yrkesutbildningarna bygg och måleri framför synpunkter på den tid de har spenderat på arbetsplatser. De är av åsikten att handledarna inte har kunskap om vad eleverna ska utföra under sin arbetsplatsförlagda skoltid. De har fått arbeta med rutinbetonade uppgifter eller utföra andra sysslor än det som rör utbildningens innehåll. Den tidigare läraren inom (som inte längre finns i verksamheten) följde heller inte upp eleverna och hade ingen kontakt med arbetsplatserna. Den nya läraren besöker däremot ute på arbetsplatserna ofta för att säkerställa att det arbetsplatsförlagda lärandet fungerar väl. Utbildningsansvarig menar att de ställer hårda krav på arbetsplatserna och att det händer att de avslutar avtal med en del arbetsplatser där det 17 (19)

18 inte fungerar eller som inte visar sig dela Hermods värdegrund. Systemet med veckorapporter fungerar nu väl och lathundar och bedömningsmatriser har tagits fram för handledarna, berättar utbildningsansvarig. Han säger också att det krävs att lärarna ska ha kontakt med eleven minst en gång varje vecka och avlägga ett arbetsplatsbesök per månad, där dialog med handledaren ingår. Kvalitetssäkring av APL-platser är ett utvecklingsområde. Ett seminarium har genomförts och lärarna har kontinuerlig kontakt med handledare och tar in veckorapporter från elever och handledare där de skriver vad de har gjort i veckan. En gång per månad besöker lärarna eleverna på deras arbetsplatser. De har således strukturer för detta men skolledningen bedömer att det ändå kan utvecklas. APL-handledare utbildas inte av skolan. Däremot finns en möjlighet för handledarna att delta i Skolverkets webbaserade APL-utbildning. Det finns dock ingen möjlighet att ålägga handledarna att delta i utbildningen och skolan har ingen kännedom om hur många som gör det. Alla lärare har gått skolverkets handledarutbildning och flera företag har enligt lärarna skickat sina anställda på handledarutbildning. Skolledningen har dock ingen kännedom om vilka som har deltagit i den. Rekrytering av APL-platser behöver förbättras. När eleverna påbörjar sin yrkesutbildning inom sektorerna bygg och måleri på enheten i Bromma behöver personalen bli mer proaktiv i att knyta företag och APL-platser till verksamheten. Utbildningsansvarig berättar att målet är att procent av platserna ska vara klara innan eleverna påbörjar sina studier. Dit har man inte nått ännu. Lärarna på bygg tycker att det är lätt att få tag på APL-platser. Måleriplatser är svårare att få tag på för elever som börjar i augusti. Hälften av eleverna har i dagsläget ingen APL-plats, men det får de under våren istället när måleribranschen utomhus är igång. 18 (19)

19 Antalet studieavbrotten på bygg och måleri är högt. Den senaste statistiken visar att avbrottsfrekvensen är 16%. En anledning till den lägre avbrottsfrekvensen kan vara det utökade studievägledarstödet och att skolan arbetar systematiskt för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Knapp tid ges till självstudier på yrkesutbildningarna. Flera elever som idag studerar på yrkes- eller lärlingsutbildning inom bygg och måleri berättar att de idag har i stort sett heltidsarbete på arbetsplatserna där de gör sin APL eller lärlingstid. Det innebär att de teoretiska studierna får bedrivas på kvällar och helger. Utbildningsansvarig menar att man ska se över detta och skapa ett system där eleverna är på sina arbetsplatser fyra dagar i veckan så att en veckodag återstår för reflektion och andra studier. Systemet man var på väg att införa, se ovan, är nu infört. Lärarna inom bygg och måleri saknar lärarutbildning. Lärarna har dock god yrkeserfarenhet och en av lärarna överväger att studera på lärarhögskolan. Utbildningsansvarig är angelägen att lärarna skaffar sig formell kompetens eftersom det kommer ge lärarna en bättre förståelse för verksamhetens uppdrag. Lärarna på bygg och måleri saknar fortfarande lärarutbildning, men byggläraren har branschorganisationens behörighet och har läst en kurs i pedagogik. 19 (19)