Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning

Transkript

1 Rapport 2015 Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Patrik Marinilli, bitr. rektor för vuxenutbildningen, Upplands-Bro kommun

2 Innehållsförteckning Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län 2 Utgångspunkter... 3 Didaktus yrkesutbildningar inom Barn- och fritid och Vård- och omsorg... 4 Organisation och personal... 4 Intervjupersoner... 5 Utbud och resultat... 5 Avbrott... 7 Kunskaper, utveckling och lärande... 8 Styrkor... 8 Utvecklingsområden Bedömning och betygsättning Styrkor Utvecklingsområden Styrning, ledning och kvalitetsarbete Styrkor Utvecklingsområden Sammanfattande intryck Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 1(26)

3 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 2(26)

4 Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skolagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 3(26)

5 Didaktus yrkesutbildningar inom Barn- och fritid och Vård- och omsorg Didaktus gymnasiala yrkesutbildningar utvärderades under tre dagar mellan 24 och 30 mars, Organisation och personal Didaktus Utbildningar erbjuder gymnasiala kurser inom yrkesprogrammen Barn och fritid samt Vård och omsorg. Eleverna söker antingen enstaka kurser inom dessa yrkespaket eller hela progemmen som omfattar 60 veckor (A-C-nivå). Därutöver genomför anordnaren uppdragsutbildningar åt kommuner, landsting och privata företag. Vuxenutbildningen bedrivs på två platser i Stockholmsregionen; i Danderyd och vid Medborgarplatsen. Då verksamheten endast bedrevs i mycket liten skala i Danderyd vid utvärderingstillfället, har endast enheten vid Medborgarplatsen varit föremål för denna utvärdering. Didaktus vuxenutbildning leds av verksamhetschef Marie Palmgren och sedan våren 2014 är Annika Sjödin utbildningsansvarig. På enheten vid Medborgarplatsen finns en studie- och yrkesvägledare på heltid. Därtill finns två personer i den administrativa funktionen. Antalet lärare inom den gymnasiala yrkesutbildningen uppgick på Medborgarplatsen i mars 2015 till cirka elva. Omräknat till heltidstjänster blir det cirka 9,5 lärare. Samtliga lärare har pedagogisk examen. Vårdlärarna är i grunden sjuksköterskor och utbildade yrkeslärare. Inom barn och fritid har lärarna bakgrund som grundskol- eller förskollärare. 25 procent av lärarna har lärarlegitimation och övriga har sökt om sådan, men ännu inte blivit beviljade. Två av lärarna är utbildade specialpedagoger och har bland annat ansvarat för yrkessvenskagrupper i barn och fritid samt i vård-och omsorg. Arbetet bedrivs i två arbetslag, ett för vardera yrkesinriktningen. Arbetslagen, som båda har en utbildad specialpedagog, träffas ungefär varannan vecka. Varje lärare ansvarar för både klassrums- och distanselever. För en kurs om 100 poäng läggs 50 procent ut i undervisningstimmar. Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 4(26)

6 Intervjupersoner Följande personer och grupper har intervjuats: - utbildningsansvarig - studie- och yrkesvägledare - två lärare som undervisar inom Barn och fritid och tre lärare som är verksamma inom Vård och omsorg. - sju elever, varav tre läser vård- och omsorgsutbildning och fyra läser yrkesprogrammet inom Barn och fritid. Av de 19 distanselever som läste under period 2, 2015 har vi telefonintervjuat sex elever. Utöver intervjuer gjordes ett två lektionsbesök på kurserna Skapande verksamhet (Barn och fritid) samt Medicin 1 (Vård och omsorg). Under lektionsbesöken samtalade vi med undervisande lärare och elever som ett komplement till de mer formaliserade intervjuerna som redovisats ovan. Utbud och resultat Det totala antalet elever på de olika gymnasiala kurserna som ingår i de två yrkesutbildningarna uppgick till cirka 402 under verksamhetsåret I tabellerna nedan redovisas de kurser som erbjöds under verksamhetsåret, antalet kursdeltagare samt andelen kursdeltagare som nådde minst betyg E på respektive kurs. Gymnasiala kurser inom Barn- och fritidsutbildning Kurser - Danderyd Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Barns lärande och växande Hälsopedagogik Kommunikation Lärande och utveckling 8 75 Människors miljöer 9 89 Pedagogiskt arbete Pedagogiskt ledarskap Psykologi Specialpedagogik Summa 114 Kurser - Medborgarplatsen Barns lärande och växande Etnicitet och kulturmöten Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 5(26)

7 Grundläggande vård och omsorg Hälsopedagogik Kommunikation Lärande och utveckling Människors miljöer Naturguidning Pedagogiska teorier och praktiker Pedagogiskt arbete Pedagogiskt ledarskap Psykologi Skapande verksamhet Socialt arbete 2 50 Specialpedagogik Specialpedagogik Summa 1163 Gymnasiala kurser inom Vård- och omsorgsutbildning Kurser - Danderyd Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Akutsjukvård Medicin Medicin Palliativ vård Psykiatri Psykiatri Samhällsbaserad psykiatri 4 75 Specialpedagogik Specialpedagogik Vård och omsorg vid demensj Vård och omsorgsarbete Vårdpedagogik och handledning Äldres hälsa och livskvalitet Summa 270 Kurser - Medborgarplatsen Akutsjukvård Etik och människans livsvillkor Hälsopedagogik Medicin Medicin Palliativ vård Psykiatri Psykiatri Psykologi Rättspsykiatri Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 6(26)

8 Samhällsbaserad psykiatri 7 86 Socialpedagogik Specialpedagogik Specialpedagogik Vård och omsorg vid demensj Vård och omsorgsarbete Vård och omsorgsarbete Vårdpedagogik och handledning Äldres hälsa och livskvalitet Summa 375 Under verksamhetsåret 2014 antogs 505 elever till Didaktus yrkesutbildningar i Danderyd och Medborgarplatsen. Av dessa påbörjade 402 elever, dvs. 80 procent, sin utbildning. Under året sattes 1922 betyg. Andelen godkända betyg (betyg E eller högre) uppgick till 91 procent. Hur stor andel elever som nådde kunskapskraven varierade från kurs till kurs under verksamhetsåret På många kurser (med minst tio kursdeltagare) såsom hälsopedagogik, specialpedagogik, vård och omsorg vid demenssjukdom och akutsjukvård nådde samtliga elever kunskapskraven för betyg E eller högre. På några kurser nådde en mindre andel än 80 procent godkända betyg. Till dessa kurser hör lärande och utveckling (72 procent), vård- och omsorgsarbete 1 (72 procent) samt psykologi 1 (78 procent). Avbrott Studieavbrotten under pågående utbildning uppgick till cirka nio procent på de kurser som erbjöds under år verksamhetssåret Merparten av studieavbrotten görs i regel under den tidigare delen av studierna och framförallt av elever som läser på distans. De två kurser där flest elever gör studieavbrott inom Barn och fritid är pedagogik - kommunikation och pedagogik - lärande och utveckling. Inom Vård och omsorg är det mest vanligt att eleverna gör avbrott på kurserna vård- och omsorgsarbete 1 och hälsopedagogik. Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 7(26)

9 Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella studieplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Eleverna har en positiv syn på sina lärare. De flesta lärare är bra och har goda kunskaper inom de kurser de undervisar, säger de elever vi pratar med. De menar också att lärarna har ett engagemang för eleverna, som lyser igenom i de sätt på vilka lärarna agerar i klassrummen. Flera distanselever anser att lärarna oftast är lätta att nå. Lärarna själva tror att elevernas uppfattningar baseras på att lärarna uppskattar elevkontakt och att undervisa. Lärarna menar att de är angelägna om att eleverna ska vara goda yrkesrepresentanter när de kommer ut i arbetslivet. Under de lektioner vi bevistar har lärarna god kontakt med eleverna och arbetar för att inkludera samtliga elever i undervisningen. Eleverna tillåts delta aktivt och reflektera över det innehåll som berörs under de aktuella lektionerna. I regel får eleverna kursplaneringar. På så sätt har eleverna en god överblick över de kommande tio veckor som kurserna spänner över i de två yrkesutbildningarna. Några elever ger Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 8(26)

10 uttryck för att kurserna har ett bra upplägg att det finns en röd tråd i utbildningen genom kursföljden. Anordnaren arrangerar upptaktsmöten. Utbildningsansvarig menar att många elever, även distanselever, kommer på upptaktsmötena. På mötena deltar t.ex. studie- och yrkesvägledaren, som informerar om sina tjänster. Eleverna vi möter uppger alla att de känner till studie- och yrkesvägledaren. Distanseleverna tycker också att den information de fått från skolan varit bra och heltäckande och känner till när de har möjlighet att träffa studie- och yrkesvägledaren. Individuella studieplaner upprättas av vägledaren. Studie- och yrkesvägledaren upprättar individuella studieplaner i enlighet med regelverket, dvs. den innehåller uppgifter om t.ex. kursstart, kurslängd och kurstakt. Studieplanerna upprättas utifrån de kurser som eleverna har sökt. Alla elever har därför en individuell studieplan som lagras digitalt. Viss kartläggning av eleverna sker. Lärarna lägger upp kartläggningarna på olika sätt. Någon lärare berättar att hon brukar intervjua sina elever innan kursen startar. En annan lärare brukar låta eleverna beskriva sig själva och vad de förväntar sig av kursen. Läraren menar att det dessutom ges bra information om elevernas kunskaper i svenska språket. Kartläggning sker också i samband med att lärarna upprättar ett slags fördjupad individuell studieplan i pappersform tillsammans med eleverna. Underlaget för dessa studieplaner utgörs av frågor om t.ex. tidigare yrkes- och studieerfarenheter och om eventuellt stödbehov. Validering genomförs av lärarna. Den elev som har praktisk erfarenhet av de yrken som Didaktus utbildar till kan validera dessa kompetenser. Eleverna behöver själva informera om validering kan vara aktuell det sker inte per automatik genom t.ex. kartläggning, menar studie- och yrkesvägledaren. Hon tar emot förfrågningar från eleverna och lärarna genomför själva valideringen. Vägledaren menar att det är ovanligt att elever validerar teoretiska moment, men att det händer att elever validerar bort de praktiska delarna. Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 9(26)

11 Anpassningar görs vid behov. Ett exempel på hur undervisningen anpassas efter individuella behov är att elever med dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter får möjlighet att redovisa muntligt istället för skriftligt. Eleverna kan få undervisning i yrkessvenska. Många elever har dåliga kunskaper i svenska språket, menar personal och elever. Det gör att dessa elever kan ha svårt att följa med i, och ta till sig undervisningen. Som ett svar på det infördes under hösten 2014 yrkessvenska inom respektive yrkesområde. På lektionerna, som är frivilliga för eleverna, tar specialpedagoger upp och förklarar relevanta begrepp och uttryck inom de två branscherna. Distanselever får delta i klassrumsundervisningen. Alla elever som läser på distans erbjuds att komma till skolan för så kallade närträffar under utbildningens gång. Eleverna får göra studiebesök. Lärarna tar ofta med eleverna på olika sorters studiebesök, vilket uppskattas av eleverna. Väntetiden är kort för att få studie- och yrkesvägledning. Vägledaren har både bokade möten och drop-in. Väntetiden uppgår sällan till mer än 2-3 dagar. Vägledaren finns också tillgänglig i Danderyd vid behov. Studie- och yrkesvägledaren assisterar vid studieansökan. Anordnaren håller inför ansökningsperioder s.k. webbstugor, där eleverna kan få hjälp med att söka kurser. Arbetsplatsförlagt lärande ges vid flera tillfällen. APL erbjuds såväl elever som läser klassrumsbaserat som distanseleverna. Inom Vård och omsorg ges tre praktikperioder och inom Barn och fritid ges två APL-tillfällen. Eleverna har eget ansvar för att knyta kontakt med relevanta arbetsgivare, men skolan har ett nätverk och hjälper till vid Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 10(26)

12 behov. Skolans lärare har tagit del av och diskuterat Skolverkets kurser om APL-utveckling. APL-handledare utbildas på skolan. Utbildningsansvarig framhåller vikten av att elevernas APL-handledare förstår sitt uppdrag. Därför bjuds alla handledare till en handledarutbildning på skolan. Lärarna besöker elevernas arbetsplatser under APL. Lärarna berättar att de besöker eleverna under APL och har utvecklingssamtal med handledare och elev. Lärarna har fått tid frigjord för dessa besök, menar utbildningsansvarig. Inom vård- och omsorgsämnen finns bättre rutiner upparbetade kring APL, men även inom Barn och fritid har lärarna börjat etablera kontakter med enhetschefer i de olika verksamheterna, där eleverna gör sin APL. De arbetsplatser som inte fungerar väl av någon anledning byter anordnaren ut. Eleverna är positiva till APL. Utbildningsansvarig menar att det inte har framförts klagomål från eleverna angående det arbetsplatsförlagda lärandet. Frågor om APL tas kontinuerligt upp på lärarlagsmöten. Eleverna vi pratar med är nöjda med sin APL. Handledarna har fungerat väl och de har fått utföra varierande arbetsuppgifter. Under praktiken har eleverna fått besök av sin lärare och haft trepartssamtal där handledaren också ingått. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Det finns en spridning i kunskapsnivåer i grupperna. De elever vi träffar anser att det är en rad elever som har svårt att ta till sig innehållet i undervisningen. I många fall beror det på att eleverna inte har tillräckliga kunskaper i svenska språket, menar flera elever. Konsekvensen är att takten ofta blir långsam, menar eleverna. De säger att eleverna med bristande språkkunskaper ofta måste fråga om terminologi och att de sällan bidrar vid grupparbeten. Vissa elever menar att de språksvaga eleverna, i värsta fall kan påverka betygen negativt för de elever som ligger i framkant. Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 11(26)

13 Många elever har bristande språkkunskaper. Inte bara eleverna noterar bristande kunskaper i svenska språket hos många elever. Det är också något skolans personal genomgående lyfter fram som en utmaning. De menar att den språkliga förmåga som eleverna har med sig från grundläggande svenska som andraspråk ofta inte är tillräcklig. Det visar sig bland annat på APL-platserna där eleverna kan ha svårt att göra sig förstådda i kommunikationen. För att tackla dessa svårigheter säger lärarna att de arbetar på olika sätt. Bland annat rekommenderar de viss litteratur för eleverna att läsa på sin fritid. Någon lärare menar att undervisningen måste hålla en lagom nivå. Det innebär att de ibland behöver göra prioriteringar i ämnesplanerna, eftersom det är svårt att hinna med allt innehåll. Det är viktigt för lärarna - parallellt med undervisningen i yrkessvenska - att hitta sätt att arbeta språkutvecklande i alla kurser. Lärarna säger att de har ett önskemål om att kunna kombinera ämnet svenska som andraspråk med yrkeskursena, men än har detta sätt att undervisa inte kunnat realiseras. Frånvaro gör att elever halkar efter. Vissa elevers frånvaro är något som eleverna lyfter fram som ett problem. Frånvaron bidrar till att skapa kunskapsskillnader i gruppen, vilket gör att undervisningen går långsammare eller blir mer repetitiv än nödvändigt, anser eleverna. Nivån på undervisningen varierar. Tiden för lärarna att arbeta fram ett kursupplägg som har en röd tråd, där kurserna hakar i varandra, kan utvidgas. Eleverna upplever att lärarnas sätt att undervisa skiljer sig åt och likaså svårighetgraden i undervisningen. De menar att lärarna borde samplanera kurserna i större utsträckning. Det är svårt att locka elever till handledningstillfällen. Lärarna upplever att betydligt fler elever borde komma på de handledningstillfällen som ges. Särskilt distanseleverna, som lärarna menar har en svår situation och generellt presterar lägre, har ett behov av handledning. Tiden som står till förfogande för att arbeta med distanseleverna har reducerats och är för knapp, menar lärarna. Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 12(26)

14 Lärare önskar mer tid för stöd. Flera lärare tycker att de skulle behöva ägna mer tid åt elever som är i behov av stöd. Någon lärare upplever att tiden för stöd minskat i takt med att den tid som ägnas åt distanselever har ökat, eftersom det är fler elever som läser på distans. En del elever önskar mer undervisningstid. Eleverna anser att det överlag är för lite undervisningstid på kurserna och för mycket tid lagt på hemarbete. Vissa kurser har fungerat dåligt. Inom båda yrkesutbildningarna berättar elever om sådant som inte har fungerat väl. Under höstens första kurs inom Vård och omsorg fanns ingen lärare tillgänglig under de två första veckorna. Eleverna fick därför inleda kursen med hemstudier, vilket de tyckte var svårt. Inom Barn och fritid hade eleverna många klagomål på hur en lärare hanterade inlämningsuppgifter och återkoppling, vilket ledde till att eleverna klagade hos utbildningsansvarig. Distansutbildning upplevs delvis för teoretisk. Ett par elever anser att distansutbildningen är för teoretisk för de elever som inte arbetar parallellt med sina studier. Eleverna menar att APL inte räcker för att ge tillräckligt med praktiska kunskaper. Alla lärare använder inte lärplattformen. Eleverna från båda yrkesutbildningarna menar att arbetssätt och struktur därför skiljer sig från kurs till kurs, vilket skapar en viss diskontinuitet. Utbildningsansvarig framhåller att internutbildning om Fronter har hållits för lärarna och att enskilda lärare stötts av en IT-tekniker. Detta till trots har alla lärare inte kommit lika långt i sin IT-mognad, menar utbildningsansvarig. Elever efterlyser mer kontakt via plattformen. En elev känner att det hade varit utvecklande att ha mer lärarkontakt under distansstudierna. En annan distanselev hävdar att eleverna i början av utbildningen utlovats ett forum på Fronter där de kunde utbyta idéer med Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 13(26)

15 varandra och diskutera uppgifter. Något sådant forum upprättades aldrig, enligt eleven. De individuella studieplanerna är inte tillgängliga för eleverna. Eleverna har ingen åtkomst till sina individuella studieplaner som förvaras digitalt hos studie- och yrkesvägledaren. Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 14(26)

16 Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar elevernas kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Lärarna går igenom styrdokumenten med eleverna. Utbildningsansvarig menar att lärarna är väl insatta i styrdokumenten och lärarna hävdar själva att de är noggranna med att presentera ämnesplanernas innehåll och kunskapskrav för eleverna. Distanseleverna tycker att inlämningsuppgifterna är tydligt kopplade till kunskapskraven. På så sätt blir det tydligt vad det är eleverna behöver göra och prestera för att nå olika betyg. Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 15(26)

17 Lärarna säger att de haft dialog kring bedömning. I de diskussioner som har förts har också tolkning av kunskapskraven ingått. Återkopplingen är i regel av det utvecklande slaget. Lärarna framhåller att de arbetar formativt med eleverna. Det innebär att eleverna får kontinuerlig återkoppling som talar om för dem vad de har uppnått och vad som återstår. Flera elever berättar att lärarnas feedback kan vara muntlig eller skriftlig. Efter inlämningsuppgifter och prov får eleverna i regel skriftliga kommentarer om vad de bör tänka på i sitt fortsatta lärande. Feedback ges i de flesta fall skyndsamt. Det menar lärare och klassrumselever på de både yrkesinriktningarna. Distanselever skriver obligatoriska slutprov. Av lokalskäl skriver eleverna proven på enheten i Danderyd. Lärarna ser till en helhet vid betygssättning. Eleverna har uppfattat att lärarna väger in all prestation under en kurs vid betygssättning. Eftersom de också arbetar på många olika sätt och med olika material i skolan, finns mycket underlag för läraren att utgå från, menar eleverna. Även distanseleverna beskriver en stor variation i arbetsformer och arbetssätt. Ofta har eleverna arbetat med en kombination av läromedel och annat underlag i sina uppgifter. Individuella betygssamtal ges ibland. Elever som läser barn- och fritidsutbildningen får sådana samtal i slutet av kurserna. På distans sker detta inte alltid, men några elever pekar på att de får kontinuerlig återkoppling, med betygsangivelser, under kursen. På så sätt blir kursbetyget förståeligt utan särskild motivering. Betygskonferenser hålls. Lärarna diskuterar då de olika eleverna och det underlag de har för att sätta betyg. Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 16(26)

18 Utbildningsansvarig kontrollerar bedömningen. Utbildningsansvarig berättar att hon har en inblick i hur lärarna lägger upp sina kurser och återkopplar till eleverna, genom att granska Fronter. Ett samarbete med lärare vid KUI finns. Lärare vid Didaktus träffar kollegor vid Kompetensutvecklingsinstitutet en gång per halvår för sambedömning i s.k. ämnesforum. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Vissa lärare har varit sen med återkoppling. Eleverna berättar att en tidigare lärare inom Barn och fritid ofta var sen med feedback på inlämningsuppgifter. Ofta fick eleverna nya uppgifter innan tidigare uppgifter blivit kommenterade. Även distanselever har synpunkter på hur snabba lärarna har varit på att återkomma. Det generella intrycket är att det flesta lärare har varit bra, men att enstaka lärare genomgående varit sena med respons. Det har hänt att gamla uppgifter inte kommenterats innan nya uppgifter påbörjats. I något fall har detta skett i samband med att en lärare blivit sjukskriven. I detta fall tycker eleven att skolan borde varit bättre på att informera om den uppkomna situationen och varför feedback kunde dröja. Ibland är återkopplingen kort. Vissa distanselever har synpunkter på att några lärare är kortfattade i sin respons till eleverna. De menar att de återkopplande kommentarerna skulle kunna vara mer utförliga. Betygssamtal har getts innan kursavslut. En lärare genomförde betygssamtal innan eleverna hade möjlighet att lämna in sin sista uppgift. Läraren påpekade att kursbetyget endast var preliminärt och kunde komma att ändras. Alla eleverna fick dock samma betyg som uppgavs under betygssamtalet. Den sista uppgiften hade således ingen betydelse för eleverna. Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 17(26)

19 Distanselever får be om betygssamtal. Det finns möjlighet att få prata med sin lärare och få en muntlig motivering till kursbetyget. Om eleven inte aktivt begär detta, får elev en motivering via e-post. En elev säger att vissa lärare endast sätter ett betyg utan att motivera. Många parallella uppgifter skapar stressituationer. I planeringen av kurserna inom barn- och fritidsutbildningen var tre uppgifter inlagda. Under tiden kursen pågick adderades ytterligare tre större uppgifter. Det skapade en stressig situation för eleverna och störde deras planering. Många av eleverna hade planerat sina studier i förhållande till förvärvsarbete och andra åtaganden. Några elever lyfte det inträffade med utbildningsansvarig som diskuterade situationen med läraren. Det blev emellertid ingen förändring vad gäller antalet uppgifter, enligt eleverna. Den aktuelle läraren är dock inte längre kvar i verksamheten. Även inom distansutbildningar har det förekommit tillfällen då arbetsbelastningen varit hög, menar elever. Det har då rört sig om vård- och omsorgskurser och om enskilda lärare som har lagt till arbetsuppgifter som gör att kurserna blir tunga. Tiden är knapp för sambedömning. Lärarna säger att de har ont om tid så att de sällan hinner sambedöma och ta del av varandras arbetsuppgifter. Ibland bedöms hur eleven anses passa för yrket. Under våra samtal om betyg och bedömning framkommer att lärare ibland utgår från en bedömning av hur en elev kommer att fungera i arbetslivet. Goda omdömen om en elev från det arbetsplatsförlagda lärandet och en positiv känsla läraren har av eleven kan väga upp kunskapsbrister hos eleven, menar någon lärare. Läraren menar att lärare ibland måste vara snälla i bedömningen. Synssättet rimmar emellertid illa med att bedömningen ska utgå från kunskapskraven och inte från elevernas personliga egenskaper eller sociala förmåga. Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 18(26)

20 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras, sammanställs och anlyseras resultaten? Skapas en bild för hur förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12). Styrkor Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat dessa: Skolan utvärderar sin verksamhet. De olika kursernas innehåll och kvalitet belyses med hjälp av kursutvärderingar och genom inspel från elever i klassrummet. Efter analys av utvärderingarna justeras kurserna utifrån elevernas önskemål, säger någon lärare. För att få elevernas mer generella attityder till anordnarens verksamhet används KSL:s studerandeenkät. Utbildningsansvarig har haft särskilda utvecklingssamtal. Utbildningsansvarig har i samtalen med den pedagogiska personalen gått igenom styrdokumenten för att ta fram lämpliga upplägg av respektive kurs och för att skapa en röd tråd i utbildningen. Det var något utbildningsansvarig saknade i verksamheten när hon tillträdde våren Det måste bli bättre samverkan för en helhetssyn på de två yrkesutbildningarna, tillstår utbildningsansvarig. Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 19(26)

21 Utbildningsansvarig har skapat en mötesstruktur. När utbildningsansvarig tillrädde rådde en viss turbulens i organisationen. Många chefsbyten på kort tid hade medfört att lärarna arbetade med kärnuppdraget, ganska mycket på egen hand. Därefter har utbildningsansvarig tagit fram en struktur för mer samarbete och för möten med tydlig dagordning. Utbildningsansvarig menar att lärarna behöver delge varandra mer erfarenheter, arbetssätt och material. Arbetsplatsträffar och lärarlagsmöten hålls. På APT deltar också studie- och yrkesvägledaren. Hon medverkar ibland också på lärarnas arbetslagsmöten. Vägledaren menar att hon har en god kontakt och ett gott samarbete med lärarna, men också med administratörerna. Lärarlagsmöten hålls varannan vecka. På Barn och fritidslärarnas möten deltar också utbildningsansvarig. Vårdlärarna anser att de ofta har diskussioner, såväl informella som på möten. De säger att de har jobbat gemensamt med innehåll i kurserna, att de delar studiehandledningar och lånar material av varandra. Elevkonferenser genomförs. Lärarna går vid dessa konferenser igenom eleverna och deras status. Störst engagemang ägnas åt de elever som kunskapsmässigt ligger på gränsen mellan betyg E och F. Medarbetarsamtal genomförs. En tanke har också varit att utbildningsansvarig ska göra klassrumsbesök och auskultera hos lärarna, men det har lagts på is. Administrationen har kommit på plats. Vid tidpunkten då utbildningsansvarig tillträdde fungerande verksamhetens administration dåligt. I dagsläget finns två heltidsanställda administratörer, och utbildningsansvarig bedömer att väl fungerande rutiner har etablerats så att t.ex. kallelser skickas ut i tid och att kommunkontakter fungerar väl. Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 20(26)

22 Arbetsbeskrivningar finns för administratörer och studie- och yrkesvägledaren. Studie- och yrkesvägledaren menar att beskrivningarna gör att arbetsfördelningen bli tämligen tydlig, menar vägledaren. Hon tillägger emellertid att en del administrativt arbete faller på henne. Peronalen har arbetat med att utveckla lärplattformen. Lärplattformen har varit ett utvecklingsområde för verksamheten. Med gemensamma ansträngningar har mycket fallit på plats i plattformen, Fronter. Kursernas innehåll och upplägg har gåtts igenom och alla kurser har egna kursrum. Nästa steg är att spela in filmer för att utveckla metoder för flippat klassrum. En av lärarna vi möter menar att det är viktigt att lektionerna ägnas åt relevanta aktiviteter och inte åt sådant eleverna likaväl kan genomföra utanför skolan. Av den anledningen ses flippat klassrum som angeläget att arbeta vidare med. Betyg och bedömning har varit ett utvecklingsområde. Utbildningsansvarig gjorde, när hon tillträdde, bedömnigen att det behövdes insatser för att verka för större likvärdighet och ett bättre samarbete mellan lärarna i bedömningsfrågor. Eleverna framförde vid den tiden också en del kritik mot hur bedömning och betygssättning sköttes. Utbildningsansvarig genomförde därför samtal med varje lärare kring hur arbetet med betyg och bedömning skulle kunna förbättras. En insats för att utveckla elevernas studieteknik finns inplanerad. Många elever har brister i sin studieteknik varför anordnaren önskar att ta fram arbetssätt för att stärka detta hos eleverna. Utvecklingsinsatsen har emellertid inte kommit igång. Elevråd genomförs med jämna mellanrum. Två möten hålls under våren Kallelser till elevrådsmöten publiceras i lärplattformen. Studie- och yrkesvägledaren har ett nätverk. Vägledaren träffar var sjätte vecka kollegor från tre andra utbildningsanordnare som också erbjuder de yrkesutbildningar som Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 21(26)

23 Didaktus har. Ibland deltar vägledaren på vägledarkalendariet, men det är inte prioriterat, säger hon. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Andelen distanselever som når målen är förhållandevis låg. Flera lärare delar uppfattningen att distansutbildningen inte fungerar tillfredsställande. Genom att antalet distanselever utökats har tiden som finns till förfogande för varje elev minskat. Likaså har det medfört att antalet undervisningstimmar reducerats. Att kurserna löper parallellt försvårar ibland för eleverna. Några elever som läser barn- och fritidsutbildningen berättar att de under en period hade 15 uppgifter att jobba med samtidigt. Det berodde på att tre kurser gick parallellt och arbetsuppgifterna skulle genomföras samtidigt. Enligt eleverna blev situationen så svår, att flera elever mådde dåligt. Lärare efterlyser fler pedagogiska diskussioner. Ett par lärare saknar tid och inriktning på gemensamma möten, så att frågor om pedagogik och didaktik kommer på agendan oftare. Lärarna efterlyser diskussioner om hur kunskaper bäst utvecklas och befästs hos eleverna. De skulle också vilja ha mer utbyten av tips, idéer och erfarenheter för undervisningen och hantering av situationer som uppkommer däri. Personalen kan involveras mer i analysen av resultat. I de underlag som efterfrågats externt, t.ex. årsrapporten till Vux18, har inte lärarna varit involverade i att beskriva och analysera verksamheten. Utbildningsansvarig menar att det har funnits en ambition att lärarna ska arbeta med att analysera sina utfall, men att man inte riktigt kommit så långt som önskat. En förklaring till att lärarna inte varit särskilt delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet är den turbulenta tid som föregick nuvarande utbildningsansvarig. En rad chefsbyten gjorde att det aldrig byggdes upp några rutiner för att diskutera och analysera i arbetslagen. Istället arbetade varje enskild lärare med att bedriva sin undervisning efter bästa förmåga på egen hand. Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 22(26)

24 Vägledningsfunktionen utvärderas inte av eleverna. Vägledaren säger att hon får inspel från eleverna genom personliga möten och hon upplever att de flesta är nöjda med den hjälp de får. Dock får elevernas kollektiva bild inte träda fram i interna utvärderingar. I KSL:s studerandeenkät finns emellertid ett par frågor som rör studie- och yrkesvägledningen, men vägledaren är osäker på hur eleverna värderar vägledningen i den enkäten. Kursutvärderingar besvaras inte alltid. Distanselever menar att de inte alla gånger besvarar de kursutvärderingar som finns i lärplattformen. Det innebär att anordnaren får ett mindre tillförlitligt underlag att analysera. Studie- och yrkesvägledaren har hög arbetsbelastning. Vägledaren uppger att hon har många arbetsuppgifter och därför har svårt att få tid till t.ex. kompetensutveckling. Sådan har dock inte efterfrågats av vägledaren i särskilt hög utsträckning. Det händer att vägledaren deltar på möten som arrangeras av någon av uppdragsgivarkommunerna. Eleverna har ingen kännedom om elevrådet. Eleverna berättar att de vänder sig till sina lärare eller till utbildningsansvarig om de har synpunkter och klagomål på något i verksamheten. Likabehandlingsplanen är obekant för eleverna. Eleverna uppger att de inte har fått någon information om den likabehandlingsplan som anordnaren har tagit fram. Den finns inte uppsatt i klassrummen i en lättläst version och de känner inte till om den finns utlagd på lärplattformen. Utbildningsansvarig tycker det är anmärkningsvärt, eftersom man har diskuterat frågorna i kollegiet och poängterat att lärare ska ta upp planen med eleverna. Utbildningsansvarig säger att en förenklad version av likabehandlingsplanen finns uppsatt i alla klassrum på enheten i Danderyd. Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 23(26)

25 Sammanfattande intryck I slutet av mars 2015 utvärderades Didaktus två yrkesutbildningar, som ges vid Medborgarplatsen i Stockholm. Efter att ha intervjuat stora delar av personalen och samtalat med elever, både de som studerar i klassrum och som läser på distans, har vi fått en bra bild av anordnarens starka och mindre utvecklade sidor. Våra allmänna intryck är att det finns en engagerad lärarkår och en driven utbildningsansvarig som vill utveckla verksamheten för elevernas bästa. Under det senaste året har verksamheten styrts upp på olika sätt och en rad rutiner har kommit till stånd. Vi har dock också identifierat en rad olika utvecklingsområden. Positiv inställning till de flesta lärare och undervisningen, med enstaka undantag Utbildningsansvarig beskriver den pedagogiska personalen som engagerad och eleverna tycker att de flesta lärarna arbetar på bra sätt. Både lärare och elever menar att det finns en vilja att skapa bästa möjliga förutsättningar för eleverna att nå målen och bli duktiga yrkesmän- och kvinnor. Lärarna menar att de arbetar mycket med att stärka elevernas självförtroende för detta ändamål. Enskilda lärare gör viss kartläggning av elevernas förkunskaper och behov och vägledaren upprättar individuella studieplaner med eleverna. De elever som har yrkeserfarenhet från t.ex. ett äldreboende eller en förskola kan få sina kunskaper validerade om de så begär. Stöd erbjuds i form av yrkessvenska och vissa handledningstillfällen ges. Det är emellertid svårt att få eleverna att komma till handledningstillfällena, menar lärare. De upplever också att de behöver mer tid för stöd. Idag känner de inte att de räcker till. Lärarna menar dessutom att tiden är knapp för att stödja distanseleverna utifrån deras behov. Distanseleverna har ofta lägre måluppfyllelse och anses behöva förhållandevis mycket stöd. En grupp elever upplever att det är en stor spridning i undervisningsgrupperna, sett till förkunskaper och förmåga att ta till sig undervisningen. En faktor som försvårar vissa elevers möjligheter att följa med i undervisningen är bristande språklig förmåga, enligt eleverna. Personalen pekar också på att brister i språket gör det svårt för vissa elever. Några lärare menar därför att de behöver lägga undervisningen på en medelnivå så att den ska passa alla. Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 24(26)

26 APL fungerar väl Anordnaren har etablerat ett väl fungerande nätverk av arbetsplatser där eleverna kan göra sin APL. Eleverna får hjälp från skolan om de själva inte kan hitta en lämplig arbetsplats för sin praktik. Eleverna berättar att de är nöjda med sin praktik. De har haft handledare som har fungerat väl, de har fått utföra många olika och relevanta arbetsuppgifter och de har fått besök av lärare som har följt upp hur praktiken fungerat. Samarbetet har utvecklats, men kan fördjupas Utbildningsansvarig har arbetat aktivt för att stärka samarbetet mellan lärarna, bland annat vad gäller kursutveckling, gemensam bedömning och för att skapa vissa rutiner kring möten. Arbetet med att gemensamt utveckla kursernas innehåll och utformning har påbörjats. Likaså att skapa en röd tråd genom utbildningen. Som ett led i detta har strukturen och användningen av lärplattformen utvecklats. För att åstadkomma en samarbetskultur där lärarna arbetar med kursutveckling och sambedömning behövs mer tid, menar lärarna. Här finns en viss utvecklingspotential för att harmoniera kursernas innehåll och nivå. Det skiljer sig för mycket mellan kurser och enskilda lärare, menar flera elever. Lärarna behöver se över sina uppgifter och se till att de inte kommer samtidigt i flera kurser. Bristen på tid medför också att diskussioner om pedagogik och didaktik inte sker i tillräckligt stor utsträckning, enligt vissa lärare. Studie- och yrkesvägledaren menar också att det är svårt att hinna med t.ex. fortbildning eftersom administrativa arbetsuppgifter tar en del tid. Bedömning i regel utvecklande, men förbättringsutrymme finns Lärarna menar att de tänker formativt vad gäller bedömning. Under senaste året har frågor som rör betyg och bedömning varit föremål för fortbildning och diskussion hos anordnaren. Elever tycker generellt att de får en bra feedback som ger god information om den egna kunskapsutvecklingen i förhållande till kraven. Enskilda arbetsuppgifter har en tydlig koppling till kunskapskraven, vilket gör att det som krävs av eleverna blir tydligt. Eleverna menar att slutproven endast är en del av mycket underlag som lärarna använder när de ska sätta betyg på eleverna. Lärarna har ett visst internt samarbete i bedömningsfrågor, bl.a. vid betygskonferenser och ett externt samarbete med KUI. Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 25(26)

27 Enligt eleverna handlar undermålig återkoppling ofta om enskilda lärare. Vissa lärare ger endast en kort återkopplade kommentar till inlämningsuppgifter. Ibland får eleverna endast en betygsangivelse. Vissa lärare har varit sena med att ge återkoppling på uppgifter. Ibland har det hänt att eleverna har börjat arbeta med nya uppgifter innan respons har kommit på tidigare inlämnade uppgifter. I detta avseende behövs tydligare rutiner. Visst underlag för uppföljning och utvärdering, men det kan kompletteras Anordnaren genomför kursutvärderingar och får elevernas synpunkter och attityder till utbildningen genom KSL:s studerandeenkät. Därtill ger eleverna feedback på verksamheten genom elevråd som hålls emellanåt. Ett problem är att en låg svarsfrekvens, på de interna enkäter som anordnaren genomför, ger ett mindre stabilt underlag att analysera. Ett annat är att anordnaren saknar generell information om hur eleverna uppfattar studie- och yrkesvägledningen. För att få en bra och bred bild av verksamhetens förtjänster och utvecklingsområden är det viktigt att allt tillgängligt underlag analyseras och utvärderas. Härvidlag behöver lärarnas delaktighet öka och samarbetet kring det systematiska kvalitetsarbetet stärkas. Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning 26(26)