Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Åsö vuxengymnasium

Transkript

1 Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Åsö vuxengymnasium Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Daniel Hailemariam, studie- och yrkesvägledare, Sollentuna kommun

2 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Med utgångspunkt i denna överenskommelse har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under en treårig avtalsperiod ( ). Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. Utgångspunkt tas också i de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen (SFS 2011:1108): Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden samt Elevernas inflytande och delaktighet. Genomförande och uppföljning Utvärderingarna genomförs av en samordnare som till sin hjälp har en medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Avtalet anger att de utvecklingsområden som skrivs fram i utvärderingstrapporterna ska följas upp vid ett återbesök hos anordnarna. Anordnaren får då redogöra för vilka åtgärder som vidtagits sedan utvärderingen genomfördes. Vid återbesöket deltar den ursprungliga medbedömaren. 2 (14)

3 Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning på Åsö vuxengymnasium Den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen på Åsö vuxengymnasium i Stockholms stad utvärderades under cirka sex dagar mellan 25 april och 6 maj, Drygt ett år senare, 28 maj och 4 juni 2015, genomfördes en uppföljning av verksamheten. Vid uppföljningen gjordes två intervjuer; en med rektor och ledningsgrupp och en med en grupp om fyra lärare (samtliga med karriärtjänster), som undervisar olika ämnen (svenska som andraspråk, engelska och matematik). Nedan redogörs för de huvudsakliga utvecklingsområden som identifierades under utvärderingen samt en beskrivning av hur anordnaren under året arbetat med att utveckla verksamheten. Bilden av hur situationen ser ut i dagsläget i förhållande till dessa utvecklingsområden är den som skolledning och lärarna ger under intervjuerna. Handlingsplan för att förbättra rutiner och resultat Bland kurserna med lägst andel elever som fick minst ett E i betyg återfinns olika kurser i matematik. Lägst måluppfyllelse var på kurserna Matematik 2 och Matematik 1b. På dessa kurser var andelen godkända elever 43 respektive 46 procent. Tre ämnen har framför andra identifierats för förbättringsarbete: matematik, svenska som andraspråk och engelska. Det är ämnen där måluppfyllelsen är relativt låg. En handlingsplan har tagits fram för att utveckla dessa ämnen samt rutiner och undervisningen generellt hos anordnaren. Upprinnelsen till handlingsplanen är den årsrapport som Åsö vuxengymnasium lämnade till arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad hösten Handlingsplanen har gått ut till varje medarbetare på remiss och den har diskuterats och förankrats i alla ämnesgrupper och på APT. Handlingsplanen innehåller aktiviteter som stödjer åtgärder under områdena: ökad individualisering; verktyg för självbedömning; goda lärmiljöer samt löftet om bemötande. Planen innehåller en rad generella aktiviteter, som inte är ämnesspecifika. Några exempel: efter kallelse skickar läraren ett välkomstmail till sina elever inför kursstarten med information om kursinnehåll, läromedel, lärplattform, tider mm. Vidare ska alla elever erbjudas utbildning i studieteknik i början av sina kurser som ett verktyg för självbedömning. En matematiklärare berättar att studieteknik också ska vara ett löpande inslag i undervisningen samt ingå i anordnarens orienteringskurser i matematik. 3 (14)

4 Att kommunikationen med och återkopplingen till eleverna på olika sätt ska vara av formativt slag är något som också poängteras i handlingsplanen. Lärare, som menar att pedagogerna har arbetat formativt sedan tidigare, tycker att det är bra att vikten av formativ bedömning tydliggörs genom handlingsplanen. På så sätt kan en större systematik uppnås i arbetet. Nu arbetar lärarna på olika sätt med bedömningar, menar lärarna. Slutligen, för att generellt förhindra avbrott, har rutiner nedtecknats för kommunikation med eleverna vid frånvaro (se vidare under Nya rutiner för att förhindra avbrott ). I matematik ska alla elever erbjudas ett förkunskapstest för att eventuellt få en pedagogisk rekommendation om att byta kursnivå. Matematiklärare säger att det är långt i från alla elever som accepterar erbjudandet om att testas på Komvuxcentrum i Stockholms stad. I välkomstmailet från lärare till elever rekommenderas eleverna att repetera sina matematikkunskaper och förbereda sig inför kursstarten genom I början av kursstarterna bjuds alla nya elever (oavsett kursnivå) in till ett informationsmöte för genomgång av studieteknik, kursinformation, lärplattform, läromedel, stödinformation mm. Mötet leds av lektor. En ökad individualisering hoppas man kunna uppnå genom att ordinera elever tid och uppgifter till stödverksamheten i Matemateket. Det innebär således att stödet ska bli mer riktat framöver. En matematiklärare berättar att det inte är alla elever som vill ta del av det ordinerade stödet. Specialläraren, tillika matematiklärare, är också behjälplig i stödet av elever med särskilda behov, som har svårt att hänga med i undervisningen. I matematik ska också metoderna för flippat klassrum utvecklas under året. En av matematiklärarna har påbörjat arbetet, men ser att de elever som har svårast för matematik i minst utsträckning tar del av det flippade materialet. Under hösten 2015 ska matematiklärarna arbeta med att ta fram filmer och med att ställa samman de kommentarer och frågeställningar som filmerna behöver ackompanjeras av. Lärarna är generellt skeptiska till att flippat klassrum är en bra metod att använda på grundläggande nivå. I svenska som andraspråk och engelska ämnen där måluppfyllelsen är förhållandevis låg och som också omfattas av handlingsplanen - har fokus lagts på att öka läsförståelsen. Eleverna får läsa en större mängd skönlitteratur och man jobbar med att utveckla elevernas strategier för ökad läsförståelse. Innan eleverna påbörjar sin skönlitterära läsning gör de ett ordtest som sedan upprepas efter avslutad läsinsats. Resultatet visar att eleverna förbättrar sin ordförståelse markant genom att läsa skönlitteratur. Lärarna har också börjat ställa frågor till eleverna om deras attityder till läsning, läsvanor och ber eleverna göra en självskattning av sin förmåga. Syftet är att eleverna ska få en känsla för det de lär eller har lärt sig och hur de kan gå vidare i sitt lärande. För detta ändamål har också bedömningsmatriser tagits fram. 4 (14)

5 Erfarenheter från matematiklyftet ska tillämpas i undervisningen Kompetensutveckling ges. Samtliga matematiklärare ska gå Matematiklyftet och några lärare går Lärarlyftet eller VAL (Vidareutbildning av lärare). Anordnarens matematiklärare har gått Matematiklyftet, som letts av en av Åsö vuxengymnasiums matematiklärare. Rektor och lärarna upplever att det har varit givande att genom kompetensutvecklingsinsatsen träffa matematiklärare från andra utbildningsanordnare. Rektor framhåller särskilt att lyftet skapat förutsättningar för att stärka sambedömningen på enheten. De erfarenheter och lärdomar som dragits från insatsen ska nu spridas i organisationen på ett systematiskt sätt. En av matematiklärarna beskriver att lärarna nu testar olika metoder i klassrummen utifrån diskussionerna på matematiklyftet. Exempelvis har en lärare börjat ha mer smågruppsdiskussioner på sina matematiklektioner, som komplement till eget räknande och genomgångar av läraren. Läraren förser eleverna med öppna frågor som underlag för diskussionerna, och går sedan runt och lyssnar till diskussionerna. Därefter summeras diskussionerna i helklass. Syftet är att eleverna ska få en bättre självreflektion, men också kunna göra självbedömningar. Läraren tycker att det är utvecklande, men ser också vissa problem med tillvägagångssättet. Ett sådant är att tongivande elever kan bli dominerande i de små grupperna. En annat är att metoden är tidskrävande. Läraren menar att det är mycket matematiskt innehåll i kurserna som ska hinnas med på kort tid (tio veckor). Av den anledningen är det alltid en avvägning mellan att föreläsa och låta eleverna jobba tillsammans med alternativa metoder, menar läraren. En annan matematiklärare berättar också att hen i större utsträckning frångått föreläsningsformatet, bland annat genom att låta eleverna reflektera över olika matematiska begrepp som de sedan får applicera i olika uppgifter. På så sätt stimuleras elevernas eget tänkande och motverkar memorering, menar läraren. Fler karriärtjänster ska tillsättas Karriärstjänster har inrättats. Förstelärare och lektorer finns i flera ämnen. 5 (14)

6 Under hösten kommer ytterligare karriärtjänster att tillsättas. Idag finns en lektor i språkämnen som ska ersättas av två nya förstelärare i engelska och svenska som andraspråk. Alla nya förstelärare ska driva olika projekt och för detta ändamål har lärarna 20 procent nedsättning i sina tjänster. I naturkunskap ska den nye försteläraren verka för ett gemensamt förhållningssätt inom naturorienterande ämnen. Dessutom diskuteras om hur de parabeten som ägt rum mellan lärare i svenska som andraspråk och matematik, i syfte att arbeta språkutvecklande, också kan göras inom naturorienterande ämnen. I samhällskunskap ska den nye försteläraren också anlägga ett språkperspektiv samt utveckla lärplattformen och orienteringskurser. Även i vård- och omsorgsämnen ska en förstelärare tillsättas. Hen ska bland annat verka för att utveckla metoder för validering. Därtill finns ett krav från arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad om att eleverna som läser en vård- och omsorgsutbildning ska följas upp efter avslutade studier. Det blir också en uppgift för förstelärare. Kartläggning av elever ska göras på bredare front Elever som läser grundläggande kurser blir inte kartlagda. Enligt eleverna genomfördes inga initiala tester eller kartläggningssamtal innan deras kurser började. Enligt anordnarens handlingsplan för högre måluppfyllelse 2015 ska förkunskapstester göras i matematik, engelska och svenska som andraspråk även på grundläggande nivå. Utifrån testresultaten ska lärarna ge pedagogiska rekommendationer om lämplig kursnivå. Förkunskapstesten är ett erbjudande till eleverna, vilket bland annat framgår i välkomstbrevet till eleverna, men det är långt ifrån alla elever som gör ett sådant initialt test. I engelska har lärarna börjat testa eleverna i full skala. Som ett exempel visade det sig att 13 av 35 elever i en undervisningsgrupp fick en pedagogisk rekommendation att byta till en lägre kurs i något fall från engelska 6 till grundläggande nivå. Endast en elev följde den pedagogiska rekommendationen att byta kurs. Av de 13 eleverna gjorde fem studieavbrott och fyra fortsatte på samma nivå som de blivit antagna till. Av dessa fick samtliga F i betyg efter kursen. 6 (14)

7 Bemötande är ett fokusområde i handlingsplanen Vissa elever tycker inte att de blivit väl bemötta av enskilda lärare. De synpunkter som har framkommit i de möten vi haft med elever har rört upplevda kränkningar i klassrumet där eleverna bland annat känt sig dumförklarade. Några elever har tagit upp ärenden med rektor. Därtill finns mer allmänna synpunkter på vissa lärare som elever upplever vara dåliga på att förklara och blir frustrerade när eleverna inte förstår. Någon elev säger sig därför ha slutat ställa frågor i klassrummet. Bemötande är ett av de nya fokusområdena i handlingsplanen. I planen betonas det personliga mötet med studerande som mycket betydelsefullt och värdefullt. Bland annat ska skolan ge tydligare allmän information till eleverna i ett välkomstbrev. Lärarna och skolledningen tycker att lärarna har ett positivt bemötande av eleverna. Rektor menar att endast 20 klagomål har registrerats under senaste året. Eleverna vet vart de kan vända sig med sina klagomål, då de informeras om det vid kursstart. Policy om 24 timmar för respons hålls Enhetens policy om att besvara e-post inom 24 timmar uppfylls inte. En del av elever vi möter hävdar att det ofta går mer än ett dygn innan de får svar på sina inskickade frågor. De menar också att det kan vara svårt att få kontakt med lärarna via e-post eller telefon. Vissa lärare lämnar inte ut telefonnummer. Eleverna säger sig också önska att lärarna var mer tillgängliga i sina arbetsrum. Rektor menar att lärarna är bra på att svara på frågor från eleverna inom 24 timmar. Det är inte säkert att eleven får svar på sina frågor omedelbart, men de får åtminstone ett meddelande om att deras fråga har tagits emot och behandlas. Några undervisningsgrupper är alltjämt stora Vissa undervisningsgrupper är relativt stora. Ett exempel på en tämligen stor undervisningsgrupp är matematik flex på 7 (14)

8 grundläggande nivå. Gruppen undervisas emellertid av två lärare. Ett annat exempel är svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Eleverna uttrycker att de hellre skulle se en uppdelning i mindre och mer homogena grupper utifrån förkunskaper och möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. Flera i personalen ser också att minskning av gruppstorlekarna är ett av enhetens utvecklingsområden. När antalet elever överstiger 25, menar lärare att kvaliteten försämras och att det blir svårare att följa alla elever och ge konstruktiv, individuell återkoppling. Rektor menar att grupperna, av ekonomiska skäl, måste vara stora. Först när elevantalet börjar närma sig 60 delas grupper upp. För att hantera stora och heterogena undervisningsgrupper jobbar lärarna dock aktivt med att sätta samman lämpliga grupper i gruppen som gynnar elevernas lärande så mycket som möjligt. En av lärarna menar att det inte är ekonomiskt försvarbart att ha mindre grupper. Rektor framhåller att det är ganska få undervisningsgrupper som är för stora och att dessa i möjligaste mån delas upp och att flera lärare används vid behov. Vilka grupper som är stora varierar mellan studieperioderna. På senare tid har det varit många elever på kurser i t.ex. fysik, matematik och svenska 3. En av de biträdande rektorerna poängterar att det inte är sämre resultat, mätt med betyg, i de större undervisningsgrupperna. Svårt för lärare att alltid involvera alla elever i undervisningen Lärarna kan vara mer aktiva i att involvera alla elever i klassrummet. Vi ser under lektionsbesöken att många lärare ofta vänder sig till och riktar frågor till en begränsad grupp av elever de som är aktiva och vågar eller vill ta för sig. Lärarna skulle kunna göra fler försök att aktivera samtliga elever. En av de biträdande rektorerna menar att det är svårt att jobba med olika metoder, särskilt de som är tidskrävande eftersom kurserna är korta och kurs- och ämnesplanerna har mycket centralt innehåll som ska behandlas. Därför krävs det mycket arbete från eleverna. De måste förbereda sig för lektionerna och själva vara aktiva på lektionerna. Biträdande rektorn tror därför att lärare ibland har svårt att kommunicera med elever som saknar förförståelse för lektionen. 8 (14)

9 Varje lärare hanterar sen ankomst efter rådande omständigheter Sen ankomst stör undervisningen. Det är inte ovanligt att elever med jämna mellanrum kommer in i klassrummet under den första delen av ett lektionspass. Det orsakar en viss störning i undervisningen. Skolan har ingen policy för hur sena ankomster ska hanteras, varför lärarna har olika sätt att hantera detta. Rektor är av åsikten att det måste vara upp till varje lärare att hantera sena ankomster utifrån vad som är lämpligt för lektionen i fråga. och Vissa lektioner startar inte på utsatt tid. Att det kan gå åtskilliga minuter innan en lektion kommer i gång kan delvis förklarars med sena ankomster. En annan orsak är att det ibland, för de kurser där det är fler än en inblandad lärare, tar tid att gå igenom vad förra lektionen fokuserade. Tid kan också gå åt för läraren att kartlägga vilka uppgifter eleverna gjort och vilket material olika elever fått. Några elever menar också att vissa lärare ofta kommer för sent till lektionerna. Det finns en policy om sen ankomst, vilken säger att lärarna ska hantera elever som kommer sent utifrån vad som är lämpligt för lektionen i fråga, berättar rektor. Personalen tar upp frågan om sen ankomst och närvaro under välkomstmöten, på lektionerna och under utbildningen i studieteknik. En av lärarna är övertygad om att sen ankomst av lärare och elever är ett marginellt problem, som endast berör några få kurser och lektioner. Läraren menar att elever kommer för sent emellanåt, men att de gör så av en anledning som kan vara förvärvsarbete eller lämning av barn på förskola/skola. Läraren menar att sena elever ofta kommer in tyst i klassrummet och sätter sig. Lärarna använder plattformen på olika sätt Alla lärare använder inte lärplattformen. Lärplattformen Moodle är överlag ett uppskattat verktyg. Enheten har krav på att samtliga lärare ska använda plattformen, men alla gör inte det på samma sätt. Exempelvis finns inte lektionsmaterial för samtliga kurser att tillgå på plattformen. Eleverna tycker det är en stor tillgång att i efterhand kunna ta del av presentationer, artiklar och annat som använts under en lektion, särskilt om man som elev inte kunnat närvara på den. På 9 (14)

10 en av de grundläggande kurserna används inte plattformen överhuvudtaget. Lärarna menar att elevernas IT-kompetens och tillgång till dator är för låg och att elevernas språkliga förmåga ibland gör att de inte klarar av att hantera Moodle. Lärarna instämmer i att det saknas en systematisk användning av Moodle bland lärarna. Skolledningen säger att man försöker få lärarna att arbeta med plattformen på samma sätt och att det finns en datalärare som stöd i detta arbete. En utmaning är att alla elever inte loggar in på lärplattformen, menar såväl lärare som skolledning. Det kan bero på olika faktorer, bland annat språkliga barriärer eller att teknik saknas (dator, Internetuppkoppling). Personalen informerar emellertid eleverna vid kursstart om hur Moodle fungerar. En lärare berättar att hen tvingar sina elever att använda lärplattformen på gymnasiala kurser. Läraren hänvisar eleverna till Moodle för att lämna in uppgifter, ta del av dokument och återkoppling. Läraren menar att det inte fungerar att använda lärplattformen på grundläggande utbildning, av ovan nämnda skäl. Generella utvecklingsaktiviteter ska stödja hela skolans verksamhet Extra stöd saknas i kurserna med färre deltagare. Att ge stöd individuellt eller i gruppform utanför lektionstid är ovanligare i de mindre ämnena. Det är sällan det ges tid till det. Fokus i handlingsplanen för ökad måluppfyllelse är på matematik, engelska och svenska som andraspråk, men det innebär inte att övriga ämnen nedprioriteras, menar lärarna. I handlingsplanen finns nämligen också generella utvecklingsaktiviteter som berör samtliga ämnen. Det gäller bland annat utbildningarna i studieteknik. Flera ämnen ska dessutom få förstelärare under hösten 2015 (Se Fler karriärtjänster ska tillsättas ). Utfallet av utbildningarna i studieteknik har fallit olika ut. Försök att schemalägga lektionspass med fokus på studieteknik har inte lockat särskilt många elever. Vad gäller anpassningar menar rektor menar att lärarna nu mer rutinmässigt och flexibelt gör sådana efter elevernas behov och förutsättningar. 10 (14)

11 Flera utvecklingsprojekt har genomförts Uppföljning av utvecklingsprojekt kan förstärkas. Enheten har haft och har en del pågående projekt och arbetssätt som syftar till att fler elever når kunskapskraven. För att veta om dessa leder till förväntade resultat bör enheten ta fram tydligare rutiner för att följa upp och utvärdera dess effekter. och Enheten driver flera utvecklingsprojekt. Ett av projekten handlar om språkutvecklande arbete i matematik. Den tämligen låga måluppfyllelsen i matematik och svenska som andraspråk har föranlett arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad att skriva fram krav på utvecklingsarbete inom de båda ämnena. Projektet drivs av lärare med karriärtjänster i svenska som andraspråk och matematik. Lärarna arbetar tillsammans två-och-två, med en lärare för vartdera ämnet i respektive par. Bland annat syftar projektet till att identifiera problem av språklig karaktär inom matematiken. Ett annat projekt är Learning Study där lärarna tillsammans planerar, genomför, utvärderar och utvecklar lektioner. Detta är en form av gemensam professionell utveckling. Tillsammans utarbetas en detaljerad plan för lektionen. En lärare genomför lektionen med elever och de övriga lärarna sitter med i klassrummet som observatörer. Lärargruppen möts efter detta och diskuterar sina observationer. Efter detta sker en revidering av lektionen som därefter genomförs av en annan lärare. Ett läsprojekt initierades av skolledningen i syfte att höja motivationen och måluppfyllelsen i ämnet svenska som andraspråk, som likt matematikämnet, uppvisar relativt låg måluppfyllelse. Projektet har bland annat mynnat ut i orienteringskurser. Lärarna i svenska som andraspråk har lagt ner mycket gemensam tid på utvecklingsarbete. Bland annat har det resulterat i ett ökat genrepedagogiskt arbete. Enhetens lärare har också läst och diskuterat boken Låt språket bära i syfte att utveckla det gemensamma arbetet med bedömningar. I engelska har lärarna jobbat i ett projekt som gått ut på att kartlägga det undervisningsmaterial man använder och vilken relevans materialet har i förhållande till kunskapskraven. Enheten har köpt in 18 Ipads för ett pilotprojekt om hur de kan användas i undervisningen. De insatser som personalen arbetet med utifrån vad som skrivs fram i handlingsplanen 2015 är svårt att mäta effekter av än så länge, menar 11 (14)

12 personalen. Rektor menar dock att vissa åtgärder som vidtagits under våren ska utvärderas under personalgemensamma dagar under hösten Rektor menar att projektet mellan matematiklärare och lärare i svenska som andraspråk för väl ut och att lärarna uppskattade samarbetet. I kommande projekt ska andraspråksperspektivet bland annat inkludera också naturorienterande ämnen. Ett annat projekt som avslutats är Learning Study. Denna form av kollegialt lärande är utvecklande, men tidkrävande, konkluderar skolledningen. Enkäter om elevernas attityder kan utvecklas Tydligare rutiner kring kursutvärderingar kan tas fram. Eleverna beskriver att vissa lärare genomför utvärderingar efter avslutade kurser, medan andra lärare inte gör det. Utvärderingarna är olika utformade eftersom det är varje enskild lärare som sätter samman dem. För att få ett bättre underlag att analysera på skolnivå skulle gemensamma riktlinjer eller en gemensam kursenkät kunna tas fram. och Den övergripande skolenkäten har låg svarsfrekvens. För att få elevernas synpunkter på frågor som rör verksamheten i stort har anordnaren tillgång till en enkät via lärplattformen. Den upplevs dock vara svår att administrera och relativt få elever besvarar den. Det innebär att det blir ett mindre tillförlitligt underlag att dra slutsatser från. Enheten har provat olika varianter för att få elevernas attityder till verksamheten och i dagsläget har man återgått till att använda pappersenkäter. Såväl skolledning och lärare pekar på att eleverna inte är särskilt angelägna om att besvara enkäter - det finns en enkättrötthet. Anordnaren har svårt att få en hög svarsfrekvens i KSL:s studerandeenkät, trots en rad olika insatser för att eleverna ska besvara enkäten. Skolledningen menar att det finns en enkättrötthet bland eleverna. Därtill görs skolan ytterligare en skolövergripande enkät som samanalyseras på skolnivå, vilket dock inte är fallet med lärarnas egna kursutvärderingar, som inte är samordnade. 12 (14)

13 Nya rutiner för att förhindra avbrott Tydligare rutiner för att följa upp avbrott kan tas fram. Lärarna för närvaro på lektionerna och alla närvarolistor gås igenom av skolans administration. Den som inte varit närvarande på 21 dagar skrivs per automatik ut från en kurs. Lärarna berättar emellertid att de inte har möjlighet att ta kontakt med alla de elever som inte är aktiva på kursen för att eventuellt få dem att fortsätta sina studier eller för att förhöra sig om anledningar till avbrott. Enligt lärarna tar enheten fram avbrottsstatistik, men de vet inte riktigt hur resultaten ser ut och vad den används till. I handlingsplanen för högre måluppfyllelse för 2015 står följande angående att uppmärksamma elever som har hög frånvaro eller inte skickar inlämningsuppgifter: När en elev är frånvarande mer än två lektioner efter varandra eller en hel vecka får eleven ett mejl från skolan med en fråga om frånvaron och en hänvisning till kursplaneringen i lärplattformen, där information om vad eleven behöver göra/läsa/titta på (film) för att fortsatt kunna följa med i kursen. Läraren avgör om mejlet skickas från elevadministratören eller läraren. Ny rutin skapas för att skicka mejl från elevadministrationen till elever som har återkommande frånvaro. Eleverna informeras på informationsmöten och via andra kanaler Likabehandlingsplanen är obekant för vissa elever. Det är framförallt eleverna som läser kurser på grundläggande nivå som inte känner till enhetens framtagna plan för likabehandling och mot kränkningar och diskriminering. och Vissa elever saknar kännedom om elevrådet. Det gäller i synnerhet elever som läser kurser på grundläggande nivå. och Elevernas kännedom om individuella studieplaner kan öka. De elever på grundläggande nivå som vi samtalar med har ingen kännedom om individuella studieplaner. 13 (14)

14 Skolledningen tycker det är anmärkningsvärt att eleverna sägs ha dålig kännedom om individuella studieplaner och likabehandlingsplanen. Eleverna informeras nämligen om bland annat dessa frågor via olika kanaler och genom välbesökta introduktionsmöten. Skolledningen tror dock att informationen har gått fram på ett bättre sätt då expeditionen upplever att de får allt färre frågor från eleverna. Något elevråd finns inte i dagsläget. Det externa samarbetet ligger vilande Enheten har samarbetat med vuxenutbildningen i Gävle och Uppsala, framförallt kring reformerna i samband med Vux12, men också med betyg och bedömning. Viss personal anser emellertid att samarbetet inte gett så mycket som de förväntade sig. Det tror de beror på att skolorna i de andra städerna har så pass olika verksamheter i förhållande till Åsös. Många av de lärare vi möter är också av uppfattningen att samarbetet har upphört eftersom enheterna inte haft något konkret utbyte på över ett år. Rektor berättar dock att samarbetet endast har legat på is sedan hösten 2013, till förmån för förvaltningens gemensamma kompetensaktiviteter, men att samarbetet ska återupptas under hösten Under året som gått mellan utvärderingen 2014 och uppföljningen 2015 har samarbetet med vuxenutbildningen i Gävle och Uppsala inte tagits upp av olika anledningar. Istället har Åsö använt en höstvecka för kompetensutveckling då arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad bjudit in alla medarbetare inom vuxenutbildningen. Hösten 2014 var bemötande i olika former huvudsakligt fördjupningsområde. Inom ramen för fortbildingen gjorde Åsö vuxengymnasium studiebesök på Jobbtorget i Farsta och har tagit emot en personalgrupp från Sfi söderort i sin verksamhet. 14 (14)