Kartläggning av samverkan kring yrkeshögskolan. Oxford Research AB Oktober 2015

Transkript

1 Kartläggning av samverkan kring yrkeshögskolan Oxford Research AB Oktober 2015

2 Kartläggning av samverkan kring yrkeshögskolan Kartläggning av samverkan kring yrkeshögskolan Oxford Research AB Oktober 2015 Författare Anna Thoresson & Caroline Holmgren Beställare Region Halland Om Oxford Research Knowledge for a better society Oxford Research är specialister på analyser, utvärderingar och strategier med fokus på välfärds-, näringslivs- och regional utveckling. Oxford Research genomför skräddarsydda analyser, resultat-, process-, och effektutvärderingar för departement, myndigheter, stiftelser samt privata och civila organisationer. Vi ger också råd om strategiutveckling, faciliterar utvecklingsprocesser och förmedlar våra resultat genom föreläsningar och seminarier. Vi kombinerar akademisk forskning, strategisk förståelse och god kommunikation på det sättet skapar vi ett användarorienterat resultat som kan göra skillnad. Oxford Research grundades 1995 och har verksamhet i Danmark, Norge, Sverige och Finland. Oxford Research är en del av Oxford Group. Oxford Research AB Norrlandsgatan , Stockholm Sverige (+46) office@oxfordresearch.se

3 Kartläggning av samverkan kring yrkeshögskolan Innehåll 1. Inledning 1 2. Varför samverka kring yrkeshögskoleutbildning? Utgångspunkter i Region Halland 2 3. Teori och metod Teori vår syn på samverkan Formaliserad och icke-formaliserad samverkan Metoder för kartläggning av samverkan kring yrkeshögskolan 4 4. Samverkansstrukturer kring yrkeshögskolan Förekomst av samverkan Samverkansområden Yrkeshögskoleanordnare är konkurrenter Samverkansparter Vanligast förekommande samverkansparter Relationer till MYH, Yrkeshögskoleförbundet och andra intressenter Målsättningar Struktur och organisation Översikt över kartlagda samverkansformer Ägare till formaliserade samverkansinitiativ skiljer sig åt I några fall saknas samverkansinitiativ som enbart omfattar yrkeshögskolan Diskussion Hur har samverkan uppstått? Vad vill man uppnå med samverkan kring yrkeshögskolan? Är yrkeshögskolan en näringslivs- eller utbildningsfråga? Vad är viktigt för att samverkan ska fungera? Delaktighet och förankring Öppenhet Slutsatser och rekommendationer Rekommendationer Källförteckning Genomförda intervjuer 18

4 1. Inledning Denna rapport ingår i Region Hallands arbete med att undersöka förutsättningarna för samverkan kring yrkeshögskolan. I Region Hallands Tillväxtstrategi finns en prioritering som lyder: Högre studier och yrkesstudier som ett naturligt val samt möjligheten till livslångt lärande. Ett viktigt insatsområde under den prioriteringen är att stärka möjligheterna till utbildningar inom yrkeshögskolan. I Sverige finns flera lokala och regionala samverkansinitiativ som syftar till att stärka yrkeshögskolan. Dessa initiativ har olika utgångspunkter, syften och organisation men har gemensamt att de syftar till att stärka yrkeshögskolan som utbildningsform lokalt och regionalt. Samverkan har lyfts fram som en viktig insats för att lyckas med denna ambition. För stödja utvecklingsarbetet kring yrkeshögskolan har Region Halland tagit initiativ till denna kartläggande studie som syftar till att öka kunskapen om hur man samverkar kring yrkeshögskolan runt om i landet. Oxford Research uppdrag var att genomföra en undersökning och kartläggning av befintliga lokala och regionala samverkansinitiativ för yrkeshögskoleanordnare. Kartläggningen omfattar aktiva samverkansinitiativ vid tiden för studiens genomförande, men också initiativ som har upphört. Rapporten är tänkt att användas regionala i diskussioner om hur utvecklade samverkansformer kan stärka yrkeshögskolan som utbildningsform i Halland. Kartläggningen har genomförts genom dokumentstudier och kvalitativa intervjuer med totalt 28 personer. Rapporten beskriver de identifierade samverkansinitiativens struktur och karaktär och avslutas med våra slutsatser baserade på kartläggningens resultat samt våra rekommendationer för det fortsatta arbetet på området. I rapportens bilaga presenterar vi initiativens bakgrund, framgångsfaktorer och framtid. Några av initiativen beskrivs närmare vad gäller struktur, organisation och arbetsfördelning, kommunikation och beslutsvägar. 1

5 2. Varför samverka kring yrkeshögskoleutbildning? Samverkan inom yrkeshögskolan är reglerat när det kommer till samverkan av ett särskilt slag. Enligt lagen och den anslutande förordningen får yrkeshögskoleanordnaren samverka med andra och lagstiftaren uppmanar till att utbildningar ska utvecklas eller tas fram i samverkan med arbetslivet. Samverkan kring yrkeshögskolan kan motiveras av ytterligare skäl, vilka berörs i denna rapport. Det kan exempelvis röra sig om att mäta kvalitén på utbildningarna, utveckla metoder för att öka elevunderlaget, underlätta ansökningsprocessen eller att gemensamt marknadsföra en utbildning eller yrkeshögskolan som utbildningsform. Samverkan kan också handla om att samordna flera aktörers arbete inom kompetensförsörjningsfrågor i en region i syfte att stärka tillväxten. Det kan exempelvis röra sig om samordning mellan utbildningars inriktning och geografiska placering och annat regionalt tillväxtarbete. 2.1 UTGÅNGSPUNKTER I REGION HALLAND I Hallands tillväxtstrategi finns målsättningar som syftar till att stärka yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft och göra yrkesstudier till ett naturligt val. I regionens kommuner pågår ett arbete med att initiera och utveckla yrkeshögskoleutbildningar. Antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan i Halland uppgick till 1405 under 2014 och de största utbildningsområdena är teknik och tillverkning, samhällsbyggnad och byggteknik, hälso- och sjukvård samt socialt arbete. I Halland finns i skrivande stund ingen formaliserad samverkan kring yrkeshögskolan. Under våren 2015 tog Region Halland initiativ till att undersöka om det finns behov hos yrkeshögskoleanordnare att träffas i nätverksform. Region Halland ansvarar för den regionala kompetensplattformen som syftar till att åstadkomma samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. I arbetet med kompetensplattformen har omvärldsbevakning, kompetensanalyser, nätverk och konferenser, såväl för utbildningsansvariga i kommunerna, arbetsförmedling och näringslivsrepresentanter genomförts av regionen. Syftet är att åstadkomma en bättre matchning mellan utbildningsutbud och efterfrågan av kompetens på arbetsmarknaden. I plattformsarbetet har regionen en stödjande roll och bidrar med kunskapsunderlag, information och mötesplatser och att initiera och samordna insatser som ligger i linje med den regionala tillväxtstrategin. Region Halland har också stött Alexandersoninstitutets projekt Efterfrågad utveckling där förutsättningar för samordning av yrkeshögskolor i Halland undersöktes och en inventering av näringslivets kompetensbehov har genomförts. Region Halland deltar även i ett formaliserat nätverk med kommunerna i syfte att samordna vuxenutbildning. 2

6 3. Teori och metod 3.1 TEORI VÅR SYN PÅ SAMVERKAN Samverkan är ett vitt begrepp med olika innebörder. En allmän definition av begreppet står att finna i Nationalencyklopedin, där samverkan definieras som ett gemensamt handlande för ett visst syfte. Att samverka kan innebära allt ifrån att samlokalisera till att finna gemensamma arbetsformer eller skapa dialog för att uppnå ett gemensamt mål. I och med detta uppkommer frågor kring organisation, roller, ansvar och befogenheter. Ofta blandas begreppen samarbete, samverkan och samordning samman. I denna rapport talar vi om samverkan i ett brett perspektiv i enlighet med figuren nedan, d.v.s. att samarbete står för relationer mellan enskilda individer och samordning är ett strukturellt stöd för att ett samarbete ska fungera. Samarbete handlar således i stor utsträckning om personliga relationer medan samordning handlar om möjliggörande strukturer, exempelvis resurstillgång eller stödjande ledning. Både samarbete och samordning, liksom samspelet däremellan, inkluderas i begreppet samverkan. Figur 1- Samverkansbegreppet 1 SAMVERKAN Samarbete Personer Relationer Metoder Interaktion Samspel Samordning Resurser Organisation Styrning Ledning Formaliserad och icke-formaliserad samverkan Vi skiljer på formaliserad och icke-formaliserad samverkan i denna rapport. Vi definierar formaliserad samverkan som de samverkansinitiativ som har en bestämd struktur. Det handlar om huruvida samverkansinitiativet har någon form av beständig organisation, tydligt formulerade mål och någon form av finansiering för att kunna fortgå. Vi definierar icke-formaliserad samverkan som de samverkansinitiativ som är löst knutna, saknar avtal eller baseras på muntliga överenskommelser som inte är tidsbestämda och som saknar särskild finansiering utöver egen arbetsinsats. I praktiken innebär det att nätverk i denna rapport beskrivs som icke-formaliserad samverkan medan de flesta andra samverkansformer kategoriseras som formaliserad samverkan. 1 Modell inspirerad av Socialstyrelsens samverkansmodell, Socialstyrelsen, Samverkan i rehabilitering en vägledning, Edita,

7 3.2 METODER FÖR KARTLÄGGNING AV SAMVERKAN KRING YRKESHÖGSKO- LAN I denna rapport adresseras samverkan mellan framförallt yrkeshögskoleanordnare och aktörer med koppling till det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Samverkan mellan yrkeshögskoleanordnare och näringslivet berörs men är inte i fokus. Kartläggningen är inte uttömmande kring all samverkan som förekommer, eller har förekommit, inom yrkeshögskolan. Studiens fokus är att identifiera och presentera centrala samverkansinitiativ. Studien, som har genomförts mellan vecka (2015), har inletts med en skrivbordsundersökning för att initialt kartlägga dokumenterade samverkansinitiativ kring yrkeshögskolan i Sverige. Tidigt i studiens genomförande togs kontakt med ansvariga för de regionala kompetensplattformarna samt Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) och Yrkeshögskoleförbundet för att identifiera ytterligare initiativ. I studiens nästa steg genomfördes semi-strukturerade intervjuer med aktörer som den initiala undersökningen identifierat som relevanta. Respondenterna är främst representanter för de olika samverkansinitiativen och innehar främst roller som projektledare, ordförande, VD eller samordnare. Kartläggningen utökades genom en s.k. snöbollsmetod, där redan kartlagda initiativ bidrar till att synliggöra ytterligare initiativ. Totalt 28 intervjuer har genomförts inom ramen för kartläggningen, 17 djupgående intervjuer och 11 kortare intervjuer. 2 De semi-strukturerade intervjuerna har följt en intervjuguide som tar avstamp i de frågor uppdragsgivaren identifierat (se bilagan). 2 Av de 11 korta intervjuerna har åtta personer meddelat att de inte är relevanta respondenter för studiens ämnesområde, antingen för att det inte finns någon samverkan kring yrkeshögskolan i länet eller för att de inte är med och driver samverkan. En kort intervju har genomförts med ett av de kartlagda initiativen och två korta intervjuer har genomförts med anställda på MYH. 4

8 4. Samverkansstrukturer kring yrkeshögskolan 4.1 FÖREKOMST AV SAMVERKAN Figur 2. Samverkan kring yrkeshögskolan i Sverige YH-nätverk Jämtland Härjedalen YH Norrbotten / Företagsnära YH-utveckling YH-nätverk Västerbotten YH-nätverk Västernorrland Samverkan kring yrkeshögskolan sker i stort sett i hela Sverige. De pågående samverkansinitiativ som kartläggningen har identifierat framgår av Figur 2. 3 Vi hänvisar till bilagan till rapporten för en detaljerad beskrivning av vart och ett av samverkansinitiativen. Samverkan bedrivs dels i form av nätverk som saknar särskild finansiering och där region eller länsstyrelse ofta är samordnare dvs. icke-formaliserad samverkan (grönmarkerade i kartan). Medan samverkan i dessa nätverk generellt inte har finansiering, skriftliga avtal m.m. så berättar respondenterna att nätverken har uppstått, och fyller en funktion, främst för att yrkeshögskoleanordnare upplever nytta av att ingå i nätverken. Flera av dessa nätverk arbetar redan med, eller har planer att arbeta med, gemensam marknadsföring såsom yrkeshögskolemässor. YH-nätverk Dalarna YH-nätverk Värmland Yh-väst YHIS YH Gävleborg YH Mälardalen YhSL Östsvenska Yrkeshögskolan Projekt LYHS YH Kronoberg YH-råd Blekinge I ett antal fall har samverkan formaliserats (rödmarkerade i kartan), vilket innebär att dessa initiativ har finansiering, tydlig organisation, målsättningar m.m. Men strukturen som valts i dessa initiativ skiljer sig åt. Medan till exempel både YH Mälardalen och YH Gävleborg drivs i form av projekt ägs det förstnämnda av Handelskammaren Mälardalen och det sistnämnda av Högskolan i Gävle. I Östergötland har man valt att bilda aktiebolag Östsvenska Yrkeshögskolan AB vilket gemensamt ägs av 11 kommuner och Regionförbundet Östsam. Som del i de formaliserade samverkansformerna ingår ofta ett nätverk för yrkeshögskoleanordnare. Till exempel samordnar Östsvenska Yrkeshögskolan AB nätverket YH4, ett nätverk för yrkeshögskoleanordnare i Östgötaregionen med omnejd. En tredje samverkansform, som också kan klassificeras som formaliserad och främst förekommande i storstadsregionerna, är ideella föreningar (blåmarkerade i kartan). I Västra Götalands län, Stockholms 3 Avslutade projekt återfinns i bilagan. Några samverkansinitiativ framgår inte av kartan, till exempel för att de är i uppstart eller för att det finns andra (vanligtvis mer omfattande) initiativ i den kartlagda regionen. Se bilagan till rapporten för mer information. 5

9 län och Skåne län har yrkeshögskoleanordnarna gemensamt bildat föreningar för att driva yrkeshögskolefrågor. Föreningarna har uppstått i de delar av landet där det finns en hög koncentration av anordnare. Föreningarna skiljer sig åt från övriga samverkansinitiativ: de är självständiga från region, regionförbund och länsstyrelse, har medlemsavgifter och drivs för att främja medlemmarnas intressen. De beskriver emellertid att de har kontakt med aktörer som arbetar med den regionala kompetensförsörjningen såsom regioner, Arbetsförmedlingen, länsstyrelser, m.m. 4.2 SAMVERKANSOMRÅDEN De kartlagda samverkansinitiativen samverkar generellt kring följande områden: Ansökningar och processtöd under ansökningsprocessen: Samverkan sker i hög utsträckning för att få till stånd informationsutbyte mellan yrkeshögskoleanordnare samt kanaler till andra intressenter som MYH. Samverkansinitiativen menar att anordnare i den mån de vill får dela med sig av synpunkter och information kring ansökningsprocessen, t ex. vilka utbildningar eller utbildningsområden det finns planer att ansöka om, avslagsgrunder m.m. Vissa formaliserade samverkansinitiativ arbetar också med processtöd under ansökningsprocessen, d.v.s. att stödja yrkeshögskoleanordnarna med input och råd under ansökningsprocessen. Informationsspridning och marknadsföring: Att öka kännedomen yrkeshögskolan som utbildningsform och gentemot potentiella studenter är ett vanligt samverkansområde. Några av initiativen arrangerar bl.a. gemensamma yrkeshögskolemässor och konferenser, ibland även tryckta broschyrer och samannonsering. Exempelvis har Region Jönköpings län, Regionförbundet i Kalmar län, Region Kronoberg och Region Blekinge årligen en yrkeshögskolemässa som riktar sig till yrkeshögskoleanordnare i Småland och Blekinge. Omvärldsbevakning: I de formaliserade initiativen ägnas tid till omvärldsbevakning och analys av aktuella och kommande utbildningsområden. Yrkeshögskoleutbildningar bygger på kompetensbehov, och samverkansinitiativen förekommer i arbetet med att göra behovsanalyser för att analysera vilka områden som behöver ökad kompetens. Exempelvis syftar projekt Företagsnära YH-utveckling i Norrbotten till att bistå yrkeshögskoleanordnare med behovsinventeringar i samband med ansökan om att anordna utbildningar. Om samverkansinitiativet har finansiering (som överstiger deltagande representanters egen tid och arbetsinsats) utvecklas aktiviteter inom initiativets verksamhetsområden. Exempelvis kan initiativ som drivs i projektform, och på så sätt har en budget för aktiviteter, lägga resurser på möten med intressenter, tryck av informationsmaterial och erbjudande av processtöd till yrkeshögskoleanordnarna under ansökningsomgångarna. I nätverken och föreningarna bidrar anordnarna och samordnarna generellt med egen tid. Vidare framgår av intervjuerna att Östsvenska Yrkeshögskolan avviker till viss del från övriga kartlagda samverkansinitiativ. Bolaget har en karaktär som liknar utbildningsanordnarrollen genom att bli huvudman för ansökningar som skickas in till MYH. Bolaget erbjuder också administrativt stöd till utbildningsutförarna och genomför också kvalitetsmätningar efter varje avslutad utbildning. 6

10 Även föreningarnas verksamhetsområden särskiljer sig från övriga samverkansinitiativ. Föreningarna verkar för sina medlemmar. De erbjuder kompetensutveckling, till exempel i form av utbildningsledarutbildningar. De arbetar också med informationsspridning till den politiska nivån, näringslivet och allmänheten för att främja YH som utbildningsform Yrkeshögskoleanordnare är konkurrenter Flera av de kartlagda initiativen uppger att yrkeshögskoleanordnare ser ett behov av att samverka, men betonar samtidigt att de som anordnare är konkurrenter (både när det gäller vilka utbildningar som beviljas och presumtiva studenter). Yrkeshögskolan är en konkurrensutsatt bransch, enligt en respondent ger MYH avslag på omkring 7 av 10 ansökningar. Ett antal respondenter beskriver att denna realitet både gör det viktigt och nyttigt att samarbeta men att det samtidigt gör samverkan svår. De menar att det finns behov av att lära sig av varandra samt att försöka koordinera eller komplettera utbildningar. Att yrkeshögskoleanordnare i regel är konkurrenter begränsar de frågor som anordnare är villiga att samverka kring. Flera respondenter lyfter att anordnare gärna vill arbeta med gemensam marknadsföring och informationsutbyte mellan anordnare och andra intressenter. Medan vissa yrkeshögskoleanordnare är glada att dela med sig om vilka ansökningar de tänker söka är andra inte det. Några respondenter betonar att det inte går att forcera samverkan om samverkansparterna inte är villiga att samverka kring vissa ämnesområden. Privata och kommunala aktörer kan också uppfatta konkurrensen på olika sätt. 4.3 SAMVERKANSPARTER Vanligast förekommande samverkansparter De vanligast förekommande samverkansparterna är yrkeshögskoleanordnare som samverkar med varandra. I de ideella föreningarna sker samverkan utan direkt involvering av region, regionförbund eller länsstyrelse, medan nätverken ofta, men inte alltid, har en samordnare från regional nivå med. Både privata och kommunala yrkeshögskoleanordnare ingår vanligtvis som samverkansparter i de identifierade initiativen, men flera respondenter uttrycker att det i vissa fall kan vara svårare att få med sig de privata anordnarna. Även potentiella anordnare, alltså de som funderar på att söka om yrkeshögskoleutbildningar eller tidigare har bedrivit yrkeshögskoleutbildning, uppmuntras till att ingå i samverkan men är ofta svårare för initiativen att identifiera och få kontakt med. Kompetensförsörjningsansvariga på regional nivå visar ett stort intresse av att samarbeta eller samverka kring yrkeshögskolan, inte minst för att yrkeshögskolan utgör en viktig del i det kompetensförsörjningsarbete som sker inom länen. Flera respondenter har betonat att kontakt med ett yrkeshögskolenätverk eller samverkansinitiativ förenklar arbetet med att årligen förse MYH med regional statistik. 7

11 4.3.2 Relationer till MYH, Yrkeshögskoleförbundet och andra intressenter Relationen till MYH består vanligtvis i att myndigheten inbjuds till träffar och mässor för att svara på frågor och ge information. Ju mer formaliserad samverkan är och ju fler år samverkansinitiativet funnits, desto mer regelbunden är kontakten med MYH. Samtidigt menar flera respondenter att nära samarbete med myndigheten inte är tillåtet och därför inte förekommer i så stor utsträckning. MYH uppger att myndigheten besöker samverkansinitiativen om de blir inbjudna och har resurser att åka. Däremot genomförs inte besök om arrangemanget avser en enskild utbildning eller anordnare. Enligt en av myndigheten upprättad intern förteckning över nätverk eller anordnargrupperingar kring yrkeshögskolan har MYH på ett eller annat sätt varit på anordnarträffar i 16 län sedan 2012, och att de inte har blivit inbjudna eller ännu inte besökt fem län (Gotland, Skåne, Stockholm, Uppsala och Värmland). Syftet med merparten av besöken som genomförts var att ge Information om ansökningsomgång samt hur en ansökan bedöms och hur analysarbetet kommer in i detta. Angående de nätverk MYH har nedtecknade beskriver Erika Svanström, vik bitr. avdelningschef på MYH, via e-post att de inte har en sådan sammanställning eftersom vi inte har någon roll i dessa närverk annat än att vi kan besöka dem om vi blir inbjudna. Det är också utifrån det som vi har kännedom om vilka som finns och inte. De nedtecknade yrkeshögskolenätverk som MYH har kännedom om uppgår till tio till antalet. 4 Yrkeshögskoleförbundet nämns av flera respondenter som en viktig part att ha kontakt med. Flera av samverkansinitiativen har medlemmar som ingår i Yrkeshögskoleförbundet. Ulrika Gleisner, vice ordförande på Yrkeshögskoleförbundet, berättar att förbundet har upplevt vissa svårigheter kring hur de ska förhålla sig till de olika samverkansinitiativen. Enligt förbundets stadgar får aktörer enbart bli medlemmar i Yrkeshögskoleförbundet om de är, eller tänker bli, yrkeshögskoleanordnare 5. De kartlagda samverkansinitiativen bjuder in talare ibland, exempelvis från näringslivets branschorganisationer. I de formaliserade samverkansinitiativen är en viktig del av arbetet att nätverka och sprida information om yrkeshögskolan. Det framgår av intervjuerna att kontakten med näringslivets intressenter är mer frekvent än i mindre formaliserade samverkansinitiativ. Det bör också nämnas att anordnarna själva har god och regelbunden kontakt med arbetslivet inom de områden de har utbildningar, inte minst för att arbetslivet är med och leder utbildningarna. Vidare beskrivs att kommunala och regionala aktörer ofta ingår i de samverkansinitiativ som har en styrgrupp, till exempel företrädare för kommunerna som vuxenutbildningschefer, kommunchefer, representanter regionförbund och/eller länsstyrelse, och representanter för akademin. I vissa fall återfinns också representanter från näringslivet, till exempel har Företagsnära YH-utveckling i Norrbotten 4 YH-väst, YhSL, YH Mälardalen, YH4 (en del av Östesvenska Yrkeshögskolan), YH COLLECTION (Nordvästra Skåne), YH-nätverk Västernorrland, YH Norrbotten (också Högskoleförbundet Östra Norrbotten, en del av YH Norrbotten), YH Gävleborg, YH Småland och Cityakademin Örebro kommun. Oxford Research har inte kunnat identifiera en sammanslutning som heter YH Småland. 5 Dessa frågeställningar kommer tas upp på en konferens som Yrkeshögskoleförbundet arrangerar i november

12 som har näringslivsrepresentanter i styrgruppen, YH Mälardalen som har tillsatt en partnergrupp med näringslivscheferna i kommunerna. 4.4 MÅLSÄTTNINGAR Samverkan inom yrkeshögskolan, oavsett struktur, syftar vanligtvis till att göra yrkeshögskolan mer känd som utbildningsform samt att öka antalet beviljade utbildningar. Ofta vill samverkansinitiativet att yrkeshögskolan ska bli en strategiskt viktig del av kompetensförsörjningsarbetet. I flera fall nämner respondenter att man samverkar för att skapa ett forum där informations- och erfarenhetsutbyte kan ske för att stärka yrkeshögskolan, speciellt när samverkan sker i form av nätverk. När samverkan drivs i projektform har syften och mål för projektet bestämts. 6 I pågående projekt såsom YH Gävleborg, YH Norrbotten och Projekt LYHS är det övergripande syftet att arbeta fram en struktur eller modell för samverkan kring yrkeshögskolan. Delsyften i dessa projekt är att göra yrkeshögskolan som utbildningsform mer känd, förbättra samarbetet med arbetslivet och bredda rekryteringen till utbildningar för att beakta integrations- och jämställdshetsperspektivet. Andra vanligt förekommande mål är att öka antalet beviljade utbildningar och sökande, samt att ta fram bevis på att ökad samverkan har skett och ger nytta. I ett annat pågående projekt, Företagsnära YH-utveckling i Norrbotten, bidrar projektägaren (Handelskammaren Norrbotten) med behovsinventeringar i samband med ansökningar. Målsättningen är att Handelskammaren Norrbotten ska bli en aktiv part för verifiering av näringslivets behov i 40 % av länets ansökningar till MYH. Representanter för föreningarna beskriver att målsättningen är att bli en enad röst för yrkeshögskolan i regionen. Föreningarna arbetar utan politiskt uppdrag och verkar istället för sina medlemmar som består av merparten av yrkeshögskoleanordnare i respektive region. 4.5 STRUKTUR OCH ORGANISATION Översikt över kartlagda samverkansformer Tabellen nedan sammanfattar de fyra former för samverkan som kartläggningen identifierat: nätverk, projekt, aktiebolag och förening. 7 Nätverk benämns som icke-formaliserad samverkan medan projekt, aktiebolag och föreningar benämns som formaliserad samverkan (se avsnitt 3.1.1). Tabellen ger en översikt över samverkansformerna utifrån vissa aspekter av samverkan, nämligen: finansiering, skriftliga avtal, organisation, kommunikationsmedel samt om de har utvärderats. Det framgår av tabellen att samverkan i form av projekt, aktiebolag och föreningar generellt har någon typ av finansiering. I föreningarna är finansieringen intern på så sätt att den består av medlemsavgifter. I projekten är den extern och består av beviljade projektmedel. I dessa samverkansinitiativ finns en 6 I bilagan finns detaljerade beskrivningar om syften och mål. 7 Tabellen ger en översikt över samverkansinitiativen. Det finns vissa avvikelser från tabellen. För detaljerade beskrivningar av samverkansinitiativen, se bilagan till rapporten. 9

13 styrelse eller styrgrupp samt projektmedarbetare eller anställda. Det framgår av intervjuerna att föreningarna utför sitt uppdrag utöver sitt ordinära arbete och utan betalning. I nätverken har man ofta en samordnare som kallar till nätverksträffar. I många fall är yrkeshögskoleanordnarna med och driver nätverken genom att bestämma mötesagendan, och de som ingår i nätverken finansierar med egen tid. Förekomsten av skriftliga samverkansavtal varierar. De skriftliga avtal som existerar i projekt är ofta upprättade med finansiärer. På Östsvenska Yrkeshögskolan AB finns avtal mellan utbildningsutförarna och bolaget där det tydligt framgår vad varje part har för arbetsuppgifter. Inom nätverken, och en del av projekten, förekommer inte skriftliga avtal, däremot är det vanligare med muntliga överenskommelser. Kommunikationsmedel är bredare i de formaliserade samverkansformerna än i nätverken, som mest använder sig av e-post för att nå aktörer inom nätverken. Angående utvärderingar är det främst initiativ som bedrivs som projekt där krav finns på utvärdering. Tabell 1. Samverkansformer i kartläggningen Icke-formaliserad samverkan Formaliserad samverkan Form för samverkan NÄTVERK PROJEKT AKTIEBO- LAG FÖRENING Antal pågående initiativ identifiera i kartläggningen Exempel YH-nätverk Jämtland Härjedalen YH Gävleborg Östsvenska Yrkeshögskolan AB Yhis Organisation Samordnare kallar till möten Styrgrupp, projektledare, arbetsgrupper Styrelse, anställda Styrelse Kommunikationsmedel Mest via e-post E-post, hemsida, informella kontakter E-post, hemsida, informella kontakter E-post, hemsida, informella kontakter Skriftliga avtal Nej Ja och nej. Om ja, främst med finansiärer Ja Ja, det som krävs för föreningar (t.ex. stadgar) 10

14 Finansiering Nej Ja (projektmedel) Utvärderingar Nej Ja (ofta följeforskning under projekttid och/eller slututvärdering) Källa: Oxford Research, baserat på intervjuer Ja (initialt aktiekapital; nu andel av statsbidrag) Ja (utvärderar egen verksamhet, också kvalitetsmätningar av kurser) Ja (medlemsavgift) Nej Ägare till formaliserade samverkansinitiativ skiljer sig åt Med ägarskap menas förekomsten av ett övergripande ansvar över ett samverkansinitiativ. Ägarskapet till de formaliserade samverkansinitiativen skiljer sig åt. Följande aktörer kan beskrivas som ägare till de pågående samverkansinitiativen: Handelskammare (YH Mälardalen, Företagsnära YH-utveckling i Norrbotten) Högskola (YH Gävleborg) Region/kommun (Östsvenska Yrkeshögskolan, Projekt LYHS, YH Norrbotten) Anordnarna själva (Yhis, Yh-väst, YhSL) Flera respondenter uttrycker att ägaren även påverkar fokus på samverkansinitiativet. Som exempel kan YH Mälardalen jämföras med YH Gävleborg. YH Mälardalens huvudsyfte är att tillgodose näringslivets behov av rätt utbildad arbetskraft på nya och effektiva sätt. YH Mälardalen beskriver att de, efter att de har analyserat behovet av kompetens, matchar ihop behovet med yrkeshögskoleanordnare som bedriver utbildning inom samma område. De beskriver att det är viktigt att utgå ifrån arbetslivet och deras kompetensbehov snarare än ifrån vilka yrkeshögskoleanordnare som finns. 8 I YH Gävleborg lyfter man att största skillnaden mellan YH Mälardalen och projektet i Gävleborg är att det i Gävleborg finns ett tydligare anordnarfokus. I YH Gävleborg har det varit anordnare som stödjer varandra i att driva samverkansinitiativet. Precis som i YH Mälardalen vill de öka antalet yrkeshögskoleutbildningar och bli en strategisk aktör som bidrar till länets kompetensförsörjning, däremot har de haft en annan ingång till hur arbetet kring denna fråga kan läggas upp. Det kan också nämnas att föreningarna har ett väldigt tydligt anordnarperspektiv: föreningarna verkar för sina medlemmar, som är yrkeshögskoleanordnare. 8 Likaså har det andra samverkansprojektet som drivs av handelskammaren, Företagsnära YH-utveckling i Norrbotten, tydligt näringslivsfokus. 11

15 4.5.3 I några fall saknas samverkansinitiativ som enbart omfattar yrkeshögskolan I två län, Uppsala och Gotland, finns inga samverkansinitiativ som enbart fokuserar på samverkan kring yrkeshögskolan. I Uppsala adresseras yrkeshögskolefrågor inom kompetensplattformen, och yrkeshögskolan ingår i varje relevant branschråd inom Kompetensforum Uppsala Län. Även på Gotland arbetar man med yrkeshögskolefrågor inom ramen för kompetensplattformen. Informella kontakter beskrivs som tillräckliga, inte minst för att det är enbart finns två yrkeshögskoleaktörer på Gotland. I vissa fall upplever därför länen att det inte krävs samverkan specifikt och enbart kring yrkeshögskolan. Även i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län finns det inte specifika samverkansinitiativ kring yrkeshögskolan under ledning av region eller länsstyrelse. Istället har intresseorganisationer uppstått där yrkeshögskoleanordnare är medlemmar. 12

16 5. Diskussion Resultatet av denna studie visar att det finns olika förutsättningar och drivkrafter för att samverkan ska initieras och olika faktorer som hämmar eller främjar samverkan. Detta avsnitt tar utgångspunkt i de framgångar, utmaningar och råd som respondenterna har lyft under intervjuerna. 5.1 HUR HAR SAMVERKAN UPPSTÅTT? Samverkan har i flera fall uppstått för att en, eller ett par nyckelpersoner har drivit frågan. Initiativen kommer både från anordnarsidan och eller från offentliga aktörer som arbetar med kompetensförsörjning. Omständigheterna kring hur samverkansinitiativen uppstått är på så sätt personbundna. I flera fall lyfter respondenter att eldsjälar har varit drivande ifråga om samverkan. Man har sett ett behov av att samverka, till exempel för att yrkeshögskolan upplevs som okänt som utbildningsform, många ansökningar inte blir beviljade eller för att det generellt är en hårt konkurrensutsatt bransch. När samverkan startat med hjälp av region, länsstyrelse eller regionförbund har samverkan kring yrkeshögskolan ofta kommit igång i samband med kompetensplattformsarbetet. Att en regional aktör samordnar och/eller stöttar nätverket har beskrivits av flera respondenter som positivt, eftersom anordnarna kan uppleva behov av att en neutral part håller i samverkansinitiativet. Som exempel kan nämnas att samverkansinitiativet i Västerbotten kom igång med anledning av att en privat aktör och en kommun efterfrågade ett nätverk i Västerbotten, och regionen tog på sig ansvaret att samordna. Uppkomsten till projekt LYHS var en konferens, där det framgick att anordnarna efterfrågade mer samverkan. I Gävleborg har flera personer drivit frågor kring yrkeshögskolan, och mindre icke-länsöverskridande projekt samt ett regionalt nätverk har utmynnat i dagens samverkansprojekt. De mer formaliserade formerna för samverkan har ofta uppstått ur mindre formella nätverk och förstudier som utrett behov av en mer formell struktur för samverkan. Det finns också ett exempel där ett nätverk är resultatet av två avslutade projekt, nämligen i Kronoberg. Flera respondenter nämner att Kronoberg var tidiga med att samverka kring yrkeshögskolan. När det sista av två projekt tog slut i december 2014 bestämde regionen sig för att inte tilldela mer projektmedel till att driva på snarlika initiativ som innan. Inom samverkansinitiativet togs beslut om att fortsätta samverka kring populära områden, främst marknadsföring och lobbying. Nätverket finanserias med deltagande personers tid och engagemang. 5.2 VAD VILL MAN UPPNÅ MED SAMVERKAN KRING YRKESHÖGSKOLAN? Regional samverkan kring yrkeshögskolan betraktas som ett verktyg att åstadkomma ett högre mål, eller som en respondent uttrycker det, samverkan är inget mål i sig. På så sätt avgör inte formen för samverkan dess framgång. I vissa fall upplever respondenterna att ett nätverk är den bästa formen för samverkan för att uppfylla sitt syfte medan andra har valt att utveckla eller undersöka hur man kan samverka inom mer formella strukturer. Den form som är mest lämpad 13

17 beror på vad man vill uppnå med samverkan, och i sin tur vilken struktur som är passar bäst till att uppfylla just det syftet. Relaterat till detta uppstår både fördelar och nackdelar ju större samverkansinitiativet är, t ex. om det verkar över regiongränserna. Respondenter uttrycket att storskalighet är viktigt för att få till stånd analyser och kartläggningar av efterfrågad kompetens. Nackdelarna innefattar att det kan bli svårare att strukturera och samordna ju fler aktörer som är involverade. 5.3 ÄR YRKESHÖGSKOLAN EN NÄRINGSLIVS- ELLER UTBILDNINGSFRÅGA? Yrkeshögskolan skiljer sig från andra utbildningsformer, inte minst för att den utgår ifrån kompetensbehov och har nära näringslivsanknytning. Flera respondenter menar att både utbildningssidan och näringslivet bör vara engagerade i diskussioner om samverkan. Frågan vilar inte enbart på utbildningssidan, även om den ofta har sin början där. Om syftet med samverkan är att få rätt kompetens till regionen att det är viktigt att få alla relevanta parter intresserade och engagerade. Några respondenter menar att yrkeshögskolan varken tydligt hör hemma som en utbildnings- eller en näringslivsfacket, utan hamnar mittemellan eftersom det handlar om regionens kompetensförsörjning. Det framgår av intervjuerna att det är viktigt att skapa ägarskap kring samverkan kring yrkeshögskolan om man ska arbeta med den ur ett regionalt perspektiv. Vissa respondenter beskriver att det har varit svårt att arbeta med samverkan kring yrkeshögskolan när det inte finns ett tydligt ägarskap. 5.4 VAD ÄR VIKTIGT FÖR ATT SAMVERKAN SKA FUNGERA? Delaktighet och förankring Oavsett samverkansstruktur uttrycker flera respondenter att samverkansinitiativet måste förankras ska uppfylla sin funktion, både på politisk nivå och bland anordnarna. Det är inte möjligt att skapa en struktur om yrkeshögskoleanordnarna inte vill delta. Det är viktigt att samverkansinitiativet bygger på anordnarnas aktuella behov. Samtidigt menar flera att måste det finnas politiskt vilja och ett uppdrag att arbeta med yrkeshögskolan. Att aktörer inte vill delta kan enligt några respondenter bero på att berörda aktörer i nuläget inte planerar in samverkansaktiviteter i det dagliga arbetet. Det är resurskrävande att skriva ansökningar och enbart en liten andel ansökningar beviljas. Både kommunala och privata yrkeshögskoleanordnare behöver se nyttan med att samverka. Ett antal nätverk har haft svårigheter att få med sig privata anordnare, speciellt de stora. Några respondenter beskriver att ett sätt att få anordnarna mer delaktiga är att yrkeshögskoleanordnare får vara med och styra i samverkansinitiativen. Det kan till exempel innebära att anordnarna deltar i att bestämma agendan, planera möten, att platsen för möten varierar till olika delar av länet eller att anordnarna är med och driver arbetsgrupper. Vidare menar vissa att det också är viktigt att markera som kan och inte kan göras inom samverkansinitiativet så att förväntningar överensstämmer med vad som är möjligt att åstadkomma. 14

18 Flera beskriver också att för att samverkan ska fungera måste både ägare av samverkansinitiativet, och de som ingår i det, ställa upp med tid. Det gäller både för de formaliserade och icke-formaliserade samverkansinitiativen. Tid är en bristvara för många, vilket beskrivs av vissa respondenter som en svårighet Öppenhet Respondenter uttrycker att det är viktigt att skapa tillit i nätverket i form av en öppen och informell stämning där anordnare får dela med sig av det de vill. Flera respondenter beskriver att det kan vara svårt att få till stånd ett sådant öppet klimat mellan anordnarna, samtidigt som det beskrivs som en framgång när man faktiskt lyckats. Tillit och öppenhet är också personbundet och kan växa fram med tid när aktörer lär känna varandra. 15

19 6. Slutsatser och rekommendationer Oxford Researchs kartläggning visar att samverkansinitiativ kring yrkeshögskolan förekommer i hela landet. Formen för samverkan skiljer sig åt och fyra huvudsakliga samverkansformer har identifierats: nätverk, projekt, aktiebolag och föreningar. Inom dessa samverkansformer förekommer regionala skillnader avseende hur de uppkommit, valet av organisation, upplevda framgångar och svårigheter. Samverkansinitiativen syftar ofta till att öka kännedomen om yrkeshögskolan som utbildningsform samt att skapa arbetssätt och dialog som kan bidra till att öka antalet beviljade utbildningar. När samverkan har formen nätverk, agerar nätverket ofta som ett forum för informationsutbyte mellan yrkeshögskoleanordnarna. Samverkansinitiativ i form av föreningar har en ytterligare dimension genom att erbjuda kompetensutveckling till sina medlemmar samt att föreningen agerar som en enad röst för yrkeshögskolan gentemot politiker, näringslivet och andra intressenter. Samverkansinitiativ som drivs i projektform innebär i regel att det finns tydliga projektmål samt större ekonomisk kraft. Både projekt och aktiebolag beskriver att de arbetar med informationsspridning, marknadsföring, processtöd, behovsanalys och omvärldsbevakning. Att yrkeshögskoleanordnare är konkurrenter påverkar samverkansinitiativen och de frågor yrkeshögskoleanordnare är villiga att samverka kring. Samtidigt innebär yrkeshögskolans konkurrensutsättning, samt att den är relativt okänd som utbildningsform, att samverkansparter i nuläget upplever en övervägande nytta med att samverka. Att samverkansinitiativ har uppstått eller inte är ofta personbundet, att frågan uppkommer på agendan beror vanligtvis för att en eller flera personer varit drivande för att det ska komma till stånd. De icke formaliserade samverkansinitiativen är i högre utsträckning personberoende då de baseras på muntliga överenskommelser. Även om formen för samverkan skiljer sig åt runt om i landet samverkar man på det sätt som upplevs vara bäst lämpat för just de regionala förutsättningarna. Vår kartläggning visar att det inte finns en enda modell för framgångsrik samverkan. Däremot lyfter respondenter flera exempel på sådant som är viktigt för att samverkan ska fungera. Att någon äger samverkansinitiativet, gärna en neutral part, beskrivs som viktigt, likaså att skapa en känsla av delaktighet mellan berörda aktörer och att arbeta med förankring av samverkansinitiativet. 6.1 REKOMMENDATIONER Mot bakgrund av kartläggningens resultat och Hallands utgångspunkter har Oxford Research ett antal rekommendationer för samverkan kring yrkeshögskolan. Rekommendationerna tar sin utgångspunkt i att samverkan kring yrkeshögskolan kan medföra nytta ur ett regionalt tillväxtperspektiv, för enskilda företag och branscher och för yrkeshögskolan i sig. Rekommendationerna riktar sig till utbildningsanordnare, representanter för näringslivet och aktörer som arbetar med den regionala kompetensförsörjningen. Kartlägg intresset för att samverka Ett samverkansarbete bör grundas på reella och aktuella problem eller behov. På så sätt säkras relevansen, vilket är viktigt för att rätt aktörer ska vilja delta. Att undersöka intresset bör inkludera 16

20 alla tänkbara samverkansparter inom utbildnings- och näringslivsområdet; yrkeshögskoleanordnare, kommuner, Region Halland, näringslivsansvariga på kommuner, näringslivsrepresentanter och branschorganisationer och andra intressenter. Bestäm vad syftet med samverkan I samband med en kartläggning av intresset för att samverka kan samverkansinitiativets syfte bestämmas, dvs. varför man borde samverka. En syftesformulering tydliggör vad man vill åstadkomma med samverkansinitiativet och hur det medför nytta. Samverkan som har ett högre syfte kan komma till stånd även om det råder en försvårande konkurrenssituation mellan yrkeshögskoleanordnare. Utse en ägare för samverkansinitiativet Ägarskap kring ett samverkansinitiativs frågeställningar bör finnas hos alla samverkansparter. Ägarskapet av själva samverkansinitiativet bör däremot innehas av en utpekad aktör. Ägarskapet bör bestämmas utifrån vad syftet med samverkan är samt vilka aktörer man vill ska engagera sig i samverkan. Ägarskapet är en komplicerad fråga eftersom det har samband med samverkansformen. Exempelvis är ett tydligt ägarskap lättare att få till stånd när samverkan är formaliserad, t ex. genom avtal. Ägarskapet påverkar också samverkansinitiativets fokus. Vi rekommenderar att ägaren av ett framtida samverkansinitiativ är en neutral regional aktör som fokuserar på resultat och nytta ur ett helhetsperspektiv. Ställ resurser till förfogande Kartläggningen visar att kompetens och tid är den minsta gemensamma nämnaren för de pågående samverkansinitiativen. När inga andra resurser än enskilda personers arbetsinsats finns att tillgå riskerar samverkan att bli personberoende. För att kunna skapa strukturer som bär över tid och inte påverkas av personalomsättning eller tillfälligt bristande engagemang rekommenderar vi att resurser utöver egen tid ställs till förfogande i syfte att dokumentera arbetet, sprida framstegen och förankra samverkansinitiativet. Genom att resurser ställs till förfogande får samverkansinitiativet också legitimitet, vilket bidrar till hållbarheten. Utgå från den regionala kontexten och regionala förutsättningar Kartläggningen visar att samverkansinitiativen ser olika ut i olika delar av landet. För att samverka kring yrkeshögskolan i Halland bör man analysera och testa vad som fungerar bäst i den regionala kontexten och vara villig att dra lärdomar från egna erfarenheter. Det är viktigt att vara öppen och lyhörd för vad berörda aktörer vill samverka kring och inte. Vidare är det viktigt att ta ställning till den sektoriella och geografiska avgränsningen, inklusive dess konsekvenser. M.a.o. är det viktigt att ta ställning till om samverkan bör omfatta både privata och offentliga aktörer, hur stor geografisk yta man samverkansinitiativet ska täcka samt möjligheter och begränsningar som följer av det. 17

21 7. Källförteckning 7.1 GENOMFÖRDA INTERVJUER Namn Organisation/roll Telefon Mail Intervju Diana Unander-Nordle Samordnare Kompetensförsörjning Barbro Lundmark f.d. Projektledare, kompetensplattform, Region Västerbotten Katarina Johansson Kompetensförsörjning, Region Blekinge Kent Bogren Kompetensstrateg, Region Gävleborg Birgitta Hänström Söderlund Samordnare Kompetensförsörjningsfrågor, Länsstyrelsen Västernorrland Elin Mattsson Samordnare Lärcentra, Region Jämtland Härjedalen Projektledare, Projekt Yh Nina Rismalm Handelskammaren, Norrbotten Lena Nyquist Projektledare, YH Mälardalen Monica Lundkvist Renström Charlotte Berglund Utvecklingsstrateg, Skellefteå Annika Svensson Utvecklingsstrateg, Umeå kommun Johanna Sjöström Strateg, Region Jönköpings län Ann-Charlotte Thorén VD, Östsvenska Yrkeshögskolan AB

22 Lotta Nilsson Projektledare, YH Gävleborg Maria Dagermo Sekreterare, Yhis Ulrika Gleisner Vice ordförande i Yrkeshögskoleförbundet, och ordförande i Yhis ulrika.gleisner@folkuniversitetet.se Heidi Simonsen Ordförande, Yh-väst Heidi.simonsen@sensus.se Conny Danielsson (kort intervju) Strateg, kompetensförsörjning, Region Dalarna conny.danielsson@regiondalarna.se I tabellen nedan framgår de personer som ingått i studien i form av korta intervjuer eller samtal. I flera fall har de meddelat att de inte är relevanta för studien, antingen för att det inte finns någon samverkan kring yrkeshögskolan i länet eller för att de inte är med och driver samverkan. NAMN Organisation/roll Telefon Mail Intervju Sandra Lindeskog Region Skåne, Näringslivsutvecklare, kompetensförsörjning Sandra.Lindeskog@skane.se Therese Kullåker Strateg för arbetsmarknad och kompetensförsörjning, Region Gotland therese.kullaker@gotland.se Marja-Leena Lampinen Utbildning och kompetensfrågor, VGR marja-leena.lampinen@vgregion.se Ylva Disheden Länsstyrelsen Stockholm, Projektledare ylva.disheden@lansstyrelsen.se Britta Zetterlund-Johansson Ansvarig för strategområdet utbildning och kompetensförsörjning britta.zetterlund-johansson@regionvarmland.se Lejla Gros Region Östergötland, Strateg kompetensförsörjning lejla.gros@regionostergotland.se

23 Monica Söderström Regionförbundet, Uppsala, Processamordnare Kompetensforum Gunnar Berggren Verksamhetsansvarig, Brobygrafisk utbildning Erika Svanström Vik bitr avdelningschef, Myndigheten för yrkeshögskolan Linda Wiklund Omvärldsanalytiker, Myndigheten för yrkeshögskolan

24 DANMARK NORGE SVERIGE FINLAND BRUXELLES LATVIJA Oxford Research A/S Oxford Research AS Oxford Research AB Oxford Research Oy Oxford Research Baltijas Konsultācijas, SIA Falkoner Allé 20 Østre Strandgate 1 Norrlandsgatan 11 Helsinki: C/o ENSR Vīlandes iela Frederiksberg 4610 Kristiansand Stockholm Fredrikinkatu 61a, 6krs. 5. Rue Archiméde LV-1010, Rīga, Latvija Danmark Norge Sverige Helsinki, Suomi Box 4, 1000 Brussels Tel.: (+371) Tel: (+45) Tel: (+47) Tel: (+46) info@balticconsulting.com office@oxfordresearch.dk post@oxford.no office@oxfordresearch.se office@oxfordresearch.fi office@oxfordresearch.eu