Analys, slutsatser och förslag

Transkript

1 Analys, slutsatser och förslag Uppdraget och vad vi gjort Uppdraget och utmaningen i denna förstudie har varit att undersöka förutsättningarna för ett kraftfullare arbete med den nya Yrkeshögskoleutbildningen i Östra Mellansverige 1. Utgångspunkten har varit att förutsättningslöst pröva om ett strukturerat samarbete mellan länen i regionen skulle kunna generera mervärden samt hur ett samverkansupplägg i så fall skulle kunna se ut. Inte minst den senare delen av frågeställningen har genererat ett antal besvärliga knäckfrågor och problemområden av typen; vilka ska i så fall samverka, på vilket sätt, utifrån vilka perspektiv och med vilka resurser? Sammanfattningsvis kan man säga att vår förstudie visat på tre saker. Det första är behovet av samordning och en effektivare struktur kring arbetet med YH. Erfarenheter från övriga Sverige och analysen i förstudien har visat att ett mer samlat arbete med kompetensförsörjningsfrågorna är en bra grund för att få fram de utbildningslösningar som arbetslivet efterfrågar och att oftare kunna gå från ord till handling. En vanlig uppfattning i flera av länen är också att en sådan lösning behöver komma på plats så fort som möjligt och att det nu i och med bildande av den nya Yrkeshögskolemyndigheten och regeringens satsningar på yrkesutbildning finns ett gyllene tillfälle att hitta en mer sammanhållen och effektiv modell för arbetet. Det andra är att förutsättningarna och utgångsläget vad gäller arbetet med kompetensförsörjningsfrågorna skiljer sig åt mellan länen vilket betyder att respektive län har lite olika ingångar och behov i den här frågan. Östergötland har sedan flera år ett etablerat samarbete kring kompetensförsörjningsfrågorna och ett fungerande regionalt kompetensforum. Knutet till verksamheten finns också ett YH-råd. Uppsala län driver för närvarande ett regionalfondsprojekt, där huvudsyftet är att skapa förutsättningar för en tydligare koppling mellan branschernas behov av ny kompetens och vad utbildningsaktörer levererar. Örebro, Västmanland och Sörmland har idag ingen uppbyggd eller samlad struktur för kompetensförsörjnings- och YH-frågor. Arbetet sker på olika arenor och i parallella processer och i Västmanlands och Sörmlands fall också med ett delat och splittrat ansvar mellan olika regionala aktörer och myndigheter. 1 NUTS II-regionen som innefattar Uppsala län, Västmanlands län, Sörmlands län, Östergötlands län och Örebro län

2 Det tredje är att det inte finns någon enkel eller självklar modell/maskin som löser alla problem. Detta har att göra med flera saker. Dels naturligtvis det ovan nämnda förhållandet att länen har olika utgångslägen och handlingsförmåga kring denna typ av frågor. Dels att det sällan finns enkla lösningar på kvalificerade problem, vilket betyder att vägen till ett bättre kompetensförsörjningsarbete kan behöva gå över flera steg och med fler bollar i luften. Dessutom tillkommer att vår förstudie arbetat under relativt begränsad tid och med små resurser. Detta hindrar inte att förstudien resulterat i en del klargöranden om hur utmaningarna med den nya yrkeshögskolan skulle kunna mötas. Vår förstudie har, bl. a som ett resultat av att vi i projektgruppen haft tillgång till en kvalificerad praktikant, kunnat gå djupare i frågeställningarna, kartlagt fler omständigheter och fört fler resonemang med fler aktörer än vad vi ursprungligen beskrev i vår ansökan. Vi har därmed ett brett underlag att bygga på i vår sammanfattning av resultat och i vår analys. Vilka insatser har då förstudien bestått av? De viktigaste kartläggningarna och studierna vi gjort är följande: Sammanställning av utbildningsfakta och utbildningsanordnarna inom KY/YH i Östra Mellansverige. Rapporten visar bl. a antalet KY/YH-utbildningar, dess innehåll, vilka som är utbildningsanordnare samt vilka som deltar i ledningsgrupperna. En slutsats i rapporten är att flera av länen i Östra Mellansverige har jämförelsevis få utbildningar (Se bilaga 1) Översikt över samverkansstrukturer och samarbetsformer kring KY/YH i Sverige. Två av rapportens slutsatser är att det finns få exempel på samverkanslösningar på den strategiska nivån där näringslivet medverkar aktivt och där arbetet mer tydligt är kopplat till den regionala utvecklingsstrategin (Se bilaga 2) Sammanställning över vad utbildningsanordnarna i Östra Mellansverige tycker om företagens arbete med den arbetsplatsförlagda utbildningsdelen samt behovet av en samverkansstruktur. Rapportens viktigaste resultat är att de flesta utbildningsanordnarna ser behovet av ett mer strukturerat och strategiskt samarbete samt att denna samverkan i första hand borde handla om samarbetsformerna med företagen och branscherna (Se bilaga 3) Rapport om högskolans roll i ledningsgrupperna inom KY/YH. Rapporten ger en övervägande positiv bild över högskolerepresentationen i utbildningarnas ledningsfunktion, en uppfattning som både utbildningsanordnarna och högskolorna själva delar (Se bilaga 4) Rapport om arbetslivets bild av KY/YH-verksamheten. Viktiga slutsatser här är att konceptet med kvalificerade yrkesutbildningar måste göras känt bland en bredare grupp av företag och offentliga verksamheter samt att de bransch- och företagsrepresentanter vi intervjuade samtliga förespråkade någon form av samverkansstruktur kring KY/YH (Se bilaga 5)

3 Karläggning av utbildningsanordnarnas arbete och strategiberedskap för att hantera frågor om jämställdhet, tillgänglighet, integration och miljöfrågor inom KY/YHverksamheten. En mycket låg svarsfrekvens (knappt 30 procent) indikerar att detta i allmänhet är områden som man saknar policies inom. Av de som svarade hade färre än hälften en policy inom något av områdena. Några få höll på att ta fram policies och resten var på diskussionstadiet eller hade inte tagit upp frågan ännu. För att undersöka frågan närmre tänker vi göra några kompletterande intervjuer samt en mindre bortfallsanalys (Se bilaga 6) Huvudsakliga aktiviteter som förstudien i övrigt innehållit: Vi har vid tre tillfällen haft överläggningar med förstudiens arbetsgrupp/styrgrupp. Diskussionerna har, mot bakgrund av bl. a kartläggningarnas resultat, handlat om vad som behöver göras för att stimulera fram fler YH-utbildningar samt hur dessa insatser är kopplade till det arbete med kompetensförsörjningsfrågor som respektive län bedriver på lokal och regional nivå. Naturligtvis har diskussionerna även gällt hur förutsättningarna ser ut för att bedriva ett interregionalt arbete i dessa frågor Vi har genomfört fyra workshops och varit deltagare i en femte. Workshopen i respektive län har samlat en mångfald av aktörer med intressen kring KY/YH-arbetet. Syftet har varit att fördjupa, problematisera och ge konkretion kring hur länets arbete med YH-frågor kan utvecklas och vilka aktörer och intressenter som mer tydligt måste upp på banan. Även här har en viktig diskussionsfråga varit hur man ser på behovet av ett bredare och interregionalt arbete kring YH Vi har kompletterat intervjudelen i kartläggningsarbetet med att också mer grundläggande prata med vissa nyckelpersoner kring framtida YH-möjligheter. Syftet med dessa samtal har varit att försöka ringa in hur de olika perspektiv och behov som växt fram i förstudiearbetet skulle kunna konkretiseras i en realistisk och verklighetsintressant samverkansmodell Vi har under en halvdag, tillsammans med förstudiens arbetsgrupp/styrgrupp träffat ansvarig tjänsteman för den nya Yrkeshögskolemyndigheten. Syftet med mötet var dels att få kännedom om myndighetens tankar och planering framöver, dels att diskutera hur en regional samverkanslösning skulle kunna samspela med den nya YHmyndigheten. Utgångspunkter och preliminära resultat En av förstudiens centralfrågor handlar om vad som behövs för att stimulera fram fler och bättre YH-utbildningar. Genom våra intervjuer, workshops och diskussioner med arbetsgruppen/styrgruppen har den frågan fått ett antal relativt tydliga svar: Det behövs någon form av processtöd till utbildningsanordnarna. Ett processtöd kan vara ett stöd i arbetet med att ta fram en ansökan och hjälpa till att granska ansökan så

4 att den inte faller på grund av bristande upplägg. Ett sådant processtöd måste stå neutralt i förhållande till utbildningsmarknaden och uppfattas som legitimt av olika intressenter Det behövs en tydligare regional ingång till YH-arbetet. Vem vänder man sig till för att diskutera en ansökan eller behov av en viss utbildning? Vem har överblicken och kan slussa vidare? YH som möjlighet och koncept måste synliggöras både mot arbetslivet och mot presumtiva studerande. Som förstudien visar är YH en relativt okänd utbildningsform och bland breda företagsgrupper en icke-fråga. Frågan om marknadsföring kan eventuellt också handla om att i någon form presentera existerande YH-utbildningar i samlad form Det krävs aktivare branscher och företag samt produktiva arenor för deras medverkan. Detta både för att dessa ska kunna mer direkt påverka utbildningsutbudet och för att stärka det strategiska samarbetet kring regionala kompetensförsörjningsfrågor Det behövs bättre analyser och omvärldsbevakning på lokal och regional nivå. Som ett komplement till Yrkeshögskolemyndighetens nationella omvärlds- och arbetsmarknadsanalyser har förstudien visat på behovet av mer förfinade lokala analyser av kompetensbehov och utvecklingsmöjligheter Det behövs mer av nätverk och samarbete mellan utbildningsanordnarna. Formerandet av dessa nätverk skulle kunna öka förutsättningarna för praktiskt utbildningssamarbete kring olika utbildningssatsningar, underlätta metodutvecklingen och erfarenhetsutbyte Det behövs en tydlig samarbetspartner, talesman och kanske påtryckarröst gentemot Yrkeshögskolemyndigheten Att undersöka förutsättningarna för att stimulera fram fler och mer träffsäkra yrkeshögskoleutbildningar är naturligtvis en av förstudiens nyckelfrågor, också den fråga som engagerat flest av förstudiens deltagare. Men huvudfrågan i förstudien är ändå att utreda behovet av en samverkansstruktur för ett bredare arbete med YH-frågor och i så fall hur den strukturen skulle kunna se ut. Innan vi går in på detta område kan det vara värt att peka på ett par av de frågeställningar som diskuterats livligt under förstudiearbetet och som också har bäring på organiseringsfrågorna för YH. En sådan fråga är hur utvecklingsstrategier och inriktningsmål för framtida kompetensbehov, exempelvis uttryckta i regionala utvecklingsstrategier (RUS) ska få ett tydligare genomslag i de initiativ och ansökningar som tas fram inom YH-verksamheten. Som det är idag har regionala myndigheter vanligtvis regionala samverkansorgan att yttra sig över inkomna ansökningar. Detta är ett tämligen passivt och reaktivt arbetssätt. I förstudien har framkommit starka önskemål om att ha ett mer proaktivt och processinriktat arbetssätt, där en kombination av bättre behovsbedömningar, samsyn mellan intressenter och operativa mötesplatser skulle kunna innebära att man får mer av det man vill ha. Ett sådant arbetssätt kräver alltså att det

5 finns goda processer på hemmaplan där näringsliv, offentliga aktörer, utbildningsanordnare och andra intressenter arbetar nära tillsammans. Denna fråga har bäring på hur väl olika län förmår bygga upp en regional plattform för kompetensförsörjning och hur arbetet med YHfrågorna kan länkas in till denna. En annan fråga är vilken kompetens, vilket stöd och vilka utvecklingsförutsättningar länen behöver för att bygga upp en stark kompetensplattform och ett proaktivt YH-arbete. Här ser som sagt förutsättningarna i länen lite olika ut. I målen för förstudien har vi angett att vi ska undersöka förutsättningarna för att i ett genomförandeprojekt inom Regionalfonden utveckla, formera och testköra en samverkansmodell kring YH. I diskussionerna med framförallt de regionala företrädarna i förstudiens arbetsgrupp, har behovet av att arbeta med uppbyggandet av kompetensplattformar och YH-frågorna integrerat och parallellt lyfts fram gärna i ett större genomförandeprojekt. Vi återkommer till frågan under slutpunkten kring våra slutsatser och förslag. Fem vägar för det fortsatta arbetet med YH Utgångspunkten i förstudien har varit att förutsättningslöst diskutera och pröva olika idéer för hur en samverkan kring yrkeshögskoleprocessen skulle kunna organiseras. Under arbetet med förstudien och i våra diskussioner med regionernas företrädare har ett antal olika idéer till lösningar ventilerats och diskuterats. Dessa idéer kan grovt sett sorteras in i fem kategorier eller modeller för hur det framtida arbetet med YH-frågorna kan tas vidare. Fyra av de fem varianterna nedan har ett samarbete över länsgränserna som grund. De olika vägvalen representerar också olika ambitionsgrad vad gäller samarbetets omfattning och karaktär. Vi vill här översiktligt presentera de fem alternativen och också kort kommentera dessa i förhållande till de behov av förändring som förstudien visat. Operativ funktion En operativ funktion är en resurs som kan tillhöra ett län eller samägas av flera. Funktionen skulle kunna svara mot flera av de insatser som enligt förstudien behövs för att stimulera framtagandet av YH-utbildningar, exempelvis när det gäller att ge utbildningsanordnarna stöd i ansökningsprocessen och att utveckla samarbetet med näringslivet och olika branschorganisationer. Framförallt skulle en operativ resurs svara mot behovet att få till en tydligare handlingsdimension i arbetet med YH-frågor. En operativ funktion måste ha en tydlig förankring i och interagera med en fungerande plattform för kompetensförsörjning och i det regionala utvecklingssammanhanget i respektive län. Under vår avslutningspunkt kring förslag och slutsatser tänker vi presentera en sådan sammanhållen modell. Yrkeshögskolemyndigheten som nav Det går idag inte att exakt säga hur den nya myndigheten kommer att arbeta, särskilt inte vad gäller samarbetsformerna med den regionala nivån. Klart är ändå att myndigheten kommer att ha en ambitiös ansats kring arbetet med att ta fram nationella arbetsmarknadsanalyser och för kvalitetssäkring av utbildningarna. En variant är då att låta myndighetens agenda och initiativ styra arbetet lokalt/regionalt och mer fungera som referensgrupp till det arbete som bedrivs centralt. Nackdelen med detta arbetssätt är att det riskerar att bli reaktivt och passivt samt att man inte lika lätt kan åstadkomma den kraftsamling i regionen som ett mer eget kvalificerat arbete med kompetensförsörjnings- och YH-frågor tillsammans skulle kunna ge. Nätverkande Idag sker det regionala samarbetet kring YH som en delmängd i det samarbete som bedrivs mellan de regionala samverkansorganen i Östra Mellansverige. Arbetsformen är informell och

6 nätverksbaserad. Enligt den här varianten skulle då arbetet fortsätta som förut, möjligen med en starkare koppling till Mälardalsrådet, som skulle kunna vara en plattform för att ge YHfrågorna legitimitet och politisk tyngd. Allmänt sett visar forskning att nätverksformen är bra för att initiera idéer och utbyta erfarenheter men sämre på att generera praktiska resultat. Ett nätverk har ofta svårt med styrningen av de insatser man vill göra och dess implementering i hemmaorganisationen. Dessutom kan nätverket uppfattas som diffust och otydligt av intressenter och samverkansparter. Samverkan med utgångspunkt i regeringens uppdrag med att bygga regionala plattformar för kompetensförsörjning En förutsättning för att kunna arbeta fram en samverkansstruktur kring YH-frågor mellan två eller flera län i Östra Mellansverige är troligen att det finns en bra plattform för kompetensförsörjningsarbetet på hemmaplan. En sådan plattform skulle samla regionens nyckelaktörer i kompetensförsörjningsarbetet och kunna initiera strategiska utvecklingssatsningar. En sådan plattform finns i Östergötland och är under uppbyggnad i Uppsala län. I de övriga länen har olika initiativ tagits, men där är vägen till ett samlande forum eller en kompetensförsörjningsplattform längre. En kompetensförsörjningsplattform kan sannolikt hantera flera av de strategiska frågor som rör kompetensförsörjning. De mer specifika och operativa YH-frågorna måste dock troligen tas om hand för sig. Detta gäller de områden där det behövs specifik kompetens, specifika relationer och specifika resurser processtöd till utbildningsanordnare, direkta branschkontakter och operativa samarbeten med företag och arbetsplatser Soloregioner Ett förslag skulle vara att respektive län fortsätter att arbeta var för sig med frågor som rör YH. Argumentet här skulle kunna vara att det är poänglöst att skapa en samverkansstruktur mellan län som har svaga egna strukturer och processer, otydliga eller splittrade uppdrag och saknar den grundläggande arenan för ett samlat och operativt arbete ihop med näringsliv och branscher. Ett annat sätt att se det är att ett samarbete kring YH skulle ge draghjälp och konkretion till byggandet av kompetensförsörjningsplattformar och att dessa båda utvecklingsområden kan integreras ett synsätt som också har ett visst stöd i förstudiens resultat och diskussioner. Slutsatser och förslag Slutsatser Den slutsats vi har dragit av förstudiens arbete är att det finns mycket att vinna på att arbeta med YH-frågor på ett mer strukturerat vis och i samverkan. Vi tycker också att förstudiens intervjuer, workshops, dialog med styrgrupp m.m visat att det finns en del mervärden i att denna samverkan sker över ett större geografisk område och mellan flera län. Frågan om vilka län som ska ingå i en sådan samverkan måste besvaras av regionernas företrädare och förstudiens styrgrupp. Vi kan föra ett mer översiktligt resonemang kring vilka premisser en sådan diskussion kan utgå ifrån. Vi menar då att man bör skilja mellan en strategisk och en operativ nivå och att det handlar om att hitta en balans mellan struktur och process. På en strategisk nivå är frågor kring yrkeshögskoleutbildning en delmängd i ett större system för kompetensförsörjning. Yrkeshögskolans utbildningar utgör här ett av flera verktyg för att säkerställa att regionen har tillgång till rätt kompetenser och kunskapsförmåga att utvecklas. Grunden för ett bra kompetensförsörjningsarbete byggs i lokala miljöer bland aktiva

7 människor, företag och spännande verksamheter. Men detta arbete kan ges stimulans, riktning och framdrift på regional och strategisk nivå. Att säkra upp att det på länsnivå finns goda strukturer och processer kring kompetensförsörjningsarbetet är en första uppgift. Den strategiska nivån måste bygga på två fungerande pelare. Den första pelaren är aktiva regionala organ med tydliga uppdrag inom kompetensförsörjningsområdet. Den andra pelaren är fungerade plattformar för kompetensförsörjningsfrågor, exempelvis liknande det kompetensforum som finns i Östergötland. Denna plattform skulle samla regionens nyckelaktörer i kompetensförsörjningsarbetet, skapa genomslag för regionens utvecklingsmål och kunna initiera strategiska utvecklingssatsningar. En regional kompetensförsörjningsplattform kan knappast konstrueras vid ett ritbord risken är då att man endast bygger en formell struktur och ett dött skal. Snarare bör plattformen växa fram i en process och som resultat av en utvecklingssatsning. På så sätt är det lättare att skapa nödvändigt engagemang och aktivt deltagande. Detta är inte minst viktigt för att säkerställa att näringsliv och branscher ges förutsättningar att spela en aktiv roll i arbetet och för att tillsammans med dem utveckla bra samarbetsformer. Vi tror att arbetet och processen med att utveckla starka kompetensförsörjningsplattformar skulle kunna göras i form av ett större utvecklingsprojekt mellan flera län, kanske t.o.m. som ett genomförandeprojekt inom Regionalfonden för hela Östra Mellansverige. Vilka delar ett sådant projekt mer exakt skulle byggas kring har vi varken mandat eller underlag att avgöra. Vi ser dock att den centrala frågan kommer att bli att utveckla former och processer för samarbetet med arbetsliv, företagande och branscher. Utvecklingsarbetet med regionala kompetensplattformar tror vi med fördel kan kombineras med att utveckla förutsättningarna för en operativ resurs för YH-frågor. Vi har förstått utifrån förstudien att yrkeshögskolans problem och möjligheter kräver sin egen resa och sina egna lösningar. Det handlar om att bygga upp specifika kunskaper, relationer och sammanhang just kring detta utbildningskoncept. Framförallt handlar det om att få något gjort. En plattfrom kring kompetensförsörjningsfrågor kan ge strategiskt stöd men garanterar inte att frågor tas om hand och effektueras. Handlingsdimensionen måste säkras och en hel del av de behov som synliggjorts i förstudien är av handpåläggningstyp. Som förstudien indikerar skulle en operativ resurs kunna samägas av flera län. Dock finns här vissa begränsningar av geografiskt slag som hänger ihop med funktionens operativa karaktär. För det första kan den geografiska begränsningen förstås ur ett studerandeperspektiv. Är utbildningarna distansbaserade är frågan mindre aktuell, men bygger utbildningarna på studenternas fysiska deltagande begränsas rekryteringsbasen till vad som är ett hanterbart pendlingsavstånd. Ett annat perspektiv handlar om vad som är en fungerande arbetsmarknadsregion och var likheterna finns vad gäller näringslivsstruktur och övrig arbetsmarknad. Eftersom YH förutsätter samarbete mellan företag och en viss närhet till liknande verksamheter talar detta också för en viss geografisk begränsning. Till detta kommer det praktiska perspektivet. En operativ funktion ska samla intressenter, göra besök, ha lokal kännedom och finnas till hands. En del av detta arbete kan säkert klaras av på distans och med användning av modern teknik medan andra uppgifter är direkt beroende av fysiska möten och rimlig geografisk närhet.

8 Vårt förslag En möjlig slutsats av detta resonemang, men också utifrån tidigare redogörelser kring de olika länens förutsättningar och mognadsgrad i det egna kompetensförsörjningsarbetet, är att en operativ funktion skulle få sitt bästa genomslag i en samverkan mellan Örebro län, Västmanlands län och Sörmlands län. Denna tanke hindrar naturligtvis inte att Uppsala län och Östergötlands län, som kommit längre i sitt arbete med kompetensförsörjningsfrågorna, skulle kunna delta i ett samlat utvecklingsprojekt i de delar av utvecklingsprocesserna kring YH och kompetensförsörjningsplattformen som tillför mervärden. Hur skulle då denna operativa funktion kunna se ut? Nedan ger vi en översiktsbild av vårt förslag till modell för att därefter i några korta punkter kommentera eller förtydliga denna. Regionalt samverkansorgan Ägarskap Styrfunktion Regional kompetensförsörjnings plattform Operativ Funktion Aktiebolag? Eventuella YH råd Processtöd till utbildningsanordnare Samordna nätverk för utbildningsanordnare Aktiv kontakt med näringslivet Tydliggöra och marknadsföra YH Bevaka omvärld synliggöra behov Kontaktyta mot YH myndigheten Regionala sammanhang Ägarskap I vårt förslag skulle ägarskapet byggas upp kring en samverkan mellan tre län Som ägare bör bl. a finnas representanter för näringslivet och dess organisationer Ägarskapet ska vara aktivt sätta ramar, följa utvecklingen, ta hand om resultat Ägarskapet måste vara långsiktigt och inte i längden beroende av projektpengar Det ska finnas en stark koppling till de olika regionala utvecklingsstrategierna och processerna Organisationsformen kan vara aktiebolag

9 Styrfunktionen Styr den operativa funktionen med direktiv från ägarna Majoriteten kommer från arbetslivet Till styrfunktionen kan knytas en referensgrupp av utsedda utbildningsanordnare Den operativa funktionen Förfogar över ekonomiska resurser motsvarande ca 2 tjänster Samarbetar med de regionalt ansvariga för kompetensförsörjningsfrågor Arbetar huvudsakligen med följande uppgifter; o Processtöd till utbildningsanordnare o Samordnar nätverk av utbildningsanordnare o Arbetar aktivt med företags- och arbetslivskontakter o Samlar in underlag, gör analyser och synliggör behov o Marknadsför konceptet YH, eventuellt också utbudet av kurser i regionen o Samarbetar och driver frågor visavi YH-myndigheten Slutord Vi tror att utvecklandet av en plattform för kompetensförsörjning och en samverkansmodell för YH-frågor kan gå hand i hand och göras integrerat. Vissa delar i dessa funktioner kan relativt snabbt tas fram via beslutsfattande och lösningar av administrativ art. Andra kräver längre tid och måste växa fram i en utvecklingsprocess. Processen behöver innefatta kunskapsuppbyggnad, erfarenhetsutbyte, processtöd, relationsskapande, experiment och att pröva i praktiken. Till detta kommer behovet av kritisk analys i form av följeforskning. En sådan utvecklingsresa kan göras i projektform och i ett genomförandeprojekt inom Regionalfonden. Vissa inslag av socialfondskaraktär kan också vara lämpligt då utvecklingsarbetet kan behöva stärkas upp med kompetensutvecklingsinsatser för nyckelpersoner.