RAPPORT 2012:39 VERSION 1.0. Utformning av Superbusstationer

Transkript

1 RAPPORT 2012:39 VERSION 1.0 Utformning av Superbusstationer

2 Dokumentinformation Titel: Utformning av Superbusstationer Serie nr: 2012:39 Projektnr: Författare: Nina Ceric, Kvalitetsgranskning Beställare: Joel Hansson, Region Skåne Kontaktperson: Patrik Lindblom, Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Första utkast Beställare Uppdaterad efter möte Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel Kontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel Kontor Göteborg: Barnhusgatan Göteborg tel info@trivector.se

3 Förord Trivector har tillsammans med Region Skåne, Skånetrafiken och berörda kommuner arbetat sedan hösten 2010 med flera utredningar gällande ett högklassigt regionalt bussystem i nordöstra Skåne, ett Superbussystem. Målet har varit att visa hur man på ett billigare sätt än med järnväg kan åstadkomma ett kollektivtrafiksystem med hög attraktivitet. På så vis skulle det kunna bli möjligt att genomföra kraftfulla kollektivtrafiksatsningar, inom en överblickbar tidshorisont, även i stråk där resandeunderlaget i nuläget inte är tillräckligt starkt för att kunna motivera en spårinvestering. I denna delrapport beskrivs principutformning av Superbusstationer och förslag på stationsutrustning ges. Tanken är att Superbusstationerna ska ha högre standard än dagens busstationer, med utrusning motsvarande Skånes Pågatågsstationer. Resultaten som presenteras är inte områdesspecifika utan kan tillämpas även på andra stråk där Superbussystem kan bli aktuella. Ytterligare tre delrapporter tas fram inom ramen för denna studie, varav två redovisar tillämpningen av utvärderingsmodellen på två olika stråk; Åhus Älmhult och Broby Hässleholm. Den tredje delrapporten beskriver en modell för värdering av åtgärder i regionala Superbussystem. Lund juni 2012 AB

4

5 Innehållsförteckning Förord 1. Syfte och utgångspunkt 1 2. Järnvägs- och busstationers utformning Järnvägsstationerna i Skåne Busshållplatser i Skåne Bytespunkten som mötesplats 3 3. Superbusstationer Koncept och utformning Tre stationsklasser Utrustning Övriga element Referenser och rekommenderad litteratur 12

6

7 1 1. Syfte och utgångspunkt Satsningen på Superbussystemet syftar till att skapa ett kollektivtrafiksystem som är effektivt och attraktivt. Med Superbussystemet vill man åstadkomma hög kvalitet och tydlig profilering, däribland unika stationsutformningar som efterliknar järnvägsstationer snarare än dagens busstationer. Syftet med hela Superbusstudien är att utvärdera möjligheten att införa ett nytt högklassigt bussystem som efterliknar tåg. Med nya kraftfulla kollektivtrafiksatsningar hoppas man kunna locka fler att åka kollektivt. Syftet med denna delstudie är att föreslå stationsutformning för Superbussarna som efterliknar järnvägsstationernas standard, har en tydlig profilering, hög tillgänglighet och god bekvämlighet. Med utgångspunkt i Skånetrafikens hållplatshandbok och Tågstrategi, samt skriften Bytespunkten som mötesplats i Skåne görs en beskrivning av Superbusstationernas utformning. Tre nivåer beskrivs, med en lista över vilken utrustning som bör finnas beroende på stationens användning. Målet är en standard i nivå med Skånes järnvägsstationer.

8 2 2. Järnvägs- och busstationers utformning I detta kapitel beskrivs riktlinjer för dagens järnvägs- och busstationers utformning enligt Skånetrafikens Tågstrategi och hållplatshandbok. 2.1 Järnvägsstationerna i Skåne I Skånetrafikens Tågstrategi 1 klassificeras järnvägsstationerna efter storlek och funktion i syfte att säkerhetsställa att stationerna håller en tillräckligt bra standard. Fokus inför framtida fysiska stationsutformningar handlar om anpassning till funktionshindrade samt effektivisering och underhåll. Enligt Skånetrafikens indelning delas järnvägsstationer in i fyra klasser. Klassindelningen baseras på antal av- och påstigande men kan också bero på stationens roll i samhället och i kollektivtrafiksystemet. Bedömningen kan göras att stationen egentligen har potential för fler resenärer än de som utnyttjar stationen och tåget idag. Nedan följer en kort beskrivning av den utrustning som ingår i de olika klasserna. 2 Gemensamt för samtliga stationsklasser är att det ska finnas väderskydd, klocka, högtalare, biljettautomat, kortläsare, cykel- och bilparkering, möjlighet att angöra med bil, tidtabeller, destinationsskyltar, orienteringskarta samt ramper eller hissar. Vidare är ortskarta, kiosk, försäljningsombud och trafikinformation element som ska finnas för stationsklasserna 1-3. Stationsklasserna 1 och 2 ska även ha bankomat, toalett, uppvärmd väntsal, café eller matservering, ledsagarservice, stationsvärd, taxi och busshållplats inom 100 meter. De största stationerna, stationsklass 1, ska ha kundcenter som är bemannat 06-22, turistinformation, hissar och rulltrappor, växlingskontor samt väderskyddade gångförbindelser mellan plattformar och väntsal. 2.2 Busshållplatser i Skåne I Skånetrafikens klassificering av busshållplatser används följande parametrar för att bestämma utformning och utrustning på stationer och hållplatser 3 : belägenhet tätort eller landsbygd 1 Tågstrategi 2037, Skånetrafiken Stationer och stationsmiljöer, PM , rev (Underlagsmaterial 11 till Tågstrategi 2037). 3 Skånetrafikens Hållplatshandbok 2011.

9 3 antal resenärer per vardagsmedeldygn trafikmängd och hastighet på vägen/gatan vägstandard hållplatsens betydelse/ funktion (t ex bytespunkt, centralhållplats). Hållplatserna delas in i två huvudgrupper; tätorts- och landsbygdshållplatser. Huvudgrupperna delas i sin tur upp i fyra klasser, som främst definieras av antalet resande per vardagsmedeldygn. I denna rapport presenteras inte Skånetrafikens tabell innehållande utrustningsstandarder för respektive klass, utan konstateras att det för resenären är av stor betydelse att fungerande väderskydd finns. Sammanfattande krav är att väderskydden skall: ge bra skydd mot regn, snö, blåst och drag vara väl upplysta och kunna upplevas som trygga av resenärerna möjliggöra god utsikt för väntande personer ge busschaufförerna möjlighet att se väntande resenärer vara lätt identifierbara och ha tilltalande utseende ha enkel och tydlig information till resenärerna vara uppförda av underhållsfria material vara lätta att städa och underhålla vara byggda så att utbyte av skadade delar lätt går att göra. Gällande trafikinformation ska alla hållplatser ha hållplatsnamn och tidtabell, medan bara de mest besökta ska ha biljett- och reseinformation samt linjenätsoch terminalkarta. Skånetrafiken anger även som generell strategi att en central terminal med hög standard ska finnas i alla tätorter Bytespunkten som mötesplats Skriften Bytespunkten som mötesplats i Skåne 5 belyser bytespunkternas betydelse och potential i såväl den enskilda orten som i regionen. Genom att planera bytespunkterna i Skåne utifrån människan kan goda förutsättningar skapas för användning av kollektivtrafik, gång och cykel. En bytespunkt bör utgöra en effektiv transportnod där samhällets olika funktioner integreras, där människomöten och lokal handel gynnas. Platsen ska vara trygg och tillgänglig för alla, ha en tydlig identitet samt vara attraktiv och behaglig att vistas på. 4 Med buss i Skåne strategi för busstrafiken, Skånetrafiken Region Skåne (2011) Bytespunkten som mötesplats i Skåne - Attraktiva bytespunkter med människan i centrum

10 4 Bytespunkten är en plats med stor potential, som kan bidra till en livligare stadskärna och knyta människor samman. Genom att samla olika funktioner vid bytespunkten kan pendlare uträtta sina vardagsärenden i anslutning till sitt resande och större målgrupp kan nås vilket ger en livligare, tryggare och attraktivare plats. Det är viktigt att beakta människans behov liksom ortens utveckling vid planering av en mötespunkt eller station. Förhoppningen är att bytespunkten ska utgöra en välbesökt plats som uppmuntrar människor att resa kollektivt. En väl fungerande bytespunkt bör uppnå kvalitetskriterierna tillgänglighet, trygghet, liv, identitet och attraktivitet. Tillgänglighet God tillgänglighet är grundläggande för en bytespunkt. Tillgängligheten kan delas in i fysisk, lokal och regional. Fysisk Tillgänglig markbeläggning och tydlig skyltning. Platser för vila. Tillgänglig cykel- (och bil-)parkering. Lokal Att anlända till en viktig plats i staden, där du enkelt kan orientera dig. Enkelt och behagligt att ta sig till sin destination, framförallt gåendes eller med cykel. En hög densitet runt bytespunkten - nära boende, arbetsplatser. Regional Effektiv och bekväm kollektivtrafik. Snabba och enkla byten. Enhetliga biljett- och betalsystem. Trygghet För att en plats ska bli välbesökt måste den upplevas trygg att vistats på. Kvalitetskriteriet kan delas in i fysisk och social trygghet. Fysisk Anpassad belysning till platsen, lågt sittande belysning som är anpassad till människor och inte kastar långa skuggor. Skydd mot trafik och säkra övergångar. Överskådliga platser utan mörka hörn. Social Ögon på gatan - med en blandning av bostäder och verksamheter är byggnaderna befolkade under större delen över dygnet. Blandade användargrupper alla användargrupper finns representerade, både barn, ungdomar, vuxna och äldre.

11 2 Blandade funktioner dygnet runt - Kiosker, caféer, jourbutiker och gym är exempel på aktiviteter med flexibla öppettider som både erbjuder en service till pendlare och gör att platsen känns tryggare. Liv En miljö som uppmuntrar människor att stanna kvar gör platsen levande, en plats där människor kan interagera och uträtta sina vardagsärenden. En levande plats skapas genom mötesplatser, aktiviteter och integration. Mötesplatser Mötesplatser för alla - om en åttaåring och en åttioåring kan uppskatta bytespunkten är den sannolikt en bra plats för alla. Möjligheter att möta och iaktta andra grupper. Social möblering och layout - möjligheter för både umgänge och avskildhet uppmuntrar folk att stanna på platsen längre. Aktiviteter Aktiviteter för alla. Events och tillfälliga aktiviteter - Det kan vara återkommande events, som loppmarknad eller bondens marknad, men det kan också vara kulturinstallationer och sportaktiviteter. Funktioner kopplade till resande - Både funktioner som är direkt kopplade till resandet, som biljettinköp och information, men även andra vardagsfunktioner. Integration Blandade och integrerade funktioner. Samutnyttjade ytor. Aktiva kantzoner och bottenvåningar. Identitet En bytespunkt behöver en tydlig identitet som kollektivtrafikplats, igenkännlighet och särart. Igenkännlighet Bytespunktens identitet - en tydlig profil och igenkännbar design. Lokal igenkännlighet - bytespunkten kan fungera som ett riktmärke i staden. Information - tidtabeller, betalinformation, interaktiva ankomst- och avgångstider. Särart Kulturell identitet - skapa karaktär. Platsens identitet - utgå från platsens egna förutsättningar. Lokal identitet lokalsamhället en identitet som bör manifesteras på bytespunkten.

12 3 Attraktivitet För en positiv upplevelse av kollektivtrafiken behöver bytespunkten erbjuda behaglig och attraktiv miljö. Platsen ska vara planerad med omsorg, i mänsklig skala och erbjuda behagligt klimat. Omsorg Anpassad design - anpassad till brukarnas önskemål, behov och rörelsemönster. Robusta och behagliga material - robusta, ekologiskt hållbara och beständiga, möbler som tål att användas. Väl omhändertagen - Bytespunkten bör vara väl omhändertagen när det gäller städning och reparationer. Mänsklig skala Rum - effektiva rörelsestråk som är anpassade efter den folkmängd som kan uppstå i rusningstrafik men också mindre, intima rum för vila och väntan. Byggnader och detaljer - byggnader bör vara utformade i en mänsklig skala. Finmaskigt gatunät - attraktivt för fotgängare och cyklister. Klimat Skydd - skyddade platser mot regn, snö och vind. Resenärerna har översikt över ankommande bussar/tåg och andra människor. Platser för att njuta av bra klimat sittplatser i bra riktning och i lä. Naturelement - vatten, träd och annan grönska.

13 4 3. Superbusstationer Nedan presenteras några exempel på stationsutformningar och utrustning som skulle kunna ingå i superbusstationerna. 3.1 Koncept och utformning Superbussarna ska skilja sig från andra bussar genom att ha ett säreget utseende och högre komfort, vilket även ska prägla hållplatserna. Det ska gå snabbare att ta sig mellan orter, med färre stopp och svängar än regionbussarna idag. Stationerna bör därmed vara utformade på ett sätt som möjliggör snabba stopp och snabba på- och avstigningar. För att åstadkomma snabba stopp och bekvämare körning bör bussficka undvikas. Hållplatserna bör därmed vara enkla och raka för ökad bekvämlighet, minskad risk för fallolyckor för resenärerna, kortare hållplatstid samt lägre anläggnings- och driftkostnader. Den estetiska utformningen och profileringen av hållplatsen är viktig för att skapa ett attraktivt system. Stationerna bör förses med tydlig symbol som gör stråket och stationerna lätta att känna igen för användaren. Det är av stor betydelse att superbussarnas hållplatser och bytespunkter upplevs trygga och trevliga att vistas på. Detta åstadkommer man genom att placera stationen på en strategisk plats, men också med rätt belysning, säkra övergångar och tillgänglig service. Stationerna ska vara tillgängliga för alla, dit de allra flesta tar sig till fots eller med cykel. Fotgängare och cyklister bör uppmuntras genom att goda förutsättningar skapas för dessa trafikantgrupper. Gång- och cykelvägen till stationen bör vara tilltalande, trafiksäker, vind- och bullerskyddad, det ska finnas möjlighet att vila och vägen ska vara upplyst. Det bör även finnas goda möjligheter att parkera cykeln under tak i anslutning till hållplatsen. Väderskydd, taktila plattor som stöd för synskadade samt lämplig belysning bör också vara standard för superbusstationerna. Kantstenens och plattformens höjd vid busshållplatsen bör anpassas efter instegshöjd på bussmodellen för att underlätta och påskynda på- och avstigning. För att höja statusen och öka attraktiviteten att åka kollektivt är det viktigt att superbussarnas stationer och knutpunkter är placerade på en strategisk plats och är trivsamma att vistas på. Helst ska Superbusstationen vara en knutpunkt i orten och bidra till ett ökat underlag för service i ortskärnan. Detta kräver att

14 5 samhällsplaneringen sker med kollektivtrafiken i fokus, med en medveten satsning att skapa en livlig och trygg plats. Figur 3-1. Stationerna på BusWay i Nantes är i princip utrustade som järnvägsstationer med rymliga väderskydd, biljettautomater och realtidsinformation om avgångstider. Plattformen är i samma nivå som insteget i bussen. Kantstenarnas speciella utformning tillåter en noggrann angöring samtidigt som risken för skador på hjulen (och kantstenen) minimeras. Figur 3-3 visualiserar hur sådana kantstenar ser ut. Med hjälp av speciellt utformade kantstenar kan en tillräcklig bra noggrannhet åstadkommas. Figur 3-2. Plant insteg från perrongen till fordonet är möjligt även i busstrafik. Exempel från Zuidtangent utanför Amsterdam.

15 6 Figur 3-3. Kantstenens utformning möjliggör en noggrann nära angöring utan risk för skador på hjul och kaross. 3.2 Tre stationsklasser Superbussarnas stationer bör delas in i tre klasser och definieras i huvudsak efter följande parametrar: antal resenärer per vardagsmedeldygn (uppskattningsvis) hållplatsens betydelse/funktion (t ex bytespunkt, centralhållplats) Tabell 3-1. Superbusstationerna delas in i stationsnivåer beroende på placering och resandefrekvens per vardagsdygn. Klass Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Beskrivning Station med fler än 500 påstigande eller station som fyller en funktion som knutpunkt en viktig bytesplats påstigande färre än 100 påstigande Om bedömningen görs att en Superbusstation har potential för fler resenärer än det uppskattade antalet kan stationen uppgraderas till en högre nivå. Hänsyn bör även tas till stationens roll i samhället och i kollektivtrafiksystemet vid kategoriseringen. Om denna kategorisering tillämpas på de tänkta Superbusslinjerna Åhus Kristianstad Broby Älmhult och Broby Hässleholm hamnar ungefär hälften av stationerna i nivå 2 och vardera en fjärdedel i nivå 1 och 3. Exempel på stationer som klassificeras i nivå 1 är Åhus Glashyttan och Broby. Exempel på stationer som klassificeras i nivå 3 är Horna, Torsebro och Osby Radiatorvägen.

16 7 3.3 Utrustning Med utgångspunkt i den utrustning som finns på Skånes järnvägsstationer presenteras här ett förslag på utrustning som bör finnas på Superbusstationerna för respektive nivå. Tabell 3-2. Utrustning som bör ingå för respektive stationsnivå. Element Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Väderskydd x x x Bänkar x x x Klocka x x x Symbol (eventuellt integrerad med annan funktion) x x x Namn- och destinationsskylt x x x Monitor med realtidsinformation x x Högtalare på stationen (x) (x) (x) Taktila stråk och kontrastmarkering x x x Biljettautomat x (x) (x) Tidtabeller x x x Linjekarta x x x Ortskarta x x x Orienteringskarta för stationsområdet Papperskorg x x x Belysning x x x Skyltar till stationen x x Cykelpump x x x Cykelparkering x x x Bilparkering x x x Toalett Uppvärmd väntsal Kiosk, fullserviceombud m.m. Se avsnitt 3.4. x x x Väderskydd Väderskydd bör finnas på samtliga stationer, med tak och väggar för att skydda mot regn och blåst. Det bör finnas plats för många i väderskyddet, och möjlighet att sitta. Bänkar Bänkar bör finnas i väderskyddet liksom utanför. Utomhus kan det gärna finnas flera bänkar, i solen liksom skuggan, precis intill och med lite avstånd till hållplatsen, i grönska om det finns möjlighet till det. Sittandes på bänkarna bör man kunna se när bussen kommer. Klocka En rättvisande klocka bör helst finnas vid varje hållplats. Den bör det vara en dubbelsidig stationsklocka som är placerad utanför väderskyddet/stationen och vara väl synlig för den som närmar sig hållplatsen.

17 8 Symbol Varje Superbusstation bör vara lätt igenkännlig med en tydlig profil och symbol. Symbolen kan vara integrerad med andra funktioner, till exempel som ett unikt väderskydd, en unik klocka eller liknande men kan också vara en skylt på en stolpe. Den bör vara iögonfallande, synas på hyfsat avstånd och ur flera vinklar. Namn- och destinationsskylt Namn på stationen bör tydligt framgå samt vilka busslinjer som stannar där. Fast, tydlig destinationsskylt bör finnas, där Superbussens slutstation framgår. Monitor med realtidsinformation På samtliga stationer bör det finnas en stor och tydlig monitor med realtidsinformation, där klockslag och minuter till bussarnas avgång anges. Den bör vara monterad på en lämplig plats, så att informationen går att läsa inifrån liksom utanför väderskyddet, på en höjd så att den inte skyms av stående personer. Vid större hållplatser kan det vara nödvändigt med flera monitorer. Högtalare Auditiv information/syntetiskt tal är mindre prioriterat än realtidsskyltar men fyller likväl en viktig funktion som komplement. Om det väljs stationära högtalare eller högtalare som Figur 3-4. Klockstapel vid Lunds station - ett exempel på hur man kan montera både skylt och klocka. Bilden är hämtad ur Skånetrafikens Hållplatshandbok är integrerade på bussens utsida är inte avgörande för Superbussarnas framgång 6. Taktila stråk och kontrastmarkering Superbusstationerna bör vara anpassade för blinda och synskadade. Det bör därmed finnas ledstråk och kontrastmarkeringar längs kantstöd. Biljettautomat Biljettautomat bör finnas vid Superbusstationerna (beroende på val av betalsätt, men bör finnas på nivå 1 i vilket fall som helst). Automaten ska kunna hantera periodkort och kreditkort. Tidtabeller och biljettinformation Biljettinformation och tidtabeller bör finnas, överskådliga och lättförståeliga. 6 Superbussar i Skåne - Delstudie Realtidsskyltar (hållplatskvalitet), Trivector 2011.

18 9 Linjekarta Det bör finnas en linjekarta där linjestrukturen för Superbussystemet framgår samt kopplingen till järnvägssystemet (se Figur 3-5). Det kan också vara lämpligt att visa andra regionala bussförbindelser. Figur 3-5. Exempel på en schematisk linjekarta, i detta fall för Hässleholms stadsbussar (från Ortskarta En ortskarta med gatunamn och med viktiga målpunkter utsatta bör finnas i anslutning till stationen. På kartan bör ortens försäljningsombud vara utmärkt, där man kan köpa biljetter och kort till Superbussarna. Orienteringskarta På de största stationerna bör det finnas en orienteringskarta över stationsområdet där det framgår varifrån anslutningsbussar och tåg avgår samt riktningsanvisning mot centrum och service för förstagångsbesökare. Papperskorg Vid stationen bör det finnas en papperskorg med möjlighet till källsortering. Den bör vara utformad på ett sätt som gör det enkelt för användaren att sortera rätt, utan att behöva förstå svenska. Belysning Samtliga stationer bör ha belysning i mänsklig skala lågt sittande belysning som inte kastar långa skuggor. Även cykelparkeringarna bör vara upplysta. Skyltar till stationen Till Superbusstationerna bör det vara skyltat, längs gång- och cykelvägarna, likt exemplet nedan (se Figur 3-6).

19 10 Figur 3-6. I Lund har ett arbete inletts för att förbättra tillgängligheten till kollektivtrafiken genom bland annat tydligare skyltning till hållplatserna. Av den högra skylten kan man utläsa att vid Hpl Professorsgatan, 200 meter bort, finns stadsbuss (grön), regionbuss (gul) och cykelparkering under tak. Cykelpump Det bör finnas en gratis cykelpump vid stationen. Cykelparkering I nära anslutning till stationen bör det finnas väderskyddade cykelparkeringar med möjlighet att låsa fast cykeln ordentligt. Det ska vara motiverat att parkera cykeln i cykelparkeringen, det vill säga det ska gå snabbt och enkelt att hitta en plats. Större cykelparkeringar kan delas in i sektioner med olika beteckningar för att underlätta för användaren att hitta sin cykel. Bilparkering I närheten bör det finnas bilparkering, kan vara samutnyttjade ytor med andra verksamheter. Toalett Åtminstone vid de större stationerna bör det finnas en toalett. Uppvärmd väntsal Knutpunkterna bör ha en uppvärmd väntsal där resenärerna har möjlighet att värma sig under hela trafikdygnet.

20 Övriga element Med hänsyn till de kvaliteter som beskrivs i Bytespunkten som mötesplats i Skåne 7, om hur man skapar en attraktivare knutpunkt och plats i orten, föreslås nedan ytterligare utrustning och servicefunktioner. För att skapa en knutpunkt som utgör en viktig samhällsfunktion och en nod i kollektivtrafiknätet rekommenderas att man applicerar ytterligare element som bidrar till en livligare, trevligare och tryggare plats med blandade funktioner. Funktionerna bör i första hand eftersträvas vid Superbusstationer som klassificeras i nivå 1, men är naturligtvis till gagn även för mindre stationer där möjligheten finns. Kiosk Eftersom det är av betydelse att knyta samman flera funktioner och erbjuda resenärerna tjänster utöver själva resandet är det fördelaktigt om det finns en kiosk nära stationen. En kiosk bör finnas vid så många Superbusstationer som möjligt och vara återförsäljare för Superbussarna. Fullserviceombud Vid de största stationerna bör det finnas ombud (kan med fördel samordnas med föregående punkt om kiosk) som erbjuder full service. Man bör kunna köpa och ladda alla typer av biljetter och kort, få information och göra reklamationer. Café/matservering De största stationerna och knutpunkterna, dit många bussar och kanske tåg anländer är det bra om ett café eller matservering finns att tillgå. Stationsvärd/ombordpersonal För god service och för att skapa en tryggare plats kan det vara värdefullt att det finns en stationsvärd, åtminstone vid de största stationerna. Ett alternativ är att inrätta mobila stationsvärdar med mångfunktion som utför biljettkontroller, svarar på resenärernas frågor, har tillsyn och utför enklare underhåll av stationerna. Ledsagarservice Ledsagarservice bör finnas längs Superbusslinjerna, en tjänst som kan beställas kostnadsfritt. Ledsagarservice kan kombineras med stationsvärd. Mötesplats för alla För att stationerna ska vara inbjudande för en mångfald av människor bör de planeras för flera användargrupper. Genom att skapa möjlighet för både lek och vila lockar man unga som gamla. Till exempel kan man i anslutning till stationen skapa en liten lekplats. Det behöver inte vara en lekplats i traditionell bemärkelse utan en enklare variant med möjlighet att hoppa hage och spela luffarschack. Det skulle kunna locka fler barnfamiljer till stationerna och bidra till en mer levande plats. 7 Bytespunkten som mötesplats i Skåne - Attraktiva bytespunkter med människan i centrum. Region Skåne 2011.

21 12 4. Referenser och rekommenderad litteratur Referenser Region Skåne, 2011, Bytespunkten som mötesplats i Skåne - Attraktiva bytespunkter med människan i centrum Skånetrafikens Hållplatshandbok guage=sv Skånetrafiken, 2006, Med buss i Skåne strategi för busstrafiken usstrategi.pdf Skånetrafiken, 2008, Tågstrategi ågstrategi%202037%20inkl%20bilagor%20-%20light.pdf Skånetrafiken, Tågstrategi 2037, Underlagsmaterial 11, Stationer och stationsmiljöer, PM , rev %20underlagsmaterial/11%20Stationer%20och%20stationsmiljöer.pdf Superbussar i Skåne - Delstudie Realtidsskyltar (hållplatskvalitet), Trivector Ytterligare rekommenderad litteratur för vidare läsning Länsstyrelsen i Skåne län, 2010, Stationsnära läge 10/Stationsnara_rapport_webb.pdf HMSkåne, Samverkan för bättre bytespunkter Bjerkemo & Serder, 2011, Så blir bra bytespunkter bättre Svensk kollektivtrafik, 2005, Hållplatser och terminaler samt vägen till och från hållplatser och terminaler likationer/program%20f%c3%b6r%20en%20trygg%20och%20s%c3%a4ker%20koll ektivtrafik%20-%20infra.pdf