Examensarbete i Barndom och lärande 15 högskolepoäng. Vem är Mino? Att tolka könsneutrala bilderböcker ur ett genusperspektiv

Transkript

1 LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle Examensarbete i Barndom och lärande 15 högskolepoäng Vem är Mino? Att tolka könsneutrala bilderböcker ur ett genusperspektiv Who is Mino? Interpreting gender-neutral picturebooks from a gender perspective Camilla Hagenborn Johanna Heij Förskollärarexamen 210 hp Examinator: Fanny Jonsdottir Handledare: Johan Lundin

2 Förord I vårt arbete som pedagoger i förskolan möter vi dagligen bilderböcker som ett viktigt redskap i barnens utveckling och lärande. Utifrån detta väcktes vårt intresse för att se på barnlitteraturen och specifikt bilderboken ur ett genusperspektiv. Ett stort tack riktas till våra familjer som kämpat med oss i denna process. Till Micke för att du servat oss med mat, till Henrik för att du kommit med bra reflektioner och vid vissa gånger gett oss tankevändare. Till Hampus, Viggo och Meja för att ni förgyllt våra pauser som vi varit tvungna att ta ibland för att samla tankarna, och till Johannas mamma Anna som har ställt upp och hjälpt oss i vått och torrt. Tack Johan Lundin, vår handledare för att du har trott på vår idé och backat upp den med din feedback. Det har varit ett roligt och givande samarbete med mycket lärdom på vägen. Arbetet har vuxit fram genom gemensamt skrivande. All text har författats vid våra träffar där intressanta diskussioner och reflektioner har uppstått. Vi vill med detta tacka varandra för ett gott och inspirerande samarbete. 2

3 Abstract I vår profession som förskollärare är ett av våra uppdrag att främja barns identitetsskapande. Detta sker bland annat genom bild och text från till exempel bilderboken. En av bilderbokens många uppgifter är att vara till hjälp i barnens identitetsskapande. Utifrån vår erfarenhet finns det inte alltid reflektion från pedagogerna kring vilken litteratur som erbjuds på förskolan. Vi tycker att barnet ska kunna känna igen sig i bokens historia genom karaktären och med hjälp av detta kunna utveckla sin identitet. Får barnet möjlighet till detta om pedagogerna inte reflekterar över vilket utbud av barnlitteratur som erbjuds på förskolan? I detta arbete har vi kommit i kontakt med könsneutrala bilderböcker som vi uppfattar kan ge barnen hjälp i sitt identitetsskapande oavsett könstillhörighet. Utifrån denna kategori på bilderboken skapades en nyfikenhet på att se om det trots allt går att sätta kön på de könsneutrala karaktärerna i bilderböckerna. Syftet med det här examensarbetet är att normkritiskt granska valda delar inom könsneutrala bilderböcker utifrån ett genusperspektiv. Urvalet till analysen blev fyra bilderböcker som kategoriseras som könsneutrala för att se om det trots allt går att utläsa kön genom huvudkaraktärens könsspecifika färger på kläderna, känsloyttringar och handlingar. Resultatet vi kom fram till blev att det går att sätta kön på karaktärerna som sägs vara könsneutrala. Därför är det bra om barnlitteraturen granskas utifrån ett genusperspektiv så att barns identitetsskapande även kan bli möjlig genom bilderböckerna. Nyckelord: barnlitteratur, bilderbok, förskollärare, genus, genusperspektiv, identitetsskapande, kön, könsidentitet, könsneutral, pedagog. 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställningar Disposition Bakgrund Barnbokens historiska utveckling fram till idag Barnlitteraturens begreppsdefinitioner Barnlitteratur Bilderboken Hur karaktärer beskrivs i bilderboken Bilderbokens huvudkaraktärer Huvudkaraktärernas skildringar genom bilden Barnlitteratur som bryter normen Teori Begreppsdefinitioner inom ett genusperspektiv Kön är inte detsamma som genus Genusordning och dess två principer Tidigare forskning Bilderbokens betydelse för identitetsutvecklingen Klädfärgernas förändring över tid Metod Metodval Modell för text-, bild- och färganalys Tillvägagångssätt Urval Empiri Genomförande Tillförlitlighet Etiska överväganden Resultat och analys

6 6.1 Könsspecifika färger som eventuellt kan knytas till ett visst kön Huvudkaraktärens handlingar och känsloyttringar Sammanfattande analys av studiens resultat Slutsats och diskussion Referenser

7 1 Inledning Pedagoger i förskolan kommer dagligen i kontakt med barnlitteratur. Läsning sker under flera tillfällen under en och samma dag och är på så vis en stor del av barnens liv. Förskolan ska enligt Lpfö (98/10), sträva efter att alla barn skapar sig sin egen identitet och trygghet i den. Barnen ska också få möjlighet att förkovra sig i texter och bilder genom att lyssna, berätta, reflektera och tolka det de hör och ser. Barnen ska få möjlighet att uttrycka sig med hjälp av bilder och texter utifrån deras tankar och upplevelser. Förskolan ska också ge barnen möjligheten att ta till sig andras perspektiv precis som det är viktigt att barnets egna uppfattningar om sig själv utvecklas (Lpfö, 98/10). Vad är det då för litteratur pedagoger läser för barnen i förskolan och vad erbjuds dem för böcker att själv läsa i? Läroplanen tar inte upp hur litteraturen i förskolan ska erbjudas eller användas. Inte heller hur urvalet av litteratur ska se ut eller hur mycket läsning som ska ske i verksamheten. Detta är helt upp till varje pedagog eller arbetslag att avgöra själv. Av erfarenhet vet vi att förskolor med dess olika pedagoger erbjuder barnlitteratur utifrån sina erfarenheter, intressen och kunskap. Några gör medvetna val medan andra tar vad som finns på förskolan. Spelar det någon roll för barnen som lyssnar på boken om huvudkaraktären i boken är en pojke eller flicka? Reflekterar de över könet när de lyssnar på sagan? Vi funderar på om sagorna och berättelserna kan påverka barnens identitetsskapande? Det finns till exempel sagor som berättar om hur det är att gå till tandläkaren, till doktorn, till förskolan, hur olika yrken fungerar och så vidare. Kan barnen som får denna saga berättad för sig känna igen sig i historien och på så vis lättare ta till sig vad som sker och i det skapa trygghet och utveckla sin identitet? Efter att ha tittat på de mest utlånade böcker på biblioteket upptäckte vi att de flesta böckerna handlade om manliga karaktärer. Funderingar kring varför det var så och hur det då kan påverka identitetsskapandet påbörjades. Vårt beslut blev därför att granska böckerna utifrån ett genusperspektiv vilket i sin tur ledde oss vidare till att undersöka könsneutrala bilderböcker. Går det att utläsa kön utifrån vad karaktären gör i boken eller 7

8 utifrån klädernas färger trots att denna framskrivs som könsneutral? Vi vill undersöka om det går att se genus i könsneutral barnlitteratur. För att specificera vår undersökning valdes fyra könsneutrala bilderböcker ut. När ordet könsneutral används i detta arbete utgår vi ifrån att karaktärerna i bilderböckerna inte har ett uttalat kön. När vi använder orden genus och kön i arbetet förklarar genus det som analyseras i bilderboken och kön det biologiska. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med det här examensarbetet är att normkritiskt granska valda delar inom könsneutrala bilderböcker för barn utifrån ett genusperspektiv. Därmed vill vi synliggöra om det går att utläsa kön i de valda bilderböckerna. Vi använde oss av följande två frågeställningar: Vilka könsspecifika färger är huvudkaraktären klädd i som eventuellt kan knytas till ett visst kön? Vilka handlingar och känsloyttringar visar huvudkaraktären som kan ge olika signaler till läsaren om det finns ett specifikt kön som är knutet till karaktären? 1.2 Disposition Examensarbetets första kapitel presenterar arbetet, sätter in det i ett sammanhang och väcker förhoppningsvis ett intresse hos läsaren. Här presenteras också arbetets syfte och frågeställningarna lyfts fram. I det andra kapitlet redogörs barnbokens historia och dess betydelse fram till idag. Här diskuteras begreppsdefinitioner som finns inom genren barnböcker som barnlitteratur och bilderböcker, hur personer/karaktärer skildras och om normbrytande barnlitteratur. Tredje kapitlet tar upp om teorin som behandlar genus och förklara begreppen. I nästa kapitel går vi in på tidigare forskning som belyser vad andra forskare kommit fram till när det gäller bilderbokens betydelse för barns identitetsutveckling. Kapitel fem beskriver arbetets tillvägagångssätt och empiri samt 8

9 arbetets tillförlitlighet och etiska överväganden. Resultatet och analysen presenteras i nästa kapitel utifrån våra valda böcker som sedan avslutas med en sammanfattande analys. Avslutningsvis reflekterar vi över resultatet som i ett större sammanhang berör vår förskollärarprofession. 9

10 2 Bakgrund I detta kapitel redogörs för barnbokens historiska utveckling fram till idag, barnlitteraturens begreppsdefinitioner och barnlitteratur som bryter normen. 2.1 Barnbokens historiska utveckling fram till idag Barnboken gjorde sitt intåg i Sverige i slutet av 1500-talet. Det var en tysk bok skriven av prästen Conrad Porta som blev översatt till svenska. Boken var skriven och riktad till flickor. Tyvärr var den inte för alla flickor utan för fröknar som tillhörde den högre samhällsklassen, de högadliga. Bokens syfte var att förmedla både religiösa och världsliga dygder. Året efter kom det ut en bok skriven för pojkar. Även denna var översatt från ett annat språk och skriven för att främja deras goda uppträdande. Under 1600-talet publicerades det ett fåtal barnböcker med utländsk bakgrund som även de hade religiös prägel talet bjöd på större utbud av barnbokslitteratur och barnboksutgivning. Böckerna hade inte lika stark prägel av det religiösa utan var mer tänkt att förena det nyttiga med det nöjsamma (Kåreland, 2010 s.44). Genren som var mest framträdande under 1700-talet var fabeln som hade uppfostrande syfte. Under talet, då den allmänna skolplikten inträdde skapades ett större behov av litteratur. I slutet på detta århundrade startade en mer omfattande produktion av inhemska barnböcker. Barnkammarens bok som innehöll verser och ramsor med illustrationer från Jenny Nyström anses vara den bok som understödde barnbokens födelse i Sverige. Detta verk gjorde de äldre folkrimmen populära runt om i Sverige (Kåreland, 2001 s.33). Än i dag kan man höra rim och ramsor så som till exempel Rida, rida ranka från den boken (s.33). Barnbokens genombrott i Sverige förläggs till tiden runt 1900-talets mitt. Ungdomsförfattarföreningen bildades av dåtidens författare dels för att efterfrågan på barnlitteratur ökade markant men även för att stärka sin ställning i författandet. Många av våra kära barnboksförfattare debuterade de åren. Det var bland annat Astrid Lindgren med Pippi Långstrump, Lennart Hellsing med Katten blåser i silverhorn och Tove Janssons Muminboken som gav ut sina första böcker där och då (Kåreland, 2001 s. 35). 10

11 Enligt Kåreland (2001) var det dessa författare med sina böcker som förde med sig nytänkande inom både språk, stil, attityder och val av ämne. Det hade även blivit en utveckling inom både pedagogik och psykologi som i sin tur bidragit till större frihet i uppfostran av barnen. Pippi Långstrump, en figur som Astrid Lindgren skrivit om, blev enligt Kåreland (2001) en förgrundsgestalt för den friare uppfostran och det friare barnet. Pippi stod för det banbrytande inom normerna och de tillskrivna regler som fanns tack vare sin starka jag-känsla (ibid. s.36). Pippi representerade även de nya idéerna för barnboken, dessa byggde på det moderna och nytänkande intresset för individen. Hellsing (1999) beskriver bland annat barnbokens uppgift som att ge barnen ett material av ord, begrepp, klanger och rytmer att arbeta vidare med (s.42). Hellsing (1999) skriver också att en barnbok ska vara som en leksakslåda, där man tar upp ett och annat och leker med - vänder och vrider på ord och begrepp och historier, smakar på klanger och rytmer och bygger nya egna fantastiska luftslott - för att i nästa sekund rasa alltsammans och börja om från början igen (s.43). Kåreland (2010) skriver att barnboken och dess utveckling återger de sociala förändringar som skett i samhället (s.43). Nationalencyklopedin tar upp att det inom barnlitteraturen finns fundamentala faktorer som är utmärkande, speglingen av varje epoks syn på barn och uppfostran samt anpassningen av innehåll och form till läsarnas förmodade behov och kunskaper (NE Uppslagsverk, ). 2.2 Barnlitteraturens begreppsdefinitioner Här belyser vi barnlitteraturen, bilderboken, hur karaktärer beskrivs i bilderboken, bilderbokens huvudkaraktärer och huvudkaraktärernas skildringar i bilderboken. Detta för att visa bilderbokens betydelse i sin uppbyggnad Barnlitteratur Vad står barnlitteratur för och vad har barnboken för definition? Hellsing (1999) beskriver barnlitteratur som allt vad barn läser eller hör berättas i mer eller mindre litterär form - det är barnlitteratur i sociologisk och kanske också psykologisk bemärkelse (s. 18). 11

12 Begreppet barnbok avser inte böcker skrivna av barn utan skrivna för barn. Så uttrycker sig Nettervik (2002) om vilka kriterier som bör finnas för en barnbok. Kåreland (2001) skriver att en barnbok ska handla om barn eller någon figur som barn kan identifiera sig med, vara lättläst, inte för tjock och helst ha många bilder (s.25). Nikolajevas (2004) syn på barnlitteratur beskriver att med barnlitteratur menar jag litteratur skriven, publicerad, marknadsförd och behandlad av experter med barn som dess huvudsakliga publik (s.15). I denna uppsats kommer vi, i den mån begreppen används, att använda oss av samma definitioner Bilderboken Vad är då en bilderbok? Rhedin (2001) skriver om bilderboken att det är en bok av begränsat omfång som i skönlitterärt syfte vill berätta en historia genom en kombination av text och bilder, så att det förkommer minst en bild per uppslag (s.17). Nettervik (2002) säger att en bilderbok är inte detsamma som en bok med bilder i, utan en bok där bilderna spelar en dominerande roll (s.67). Det ska också finnas med minst en stor bild per uppslag (ibid. s.67). Kåreland (2010) menar att bilderboken är en egen genre inom barnlitteraturen. För att kunna kategoriseras som en bilderbok måste minst hälften av innehållet bestå av bilder. Denna ska inte förväxlas med pekboken som är en bok utan text med tydliga, enkla bilder. Den kan innehålla illustrationer som en potta, boll, katt, mugg eller liknande. Bilderboken består av ett samspel mellan bild och text som riktar sig till många olika åldrar, den har alltså dubbla tilltal (Kåreland, 2001 s.49) Hur karaktärer beskrivs i bilderboken Nikolajeva (2000) förklarar att karaktärerna framställs utifrån yttre beskrivningar och inre egenskaper. De yttre beskrivningarna är vilka kläder karaktärerna har, hur de ser ut och rör sig. De inre egenskaperna står för den psykologiska beskrivningen det vill säga vilken personlighet karaktären har. Ytterligare beskrivningar av karaktären fås genom reaktioner av de händelser och handlingar som utspelas i boken. Genom att få ta del av känslor och tankar får jag som läsare en djupare kännedom om karaktären. Nikolajeva (2000) tar vidare upp att egenskaper som till exempel visdom och tapperhet inte går att porträttera i bild. Däremot kan vi genom karaktärens gester och känslouttryck läsa av ilska, aggression, lycka och rädsla. I bilderboken är det lätt att visa karaktärens yttre 12

13 beskrivningar genom bilder, därför beskrivs dessa inte i texten. Det är alltså genom bilderna som läsaren får information om karaktärerna. Karaktärernas placering i bilden har en betydande roll för hur maktpositioner avspeglas. Bipersoner som inte nämns i texten synliggörs genom bilderna men kan i andra fall förekomma i texten utan att synas i bilden (Nikolajeva, 2000) Bilderbokens huvudkaraktärer Nikolajeva (2004) tar upp om att karaktärer som är mest framträdande i historien kallas huvudpersoner. Huvudpersonerna är per definition de som står i historiens centrum, de som historien kretsar kring (s.92). Trots detta kan det ibland, enligt Nikolajeva (2004) vara svårt att fastställa vilken huvudkaraktären är. När vi i vår analys tar upp om huvudpersoner menar vi karaktärer som har den största och framträdande rollen i berättelsen Huvudkaraktärernas skildringar genom bilden Enligt Nikolajeva (2000) går det inte att utläsa ett namn på karaktären genom bilden, men det går att avläsa om karaktären i boken är pojke eller flicka. Det vi frågar oss är om det verkligen går att utläsa om det är en pojke eller flicka enbart utifrån hur karaktärerna gestaltas? Vidare beskriver Nikolajeva (2000) att bilderboken oftast illustrerar pojkar och flickor utifrån våra normer om hur man ser ut som pojke eller flicka. Pojkar har oftast kort hår och byxor på sig medan flickor har långt hår och klänning. Om karaktärerna inte är tecknade utifrån dessa stereotyper kan det vara svårt att utläsa deras kön enbart genom bokens bilder. Däremot går det att få fram utifrån texten vilket kön karaktärerna har genom könsbundna namn eller pronomen. I de fall då karaktären inte har ett typisk könsbundet namn eller inte har ett namn alls, nämns denna oftast som han. Hur relationerna ser ut mellan olika karaktärer går inte heller att utläsa enbart genom bilden i boken. Dock går det genom textens berättelse, att få fram om det är en mamma, ett syskon, en kompis eller pedagog som samspelar med karaktären i fråga. Det som bilden i sig bidrar med är den fria tolkningen som kan göras och utifrån det kan en egen historia skapas (Nikolajeva, 2000). Just denna fria tolkning kommer vi använda oss av i analysen av bilderna, precis som barn gör då de sätter sig med en bok utan att kunna läsa texten utan endast läser bilderna. 13

14 2.3 Barnlitteratur som bryter normen Under arbetets gång har vi kommit i kontakt med barnlitteratur som går utanför normen. För att hitta denna litteratur bör man ha kännedom om att den finns, vilket vi inte hade till en början. Det finns bokförlag som har normbrytande barnlitteratur som sitt signum. Författare som vill bryta mot det som anses vara stereotypt, kan hos dessa förlag få sina böcker utgivna. Genom bokförlaget OLIKA upptäckte vi böcker med en speciell och egen genre. OLIKA ser barnboken som en källa att kunna förmedla samhällets värderingar genom. De anser även att en barnbok är mycket mer än bara en bra berättelse då den påverkar våra barn och visar dem hur människor får vara och vilka som får synas (OLIKA förlag, 2015). Deras vision är också att alla barn ska ges möjlighet till ett identitetsskapande genom litteraturen. Detta sker inte bara utifrån ett normkritiskt perspektiv utan även genom att lyfta samtidens mångfald vilket visar att alla har rätt till inkludering. Vi har under arbetets gång också stött på andra bokförlag som ger ut böcker som inte följer de stereotypa könsmönstren. 14

15 3 Teori I följande avsnitt presenteras relevanta teoretiska perspektiv och begrepp som kan hjälpa oss att analysera den insamlade empirin. 3.1 Begreppsdefinitioner inom ett genusperspektiv Kön är inte detsamma som genus Vad står kön för och vad menas med genus? Kön står för det biologiska, medfödda könet. Genus står för det kön som görs, det vill säga hur folk gör skillnader på om du är kvinna eller man i olika sociala situationer. Genus handlar alltså inte om det biologiska könet utan syftar på det föränderliga som anses vara kvinnligt och manligt (Hedlin, 2006). Dessa normer och värderingar har vi fått med oss redan från födseln och enligt Elvin- Nowak & Thomsson (2003) är frågor om vilket kön barnet har något som sker så fort barnet är fött. Denna syn kommer utifrån våra kulturella och sociala förväntningar som finns runt den biologiska indelningen av kön (Josefson, 2005). Vad som anses vara kvinnligt och manligt ser olika ut beroende på vilken geografisk plats man befinner sig på. Förutom att det ser olika ut i olika länder och dess kulturer, har variationen varit stor om vad som anses vara kvinnligt och manligt under historiens gång. Det finns en sorts sortering i samhället som särskiljer kvinnor och män, en så kallad genusordning (Wedin, 2009) Genusordning och dess två principer Genusordningen delas upp utifrån två principer enligt Yvonne Hirdman, professor i historia (Wedin, 2009). Den första principen är att kvinnligt och manligt ses som varandras motsatser. Denna dikotomi, alltså de motsatser som attribueras flickor och pojkar där flickor ses som söta och gulliga och pojkar som tuffa och starka ställer till det för oss när ett avvikande beteende uppmärksammas (Hirdman, 2001, Wedin, 2009 s.45). Då passar inte dessa personer in i normen av vad som anses vara normalt och omgivningen kan då ha svårt att förhålla sig till hur dessa människor bör bemötas. Den 15

16 andra principen inom genusordningen säger att det män är och gör är mer värt än det som kvinnor är och gör (Hirdman, 2001, Wedin, 2009 s.46). Utifrån detta kan pojkar få mer uppmärksamhet av de vuxna i förskolans värld. En maktposition skapas då mannens överordning ses som naturlig och på så vis anses vara normal i samhället. Dessa principer och genusordningar är teorier och förklaringsmodeller som finns till hjälp att förhålla sig till och inte något som gäller för alla kvinnor och män i samhället. Varför är det då viktigt för oss som arbetar i förskolan att ha denna kunskap? Enligt Hirdman (2001) skapas dessa genusordningar i det dagliga arbete på förskolan, vilket i sin tur påverkar samhället med dess värderingar (i Wedin, 2009). 16

17 4 Tidigare forskning I följande avsnitt kommer forskning som är relevant för vårt arbete att tas upp vilken består av både internationell- och nationell forskning som berör genus och barnlitteratur. Vi är medvetna om att det finns ett stort spektra inom genusforskningen och har därför valt att fokusera på bilderbokens betydelse för småbarns identitetsskapande. 4.1 Bilderbokens betydelse för identitetsutvecklingen Pedagoger behöver erbjuda barnen i förskolan olika sorters litteratur med en reflektion på hur dess innehåll ser ut. Detta behövs för att bryta de djupt rotade genus- och könsstereotypa föreställningar som, enligt Fagrell (2000) skapas redan på förskolan. Kåreland (2005) anser att pedagogerna på förskolan ska ställa sig frågorna om vilken sorts litteratur som läses och presenteras mest. Är det bilderböcker med kvinnliga och manliga könstereotyper eller finns det normbrytande berättelser? Enligt läroplanen för förskolan ska hänsyn tas till att vi alla har olika levnadsmiljöer och bakgrund att stå på men också att de vuxna ska stödja och arbeta för att barnen skapar självförtroende och tillit (Lpfö 98/10). Kåreland (2001) tar också upp att både föräldrars och förskolans engagemang är av stor betydelse för barnens språkutveckling. Enligt Simonsson (2004) har bilderboken en lång tradition inom förskolan och detta allt sedan de första förskolorna grundades. I sin avhandling tar Simonsson (2004) upp att barnlitteratur används av pedagogerna som ett redskap att bland annat främja barnens språkutveckling. Den allmänna uppfattningen är alltså att barnboken är ett användbart instrument för att lära barnen olika saker (ibid. s.15). Detta kan också läsas i förskolans läroplan språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling (Lpfö, 98/10 s.7). Tsao (2008) tar upp i sin vetenskapliga artikel att forskare i sina studier med fokus på barns utveckling, är överens om att bilderböcker har en stor inverkan i barns utveckling. 17

18 Detta på grund av att barnlitteratur anses som en lättillgänglig resurs vilken ger barnen tillfälle att söka information i. Tsao (2008) skriver vidare att bilderboken är viktig för små barn att kunna hitta förebilder i. Tsao (2008) tar också upp att det dessvärre fortfarande finns stereotypa könsfördomar i bilderböckerna av hur flickor och pojkar är och ska vara. Flera studier har gjorts som påvisar att det oftast är manliga karaktärer som framställs i barnböckerna och att det i sin tur påverkar barnens uppfattning och utveckling. Vidare tar Tsao upp att utvecklingen av barnens könsidentitet är viktigt för deras självuppfattning. Barn utvecklar sin identitet under sina tidigare år och där har bilderboken en stor betydelse för skapandet av deras könsidentitet. 4.2 Klädfärgernas förändring över tid Ambjörnsson (2011) skriver, att innan 1900 talets mitt var det kvinnor som klädde sig i den blå färgen eftersom den låg nära det jungfruliga. Rosa som ansågs vara en svagare nyans av rött stod för styrka, blod och krigiskhet och bars av männen (ibid. s.10). Detta höll i sig fram till andra världskriget då männen iklädde sig uniformer som mestadels var blå. Den blå färgen blev en association i form av makt som i sin tur betydde manligt vilket ledde till att rosa blev den kvinnliga färgen, då den ansågs som en motpol till den blå (ibid.) 18

19 5 Metod Här nedan presenteras val av metod, studiens genomförande samt etiska överväganden. 5.1 Metodval Vår undersökning är kvalitativ på så sätt att den görs utifrån normkritisk granskning. Alvehus (2013) skriver att det viktiga med kvalitativ forskning är att göra tolkningar av företeelser som kan vara av vikt för andra inom samma område, tolkningen blir därmed direkt knuten till teori och val av problem (s.22). Vidare säger Alvehus (2013) att en tolkande forskning kan hjälpa oss att synliggöra vår omgivning och ge den en mer varierad förståelse av den. 5.2 Modell för text-, bild- och färganalys För att lättare kunna göra en analys av bilderböckerna har vi ställt upp två scheman här nedan. Schema 1 är baserat på urval från Fagrells (2000), Gens (2002), Josefsons (2005) och Nikolajevas (2004) tolkningar om kvinnliga och manliga könstereotyper. Schema 2 har vi gjort utifrån Ambjörnssons (2011) och Jacobsons (2009) beskrivningar av färgernas betydelse. Detta schema är gjort för att se om vi kan utläsa genus genom färgerna i vår analys av böckerna. 19

20 Schema 1: Könsstereotypiska handlingar och känsloyttringar Kvinnligt Ledsen Inkännande Timid Ta hand om, visa omsorg Beroende Mjuk Laga mat Svaga Omtänksam Beroende Passiva Manligt Arg Påhittig Bestämmande Hävda sin rätt Självsäker Aggressiv Bygga saker Starka Ta för sig Självständiga Aktiva Schema 2: Könsstereotypiska färger Röd Styrka, blod, krigiskhet, livets färg Blå Makt, manlighet, allvarligt betraktande, trofasthet, laglydighet, auktoritet Gul Orange Grön Rosa Lila, violett Vit Svart Falskhet, solen och glädjens färg, rörligt tänkande Förändring, optimism, energi, aktivitet Känslomässig, drömmande, harmoni, lugn, hoppfullhet, vila Ljuvhet, ömhet, mjukhet, kvinnlig, feminina Längtansfullt skådande, rikedom, ånger, sorg, värdighet Renlighet, helighet, oskuldsfullhet, moral mörkrets, nattens, den ondes färg 20

21 5.3 Tillvägagångssätt Vi sammanställde böckerna genom att granska varje frågeställning och matchade dem med hur varje karaktär passade in i de båda analysschemana. Vi tog de två frågeställningarna, skrev hur många gånger karaktären visade sig vara en pojke, flicka eller neutral och sammanställde dessa genom att räkna ihop dem. Hur många gånger hamnade det på flicksidan, hur många gånger på pojksidan och hur många gånger gick det inte att utläsa något kön på karaktären? 5.4 Urval Studiens empiriska material består av fyra könsneutrala bilderböcker som söktes med hjälp av Barnboksinstitutets bokprovning (2014). Urvalskriterierna var att böckerna skulle utifrån studiens syfte rikta sig till barn i förskoleåldern, huvudkaraktärerna skulle vara barn med könsneutral framtoning och inte ha typiska flick- och pojknamn. Vi bedömde att fyra bilderböcker var rimligt i omfång för vår undersökning Empiri Nedan följer en resumé av handlingarna från de böcker vi valt att analysera. Detta för att tydliggöra analysen som kommer i kapitel sex. Strandstaden av Karin Cyrén (2014) Strandstaden utspelar sig på en strand där Jag har bestämt att en stad ska byggas upp med hjälp av det som går att finna där. Pinnar, gräs, löv och stenar används när staden växer fram och plötsligt får Jag besök. Killen med stora muskler, tjejen på motorcykel och pizzabagaren är några av alla dem som vill ha hjälp av Jag. Var är min hink av Åsa Karsin (2014) Doddi ska bygga ett sandslott. Men var är hinken? Doddi letar på olika ställen på stranden och hittar föremål som liknar hinken men är det verkligen Doddis hink? Under letandet får Doddi en ny kompis. Hoppa med Mino av Mati Lepp (2014) 21

22 Mino tycker om att röra sig. Var kan man gömma sig? Hur högt hoppar Mino egentligen? Mino tycker även om att läsa. En bok som gör läsaren delaktig i Minos olika aktiviteter. Ellis går till tandläkaren av Siri Reuterstrand (2008) Ellis skadar sig i munnen efter att ha ramlat ner från ett träd. Mamma ringer tandläkaren när hon upptäcker att Ellis ena tand är lös. Under besöker hos tandläkaren får Ellis lära sig om hur det fungerar hos tandläkaren. I väntrummet träffar Ellis en pojke som också ska besöka tandläkaren. 5.5 Genomförande Vi har gjort två analysgenomgångar av böckerna. Vid första analysen valde vi att läsa böckerna enskilt för att inte påverka varandra och på så vis få en bredare analys. Därefter analyserade vi texterna gemensamt i flera omgångar efter att nya infallsvinklar blev synliga. Dessa nya infallsvinklar vidgades genom referenslitteraturen. Utifrån dessa nya kunskaper tittade vi på de könsneutrala bilderböckerna utifrån våra två analytiska frågeställningar. Handlingen och huvudkaraktären granskades kritiskt för att på detta sätt se om det går att urskilja genus utifrån detta. 5.6 Tillförlitlighet Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för undersökningen. I och med det går det att ifrågasätta trovärdigheten av den på grund av att en kvalitativ forskning utgår ifrån en tolkande ansats (Berglund, 2015). För att kunna titta på reliabiliteten i textanalysen och lyfta det som kan tänkas vara underförstått har vi använt oss av två analysschema. Bergström & Boréus (2000, 2012) säger att genom att använda sig av ett analysschema kan uppmärksamheten föras åt ett visst håll vilket kan göra det svårare att hålla sig öppen för materialet, vilket det finns en medvetenhet om (ibid. s. 81). Dock behövs dessa analysscheman för att kunna göra analysen av böckerna och för att trovärdigheten ska bli så stor som möjligt. Denna kvalitativa metod utgår från våra egna erfarenheter och tidigare forskning för att inte bara titta på det uppenbara utan också se det bakomliggande i undersökningen (Berglund, 2015). Detta innebär att om en liknande undersökning görs 22

23 av samma böcker kan den bli helt olik vår då andra personer gör tolkningar utifrån sina erfarenheter. Alltså är våra tolkningar en stor del av mätinstrumentet vilket representerar innehållsvaliditeten i texten (NE uppslagsverk, ). 5.7 Etiska överväganden Då studien enbart analyserar barnlitteratur kommer inga personer beröras i vår analys. Stukát (2005) skriver att en av etikaspekterna består av hur användningen av material och skriftliga tankar används. Litteratur, material och citat som använts och som inte varit våra egna tankar och funderingar, har refererats till med för- och efternamn på ett korrekt sätt. Enligt Stukát (2005) kan det ibland vara svårt att urskilja vem som äger ursprungstankarna efter att ha läst och gjort tolkningar av olika texter. Stukát (2005) poängterar också att det inte räcker med att omformulera sig för att textens ska anses vara ens egen utan att man alltid ska vara givmild med att referera till den ursprungliga författaren. Vi är medvetna om detta och hoppas att det har genomförts på rätt sätt. 23

24 6 Resultat och analys I de inledande två avsnitten i detta kapitel redogörs studiens resultat i relation till studiens frågeställningar. Dessa med utgångspunkt i de två analysscheman som presenterades i metodkapitlet. Sist i kapitlet redogörs en sammanfattande analys av studiens resultat. 6.1 Könsspecifika färger som eventuellt kan knytas till ett visst kön Barnet, Jag i Strandstaden är klädd i orange t-shirt, blå kortbyxor och röd keps. Den röda färgen visar på styrka och den blå står för makt som förknippas med manligt. Den orangea färgen står för bland annat energi och aktivitet som kan knytas till aktiv under kategorin manligt. Doddi i Var är min hink? är klädd i en röd solhatt, gul t-shirt och ett par vit- och grönrandiga kortbyxor. Utifrån färganalysen kan vi göra en tolkning att den gröna färgen på byxorna står för harmoni, känslomässig, drömmande och hoppfullhet vilket går åt de kvinnliga i analysschema 1. Den gula tröjan står för sol, glädje och rörligt tänkande vilket går åt det manliga hållet. Solhattens röda färg står för styrka som kan visa på självständighet och som ses som ett manligt drag. Mino i Hoppa med Mino är klädd i röd t-shirt med ett vitt M på, vit- och grönrutiga byxor och ett par lila mockasiner med gul sula. Den röda tröjan symboliserar styrka och livets färg vilket kan ses inom kategorierna stark men också självständig och som då kan tolkas manligt utifrån schemat. Det vita M-et ser inte vi som typiskt kvinnligt eller manligt utan som en symbol som står för första bokstaven i Minos namn. Att bokstaven är vit ser vi som en kontrastfärg till det röda. Byxorna som är gröna står bland annat för hoppfullhet, harmoni och känslomässig som går åt det kvinnliga i analysschemat. Mockasinernas färg står för både rörligt tänkande, värdighet, ånger och sorg vilket gör att dessa är svåra att könsbestämma. 24

25 Ellis i boken Ellis går till tandläkaren är klädd i ett vitt linne med gröna stora prickar. Vitt står bland annat för renlighet och helighet och de gröna för lugn och harmoni. Både den vita och gröna färgens betydelser kan tolkas in under det kvinnliga i analysschemat. Ellis har ett par röd och vitrandiga strumpbyxor och en röd- och vitrandig huvudbonad. De röd- och vitrandiga strumpbyxorna kan både symbolisera styrka, livets färg och moral vilket kan tolkas in i båda sidorna i analysschemat. 6.2 Huvudkaraktärens handlingar och känsloyttringar I Strandstaden plockar barnet stenar, pinnar och gräs för att bygga hus. Mamman ropar till barnet att det finns saft och kaka. Det kommer en figur, en kille med stora muskler. Efterhand kommer det fler figurer som vill ha hus. En tjej som behöver ett kontor, en skruttig gubbe som vill gå på bio, motorcyklist som behöver en mack, en bagare som behöver en pizzeria, en figur i en racerbåt som behöver en brygga, en bonde med några kor som behöver en ladugård, ett fotbollslag som behöver en fotbollsplan. Tillslut hinner inte barnet tillgodose allas önskningar och blir då arg. Detta visas genom att barnet slår sönder det som är byggt. Barnet gör sedan en självreflektion över sitt beteende och sätter ord på det genom att säga att det blev argt, säger sedan förlåt och erbjuder att bygga upp allt igen. Barnet visar självständighet då det håller sig på avstånd från mamman. Detta visas genom att mamman måste ropa att det finns fika men även att hon inte visas nära barnet på några bilder. Självständighet är en av kategorierna som befinner sig under den manliga sidan i analysschemat. När barnet visar sig vara aktiv, påhittig och genom att det bygger saker kan vi läsa in detta utifrån analysschemat för vad som ses som manligt. När vi tolkar känsloyttringarna utifrån analysschemat kan vi utläsa att just ilska, att bli arg och slåss eller slå sönder saker tillskrivs det manliga könet. Däremot visar barnet sidor som vi kan finna under den kvinnliga kategorin genom sitt agerande av omsorg och tröst. I Var är min hink? är Doddi på stranden med sin mamma. Doddi vill bygga ett sandslott men hittar inte sin hink. Utifrån bilderna kan vi se att Doddi letar och upptäcker utan sin mamma och kan på så sätt förstås som självständig och aktiv. Genom att vi ser att Doddi är självständig, aktiv och vill bygga ett sandslott kan vi läsa in Doddi som pojke utifrån analysschemat. Under letandets gång skildras Doddi med olika känsloyttringar som glad, 25

26 fundersam och förvånad. Dessa uttryck kan inte kategoriseras till ett specifikt kön utifrån analysschemat. Mino i Hoppa med Mino, står på huvudet och tittar, hoppar, dansar pop, gömmer sig, vilar, läser och vinkar hejdå. I detta ser vi Mino som aktiv, påhittig och självständig vilket vi läser in under kategorin om vad som anses manligt. Den känsloyttring Mino visar är glädje. Att vara glad är något som inte bara tillskrivs ett kön utan kan ses som både kvinnligt och manligt. Ellis i boken Ellis går till tandläkaren, klättrar i träd, trillar ner och skadar sig. Utifrån detta kan vi se att Ellis är aktiv och självständig eftersom mamma inte syns på bilden och kan därför tolkas in under den manliga kategorin. Mamma kommer och tröstar Ellis som blev ledsen och började gråta. Att visa känslor som att gråta och vara ledsen är något som står under det som ses som kvinnligt i analysschemat. I väntrummet sitter en pojke. Pojken visar och berättar att han har tappat en tand och att en är lös. Ellis funderar på om pojken också har ramlat. Efter att Ellis är färdig hos tandläkaren träffas dem igen. Ellis ser att pojken har varit ledsen och frågar om han har ont. Med detta kan vi utläsa att Ellis visar omsorg, empati och inkännande vilka kategoriserar det kvinnliga i analysmodellen. 6.3 Sammanfattande analys av studiens resultat I boken Strandstaden blev resultatet av de två frågeställningarna fem markeringar på pojke och en på flicka. Denna tolkning kan vi göra då flest markeringar hamnade på den manliga sidan av färganalysen precis som handlingarna och känsloyttringarna gjorde. Det som representerar flickmarkeringen står för att visa omsorg. Den totala sammanställningen blir att barnet är en pojke. I boken Var är min hink? blev resultatet utifrån analysschemat tre på pojke, en på flicka och en på neutral. Här kan vi läsa in att de flesta av Doddis kläder har färger som tolkas in under den manliga kategorin precis som handlingarna gör vilket skulle kunna göra Doddi till pojke. Färgen på byxorna gör att en markering hamnar under kategorin flicka. Känsloyttringarna är neutrala och skulle kunna passa in under både kategorin pojke och 26

27 flicka vilket gör det svårare att sätta kön på karaktären. Den totala sammanställningen blir att Doddi är en pojke. Från boken Hoppa med Mino blev resultatet två på pojke, en på flicka och två på neutral. Det som markerar det pojkiga hos Mino är färgen på tröjan och handlingarna som utförs. Det flickiga står för färgen på byxorna och det neutrala är mockasinerna och känsloyttringarna. Trots att det blev lika många markeringar på pojke och neutral ser vi ändå Mino som en pojke. Detta grundar vi på att Minos handlingar som aktiv, påhittig och självständig väger tyngre än de neutrala markeringarna. I Ellis går till tandläkaren visade resultatet en markering på pojke och tre markeringar på flicka. De tre markeringarna som hamnade under kategori flicka är linnet som Ellis har på sig och känsloyttringarna som ledsen och att visa omsorg. Pojkmarkeringen står för att Ellis är aktiv. Vi ser Ellis som en flicka då flest markeringar hamnade där. Vi har kunnat läsa in kön på karaktärerna i böckerna trots att de kategoriseras som könsneutrala. Detta gör vi genom de båda analysschemana men också genom de förväntningar och normer vi bär med oss om vad som anses vara kvinnligt och manligt. Dessa normer och värderingar har vi fått med oss redan från födseln. Enligt Elvin-Nowak & Thomsson (2003) är frågor om vilket kön barnet har något som sker så fort barnet är fött. Detta för att veta hur vi ska förhålla oss till barnet utifrån våra normer och värderingar och vår kulturs traditionella könsmönster som också Josefson (2005) beskriver. Medvetenhet finns om att det som anses vara kvinnligt och manligt nu är föränderligt utifrån de tidsepoker som råder. Vi har utifrån analysschemat om könsstereotypiska handlingar och känsloyttringar och analysschemat om könsstereotypiska färger kunnat läsa in kön i de olika karaktärerna genom att tolka klädernas färger och karaktärernas handlingar och känsloyttringar. 27

28 Analysschemat om könsstereotypiska handlingar och känsloyttringar som vi utgått ifrån beskriver det som Hirdman (2001) beskriver vara den första principen i genusordningen. Det betyder inte att alla kvinnor och män är på det sättet utan schemat bygger på en dikotomi i synen på vad som anses känneteckna det som är manliga respektive kvinnliga handlingar och känsloyttringar. (Hirdman, 2001, Wedin, 2009 s.45). Genom denna dikotomi har vi kunnat utläsa kön i karaktärernas handlingar, känsloyttringar och klädernas färger. 28

29 7 Slutsats och diskussion Bilderboken har en lång tradition inom förskolan som bland annat ett pedagogiskt redskap. Detta redskap menar Simonsson (2004) används bland annat för att främja barns språkutveckling. Läroplanen (98/10) tar upp att språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling (Lpfö, 98/10 s.7). Studiens resultat visar att det går att läsa in kön hos de könsneutrala karaktärerna i bilderböckerna utifrån våra analysscheman. Detta innebär att könsneutrala bilderböcker inte med självklarhet kan användas som ett redskap när barn utvecklar sin könsidentitet. Fagrell (2000), Kåreland (2005) och Tsao (2008) menar att barnen ska erbjudas olika sorters litteratur för att inte hamna i normstyrda uppfattningar om hur flickor och pojkar är och ska vara. Enligt Tsao (2008) finns det studier som visar att det oftast är manliga karaktärer som framställs i barnlitteraturen vilket författaren menar kan ha stor inverkan i barns könsidentitetsutveckling. Ett av förskolans uppdrag är att motverka traditionella könsmönster (Lpfö 98/10) som ger anledning till att pedagoger bör vara kritiska och reflektera över böcker som används på förskolan. Genom samtal med barnen men också under själva läsandets stund kan dessa reflektioner ske. Vi ställer oss frågorna om det räcker med att läsa litteratur som är könsneutral för att ge alla barn goda förutsättningar att utveckla könsidentitet? Utifrån vårt resultat anser vi att den könsneutrala litteraturen kan vara ett alternativ för barnen att få uppleva och reflektera kring kön och könsroller men det räcker inte med det, utan förskolans arbetssätt och personalens förhållningssätt påverkar också barnens könsidentitetsskapande. Vi anser oss ha nått syftet i vårt examensarbete, att normkritiskt granska könsneutrala bilderböcker utifrån ett genusperspektiv. Vi sammanställde analysschema 1 utifrån ett godtyckligt urval av Fagrells (2000), Gens (2002), Josefsons (2005) och Nikolajevas (2004) tolkningar om kvinnliga och manliga könstereotyper. Detta använde vi oss av när vi analyserade karaktärernas känsloyttringar och handlingar. När vi skulle analysera karaktärernas färger på kläderna utgick vi från Ambjörnssons (2011) och Jacobsons 29

30 (2009) beskrivningar av könssterotypa färger och dess betydelse vilket sammanställdes till ett analysschema. Studiens slutsatser är att pedagoger bör i sin profession reflektera över- och granska all litteratur som presenteras för barnen för att erbjuda dem andra synsätt än de traditionella genuskoderna som de möter dagligen i olika sammanhang. Om vi hade valt att ta med barnen i denna process genom att till exempel först läsa böckerna och sedan diskutera med dem i olika fokusgrupper om deras tolkning av huvudkaraktärernas kön hade förmodligen resultatet sett annorlunda ut. Hade vi gett barnen samma frågeställningar att ta ställning till skulle analysens resultat vara utifrån barnens erfarenheter. Vi valde i analysen att titta på karaktärerna utifrån våra scheman men är såklart medvetna om att flickor kan ha pojkiga sidor och pojkar ha flickiga sidor. Vårt examensarbete har fått oss medvetna om att det inom barnlitteraturen finns könsneutrala bilderböcker som en kategori. När vi började titta i dessa böcker ställde vi oss frågan: Vad gör denna bok könsneutral? Denna fråga fick vi inte svar på utan väckte istället nya. Vem i boken är könsneutral och hur visas detta? Dessa nya frågor gjorde oss nyfikna på att hitta fler böcker inom samma kategori som vi kunde jämföra med varandra vilket inte var helt lätt. Vi upptäckte att det endast var huvudkaraktären som behövde gestaltas som könsneutral för att boken skulle kunna kategoriseras som könsneutral bilderbok. För att få information om könsneutrala böcker sökte vi via bibliotekarier, bokförlag, Svenska barnboksinstitutets bokprovning och internet. Med hjälp av dessa sökmotorer fann vi tillslut ett antal böcker där vi valde ut fyra stycken som vi ville titta närmre på. Vårt val att granska fyra könsneutrala bilderböcker tycker vi har varit rimligt i förhållande till den tid vi har haft på oss för studien och för att kunna hantera materialet. Valet av just dessa böcker gjorde vi utifrån en tanke om att de representerar olika åldersgrupper. Vi är medvetna om att vi eventuellt kunde fått ett annat resultat om vi hade tittat efter andra saker i bilderböckern som tillexempel vilka attribut karaktärerna använder sig av, i vilken miljö handlingen utspelar sig och om vi valt fyra andra könsneutrala bilderböcker att utgå ifrån. Utifrån det hade våra frågeställningar och utgången för forskningsläget sett annorlunda ut. Det hade varit intressant att kunna jämföra vårt resultat med andra liknande studier men under arbetets gång har vi inte hittat några. 30

31 Vi har i efterhand kommit fram till att om vi arbetat med teori, tidigare forskning och analysen sida vid sida hade det varit lättare att urskilja vilka teorier och tidigare forskning som var av relevans för analysen. I barnlitteraturen av idag går det att hitta böcker om olika familjesammansättningar där kärnfamiljen inte längre står för det enda möjliga utan även består av till exempel ensamstående föräldrar, samkönade föräldrar och stjärnfamiljer. Detta har resulterat i många diskussioner som under arbetets gång kommit upp om hur vi bland annat pratar och förhåller oss till barnen utifrån de normer som råder nu och hur detta kan göras annorlunda. Ett exempel på detta är att benämna barn med deras namn och inte som flickor eller pojkar då barnet kanske inte har skapat uppfattningen om sig själv som just pojke eller flicka. Förslag på fortsatt forskning anser vi kan vara att tillsammans med barnen läsa och reflektera över böcker som anses vara könsneutrala. Vi skulle kunna använda samma böcker med samma frågeställningar och låta barnen svara på dem. Det hade varit intressant att observera de spontana samtalen för att på så sätt få syn på deras reflektioner över karaktärerna och deras föreställningar om vad som anses vara flickigt och pojkigt. En annan ingång på arbetet kan vara att intervjua pedagoger på förskolan för att få veta deras reflektioner kring den könsneutrala bilderbokens betydelse ur ett genusperspektiv. Här kan då intressanta diskussioner och förhoppningsvis givande tankevändor uppstå. 31

32 Referenser Analyserad litteratur Cyrén, Karin (2014). Strandstaden. Stockholm: Alfabeta Karsin, Åsa (2014). Var är min hink? Stockholm: Alfabeta Lepp, Matti (2014). Hoppa med Mino. Reuterstrand, Siri (2008). Ellis går till tandläkaren. Stockholm: B. Wahlströms Övrig litteratur Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber Ambjörnsson, Fanny (2011). Rosa. Den farliga färgen. Stockholm: Ordfront förlag Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000, 2012). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur AB Elvin-Nowak, Ylva & Thomsson, Heléne (2003) Att göra kön. Om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB Fagrell, Birgitta (2000). De små konstruktörerna. Flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i relation till kropp, idrott, familj och arbete. Göteborg: Elanders Graphic Systems Gens, Ingemar (2002). Från vagga till identitet. Hur flickor blir kvinnor och hur pojkar blir män. Jönköping: Seminarium Utb. & Förl. AB 32

33 Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet - en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber AB Hellsing, Lennart (1999). Tankar om barnlitteraturen. Falun: Rabén & Sjögren. Jacobson, Maja (2009). Färgen gör människan. Stockholm: Carlsson bokförlag Josefson, Helena (2005). Genus- hur påverkar det dig? Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur Kåreland, Lena (2001). Möte med barnboken. Uddevalla: Mediaprint Kåreland, Lena (2005). Modig och stark-eller ligga lågt. Kåreland, Lena (2010). Barnboken i samhället. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Nettervik, Ingrid (2002). I barnbokens värld. Malmö: Gleerup Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur Nikolajeva, Maria (2004). Barnbokens byggklossar. (2:a upplaga). Lund: Studentlitteratur Rhedin, Ulla (2001). Bilderboken- på väg mot en teori. Stockholm: Alfabeta bokförlag Simonsson, Maria (2004) Bilderboken i förskolan- en utgångspunkt för samspel. Linköping: UniTryck. Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB Wedin, Eva-Karin (2009). Jämställdhetsarbete i förskola och skola. Stockholm: Nordstedts Juridik AB Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket 33

34 Elektroniska källor Bokprovning på Svenska barnboksinstitutet: En dokumentation (2014) Nationalencyklopedin ( ). OLIKA förlag ( ). Tsao, Ya-Lun (2008) Gender issues in young childrens literature: Reading Improvement, 10/2008, Volym 45, Nummer 3. ( ) Föreläsningar Berglund, Sara ( ) Att motivera en metod. Malmö högskola 34