MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 RAPPORT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bearbetningskoncession Storuman flusspat Framställd för: Tertiary Gold Ltd Uppdragsnummer:

2 Innehållsförteckning 1.0 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING Vad ansökan avser Syfte och avgränsning Dialog med myndigheter och allmänhet VERKSAMHETSBESKRIVNING Nollalternativ Alternativa lokaliseringar Dagbrott Gråbergsupplag Industriområde Sandmagasin Förordad lokalisering Förordat alternativ för brytning och anläggningar Dagbrott Gråbergsupplag Morän och torvupplag Industriområde Sandmagasin Vattenhantering Lastning och transporter Resursanvändning LAGSTIFTNING Allmänt Miljökvalitetsnormer OMRÅDESBESKRIVNING Lokalisering, topografi och omgivningar Berörda fastigheter Uppdragsnummer i

3 5.3 Planförhållanden Översiktsplan Detaljplan och områdesbestämmelser Skyddade områden Meteorologiska förhållanden Nederbörd Temperatur Vind Luftkvalitet Geologi och hydrogeologi Berggrund Jordarter Riksintresse för värdefulla ämnen och mineral Grundvatten och brunnar Sjöar och vattendrag Avrinningsområden Huvudavrinningsområdet Delavrinningsområden Undersökning av naturvärden i sjöar och vattendrag Ytvattenkvalité Bottenfauna Växtplankton Kiselalger Fisk Vattenförekomster och klassningar Vattentäkter Naturmiljö Riksintressen för naturmiljö och Natura Naturvärdesinventering Friluftsliv Uppdragsnummer ii

4 Riksintresse friluftsliv Kulturmiljö Riksintressen för kulturmiljövård Kulturmiljöanalys Rennäring Riksintresse rennäring Samhällsfunktioner Bostäder och publika anläggningar Näringsliv, arbete och lokal ekonomi Totalförsvaret Infrastruktur och andra tekniska anläggningar Vägar Järnvägar Vatten, avlopp och el Vindkraft MILJÖKONSEKVENSER Mark och landskapsbild Grundvattenförhållanden Ytvattenförhållanden Naturmiljö och Natura Friluftsliv Kulturmiljö Rennäring Direkta effekter Indirekta effekter Kumulativa effekter Stenkast, Buller och vibrationer Samhällsfunktioner Luftkvalité Miljörisker Uppdragsnummer iii

5 6.12 Sammanfattande tabell av miljökonsekvenser efter skadeförebyggande åtgärder EFTERBEHANDLING BÄSTA MÖJLIGA OCH TILLGÄNGLIGA TEKNIK REFERENSER TABELLFÖRTECKNING Tabell 1: Medelvärden (mm) för nederbörd under perioden vid Kyrkberget (SMHI 2014) Tabell 2: Beräknad medeltemperatur (⁰C) för perioden vid Kyrkberget (SMHI 2014) Tabell 3: Provtagningspunkter, typ av provpunkt samt koordinater Tabell 4: Statusklassificeringen, VIX, för utfört elfiske 2011 och Tabell 5: Bedömningsskala för naturvärden Tabell 6: Beskrivning av de objekt inom inventeringsområdet som anses ha naturvärden (värdeklass 1 till 3) Tabell 7: Utomhusriktvärden för industribuller, ekvivalent ljudnivå i dba Tabell 8: Sammanfattning av miljökonsekvenser efter skadeförebyggande åtgärder FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Översiktskarta Figur 2: Utbredning av inventeringsområde Figur 3: Lokalisering av gråbergsupplag. Ej skiffrerade områden är utan konflikt med övriga identifierade intressen(undantaget rennäringen som redovisas separat) Figur 4: Område som är aktuellt för lokalisering av sandmagasin med 5 km radie. Ej skiffrerade områden är utan konflikt med övriga identifierade intressen förutom rennäring Figur 5: Möjliga alternativ utifrån tekniska aspekter för lokalisering av sandmagasin Figur 6: Föreslagna lokaliseringar för sandmagasin inom området och schematisk redovisning av inverkan på identifierade intressen Figur 7: Lokalisering av infrastruktur relativt riksintresse för rennäring Figur 8: Förordade lokaliseringsalternativ Figur 9: Illustration av strip mining Figur 10: Översiktskarta över planerad infrastruktur inom industriområdet Figur 11: Förordad lokaliseringar av sandmagasin för att rymma den planerade mängden anrikningssand Figur 12: Typsektion över föreslagen dammsektion Figur 13: Översiktlig presentation av planerad vattenhantering Figur 14: Föreslagen transportväg av slig från verksamheten Figur 15: Principiell dragning av vägar inom området Figur 16: Orter inom och i närheten av inventeringsområdet Figur 17: Fastighetskarta Uppdragsnummer iv

6 Figur 18: FAstigheter Figur 19: Vindros, Storumans flygplats (Gunnarn, windfinder.com) Figur 20: Berggrundskarta (1:50 000) över inventeringsområdet (SGU 2014a) Figur 21: Generaliserad jordartskarta över inventeringsområdet (Mark & Miljö Hydrosense 2014) Figur 22: Riksintresse detaljavgränsat av SGU (SGU 2014c) Figur 23: Regionala grundvattenförhållanden i bergrunden i anslutning till den planerade verksamheten (SGU 2014b) Figur 24: Brunnar enligt SGUs brunnsarkiv Figur 25: Sjö- och bäcksystem inom delavrinningsområdet Figur 26: Umeåälvens huvudavrinningsområde Figur 27: Samtliga delavrinningsområden. De två mindre delavrinningsområdena, som är avgränsade i svart, är lokaliserade i norr Figur 28: Karta över provtagningslokalerna för vattenkemisk provtagning år Figur 29: Vattenförekomester enligt VISS Figur 30: Nyckelbiotoper, Naturvärdesklass 1-3, Riksintresse naturvård och Natura2000. Utbredningen av området med naturvärdesklass 1 sammanfaller med utpekat skyddsvärt statsskogsobjekt (nr. 2486) Kyrkberget Figur 31: Naturvärden, värdeklass 1-3, inom undersökningsområdet. Bokstäverna A till K motsvarar identifierade objekt i Tabell Figur 32: Identifierade skoterleder i anslutning till den planerade verksamheten. Underlag hämtat från Eniro.se Figur 33: Kända kulturmiljövärden i och i närheten av det inventerade området Figur 34: Områden med hänglav (röda polygoner) i varierande omfattning i undersökningsområdet (röd linje) Figur 35: Brun polygon markerar område av riksintresse för rennäring i form av trivselland (ett område som utgör naturlig uppsamlingsplats för renar) samt flyttleder Figur 36: Orter i och i närheten av inventeringsområdet BILAGOR BILAGA 3 Teknisk Beskrivning BILAGA 5 Annonsering av informationsmöte, frågor från möte BILAGA 6 Översiktskarta BILAGA 7 Kulturmiljö BILAGA 8 Naturvärdesinventering BILAGA 9 Vatteninventeringar (växtplankton, bottenfauna, fiskeundersökning, vattenkemi och kiselalger) BILAGA 10 Rennäringsanalys och Renbetessammanfattning Sekretessbelagd BILAGA 11 Förekomst av kalkkärlsgrynssnäckan och möjlighet till flytt av kalkkärlsgrynssnäckan BILAGA 12 Teknisk dammutredning BILAGA 13 Hydrogeologisk utredning Uppdragsnummer v

7 Uppdragsnummer vi

8 1.0 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Registrerat företagsnamn Tertiary Gold Ltd Organisationsnummer Adress Kontaktperson Berguddsvägen 35,165 71, HÄSSELBY Richard Clemmey Telefonnummer (0) E-postadress Berörda tillstånd Granlidknösen nr 1 Granlidknösen nr 2 Granlidknösen nr 3 Granlidknösen nr 4 Granlidknösen nr 5 Granlidknösen nr INLEDNING 2.1 Vad ansökan avser Tertiary Gold Ltd (Tertiary) ansöker om bearbetningskoncession hos Bergsstaten för en flusspatfyndighet i Storuman, Västerbottens län. Föreliggande MKB är utformad enligt minerallagens och miljöbalkens krav vid ansökan om bearbetningskoncession och har upprättats av Golder Associates AB (Golder) på uppdrag av Tertiary. En översiktskarta av området återfinns i Figur 1 samt i A4 format i BILAGA 6. Uppdragsnummer

9 Figur 1: Översiktskarta. 2.2 Syfte och avgränsning Syftet med en MKB är enligt 6 kap. 3 MB att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna verksamheten kan ge på människor och miljö. Vidare ska MKB:n möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. MKB:n omfattar även en beskrivning av befintlig miljö och omgivningar, gällande lagar och bestämmelser samt lokalisering, utformning och omfattning av den planerade gruvverksamheten. Beträffande miljökonsekvenser av den planerade verksamheten är fokus lagt på de konsekvenser som själva brytningen av fyndigheten kan medföra. De inventeringar som har föregått ansökan omfattar området som finns markerat i Figur 2. Området innefattar nästan alla delar av den planerade verksamheten med den i dagsläget förordade lokaliseringen. Området föreslås i det här dokumentet kallas för inventeringsområde. Uppdragsnummer

10 Figur 2: Utbredning av inventeringsområde. 2.3 Dialog med myndigheter och allmänhet Enligt minerallagen finns inga formella krav på samråd inför upprättandet av en miljökonsekvensbeskrivning för en ansökan om bearbetningskoncession. Tertiary har ändå valt att hålla informationsmöten med Länsstyrelsen i Västerbottens län, allmänheten, Ubmeje Tjeälddie samt Storumans kommun, se BILAGA 5. Detta för att inhämta synpunkter på planerna i ett tidigt skede så att dessa kan beaktas i arbetet med denna MKB. 3.0 VERKSAMHETSBESKRIVNING Fyndigheten vid Kyrkberget i Storumans kommun är planerad att brytas i dagbrott med anrikning på plats. Totalt kommer 53,2 miljoner ton malm och gråberg att brytas med nuvarande malmbevisning och brytningsplan. Gruvans livslängd utifrån den bevisade malmbasen är uppskattad till 26 år. Verksamheten omfattar; Dagbrott Uppdragsnummer

11 Gråbergsupplag Industriområde med anrikningsverk, ekonomibyggnader och kontor Sandmagasin Vägar och slurryledning Kapitel 3.2 beskriver de urvalsprocesser som har genomförts för att lokalisera dessa verksamheten till vad som anses vara den mest lämpliga placeringen utifrån de förutsättningar som finns samt den idag samlade kunskapen om området. De krav som finns på en lokalisering av anläggningarna är av teknisk, miljömässig och ekonomisk natur, ofta står dessa i motsättning till varandra. Det primära kravet på lokaliseringen ur teknisk synvinkel är att denna erbjuder ett tillräckligt stort och tekniskt lämpat markområde. Avseende påverkan så måste lokaliseringen vara acceptabel sett till påverkan på natur-, kultur-, människor och övriga värden samt avseende de konsekvenser lokaliseringen medför för övrig användning av området. Detta kan till exempel vara annan näringsverksamhet såsom rennäring och turistföretag. Med tanke på ekonomi samt miljö- och klimatpåverkan bör även energiförbrukningen minimeras vilket innebär att lokaliseringen även bör medföra minsta möjliga transportinsats. Utredningen är baserad på områdets landskapsbild samt efter hur naturmiljö, landskapsanvändning med flera parametrar beskrivits i de nuläges- och bakgrundsundersökningar som genomförts. För lokalisering av sandmagasinet har flera olika deponeringsalternativ övervägts; Deponering av all planerad produktion av anrikningssand i sandmagasin Samdeponering med gråberg och all planerad anrikningssand i sandmagasin Samdeponering av anrikningssand och gråberg i dagbrott samt i sandmagasin Vid utvärderingen har det tagits hänsyn till de olika volymer av anrikningssand som ryms i respektive alternativ. 3.1 Nollalternativ En MKB ska även innehålla en redovisning av ett s.k. nollalternativ. I detta fall kan nollalternativet beskrivas som ingen etablering av framtida gruvverksamhet, vilket innebär att inga av de konsekvenser som beskrivs i kapitel 6.0 uppkommer. Om ingen gruvdrift kommer till stånd kommer nuvarande användning av området att fortgå. Detta innebär att det fortfarande främst kommer att användas för skogsbruk, rekreation som bär- och svamplockning och jakt samt att flyttleden för rennäringen fortsatt kan användas. Nollalternativet innebär vidare att de nya jobbtillfällen både direkt och indirekt som gruvan skulle leda till inte tillskapas. Den planerade verksamheten är i dagsläget planerad för 26 års drift och har goda möjligheter till utökad livslängd. Detta innebär att en stor arbetsgivare för Storuman kommun skulle komma att finnas under lång tid i området. I det fall gruvverksamheten inte kommer till stånd innebär det därför även att möjligheterna till ökade skatteintäkter för Storumans kommun minskar samt att möjligheterna till att försörja sig skulle minska. Uppdragsnummer

12 3.2 Alternativa lokaliseringar Det är bolagets avsikt att minimera påverkan på riksintresse för rennäring av verksamheten men det kommer oundvikligen att bli en påverkan av den planerade verksamheten och detta redan på grund av dagbrottets placering som ligger längs en flyttled av riksintresse. Området är generellt trångt och det finns dessutom få naturliga lokaliseringar för övrig infrastruktur. I samband med valet av lokalisering måste även hänsyn tas till andra aspekter än rennäringen till exempel naturvärden och förekomst av rödlistade arter liksom platsens lämplighet ur praktiska aspekter Dagbrott Avseende dagbrottets placering genomförs ingen utredning beträffande lokalisering, malmen är belägen där den bildats och den enda hänsyn som kan tas till detta är de potentiella utökningsmöjligheter som finns utifrån dagens kända malmbas. Möjligheterna till utökning av dagbrottet är framförallt i riktning från norr till sydost från det nuvarande dagbrottet. Detta område har därför undantagits från lokalisering av infrastruktur Gråbergsupplag De huvudsakliga avgränsningarna för lokalisering av gråbergsupplaget är att; Det ska ligga i relativ närhet till dagbrottet (inom 2 km). Detta för att transport av gråberg till och från upplaget skall vara effektiv och att man även skall kunna återfylla i dagbrott med tidigare upplagda massor. En lokalisering nära dagbrottet medför även miljöfördelar. Det skall inte ligga i brant sluttning av stabilitetsorsaker. Det skall inte ligga på avsevärt högre höjd än dagbrottet då detta medför onödigt resursslöseri med avseende på bränsle och därmed ökade utsläpp. Det skall inte omöjliggöra framtida brytning av malm inom områden med potentiell mineralisering. Det skall inte påverka Natura 2000-området eller dess avrinningsområde eller de områden där kalkkärrsgrynsnäckan i övrigt har påvisats. Det skall ge minsta möjliga påverkan på riksintresse för rennäring. Det skall inte ligga söder om Europaväg 12 (E12) på grund av aspekter på trafiksäkerhet och närhet till det föreslagna naturreservatet på Kyrkberget. Baserat på ovanstående begränsningar så har kartunderlaget i Figur 3 tagits fram. En flyttled av riksintresse för rennäring påverkas inom det föreslagna området. Flyttleden kommer att bli redan avskuren redan på grund av det planerade dagbrottet. Störningen på rennäringen orsakad av gråbergsupplaget är därför marginell eftersom flyttleden redan är avskuren på grund av dagbrottets placering. Uppdragsnummer

13 Figur 3: Lokalisering av gråbergsupplag. Ej rastrerade områden är utan konflikt med övriga identifierade intressen(undantaget rennäringen som redovisas separat) Industriområde För industriområdet föreligger i stort sett samma begränsningar som för gråbergsupplaget. Det kan dock placeras på ett något större avstånd från dagbrottet än gråbergsupplaget eftersom malmen transporteras för anrikning vilket medför att restprodukten inte ska tillbaka till dagbrottet utan huvudsakligen kommer att pumpas som slurry till sandmagasinet. Dock bör industriområdet placeras så nära dagbrottet som möjligt för att möjliggöra ekonomiska och effektiva transporter vilket även leder till miljöfördelar i form av minskade utsläpp till luft. Dessutom tillkommer att det ska ha en lämplig placering för infart och utfart till E12:an vilket medför att det bör vara fri sikt åt båda håll från in- och utfarten. Detta medför att industriområdet hamnar inom samma möjliga område som gråbergsupplaget i Figur 3 dvs området nordväst om planerat dagbrott Sandmagasin För sandmagasinet föreligger samma krav som för gråbergsupplaget förutom avståndskriteriet vilket utsträckts till cirka 5-10 kilometer för att möjliggöra att tillräckligt många alternativ kan erhållas. Inom detta område har ett antal olika scenarior från ett tekniskt perspektiv utvärderats vilka redovisas i BILAGA 12. Uppdragsnummer

14 Vidare har lokaliseringen utvärderats med möjlighet till; med eller utan samdeponering av gråberg med eller utan viss deponering av anrikningssand i dagbrottet I lokaliseringen av sandmagasinet ingår även klarningsmagasinet som en integrerad del. Utifrån den potentiella malm som finns i det mineraliserade området utanför det idag planerade dagbrottet bör även möjligheterna till utökad kapacitet genom dammhöjning beaktas liksom den mängd material som åtgår för att anlägga de planerade dammarna. Således utöver de kriterier som angavs för gråbergsupplaget så tillkommer följande; Dammhöjd och möjlighet till utökad kapacitet genom ytterligare dammhöjning Ingen signifikant höjdskillnad mot anrikningsverket Deponering från damm inom cirka 5-10 kilometers avstånd från anrikningsverket Detta leder till att det i dagsläget föreligger möjlighet att lokalisera sandmagasinet till det område som redovisas i Figur 4. Figur 4: Område som är aktuellt för lokalisering av sandmagasin med 5 km radie markerat från industriområdet. Ej rastrerade områden är utan konflikt med övriga identifierade intressen förutom rennäring. Uppdragsnummer

15 Utifrån de tekniska möjligheterna att anlägga ett sandmagasin så har ett antal lokaliseringar föreslagits (Figur 5). Inom närområdet till fyndigheten saknas tydliga dalgångar och sandmagasinet kommer därför med nödvändighet att bli relativt flackt och med en relativt stor ytarea för att inrymma den nödvändiga kapaciteten. Figur 5: Möjliga alternativ utifrån tekniska aspekter för lokalisering av sandmagasin. Den av Tertiary föredragna lokaliseringen är F22.5 och i andra hand E26B. Utvärderingen gentemot identifierade intressen förutom rennäring redovisas schematiskt i Figur 6. Alternativen A, B, C och D påverkar alla det föreslagna naturreservatet på Kyrkberget liksom väg E12. Eftersom ytan är liten blir dammvallarna mycket höga. Det bedöms att påverkan från dessa sandmagasin skulle bli stor samt kräva stora insatser i samband med byggnation. Möjligheterna till att utöka volymen i dessa sandmagasin är även mycket liten. Dessa fyra alternativ är även belägna uppströms Natura området Kyrkberget vilket är negativt med tanke på potentiell påverkan på den rödlistade kalkkärrsgrynssnäckan som har påträffats i detta område. De alternativ i nordväst som utifrån de tekniska aspekterna är fördelaktigast är E26B (se Figur 5) i och med förhållandevis låga dammar och lägst materialåtgång samt F22.5 vilken är baserad på E26B men med en Uppdragsnummer

16 begränsning av magasinsområdet söderut vilket leder till en mindre ianspråktagen yta men högre dammar och större materialåtgång. I rangordningen hamnar F22.5 före E26B på grund av att det påträffats ett flertal lokaler med den rödlistade Kalkkärrsgrynsnäckan inom området för E26B samt att påverkan på naturvärde av klass 2 blir större. Båda lokaliseringarna påverkar riksintresse för rennäring, dels i form av flyttled och dels i form av ett kärnområde, se Figur 7. Figur 6: Föreslagna lokaliseringar för sandmagasin inom området och schematisk redovisning av inverkan på identifierade intressen. Alternativ F 22.5 anses således idag vara ett bättre alternativ än E 26B eftersom den totala påverkan på alla identifierade intressen blir mindre. Det förordade alternativet för sandmagasinet (F 22.5) påverkar dock ett område av riksintresse för rennäringen liksom även andrahandsalternativet (E 26B se Figur 5). Detta riksintresse är utpekat som trivselland/kärnområde (d.v.s. ett område som klassats som naturligt uppsamlingsområde). Det bedöms som att ett relativt sett mindre intrång i detta område inte kommer att påverka möjligheterna att fortsatt utnyttja området som trivselland. Ingen bullrande eller störande verksamhet kommer att pågå inom området (förutom under anläggningstiden) utan påverkan kommer att vara genom ianspråktagande av mark och därmed en direkt förlust av framförallt betesmark. En arbetshage är lokaliserad till närområdet men det bedöms att denna fortsatt kan användas som tidigare. Uppdragsnummer

17 Den flyttled av riksintresse som går på den södra sidan av Kyrkberget skärs av i alla förslag till lokalisering av sandmagasin i den flacka terrängen som finns nordväst om gruvan (Figur 7). Figur 7: Lokalisering av infrastruktur relativt riksintresse för rennäring. Något tydligt alternativ till de båda rekommenderade lokaliseringarna av vilka i dagsläget det mer nordligt belägna förordas (F 22.5) anses inte föreligga. Övriga lokaliseringar som övervägts anses vara tekniskt mindre lämpliga (höga dammvallar, nära E12, inte tillräcklig kapacitet) eller medföra en större kostnad till samma påverkansgrad på området. 3.3 Förordad lokalisering De av Tertiary förordade alternativen för lokalisering av infrastruktur redovisas i Figur 8 nedan. Uppdragsnummer

18 Figur 8: Förordade lokaliseringsalternativ. Den förordade lokaliseringen presenteras i punktform nedan; Gråbergsupplaget placeras i direkt anslutning till dagbrottets västra del. Detta för att minimera transporten av gråberg samt förenkla hanteringen vid den eventuella återfyllnaden. Inga högre naturvärden påverkas av gråbergsupplaget. Området är dessutom inte potentiellt mineraliserat. Gråbergsupplaget kan utökas om så behövs. I anslutning till gråbergsupplaget lokaliseras industriområdet. Detta medför att det areella anspråket i anslutning till dagbrottet minimeras, det finns god sikt i samband med in- och utfart från området samt att inga högre naturvärden påverkas. Området är dessutom relativt plant och inte beläget inom ett potentiellt mineraliserat område. Vid valet mellan de två ur teknisk synvinkel bästa nya alternativen för sandmagasinet (F 22.5 och E 26B), så har det alternativ som tar minst area i anspråk valts (F22.5). Detta påverkar inte heller kända förekomster/lokaler av Kalkkärrsgrynsnäckan. Båda alternativen påverkar naturvärde av Klass 2 och innebär även att omledning av vattendrag med detta naturvärde behöver ske. Den totala påverkan på naturvärde av klass 2 är betydligt mindre för det valda alternativet. Inventering av Kalkkärrsgrynsnäcka inom området för det förordade alternativet kommer att genomföras av Tertiary. Om kalkkärrsgrynsnäcka identifieras så kommer Tertiary att utvärdera möjliga kompensationsåtgärder som exempelvis flytt av Kalkkärrsgrynsnäcka från området alternativt ändra bedömningen av förordat Uppdragsnummer

19 alternativ. En utredning är redan genomförd avseende möjligheter att utföra olika typer av kompensationsåtgärder (se BILAGA 11). 3.4 Förordat alternativ för brytning och anläggningar I följande kapitel ges en sammanfattande beskrivning av den planerade verksamheten, fullständig beskrivning återfinns i den tekniska beskrivningen, se BILAGA Dagbrott Dagbrottet har konceptuellt dimensionerats med en maximal längd av knappt meter och en maximal bredd om cirka 700 meter. Själva dagbrottet kommer enligt nuvarande planering att brytas i sekvenser genom strip mining, se Figur 9. Det innebär att man succesivt banar av de lösa jordlagren och bryter sig ned till de flusspatförande horisonterna vilka bryts ut. När dessa är utbrutna så fortsätter man att bryta i nästa delområde av fyndigheten. Detta ger att man enbart kommer att ha en mindre del av hela fyndigheten i produktion vid ett och samma tillfälle samt att det finns möjlighet att återfylla utbrutna delar av dagbrottet med gråberg och successivt täcka dessa med avbaningsmassor. Framtida planering kan dock leda till att man bryter och anrikar fyndigheten i lager efter lager vilket leder till att man tillfälligt har en större del av dagbrottet öppet och har mer gråberg i upplag. Ett säkerhetsavstånd till väg E12 om 20 meter kommer att finnas i samband med brytningen och nödvändiga säkerhetsåtgärder kommer att vidtas för att säkerställa att ingen påverkan sker på väg i samband med sprängning. Då sprängning genomförs kan eventuellt vägen tillfälligt stängas av om så bedöms nödvändigt. Figur 9: Illustration av strip mining. Sprängämnesförbrukningen (ANFO samt emulsionssprängmedel) har uppskattats utifrån att 0,13 kg/ton används och sprängämnesförlusten kan variera mellan 0,5-5% av totala mängden sprängmedel i dagbrottet, den högre siffran anger dagbrott där länshållningen inte har fungerat tillfredsställande. Sprängämne kommer att levereras via lastbil från extern leverantör och blandas på plats i samband med att borrhålen laddas. Uppdragsnummer

20 Malmen som bryts kommer att anrikas i ett anrikningsverk nordväst om dagbrottet med konventionella metoder som innefattar krossning, malning och flotation vilket genererar ett flusspatkoncentrat och en restprodukt (anrikningssand) vilken huvudsakligen består av kvartssand Gråbergsupplag I uppstartskedet behöver man deponera gråberg samt avbaningsmassor och dessa kommer att deponeras inom ett område direkt nord-nordväst om gruvan. Material kommer att behöva användas för att anlägga sandmagasinets dammar varför det är osäkert om upplaget kommer att vara annat än en mellanlagring. Preliminära beräkningar tyder på att merparten av det initiala gråbergsmaterialet kommer att åtgå. Baserat på den idag kända brytningen kommer det under gruvans planerade livslängd att produceras cirka 27,5 miljoner ton gråberg. Man räknar att detta kommer att motsvara en volym på ungefär 15 till 16 miljoner m 3 beräknat för en medeldensitet på 2,65 ton/m 3 (densiteten varierar mellan 2,62 och 2,69 ton/m 3 för områdets bergarter) och en svällfaktor på 50 %. Gråbergsupplaget byggs med en släntlutning på 4:1 (L:H) och utformas att följa den naturliga sluttningen. Den maximala höjden på upplaget kommer att vara ca 50 meter. Jämfört med höjden på bergryggen som gråbergsupplaget är upplagd emot så är höjden obetydlig. Bergryggen är ca 125 meter upp till platån och på denna finns lokala höjdpartier med upp till ytterligare 25 meters höjd. De lösa avlagringarna från den initiala avbaningen av dagbrottet kommer att läggas upp separat inom gråbergsupplaget för att kunna användas i samband med efterbehandlingsarbeten. Markbehovet för det planerade gråbergsupplaget är cirka 28 ha vilket är tillräckligt för att rymma den gråbergsmängd som man planerar att bryta i ett startskede. Gråbergsupplaget kan därefter utökas i storlek. Efter uppstartskedet kan brutet gråberg komma att återfyllas i den senast utbrutna delen av dagbrottet. Detta kan genomföras eftersom mineraliseringen endast förekommer som två lager med ett ringa djup under markytan. Efter att båda lagren brutits ut kan återfyllnad av dagbrottet ske. Det brutna gråberget bedöms utifrån denna preliminära klassificering inte som helhet kunna klassas som inert, däremot är potentialen för syrabildning liten. Kompletterande utredningar kommer att genomföras inför en framtida ansökan om miljötillstånd. Delmängder av gråberget bör utan problem kunna användas som anläggningsmaterial. Sammantaget bedöms löpande återfyllnad i dagbrottet och täckning vara den bästa lösningen för att minimera risken för att syrabildning sker i det brutna gråberget. Efter avslutad deponering kommer grundvattenytan i området att återställas och gråberget hamnar då under grundvattenytan. En fullständig klassificering av fallande gråberg kommer att genomföras enligt aktuell lagstiftning inför en framtida prövning i Mark- och miljödomstolen genom ytterligare analyser av befintliga borrkärnor samt kinetiska lakförsök Morän och torvupplag Mäktigheten på de lösa avlagringarna varierar men är i medel omkring 8 m baserat på de borrningar som genomförts. Uppskattningsvis utgörs merparten av morän. Mängden som behöver banas av under hela gruvans livslängd är bedömd till ca 7 (M)m 3. Den avbanade moränen och torven kommer att användas vid efterbehandlingsarbeten. Under den aktiva brytningen kan avbanade moränmassor komma att lagras på tidigare återfyllda delar av dagbrottet istället för att transporteras till gråbergsupplaget. Detta har fördelen att man enkelt kan bana ut moränmassorna över nyligen utbruten och återfylld del av dagbrottet. Efter det att den tillfälliga lagringen av moränmassor på tidigare återfyllt del av dagbrottet avslutats kan denna vegeteras. Uppdragsnummer

21 3.4.4 Industriområde Industriområdet lokaliseras nordnordväst om dagbrottet i direkt anslutning till gråbergsupplaget. En schematisk utformning redovisas i Figur 10 och dess lokalisering relativt övrig infrastruktur samt sandmagsin redovisas i Figur 11. Industriområdet kommer att innehålla ett mindre malmupplag (både av malm och krossad malm), en kross och anrikningsverk med sligförråd. Därutöver kommer det att finnas en kontorsbyggnad med omklädningsrum och dusch samt parkeringsyta för personal och besökandes bilar. En dieselcistern, transformatorstation, lagerbyggnad för underhållsvaror, septiktank och en mekanisk verkstad kommer också att finnas inom området liksom en fordonstvätt innan utfart till allmän väg. I anslutning till infart och anrikningsverk kommer det att finnas en vändplan och en lastbilsparkering. Dieselcisternen kommer att vara försedd med invallning samt påkörningsskydd. Utrustning för sanering av mindre spill kommer att lagras i anslutning till cisternen. Figur 10: Översiktskarta över planerad infrastruktur inom industriområdet Sandmagasin Ett sandmagasin kommer anläggas för att rymma hela den planerade produktionen av anrikningssand. Det finns även möjligheter till utbyggnad av kapaciteten genom att höja dammvallarna i norr och söder. Det rekommenderade förslaget till lokalisering för sandmagasinet är beläget nordväst i förhållande till övrig infrastruktur (se Figur 11). Ett klarningsmagasin planeras väster om sandmagasinet (se kapitel 3.4.5). Uppdragsnummer

22 Figur 11: Förordade lokaliseringar av industriområde samt sandmagasin för att rymma den planerade mängden anrikningssand. Dammarna kommer att höjas i etapper och konstruktionen består i norr av en ca en kilometer lång dammkropp med en högsta höjd på 18 meter och i söder av en 1,2 kilometer lång och som mest 20 meter hög dammkropp. Sandmagasinets dammar föreslås vara uppbyggda med tätkärna och stödfyllning av morän. Dammarna är dock dränerande. På uppströmsslänten anläggs filterlager och ett erosionsskydd. En typsektion för föreslagen dammkonstruktion redovisas i Figur 12. Deponering kommer att ske från den södra dammkroppen. Figur 12: Typsektion över föreslagen dammsektion. Uppdragsnummer

23 Om behov finns kan utökat tätdike eller moränpanur anläggas för att minska läckage genom dammkropparna. Uppsamling och returpumpning av uppsamlat läckagevatten kommer att ske genom täckta dränagediken på nedströmssidan av dammkroppen. En klassificering enligt GruvRidas har inte genomförts utan genomförs inför en framtida ansökan om miljötillstånd men preliminärt bedöms dammen komma att motsvara en Klass 2-damm (Bilaga 12) och att en DTU-manual motsvarande kraven i GruvRidas upprättas Vattenhantering Vattenhanteringenssystemet kommer att bestå av diken som anläggs omkring hela gråbergsupplaget, industriområdet samt dagbrottet. Dikena kommer efter behov vara avskärande eller uppsamlande (Figur 13). Avskärande diken för att förhindra inträngning av (rent) vatten i dagbrott, gråbergsupplag samt industriområde kommer att anläggas med en infiltrationsyta för att tillåta återinfiltration av uppsamlat vatten alternativt att det avleds till dike. Eventuella uppsamlande diken på nedströmssidan av gråbergsupplaget samt omkring industriområdet kommer att anläggas med en sedimentationsdamm utrustad med oljeavskiljare från vilken pumpning av eventuellt uppsamlat vatten kan ske till anrikningsverkets processvattensystem. Vattenkvalitet kommer att kontrolleras regelbundet. Nedströms dagbrottet bedöms varken avskärande eller uppsamlande dike att vara nödvändigt på grund av dagbrottets placering i en sluttning. Avvattning av gruvan kommer att ske genom att flyttbara pumpar placeras i pumpgropar i dagbrottet. Vatten som avbördas från dagbrottet pumpas till anrikningsverket processvattensystem. Utöver behovet av processvatten kommer inget vattenbehov att finnas inom verksamheten annat än för damningsbegränsande åtgärder (i huvudsak vägar men även upplag om behov uppstår). Uppdragsnummer

24 Figur 13: Översiktlig presentation av planerad vattenhantering. Inläckaget av grundvatten till dagbrottet är beräknat till cirka 0,41 (M)m 3 per år därtill tillkommer en lika stor mängd i form av nederbörd. Från uppsamlande diken nedströms gråbergsupplaget kommer cirka m 3 att samlas upp per år (Figur 13). I samband med driften av anrikningsverket kommer anrikningssand att pumpas med vatten (slurry) till sandmagasinet. Med en uppskattad andel fastgods på 25 vikt-% blir vattenförbrukningen cirka 2,7 m 3 per ton anrikad malm eller 2,7 (M) m 3 /år. Större delen av detta vatten recirkuleras till anrikningsverket (Figur 13). I anrikningssanden kommer en viss volym vatten att bindas genom ytspänningskrafter och molekylära krafter. Denna volym vatten benämns fältkapacitet och beror av kornfördelning och packningsgrad hos sanden. Med en årlig sandmängd på 0,9 miljoner ton, blir vattenmängden som binds till anrikningssanden ca m 3 /år. Tillrinningen till sandmagasinet kommer att begränsas från uppströms liggande områden genom skärmdiken. Den avrinning som sker över hela magasinets yta beräknas till m 3 /år eller 145 m 3 /h i genomsnitt. Ett klarningsmagasin med en kapacitet på över en miljon kubikmeter planeras väster om sandmagasinet (Figur 13). Magasinet syftar till att säkerställa klarning av processvatten innan återtag till process eller bräddning till recipient (Ängessjön) då dammen är fylld. Läckageflödet för dammarna uppskattas till ca 1,4 (M)m 3 /år. Uppdragsnummer

25 Ängesbäcken som idag rinner igenom den norra delen av sandmagasinet vidare till Ängessjön och sedan ut till Storuman, och som har ett beräknat flöde av m 3 /h eller 61,3 Mm 3 /år i genomsnitt kommer att behöva ledas runt sandmagasinet i en nyanlagd bäckfåra. Flödet i Ängesbäcken nedströms dammarna blir i princip oförändrat under och efter drift Lastning och transporter Efter genomförd sprängning lastas malm och gråberg på dieseldrivna ramstyrda dumpers med hjälp av konventionella dieseldrivna hjullastare. Transport av malm sker sedan till malmupplaget som ligger i anslutning till anrikningsverket. Gråberg kommer initialt att läggas på gråbergsupplaget. Efter det att utrymme finns tillgängligt i utbrutna delar av gruvan kommer det istället för att transporteras till gråbergsupplaget direkt återfyllas. Malmkoncentratet transporteras med lastbil via väg E12 genom Storuman till en omlastningsstation för vidare transport på järnväg, se Figur 14. Denna transport kommer att genomföras av entreprenör och mängden transporter uppgår till ca lastbilstransporter (vid 40 tons last) per år vilket innebär ca 6-7 lastbilsrörelser per dag i vardera riktningen. Om tyngre nyttolast per transport kan vara tillåtlig minskar antalet transportrörelser per dag. Vissa ytterligare transporter kommer även ske till och från gruvområdet via väg E12. Dessa kommer omfatta till exempel personal, råvaror, sprängämnen och diverse förbrukningsvaror som diesel och reservdelar samt sligtransport och returtransporter från området. All transport till och från området kommer således ske på väg. För att begränsa de negativa effekterna av denna trafik, för miljö och kringboende, kan åtgärder vidtas som till exempel förbättrade tillfartsvägar till anläggningarna för att så lite som möjligt påverka befintligt vägnät och boendemiljöer. Uppdragsnummer

26 Figur 14: Föreslagen transportväg av slig från verksamheten. De nya vägar som kommer att behöva anläggas inom området utgörs av; Anslutning från industriområdet till väg E12 Väg från anrikningsverk till sandmagasin, i anslutning till vägen läggs slurryledningen för anrikningssand. Denna kombineras med, eller läggs i nära anslutning till befintlig väg. Vägen kommer att trafikeras för inspektion av slurryledning och för att komma ut till dammanläggningen Från dagbrott till gråbergsupplaget samt till industriområdet med anrikningsverk samt inspektionsväg kring dagbrottet Vägarna kan komma att förstärkas med lämpligt gråbergsmaterial från dagbrottet och ovanpå detta kommer ett slitlager att appliceras. Vägarna kommer att underhållas regelbundet och även vätas efter behov för att minska risken för damning. Uppdragsnummer

27 Figur 15: Principiell dragning av vägar inom området Resursanvändning De förbrukningsmaterial som huvudsakligen, mängdmässigt, kommer användas är diesel och sprängämne. Diverse andra kemikalier kommer även att förbrukas såsom flotationsreagenser. I mindre mängder kommer även oljor och fett och liknande produkter att förbrukas i samband med service av maskinparken. En framtida gruvverksamhet vid Storuman kommer att innebära användning av främst följande råmaterial och resurser: Sprängämne (genomsnittlig mängd 260 ton per år varav sprängämnesförlust uppgår till 1-13 ton per år) Kemikalier (kalk, flockningsmedel, cement, oljor, smörjmedel, lösningsmedel m.m.) ca m 3 diesel per år till dieselcisternen vilket innebär omkring en tankbil per vecka i intransport. Även transporter av slig till och från den nyanlagda omlastningsterminalen i Storuman kommer att förbruka diesel. 6-7 lastbilsrörelser per dag i vardera riktningen ger en dieselförbrukning om ca 200 m 3 per år. Om tyngre last per transport kan vara tillåtlig minskar dieselförbrukningen samt antalet transportrörelser per ton slig. Dessutom kommer elenergi att förbrukas vid drift av kross och anrikningsverk samt i små mängder för uppvärmning och belysning och annat elbehov i kontor och övrig eldriven utrustning. Vid den planerade Uppdragsnummer

28 produktionen av ton/år kommer uppskattningsvis 5,5 MW installeras och den årliga förbrukningen av elenergi är skattad till att uppgå till omkring 45 miljoner kwh 4.0 LAGSTIFTNING 4.1 Allmänt En MKB för en bearbetningskoncession utgår i första hand från miljöbalkens 3 och 4 kapitel vilka anger bestämmelser om hushållning med mark och vatten och avgränsas primärt till konsekvenserna av den sökta bearbetningen (direkta konsekvenser). Huvudsyftet med en MKB är således att belysa och beskriva området, pågående markanvändning, eventuella motstående intressen samt de miljökonsekvenser som kan uppkomma i samband med en framtida brytning av malmfyndigheten. MKB:n upprättas till underlag för beslut om användning av mark och vattenområden dvs. om markens användning för gruvdrift är lämplig. Prövning av markanvändningen sker mot kap 3 och 4 miljöbalken. Regler kring bearbetningskoncession finns i minerallagen (SFS 1991:45). Bearbetningskoncession ges av Bergmästaren i samråd med Länsstyrelsen i det län där koncessionsområdet ligger. Enligt 4 kap minerallagen ska en MKB bifogas ansökan i ärenden om beviljande av koncession. Förfarandet och kraven på miljökonsekvensbeskrivning samt planer och planeringsunderlag ska följa 6 kap 3 och 7, 8 första stycket, 9, 10, 19 och 20 i miljöbalken. Koncessionen får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelse göras. En bearbetningskoncession meddelas för 25 år om inte sökande begär kortare tid. Koncessionstiden ska förlängas med tio år i sänder om regelbunden brytning pågår när giltighetstiden gått ut. Enligt mineralförordningen (SFS 1992:285) ska Bergmästaren skicka meddelande om ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen till berörda fastighetsägare, nyttjanderättshavare, servitutshavare, industriella företag samt innehavare av företrädesrätt enligt 4 kap. 4 minerallagen (1991:45). Länsstyrelsen är ansvarig för bedömningen av MKB:n. Invändningar mot MKB:n ska vidare göras hos Länsstyrelsen inom samma tid som invändningar mot ansökan, dock minst fyra veckor. Länsstyrelsen ska inhämta yttrande från kommunen i ärenden om beviljande av bearbetningskoncession. 4.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. De kan vara gällande för hela landet eller för ett geografiskt område. Syftet är främst att komma tillrätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor. De flesta miljökvalitetsnormer baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dagsläget finns miljökvalitetsnormer specificerade i Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477), Förordning (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, i EU-direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och Förordning om omgivningsbuller (SFS 2004:675). Det kan även tilläggas att vissa miljökvalitetsnormer i direktiv 2008/105/EG kommer att skärpas genom införandet av direktiv 2013/39/EU. Uppdragsnummer

29 Det sökta koncessionsområdet ligger inom Bottenvikens vattendistrikt inom viket miljökvalitetsnormer finns fastställda. Utöver detta finns även riktvärdesnormer för grundvatten fastställda av SGU (SGU-FS 2008:2). I Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) specificeras miljökvalitetsnormer för ett flertal luftföroreningar. De föroreningar som är hårdast reglerade som gränsvärdesnormer är partiklar <10 μm/m 3 (PM 10 ), partiklar <2,5 μm/m 3 (PM 2,5 ), svaveldioxid, kolmonoxid, bensen och kvävedioxid. Se vidare kapitel 5.5 beträffande luftkvaliteten i Västerbotten respektive Storuman-Stensele. I och med Sveriges pågående arbete med att genomföra EU:s ramdirektiv för vatten finns tillsatt fem regionala vattenmyndigheter som dessutom ska fastställa kvalitetskrav i form av miljökvalitetsnormer för ytvatten, grundvatten och skyddade områden inom respektive distrikt. Syftet med normerna är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Information om vattenförekomsters nuvarande status och framtida mål kan hämtas via VattenInformationsSystem Sverige (VISS). Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten i (förordningen 2001:554) ska tillämpas på de fiskevatten Havs- och vattenmyndigheten föreskriver. Det kan redan i detta sammanhang nämnas att vattendrag nedströms gruvområdet som kan komma att påverkas av gruvverksamheten inte berörs av dessa normer. Kraven i EU-direktivet (2008/105/EG) om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område är införlivat i svensk lagstiftning genom en hänvisning i vattenförvaltningsförordningen. I direktivet regleras 33 prioriterade ämnen samt 8 övriga förorenande ämnen med klassgränser. Klassgränserna används av vattenmyndigheterna för klassificering och fastställande av kvalitetskrav för kemisk ytvattenstatus. Med undantag för klassgränser för vissa metaller saknar den planerade verksamheten koppling till de i direktivet övriga angivna ämnena. I januari 2012 lade EU-kommissionen fram ett förslag innehållande ytterligare 15 prioriterade ämnen samt ändringar av vissa miljökvalitetsnormer för redan existerande prioriterade ämnen. Dessa ämnen bedöms inte heller vara relevanta för den planerade gruvverksamheten. 5.0 OMRÅDESBESKRIVNING 5.1 Lokalisering, topografi och omgivningar Den planerade verksamheten ligger vid Kyrkberget i Storumans kommun, se Figur 16, knappt 30 kilometer nordväst om Storuman tätort. Höjden över havet inom det planerade dagbrottet varierar mellan 430 och 500 meter och närmaste sjö, Storuman, som sträcker sig i nordväst-sydöstlig riktning, ligger en kilometer söder om dagbrottet. Väg E12 ligger i direkt anslutning till det planerade verksamhetsområdet och knapp 40 kilometer sydost om det planerade industriområdet finns omlastningsstationen till järnväg, strax söder om Storuman centralort. Det finns inga bostadshus inom det planerade verksamhetsområdet. Närmaste bebyggelse är två bostadshus som finns inom 700 till meter söder om dagbrottet (se Högland i Figur 16). Utöver dessa finns närmsta bebyggelse i de små byarna Tallträsk 3,6 kilometer nordväst och Kyrkberg 2 kilometer sydväst om verksamhetsområdet. Inom inventeringsområdet finns ytterligare ett fåtal bostadshus i Eriksberg, Bävertjärn, Bäcklunda och Sandås, se Figur 16 Uppdragsnummer

30 Figur 16: Orter inom och i närheten av inventeringsområdet. Landskapsbilden vid Kyrkberget med omnejd domineras av Kyrkberget med sina branta sidor, framförallt dess södra sida som stupar ner mot sjön Storuman. Även övriga delar, Gilnoliden och Eriksberg inom närområdet (till den planerade verksamheten) söder om väg E12 sluttar ner mot sjön Storuman, dock inte lika brant. Norr om väg E12 är området tämligen flackt, utom bergen Granlidknösen i öster och Stavarliden centralt inom inventeringsområdet. Skogsmark, framförallt granskog, täcker merparten av inventeringsområdet. Tallskogar finns mestadels i områdets västra och sydvästra del. Inslag av lövträd förutom björk består av asp, sälg och rönn. Den dominerande vegetationstypen är Granskog av blåbärsristyp (Påhlsson 1998). Större myrmarker förekommer framför allt i den västra delen. Dessa är generellt rika (högt ph) med en rik mossflora. I de centrala och östra delarna av området är myrarna generellt fattigare. En mindre del öppen mark finns inom området och består i sin tur mestadels av jordbruksmark, främst vallodling eller tomtmark. 5.2 Berörda fastigheter De fastigheter som berörs av koncessionsområde, dagbrott samt planerad infrastruktur redovisas nedan och i Figur 17 samt Figur 18; Uppdragsnummer

31 Fastigheter som berörs av koncessionsområdet Storumanskogen 1:1 Stensele-Sandvik 1:8 Stensele-Sandvik 1:36 Högland 1:2 Högland 1:3 Högland 1:4 Kyrkberg 1:29 Fastigheter som berörs av dagbrottet Storumanskogen 1:1 Stensele-Sandvik 1:36 Stensele-Sandvik 1:8 Fastigheter som berörs av gråbergsupplag Storumanskogen 1:1 Fastigheter som berörs av industriområde Storumanskogen 1:1 Kyrkberg 1:29 Fastigheter som berörs av sandmagasin Storumanskogen 1:1 Strömsund 1:2 Strömsund 1:3 Strömsund 1:4 Strömsund 1:5 Strömsund 1:9 Strömsund 1:10 Strömsund 1:11 Strömsund 1:12 Strömsund 1:13 Strömsund 1:32 Strömsund 1:35 Strömsund S:2 Fastigheter som berörs av klarningsmagasin Strömsund 1:4 Strömsund 1:8 Strömsund 1:9 Uppdragsnummer

32 Strömsund 1:12 Strömsund 1:13 Strömsund 1:32 Strömsund 1:35 Strömsund S:2 Fastigheter som berörs av vägar Kyrkberget 2:5 Kyrkberget 2:19 Storumanskogen 1:1 Strömsund 1:5 Strömsund 1:11 Stensele-Sandvik 1:8 Stensele-Sandvik 1:36 Figur 17: Fastighetskarta och planerad verksamhet. Uppdragsnummer

33 Figur 18: Fastighetskarta och sökt koncessionsområde. 5.3 Planförhållanden Översiktsplan En översiktsplan ska enligt plan- och bygglagen omfatta en kommuns hela yta och ge vägledning och stöd i beslut som rör användning och utveckling av den fysiska miljön. Översiktsplanen för Storumans kommun antogs av kommunfullmäktige och ett utdrag ur densamma redovisas nedan; I översiktsplanen har fyra faktorer bedöms i ett framtidsperspektiv som särskilt viktiga utgångspunkter för kommunens översiktliga planering och utveckling samt i den fördjupade översiktsplanen för Storuman- Stensele. Dessa är: 1) Nya möjligheter att utnyttja och förädla skogsråvara 2) Mineralutvinning 3) Fortsatt utveckling av turistnäringen 4) Utveckling av Storuman-Stenseles strategiska läge som kommunikationsknutpunkt Som konsekvens av dessa förslag föreslås ett omfattande trafikreservat norr om Stensele för studier av en ny sträckning för E12 samt ny järnvägsdragning. En god utveckling av kommunens basnäringar utgör den Uppdragsnummer

34 bästa förutsättningen för att säkra och vidareutveckla olika servicenäringar. Detta betyder utveckling och utbyggnad av Stensele industriverksamhet (sågverk- och bioenergiproduktion) samt förväntad utbyggnad av vindkraft i kommunen kan i likhet med mineralutvinning ge positiva effekter till centralortens utveckling som bas- och bostadsort. Det är kommunens förhoppning att de stora mineralresurser som nu konstaterats och fortfarande upptäcks sammantaget ska leda till att såväl företag som enskilda personer/ familjer ska kunna bedöma att en mer långsiktig etablering i kommunen känns trygg och riktig. Storuman-Stensele ligger centralt inom Guldlinjen och borde utgöra en naturlig etableringsort för t.ex. lednings- och administrativ verksamhet. Som bostadsort för anställda inom gruvnäringen erbjuder Storuman-Stensele ett alternativ med tillgång till god samhällsservice, skön natur, friluftsliv och en bostads- och arbetsmarknad som inte helt är beroende av gruvverksamhet. Den fördjupade översiktsplanen tar här fasta på att förstärka livsmiljö -värden som kan vara intressanta för beskriven inflyttning Detaljplan och områdesbestämmelser En detaljplan är en bindande överenskommelse om hur mark och vatten får användas inom ett område. Enligt Minerallagen 4 kap. 2 får koncessionen inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Det finns inga detaljplanelagda områden inom eller i närheten av inventeringsområdet. Det finns inte heller några områdesbestämmelser inom området eller dess närhet Skyddade områden Inventeringsområdet är liksom resten av Sveriges yta skyddat som avloppskänsliga vatten fosfor inland enligt vattenförvaltningsförordningen. Det finns inga andra skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen som ingår i inventeringsområdet. Närmaste skyddsobjekt är Naturreservatet Ullisjaure som är skyddat enligt 7 kap 4 i miljöbalken och som Natura 2000 objekt av art- och habitatdirektivet 92/43/EEG. Reservatet ligger 17 kilometer väster om planerad verksamhet och kommer inte påverkas av denna. Ytterligare tre områden i närområdet skyddas av miljöbalken; Riksintresset Vindelälven 27 kilometer öster om planerad verksamhet skyddas av miljöbalkens 4 kapitel 6 och 25 kilometer norr om planerad verksamhet finns naturreservatet Vindelfjällen som skyddas av 7 kapitlet 4 i miljöbalken och Girjesån 27 km nordväst om planerad verksamhet som är av riksintresse och skyddas av miljöbalkens 4 kapitel 6. Inte heller dessa kommer att påverkas av planerad verksamhet. Riksintresse för rennäring som påverkas av verksamheten redovisas i kapitel Meteorologiska förhållanden Nederbörd Nederbördsmängderna vid Kyrkberget (koordinaterna ; , koordinatsystem RT90) har under perioden uppgått i genomsnitt till 718 mm per år i enlighet med SMHI-data (SMHI 2014). Under samma period varierar den genomsnittliga månadsvisa nederbördsmängden mellan 33 och 109 mm. Nederbördsrikast är perioden juni-september, se Tabell 1 nedan. Tabell 1: Medelvärden (mm) för nederbörd under perioden vid Kyrkberget (SMHI 2014). Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År Uppdragsnummer