Tjänsteskrivelse. Planansökan Ödsmål 3:24 Bostäder Rosengrens semesterby (Dnr KS2013/1988-2) 1(2) Handläggarens namn Linda Andreasson

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Linda Andreasson Planansökan Ödsmål 3:24 Bostäder Rosengrens semesterby (Dnr KS2013/1988-2) Sammanfattning Sökandens önskemål: Sökanden önskar planlägga för 39 villatomter inom befintligt planområde som etapp 1 samt upphäva planlagt naturområde för att i ett senare skede inkomma med ytterligare exploateringsönskemål. ÖP/detaljplan: Översiktsplanen (ÖP2010) anger aktuellt område för nya bostäder Ett planprogram för Ödsmåls Mosse godkändes av Kommunstyrelsen För området gäller i dag en detaljplan som vann laga kraft 1994 med byggrätter för 26 tomter på 60 kvm bruttoarea. En ny detaljplan för hela Ödsmåls Mosse påbörjades och var ute på samråd Planarbetet avbröts i väntan på kommunalt vatten- och avlopp. I samrådsförlaget föreslogs byggrätter för de 26 tomterna på 135 kvm byggnadsyta för huvudbyggnad för de större tomterna och 90 kvm för de mindre. Förslaget innebär inga fler tomter enligt Planprogram. Fastigheten: Fastigheten är belägen i södra delen av Ödsmåls mosse och sträcker sig från den bebyggda delen av platån ner till havet i väster. terrängen består till stor del av berg idagen som sluttar brant ner mot väster. Natur/kultur: Den västra delen av fastigheten är riksintresse för natur- och friluftsliv. På fastigheten finns inga nu kända höga naturvärden men naturområdet i väster bedöms viktig som helhet för bl.a. landskapsbilden, samt som särskilt värdefullt naturområde. Väl inbäddad i vegetationen döljs bebyggelsen och bergshöjden där Ödsmåls mosse ligger och uppfattas från havet och omgivande landskap som näst intill obebyggd. På fastigheten finns ett stort antal kända fornlämningar. Miljö: Genom fastigheten går ett vattenflöde som rinner ner mot söder. VA: Under tidigare pågående planarbete konstaterades problem med både vatten och avlopp och bedömningen är att det är kommunalt VA som är lösningen för området. Va i kustzons tidplan i nuläget för utbyggnad av verksamhetsområde för Ödsmåls Mosse är mellan Tillgänglighet: Avseende kollektivtrafik till Rörtången/Ödsmåls Mosse går 3 turer på fm och 4 turer på em i dagsläget, vilket inte bedöms som pendlingsbart. Från Ödsmåls mosse är avståndet till busshållplats 1;5 km. Till Ödsmåls mosse går idag skolskjuts. I området finns idag ingen annan privat eller kommunal service. Juridik: Vid återuppstart av detaljplan för Ödsmåls mosse bör det ske en omstart p.g.a. det långa upphållet som blir vilket innebär nya förutsättningar samt nya berörda fastighetsägare. Bedömning: En prövning bedöms kunna göras i samband med att planarbetet återupptas för Ödsmåls mosse om en eventuell utökning av antal byggrätter på den östra delen av fastigheten. Dock bedöms det inte lämpligt att exploatera den västra delen som består av Allmän plats mark Natur i gällande detaljplan och i nytt förslag till detaljplan samt bedömts som särskilt värdefullt naturområdet i planprogrammet. Trots att området är markerat för bostäder 2050 i ÖP2010 så bedöms området kunna ingå i planläggning för hela Ödsmåls mosse så som föreslagit i den nya detaljplanen. SAMHÄLLSBYGGNAD ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 2(2) Tidigare beslut: Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsdelegation beslutade vid mötet 11 april 2007 att arbetet med detaljplanen för Ödsmåls mosse skall avvakta till dess att en kommunal inriktning för VA i kustzonen är beslutad och följa den planerade prioriteringsordningen. Ett planarbete beräknas ta 1-2 år. Planarbetet bedöms under nu kända förutsättningar kunna påbörjas 2018 antas Verksamhetens bedömning En prövning bedöms kunna göras i samband med att planarbetet återupptas för Ödsmåls mosse om en eventuell utökning av antal byggrätter på den östra delen av fastigheten. Dock bedöms det inte lämpligt att exploatera den västra delen som består av Allmän plats mark Natur i gällande detaljplan och i nytt förslag till detaljplan samt bedömts som särskilt värdefullt naturområdet i planprogrammet. Trots att området är markerat för bostäder 2050 i ÖP2010 så bedöms området kunna ingå i planläggning för hela Ödsmåls mosse så som föreslagit i den nya detaljplanen. Ekonomisk bedömning Planavgift kommer att tas ut i samband med bygglov. Förslag till beslut Förvaltningen(samhällsbyggnad) får i uppdrag att pröva en utökad byggnation för del av Ödsmål 3:24 i Kungälvs kommun i samband med planläggning av hela Ödsmåls mosse med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen PBL (2010: 900) kap Avgift planbesked: kr Avgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. Faktura skickas separat. Henrik Levin Planchef Leif Johansson Samhällsbyggnadschef Expedieras till: Eva Johansson samhällsbyggnad Henrik Levin samhällsbyggnad Eftre beslut i KS: Dan Björkman, Arkitektkontoret Vallgatan Acron AB, Energigatan 12, Kungsbacka

3

4

5

6

7

8 Tjänsteskrivelse 1(6) Handläggarens namn Maria Lejdebro Remissvar gällande Länsstyrelsens förslag till översyn och revidering av riksintresseområden för friluftsliv i Västra Götalands län(dnr KS2013/983-5) Sammanfattning Länsstyrelsen har skickat en remiss till Kungälvs kommun angående översyn och revidering av riksintresseområden för friluftslivet i Västra Götalands län. I Kungälvs kommun finns i dag tre områden av riksintresse för friluftslivet: Göta och Nordre Älvs dalgångar, Svartedalen samt Södra Bohusläns kust. I samtliga områden föreslår länsstyrelsen ändringar i text och gränsdragning. Inga nya riksintresseområden föreslås i kommunen. Förvaltningen anser att förslaget behöver justeras och förtydligas i stora delar, både vad gäller värdebeskrivningar och gränsdragningar, och att mer dialog behöver ske mellan kommunen och länsstyrelsen innan föreslaget antas. Bakgrund Områden som är av nationell betydelse för en rad vitala samhällsintressen kan pekas ut som områden av riksintresse för just detta ändamål, det gäller exempelvis områden som är särskilt värdefulla för naturvården, kulturmiljövården, energiproduktion vattenförsörjning, friluftsliv m.m. Områden som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden eller möjligheterna att använda dem för avsett ändamål, vilket innebär att detta intresse ska ges företräde framför andra allmänna och enskilda intressen när frågor om markanvändning avgörs. Att ett område är redovisat som riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken innebär inte ett ovillkorligt skydd eller en direkt rätt att använda det för det ändamål som det redovisats för. Det är först i en juridiskt bindande plan eller i en tillståndsprövning som frågan om dess användning slutligen avgörs. Länsstyrelsen har skickat en remiss till Kungälvs kommun angående översyn och revidering av riksintresseområden för friluftslivet i Västra Götalands län. Anledningen till remissen är att länsstyrelsen ska lämna underlag till Naturvårdsverket med översiktliga bedömningar av nuvarande och eventuellt tillkommande områden som kan vara av riksintresse för friluftslivet. Det långsiktiga behovet av tätortsnära natur ska särskilt beaktas. Med anledning av uppdraget har Naturvårdsverket utformat särskilda riktlinjer för översynen av riksintressen för friluftsliv. Riktlinjerna innehåller bland annat de kriterier som ska ge stöd ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

9 2(6) vid urval av områden av riksintresse för friluftsliv och en mall för dokumentationen av riksintressena. För att ett område ska bedömas som riksintresse för friluftslivet ska det ha s stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och/eller kulturaktiviteter och tillgänghet för allmänheten, att det är attraktivt för besökare från hela eller en stor del av landet eller utlandet, d.v.s. det har ett turistiskt intresse. Områden av riksintresse bör vara viktiga för många människors friluftsliv och att de kan användas ofta och mycket, framförallt i de tre storstadsregionerna. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Länsstyrelsen har utifrån riktlinjerna gett förslag på uppdateringar och revideringar av områden av riksintresse för friluftsliv utifrån ny kunskap och aktuella förhållanden. På grund av den korta tiden för Länsstyrelsens uppdrag, så har brister i texter och avgränsningsförslag inte kunnat genomarbetas i tillräcklig omfattning. I Kungälvs kommun finns i dag tre områden av riksintresse för friluftslivet; Göta och Nordre Älvs dalgångar, Svartedalen samt Södra Bohusläns kust. I samtliga områden föreslår länsstyrelsen ändringar i värdebeskrivningarnas texter och gränsdragningar. Inga nya riksintresseområden föreslås i kommunen. Verksamhetens bedömning Gränsdragningar Länsstyrelsen anger i remissen att gränsdragningarna för riksintresseområdena inte kunnat studeras i detalj, på grund av tidsbrist. Vid kommunens närmare studier av gränserna för respektive riksintresseområde kan slutsatsen dras att ändringar ändå gjorts i vad som upplevs som en detaljerad nivå. Det är därför svårt för kommunen att ta ställning till vilka ändringar som synpunkter ska lämnas på. Det är önskvärt att länsstyrelsen åtminstone anger motiv till föreslagna ändringar av gränserna, i värdebeskrivningen alternativt i remissen. Om det så är att motiven är generella, exempelvis att gränser generellt flyttas för att sammanfalla med vägar, strandskyddslinjer, utanför tätbebyggt området etc. eller om de är specifika för ett särskilt område. Först därefter kan kommunen lämna synpunkter på de föreslagna ändringarna. Eftersom länsstyrelsen själv angett i remissen att de skickat iväg ett i detta avseende bristfälligt remissunderlag anser kommunen att det är av vikt att länsstyrelsen återkommer för dialog när gränserna faktiskt har en föreslagen dragning och att det finns tydliga motiv för dess ändringar. Värdebeskrivningar I värdebeskrivningarna ska, enligt riktlinjerna för översynen, motivet till rinksintresset och förutsättningarna för att natur- och friluftsvärdena ska kunna behållas tydligt framgå. Värdebeskrivningarna för riksintresseområdena är därför av stor vikt i tillståndsfrågor och när kommunen ska tolka och värdera om olika markanvändningsalternativ är lämpliga i eller i anslutning till ett riksintresseområde. De delar av beskrivningarna som kommunen anser är särskilt viktiga är kapitlena Beskrivning av områdets värden (som anger vad det är som ska tas hänsyn till), Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden (hur hänsyn ska tas) samt Förutsättningar för att behålla upplevelsevärden (vilka åtgärder som kan skada riksintresset). Det är därför av stor vikt att dessa kapitel är tydligt formulerade och att det finns ett tydligt samband mellan värdet och hur värdet ska behållas.

10 3(6) Kungälvs kommun anser att sambandet mellan ovanstående nämnda kapitel i det nuvarande förslaget är bristfälligt. Det är exempelvis svårt för kommunen att förstå och ta ställning till hur ett utpekat värde som en välfrekventerad vattenled av betydelse för internationell inhemsk turism i riksintresset för Göta och Nordre Älv estuarium ska behållas och utvecklas om exploateringar och bullerstörande verksamheter kan innebära skada på riksintresset. Likartade motsättningar finns även i värdebeskrivningarna för de övriga föreslagna riksintressena i Kungälvs kommun. Kommunen förordar att vidare dialog sker med kommunen innan beslut om riksintressena tas. Tätortsnära natur Kungälvs kommun stödjer ambitionen om att det ska finnas tätortsnära natur. Kommunen anser dock inte riksintresset är rätt form för att reglera denna tillgång utan att det är en mer lokal och kommunal fråga som ska hanteras översiktliga planeringen. I prop. 2009/10:238 Framtidens friluftsliv betonas även att det är kommunerna som bör verka för att tillgodose behovet av tätortsnära natur i den kommunala planeringen. I det fall som länsstyrelsen finner att det ska regleras inom riksintresset anser Kungälvs kommun att dessa områden särskilt ska anges och motiveras i värdebeskrivningen. Det kan annars finnas risk för att just det tätortsnära värdet försvinner i de till ytan stora och generellt beskrivna riksintressena. Inga särskilda angivelser finns i värdebeskrivningarna för riksintresseområdena i Kungälvs kommun som indikerar att något område är av värde som tätortsnära natur. Tolkningen blir därför att inga sådana områden finns i kommunen. Om sådana områden finns anser Kungälvs kommun att dessa måste anges och samrådas med kommunen innan beslut kan fattas om riksintresset. Översiktsplan I de gällande beskrivningarna för riksintresseområdena finns under rubriken Planering och säkerställande i regel en redovisning hur riksintresset förhåller sig till de kommunala översiktsplanerna. Kungälvs kommun anser att det är mycket viktigt att det framgår om och hur kommunernas översiktsplaner är förenliga med förslaget för att undvika framtida konfliktsituationer vad gäller markanvändning. Redovisningen är särskilt viktig i ett remissunderlag och när ett riksintresse sträcker sig över flera kommungränser. För Kungälvs kommun saknas denna redovisning för Svartedalens och Göta och Nordre Älvs riksintressen. Vad gäller riksintresset för Södra Bohusläns kust anses redovisningen som bristfällig (se nedan). Föreslagna områden av riksintresse för friluftsliv i Kungälvs kommun - Göta och Nordre Älvs dalgångar/göta och Nordre Älvs estuarium Det gällande riksintresseområdet för Göta och Nordre Älvs dalgångar föreslås slås samman med riksintresseområdet för den norra delen av Göta Älv. Det nya området föreslås namnet Göta och Nordre Älv estuarium och kommer att sträcka sig från Göteborg och Öckerö i söder till Vänersborg i norr. På grund av den föreslagna omfattningen av riksintresset, från kust via älv till sjö, blir värdena för friluftslivet och områdeskaraktärerna skiftande över riksintresseområdet. Kungälvs kommun anser att värdebeskrivningen därför behöver preciseras för olika delområden vad

11 4(6) gäller Beskrivning av områdets värden, Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden samt Förutsättningar att behålla upplevelsevärden eftersom de inte kan vara likartade över ett så stort och skiftande område. Bara i Kungälvs kommun kan och bör skillnad göras mellan värdena för friluftslivet i kustzonen vid Nordre Älvs mynning, Bohus fästning/kungälvs tätort och Göta Älvdalen. Inga motiv har angetts till varför de två områdena av riksintressen föreslås bli ett. I riktlinjerna för översynen anges att avgränsingen av områden av riksintresse ska vara tydligt och väldefinierat. Det anges också att den sammanhängande ytans storlek ska relateras dels till verksamheternas art och dels till deras förväntade intensitet, samtidigt som att det för stora och omfattande områden kan finnas ett behov att dela upp området i mindre delområden. För att förstå varför sammanslagningen föreslås är det av vikt att länsstyrelsen motiverar sitt förslag. Gränsdragningen i mynningen av Nordre älv kommer även att ändras så att ett gemensamt riksintresseområde skapas. I nu gällande riksintressen är detta ett område där tre olika riksintresseområden för friluftsliv möts. Se karta 1. - Svartedalen En utvidgning av riksintresseområdet Svartedalen föreslås i dess södra del, i Kungälvs kommun. Området som påverkas anges i översiktsplanen som område för utbyggnad av vindkraft. I området pågår även för närvarande en prövning för uppförande av vindkraftverk. Se karta 2. I riksintressets värdebeskrivning under rubriken Förutsättningar för att behålla upplevelsevärden anges exempel på verksamheter som kan skada värdena för friluftslivet. Här anges vindkraft särskilt som en sådan anläggning. En konflikt finns därför mellan kommunens gällande översiktsplan samt pågående tillståndsprocess med den föreslagna utvidgningen av riksintresseområdet. Kungälvs kommun anser att den föreslagna utvidgningen mot söder bör utgå eftersom det innebär en konflikt med den gällande översiktsplanen. Som ett minimum bör länsstyrelsen motivera varför en utvidgning ska ske i detta område, som uttryckligen står i konflikt med kommunens översiktsplan. - Södra Bohusläns kust Det gällande riksintresseområdet för Södra Bohusläns kust föreslås en utökning med Havstensfjorden och vidare söder ut ned till Stenungsund. I övrigt föreslås riksintresset gälla längs hela kustlinjen, utan undantag för befintliga tätorter. Att innefatta tätorterna i riksintresseområdet innebär en västenlig skillnad för hanteringen av markanvändningsfrågorna i Kungälvs kommun särskilt när det gäller utvecklingsområden angivna i översiktsplanen. Se karta 3. Enligt miljöbalken (MB 3 kap. 6 ) ska riksintressen skyddas så långt det är möjligt. Det innebär att riksintresset ska vägas in som en förutsättning vid all exploatering. Av länsstyrelsens förslag finns därför två möjliga scenarier, antingen kommer kommunens utvecklingsmöjligheter för tätorter och utvecklingsområden angivna i översiktsplanen att begränsas eller så finns en uppenbar risk att vikten av riksintresset kommer att utholkas och därmed tappa sitt syfte.

12 5(6) Kommunen har tydligt i den gällande översiktsplanen (2010) angett utvecklingsområden i Kungälvs kustzon, bland annat Marstrand, Kovikshamn och Tjuvkil. Detta ställningstagande saknas dock i riksintressets värdebeskrivning, där länsstyrelsen generellt anger kommunernas översiktsplaner som bevarandeorienterande. Detta ger en missvisande bild av att det föreslagna riksintresseområdet är förenligt med kommunens översiktsplan. Kungälvs kommun anser att de områden som verkligen är av vikt för friluftslivet ska bevaras, medan tätare bebyggda områden och utvecklingsområden, exempelvis de befintliga tätorterna och områden angivna som utvecklingsområden/serviceorter/ grannbyar i översiktsplanen undantas från riksintresseområdet. Kungälvs kommun föreslår därför att tätorts- samt utvecklingsområden angivna i översiktsplanen undantas från det föreslagna riksintresseområdet. Som ett minimum bör länsstyrelsen motivera varför denna typ av utvidgning föreslås som uttryckligen står i konflikt med kommunens översiktsplan. I värdebeskrivningen under rubriken Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden anges att riksintresset för den högexploaterade kusten rekommenderas att tas bort för att skydda och säkerställa värdena. Om härmed avses att riksintresset i enlighet med Miljöbalken 4 kap. 4 skall tas bort erfordras en bred dialog med samtliga berörda kommuner. Formuleringen är överaskande och illa underbyggd och saknar stöd i riktlinjerna från Naturvårdsverket. Tolkning av riksintressen För att kommunen i efterföljande skeden ska kunna planera och eventuellt exploatera markområden som omfattas av riksintresset för friluftsliv är det av stor vikt att värdebeskrivningarna är tydliga och utförliga. Detta gäller främst rubriken Beskrivning av områdets värden, men det är också viktigt att det framgår vilka förutsättningarna är för bevarande och utveckling av områdets värden samt vilka åtgärder och verksamheter som kan påtagligt skada värdena för friluftslivet. Kungälvs kommun anser att beskrivningarna av riksintresset värden måste utvecklas, så att de blir mer användbara för kommunen i den efterföljande planeringen. Det måste även finnas ett tydligt samband mellan vad värdet är, vilka förutsättningarna är för att utveckla och bevara dem samt vilka åtgärder som faktiskt kan tillåtas. Kungälvs kommun anser att detta samband i remissunderlaget måste utvecklas då risk annars finns för svårigheter att tolka vilka typer av markanvändningar som är möjliga inom riksintresseområdena. Risk finns även för att tolkningarna blir olika inom ett riksintresseområde om det delas av flera kommuner. Dialog mellan kommunen och länsstyrelsen Kungälvs kommun anser att det är nödvändigt med en fortsatt dialog med länsstyrelsen om riksintresseområdena innan beslut tas om översynen. Kartbilagor 1. Svartedalen 2. Göta och Nordre Älvs estuarium 3. Södra Bohusläns kust

13 6(6) Förslag till beslut Tjänsteskrivelsen Remissvar gällande Länsstyrelsens förslag till översyn och revidering av riksintresseområden för friluftsliv i Västra Götalands län (Dnr KS2013/983) daterat den 17 december 2013 antas som Kungälvs kommuns remissvar och översänds till Länsstyrelsen Beslutet förklaras omedelbart justerat Leif Johansson Samhällsbyggnadschef Henrik Levin Planchef Expedieras till: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Naturvårdsenheten För kännedom till: Maria Lejdebro (SHB)

14 Bilaga 1. Göta och Nordre älv estuarium Kärna Teckenförklaring

15 Bilaga 2. Svartedalen Teckenförklaring St. Höga Kode Diseröd

16 Bilaga 3. Södra Bohusläns kust Bleket Kode Teckenförklaring Tjuvkil Marstrand Kärna

17 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Maria Hübinette Remissvar avseende hållbar återföring av fosfor(dnr KS2014/20-2) Sammanfattning Miljödepartementet har översänt rapporten Hållbar återföring av fosfor på remiss till Kungälvs kommun. Dokumentet har tagits fram på uppdrag av regeringen. Bakgrund Naturvårdsverket fick i februari 2012 i uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna för en hållbar återföring av fosfor. Naturvårdsverket har inom regeringsuppdraget kartlagt fosforresurser och innehållet av oönskade ämnen i olika fosforkällor, gjort en bedömning av potentialen för hållbar återföring av fosfor, tagit fram förslag till författningskrav och förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor Utgångspunkt för arbetet har varit generationsmålets strecksats om resurseffektiva kretslopp, så långt som möjligt fria från farliga ämnen. Uppdraget har också relation till flera av miljökvalitetsmålen, varav giftfri miljö har betonats av regeringen. Sammantaget redovisar Naturvårdsverket hur utvecklingen mot resurseffektiva kretslopp, som så långt som möjligt är fria från oönskade ämnen, kan gå till. Förslaget till författning innebär ett tydligt steg i riktning mot miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Förslaget till etappmål bidrar till en ökad återföring av växtnäringsämnen och mer resurseffektiva kretslopp. Utredningen är bara ett steg på vägen. För att komma till rätta med problemen på lång sikt krävs andra åtgärder än på avfalls- och avloppsidan. Användningen i samhället av de ämnen som riskerar att leda till negativa miljö- och hälsoeffekter måste begränsas. Verksamhetens bedömning Förvaltningen bedömningen framgår i det bilagda förslaget till remissvar. Förslag till beslut Förslag till remissvar daterat den 9 januari 2014 godkänns som Kungälvs kommuns yttrande och översänds till miljödepartementet. Leif Johansson Sektorschef Henrik Levin Planeringschef ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

18 2(2) Expedieras till: Miljödepartementet, Stockholm, För kännedom till:

19 Remissvar gällande Miljödepartementets remiss Hållbar återföring av fosfor (Dnr KS2014/20) Kungälvs kommun har följande synpunkter på rubricerad remiss: Sveriges åkermark är en oersättlig resurs. I avloppsslammet koncentreras en stor del av de föroreningar som härrör från industri, hushåll, dagvatten mm. Om man sedan lägger detta på åkermarken koncentreras dessa ämnen där. Naturskyddsföreningen tog nyligen ställning emot spridning av slam på grund av risken för förgiftning av Sveriges åkermark. I Naturvårdsverkets förslag anges nya gränsvärden för många ämnen. Det är svårt att bedöma om dessa är tillräckliga och om de omfattar tillräckligt många ämnen. Uppdraget borde ha gällt näringsämnesåterföring inte bara fosfor. Precis som Naturvårdsverket skriver i rapporten så har verket i tidigare uppdrag påpekat att ensidig fokusering på fosfor kan leda till suboptimering i ett långsiktigt kretsloppsperspektiv. Genomgående i rapporten konstaterar man att all teknik som inte används storskaligt idag som något man inte kan räkna med eftersom det krävs forskningsresurser och investeringar. I ett omfattande uppdrag som detta kan man inte begränsa sig till att konstatera vilka tekniker som finns eller inte finns idag. Utredningen borde ha lämnat förslag på och visat på behovet av kraftfull satsning på forskningsinsatser. Idag saknas i stor utsträckning satsningar inom detta område. Vinnova har dock gått in i ett storskaligt försöksprojekt i Boden, där man avser att prova att frystorka avloppsslam. I rapporten konstateras att en ökad användning av slam beror på graden av acceptans hos jordbrukarna. Graden av acceptans hos samhället/konsumenterna är det som sannolikt styr graden av acceptans hos jordbrukarna i den här frågan. Potentialen för återföring av fosfor från enskilda avlopp genom urinsortering överskattas kraftigt i rapporten. Man räknar med att den stora mängd enskilda avlopp som idag inte uppfyller lagkraven ska bidra här. Men ytterst få befintliga bostäder kan pådyvlas kravet att införa urinsortering eller annan sorterande avloppslösning om de i dagsläget har allt spillvattenavlopp på samma system i dagsläget. Rättspraxis har visat på att detta anses ekonomiskt oskäligt. Vid nybyggnation av bostäder finns en större möjlighet för myndigheter att ställa krav på sorterande system. Men här har vi inte någon stor potential räknat i återförd mängd fosfor, om vi inte satsar på till exempel urinsorterande system i flerbostadshus som ansluts till kommunala VA-system. Samhället måste se till så att fosforbehovet minskar genom optimerade givor och minskning av fosforförluster till vattendrag. I Sverige har vi generellt inte problem med fosforbrist i åkermark idag eftersom fosfortillförseln av mineralgödselfosfor var hög under stor del av andra halvan av 1900-talet. Även om fosfor är ett grundämne och därmed inte kan förbrukas förs en diskussion om Peak fosfor. Detta beror på att vi gör fosforn otillgänglig genom att till exempel låta den hamna på sjö- och havsbottnar via avloppsutsläpp och läckage från jordar. I rapporten hänvisas också till att vi idag totalt tillför mer fosfor till våra jordar än vad vi för bort med skördar. SAMHÄLLSBYGGNAD ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

20 2(2) I figur 3 på sidan 37 saknas ett flöde av fosfor mellan enskilda avlopp och odling. En stor källa för koppar till slammet är våra dricksvattenrör. Hur ser det ut om man gör en samhällsekonomisk och hälsoanalys för att byta ut dessa rör? Uppströmsarbetet är oändligt viktigt och i samma resonemang möjligheten att förbjuda användandet och saluförandet av kemiska substanser. En viktig nytta med att minska införseln av fosfor till kretsloppet är att nettoinförseln av kadmium till Sverige minskar. En stor del av den kadmium vi får i oss sker via importerad mat. I rapporten saknas information om växter som ackumulerar kadmium, det vill säga som kan användas för att minska mängden kadmium i jorden genom att man vid skörd för bort växtmaterialet. Tidigare har undersökningar visat att detta sker vid energiskogsodling med vissa arter ( I rapporten sägs däremot att växter är kända för att ackumulera nickel. I rapporten står att läsa att man bedömer att risken för att avloppsslam eller källsorterade fraktioner som innehåller fekalier från flera hushåll innehåller patogener är så stor att de inte ska spridas ut i miljön utan föregående hygieniserande behandling. Beträffande fraktioner från enskilda avlopp skriver man i rapporten att man föreslår att eget omhändertagande ska undantas från generella krav på hygienisering. Det bör minst ställas krav på lagringstid för fraktioner från enskilda avlopp och motsvarande fraktioner. Dessa fraktioner hanteras oftast av relativt okunniga verksamhetsutövare i nära anslutning till enskilda vattentäkter och hemmiljön där exponeringsrisken är stor. Bilaga 2. Författningsförslag med författningskommentarer 17. Den som brukar åkermark ska före användningen av avloppsfraktioner, biogödsel eller kompost kontrollera markens innehåll av metaller, om det kan antas att halten av en eller flera metaller i marken överskrider de värden som anges i bilaga 1. Oklart hur den bedömningen görs, när kan man anta att metallhalterna överskrids? 24. Den myndighet som har ansvar för tillsynen över verksamheten i enlighet med miljötillsynsförordningen (2011:13) får om det finns särskilda skäl medge dispens från Oklart vad som kan utgöra särskilda skäl, risk för olika bedömning hos olika tillsynsmyndigheter. Kap 6. Förslag till förordning Positivt att det blir en minskning av kadmiumtillförsel, och att det även på sikt blir en uthållig minskning av kadmium i alla jordar. Detta är ju särskilt viktigt eftersom kadmiumhalterna redan idag ligger över de värden som kan ge negativa hälsoeffekter. Något som saknas i redovisningen av metaller och organiska ämnen är vilken andel av människors intag som kommer från kosten. Svårt att utan detta göra en bedömning av om gränsvärden för växtnäringstillförsel är ett effektivt sätt att minska intaget.

21 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn TorBjörn Nilsson Havsområden för vindbruk i Kungälvs kommun(dnr KS2013/2073-1) Sammanfattning En kommunal vindbruksplan antogs av kommunfullmäktige i december I samband med antagandet beslutades att en kompletterande utredning skall göras om Pölsegrunn som ytterligare ett område för havsbaserad vindkraft. ( 332/2010) Utredningen Havsområden för vindbruk har nu utarbetats. Den visar vilka tänkbara möjligheter det finns att bygga havsbaserad vindkraft längre ut i havsbandet. Förvaltningen föreslår dock ingen ändring i nu gällande vindbruksplan utan föreslår att utredningen antecknas till protokollet och därefter kan ses som ett kunskapsunderlag för fortsatt dialog rörande vindbruksfrågan i kommunen framöver. Bakgrund Det område som nämndes särskilt i kommunfullmäktiges uppdrag är Pölsegrunn (ca 15 kilometer väster om Kovikshamn). Området ligger framförallt i Öckerö kommun men sticker upp med den nordliga spetsen på Kungälvssidan. Pölsegrunn är beläget inom riksintresse för sjöfarten (farled) samt riksintresse för yrkesfisket och bedöms inte vara framkomligt med vindbruk. Däremot finns ett område väster och söder om det befintliga vindbruksområdet där djupförhållandena möjliggör vindbruk och där det inte bedöms finnas tydliga motstående intressen. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

22 2(2) Verksamhetens bedömning Ett utökat tänkbart vindbruksområde åt sydväst skulle vara en fördel då det skulle växa ihop med Öckerö kommuns vindbruksområde. Det öppnar upp för att underlätta en vindpark som omfattar områden på båda sidor gränsen. Kungälvs befintliga vindbruksomåde ligger runt Dörjeskär. I havsområdet närmast Dörjeskär har nyligen miljöorganisationen Oceana uppmärksammat höga naturvärden och lämnat ett förslag till länsstyrelsen och havs- och vattenmyndigheten att skapa ett naturreservat där. Det innebär att det kan komma att bli vissa inskränkningar i möjligheten att nyttja det befintliga vindbruksområdet. En utsträckning av området åt sydväst längre från kusten och närmare Öckerös vindbruksområde kan då vara en fördel om vill anlägga en vindkraftspark. Utredningen har under hösten 2013 redovisats för framtids- och utvecklingsberedningen. Utefter det som har framkommit i utredningen gör förvaltningen bedömningen att inte föreslå någon ändring i kommunens gällande vindbruksplan. Utredningen bör antecknas till protokollet och kan därefter ses som ett kunskapsunderlag för fortsatt dialog rörande vindbruksfrågan i kommunen framöver. Förslag till beslut Informationen om utredningen Havsområden för vindbruk Utredning och lämplighetsbedömning antecknas till protokollet. Leif Johansson Samhällsbyggnadschef Henrik Levin Planeringschef Expedieras till: TorBjörn Nilsson För kännedom till:

23 Havsområden för vindbruk Utredning och lämplighetsbedömning Augusti 2013

24 Uppdragsgivare: Kommunfullmäktige, Kungälvs kommun Handläggare: TorBjörn Nilsson kommunekolog, Samhällsbyggnad, Planeringsenheten, Kungälvs kommun Medverkande konsulter: Rådhuset Arkitekter AB Fotografier och illustrationer om inget annat anges: Rådhuset Arkitekter AB Omslagsfoto: Vindkraftverk vid inloppet till Göteborgs hamn. Foto Rådhuset Arkitekter AB

25 Innehåll Inledning Plankarta från Vindbruksplanen 2 Bakgrund 3 Uppdragets omfattning 3 Planeringsförutsättningar Karta Djup- och bottenförhållanden 4 Vindbruk 5 Karta Infrastruktur och totalförsvar 6 Infrastruktur 7 Totalförsvar 7 Karta Riksintressen, bevarande 8 Bevarandeintressen 9 Karta Skyddade områden 10 Landskapsanalys 11 Analys Karta Analys 12 Riksintressen 13 Skyddade områden 13 Djupförhållanden 13 Karta Analys detaljkarta 14 Områden i denna utredning 15 Teknikutveckling Offshore teknik 17 Svensk forskning 18 Referenser Myndigheter 19 Kommuner 19 Forskning 19 Övrigt 19 1

26 A 0 6 km 12 km Ä Skala 1: T X X Q Plankarta vindbruk Rekommendationer för grupper av vindkraftanläggningar Möjliga utbyggnadsområden för vindbruk Restriktionsområden F J Övriga områden Reservområden Möjligt område för vågkraft A VINDBRUKSPLAN 0 3 km Skala 1: Rådhuset Arkitekter AB Samhällsplanering & Miljö 6 km Tematiskt tillägg till översiktsplanen Kungälvs kommun Antagen av kommunfullmäktige

27 INLEDNING Bakgrund Kungälvs kommun har en vindbruksplan antagen Vindbruksplanens förslag till områden lämpliga för vindbruk baseras på en rad underlag. Sedan vindbruksplanen antogs har några underlag förändrats bl.a. försvarets riksintressen och trafikverkets nya beslut om trafikslagens riksintressen. Det finns intresse från kommunens sida att göra en fördjupad utredning för att belysa frågan om det finns ytterligare områden inom kommunens havsområden som kan vara lämpliga för vindbruk. Intresset för havsbaserad vindkraft har ökat med bättre teknik och större parker som ger bättre ekonomi. Riksdagen beslutade i juni 2009 att fastställa en nationell planeringsram för vindkraft till år 2020 motsvarande en produktionskapacitet på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Uppdragets omfattning Rådhuset Arkitekter AB har fått i uppdrag att utreda havsområden för vindbruk åt Kungälvs kommun. Uppdraget grundar sig på ett beslut i Kommunfullmäktige. Uppdraget omfattar framtagande av underlagsmaterial i form av kartor och text som kan ligga till grund för en bedömning om det finns ytterligare havsområden som är lämpliga för vindbruk inom Kungälvs kommun. I uppdraget ingår även att göra en lämplighetsbedömning med framtaget underlagsmaterialet som grund, där skälen både för och emot en etablering av vindkraft redovisas. En kortfattad litteratursökning och översikt över utvecklingen inom vindkraftsteknik till havs ingår även i arbetet. 3

28 Djupförhållanden Aröd Djup >50 m Djup m Djup m Lövön Djup 6-10 m Pater Noster skären Älgön Djup 0-6 m Djup ej redovisat i grundmaterialet Marstrand 30 m djupkurva SGU Instön Nordön Tjuvkil Koön Klåverön Kråkerön Tofta Sör-Kråkan Djupa Rännan Kovikshamn Kär Dörjeskär Sälöfjord Räven Bottenförhållanden St Rossen St Överön Hårdbotten SGU St Pölsan Rörö Sandbank SGU VINDBRUK I HAVET 0 3 km Skala 1: Rådhuset Arkitekter AB Samhällsplanering & Miljö 6 km Utredning och lämplighetsbedömning Augusti 2013

29 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Vindbruk Havsbaserad vindkraftsteknik Det finns många fördelar med att bygga ute till havs. Vindarna är jämna och har ett högt energiinnehåll. Stora vindkraftverk, som tar tillvara vinden effektivt, kan byggas. Havsområden med ett djup omkring 10 till meter kan vara lämpliga för anläggande av vindkraftverk. Avståndet mellan verken i en havsbaserad park bör vara 7-8 rotordiametrar. Anslutning av den el som verken producerar görs till kraftnät på land. Det är kostsamt att bygga havsbaserad vindkraft. Ju längre ut från land desto dyrare är det att bygga och att ansluta till kabelnätet på land. Bottendjupet är också en viktig faktor. Utredningar, tillstånd, anläggning av verk samt kabeldragning blir ofta betydligt dyrare än för landbaserad vindkraft. Av ekonomiska skäl bör därför en vindkraftspark i havsmiljö vara så stor som möjligt. Sammanfattningsvis kan sägas att det är dyrare att bygga havsbaserad vindkraft än landbaserad möjliggör större kraftverk är mer energi i vinden Tekniken för havsbaserad vindkraft är förhållandevis ny. Utveckling och forskning pågår även för flytande offshorevindkraftverk. (Källa: Force Technology 2008) Vindresurser Vindförhållandena över havet i Kungälv är goda med beräknad medelvind över 7,5 m/s på en höjd av 71 meter över nollplansförskjutningen. Djup- och bottenförhållanden En djupkarta har sammanställts. Nivåerna 0-6 m, 6-10 m, m m samt djup över 50 m redovisas där kartunderlag finns. Även SGUs djupkurva 30 meter redovisas. I havet är bland annat bottenförhållande intressant. SGU har kartlagt hårdbottnar och sandbankar. Omgivningspåverkan Vindkraftverk kan ha viss påverkan på djurlivet. Bl. a. kan rovfågel och fladdermöss kollidera med rotorblad vid födojakt. Vissa fågelarter undviker att sträcka genom vindkraftparker eller att rasta i närområdet. Fladdermöss söker sig till tornen för att jaga insekter som samlas kring torn även ute i havet. Problemen kan dock undvikas genom att verken stängs av under de väder- och tidsförhållanden då fladdermössen är aktiva. Torn och rotorblad kan ge störningar på kommunikationssystem av betydelse för bl. a. sjöfart, flyg och totalförsvar, varför etablering i vissa stråk och sektorer bör undvikas. Forskning pågår om hur fisk och andra havslevande djur påverkas av vindkraftsbuller och vibrationer, både vid byggnation och drift. Det är viktigt att följa denna kunskapsutveckling samt att minimera påverkan även under ytan. De havsbaserade verkens fundament fungerar som konstgjorda rev och har sannolikt positiv inverkan på det marina livet. En vindkraftspark till havs kan också bidra till att skapa en skyddszon för fisk och annat djurliv. (SNV 2012). Riksintresse för vindbruk Energimyndigheten har angivit områden som är av riksintresse för vindbruk. Det innebär att området bedömts som särskilt lämpat för elproduktion från vindkraft. Riksintresse för vindbruk ryms inom 3 kap. 8 miljöbalken. Energimyndigheten har formulerat kriterier för avgränsning av dessa områden. Huvudkriterium för utpekande av område av riksintresse är att beräknad medelvind ska uppgå till 6,5 meter per sekund på 71 meters höjd (över nollplansförskjutningen). Vissa områden undantas, bl. a. nationalparker, bebyggelse inklusive 400 meters skyddsavstånd, områden med bottendjup mer än 30 meter samt områden mindre än 3 km 2. Revidering av riksintresset pågår och en andra remissomgång sker hösten Revideringen förväntas resultera i både borttagande av befintliga riksintresseområden, justering av gränser och angivande av helt nya områden. Förslaget berör inte Kungälvs kommun. 5

30 Infrastruktur och totalförsvar Farled av riksintresse Aröd Hamn av riksintresse Riksintresse för yrkesfisket Lövön Luftfart, MSA-ytor Riksintresse för totalförsvaret Pater Noster skären Älgön Minriskområde 3 Marstrand Instön Nordön Tjuvkil Koön Klåverön Kråkerön Tofta Sör-Kråkan Djupa Rännan Kovikshamn Kär Dörjeskär Räven Sälöfjord St Rossen St Överön St Pölsan Rörö VINDBRUK I HAVET 0 3 km 6 km Skala 1: Rådhuset Arkitekter AB Samhällsplanering & Miljö Utredning och lämplighetsbedömning Augusti 2013

31 Infrastruktur Sjöfart Trafikverket fattade ett nytt beslut om trafikslagens riksintressen. Dessa områden och anläggningar ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller nyttjandet av anläggningarna. I Kungälv består riksintresset av farleder för sjöfarten. Verk bör placeras tillräckligt långt från farled så att störningar för sjöfarten i form av framkomlighet, nedsatt sikt till fyrar eller påverkan på navigations- och kommunikationssystem inte kan uppkomma. Fiske Vissa områden i havet är av riksintresse för yrkesfisket och skyddade mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande. Luftfart Göteborg-Säve, Göteborg-Landvetter och Trollhättan-Vänersborg är flygplatser av riksintresse. Flygplatsernas MSA-ytor når ut över havsområdet. MSA-ytor säkerställer den inledande inflygningsproceduren. De har en radie på 55 km från respektive flygplats. I anslutning till flygplatser gäller höjdrestriktioner för byggnadsverk med högsta byggnadshöjd över nollplanet angivet. Restriktionernas uppgift är att säkerställa att flygplan kan starta och landa enligt internationellt fastlagda procedurer utan att riskera att kollidera med naturföremål eller höga byggnadsverk. Utöver detta kan det finnas funktionsområden runt den luftfartsradioutrustning mm som finns utplacerad för navigering. Elnät Elnätet i Kungälv består av två 130 kvledningar som korsar kommunen, en rundslinga med 20 kv-ledning samt ett nät med 10 kv-ledningar. I de västra delar är nätet relativt svagt vilket innebär att en utbyggnad på mer än ca 10 MW kräver förstärkning av nätet in till någon av 130 kv-ledningarna. Även en utbyggnad till havs kräver inkoppling till någon av 130 kv-ledningarna. Totalförsvar Riksintresset för totalförsvarets militära del, 3 kap 9 andra stycket miljöbalken, kan i vissa fall redovisas öppet (övnings- och skjutfält och flygplatser), i andra fall inte. Områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet har oftast en koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. I Kungälvs havsområde finns inget öppet redovisat riksintresseområde. Vid uppförande av vindkraftverk är det främst eventuella hinder för luftfarten och för väderstationer som behöver beaktas, bl. a. i in- och utflygningsriktningen vid flygflottiljer. Vindkraftverk bör inte lokaliseras i anslutning till försvarsmaktens spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem eller inom primärt spaningsområde för sensorsystem eller nära radaranläggningar. Eftersom dessa är sekretessbelagda måste varje lokalisering av vindkraftverk prövas individuellt. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 meter utanför tätort och högre än 45 meter inom tätort. Försvarsmakten ska kontaktas i tidigt skede avseende vindkraftsärenden. Minriskområden På sjökort redovisas område med varning för bottenaktiviteter (ankring och fiske) i havsområdet utanför skärgården i Kungälvs och Öckerö kommun. Minriskområde 3 har svenska minor av typ M/31 från 2:a världskriget. (Källa Sjöfartsverkets hemsida 2013.) I områden som kan bli aktuella för vindbruk ska alltid noggranna undersökningar av bottenförhållanden göras vad gäller marinarkeologi och marinekologi. Det borde även vara möjligt att undersöka botten vad gäller minor och därefter bedöma rimliga åtgärder. 7

32 Riksintressen, bevarande Naturvård Aröd Friluftsliv Kulturmiljövård Lövön Natura 2000-område Särskilda hushållningsbestämmelser Mb 4 kap 4 Pater Noster skären Älgön Marstrand Instön Nordön Tjuvkil Koön Klåverön Kråkerön Tofta Sör-Kråkan Djupa Rännan Kovikshamn Kär Dörjeskär Sälöfjord Räven Vindbruksplaner Kungälv antagen 2010 Våg/vind St Rossen St Överön Öckerö antagen 2011 St Pölsan Rörö VINDBRUK I HAVET 0 3 km 6 km Skala 1: Rådhuset Arkitekter AB Samhällsplanering & Miljö Utredning och lämplighetsbedömning Augusti 2013

33 Bevarandeintressen Riksintressen Inom kommunen finns ett flertal områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv och i många delar sammanfaller och överlagras dessa intressen. Berörda områden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Särskilda hushållningsbestämmelser Hela skärgårds- och kustområdet i Kungälvs kommun ingår i det geografiska område av riksintresse som beskrivs i Miljöbalken 4 kap 4. Det innebär att ny fritidsbebyggelse eller verksamhet endast tillåts i områden där det redan finns sådan bebyggelse eller verksamhet. Etablering av vindkraftsanläggningar inom kustområdet hindras dock ej av denna paragraf. Skyddade områden En del områden är skyddade genom miljöbalken eller kulturminneslagen. Särskilda föreskrifter gäller för varje område och reglerar vad som ska skyddas och på vilket sätt. I dessa områden får etablering av vindkraftverk bedömas som svår att genomföra på grund av den omfattande prövning det skulle innebära. I kommunen finns ett flertal naturreservat som syftar till att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer och skydda den biologiska mångfalden, liksom att tillgodose behovet av områden för friluftslivet. Särskilt starkt skydd gäller för Natura 2000-områden, som är särskilt värdefulla ur ett europeiskt perspektiv och som avser opåverkade områden eller områden som hyser skyddsvärda arter. Det finns ett förslag att utöka Klåveröns naturreservat till att omfatta Sälöfjord och stora delar av skärgården. De djurskyddsområden som finns inom kommunen syftar till att säkerställa vissa fågelarters behov av häckningsområden eller utgörs av sälskyddsområden. Vid kusten, sjöar och vattendrag råder strandskydd. Detta skydd syftar till att trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgänglighet till strandzonen och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Landskapsbildsskydd är en form av skydd för landskapsbilden med stöd av naturvårdslagens 19 i dess lydelse före den 1 januari Landskapsbildsskyddet infördes innan begreppet riksintresse fanns för att på ett enklare sätt än genom reservatsbildning kunna skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Det var framförallt de visuella upplevelsevärdena i landskapet som man önskade skydda. Även om begreppet inte finns i den nu gällande miljöbalken gäller bestämmelserna fortfarande i de berörda områdena (lag 1998:811 om införande av miljöbalken). Det är inte möjligt att ändra föreskrifterna i ett beslut eller fatta nya beslut om landskapsbildsskydd. Norumsån, Anråse å, Jörlandaån, Vallbyån, Kålleredsbäcken och området där vattendragen mynnar i havet är fredningsområde med särkilda bestämmelser för fiske. Kulturmiljö Riksantikvarieämbetet har på regeringens uppdrag identifierat områden som från kulturmiljösynpunkt bedöms särskilt känsliga för storskalig vindkraftutbyggnad. De kallas frisiktsområden och värdekärnor. Ämbetet menar att kulturmiljön i värdekärnorna skulle skadas av en vindkraftutbyggnad i en zon ut till ca 15 km från stranden. Dessutom bör det vara fri horisont (frisiktsområde) från vissa kulturmiljöer. I Kungälvs kommun är områden runt Marstrand samt i söder mot Göteborgs skärgård utpekade som värdekärnor. Utanför Marstrand redovisas ett frisiktsområde från Carlstens fästning. 9

34 Skyddade områden Naturreservat Aröd Förslag till naturreservat Djurskyddsområde Lövön Strandskyddsområde Natura 2000-område Pater Noster skären Älgön Landskapsbildsskydd Fredningsområde fiske Marstrand Instön Nordön Tjuvkil Koön Klåverön Kråkerön Tofta Sör-Kråkan Djupa Rännan Kovikshamn Kär Dörjeskär Räven Sälöfjord St Rossen St Överön St Pölsan Rörö VINDBRUK I HAVET 0 3 km 6 km Skala 1: Rådhuset Arkitekter AB Samhällsplanering & Miljö Utredning och lämplighetsbedömning Augusti 2013

35 Landskapsanalys Under framtagandet av kommunens vindbruksplan gjordes en landskapsanalys. Sammanfattningsvis kan sägas att förändringen av landskapsbilden blir normalt lägre då flera verk samlas än om samma verk ligger utspridda i landskapet. Följande beskriver havsmiljön ur ett landskapsperspektiv: Skärgården Utanför kusten finns en skärgård som består av gnejsberggrund. Öarna är av mycket skifande i storlek, från öarna runt Marstrand till små skär. Det finns mycket få träd eller högre vegetation i skärgårdszonen. Det är endast där det finns lä från tex en bergssida som vegetationen kunnat växa till sig. Ett undantag är Älgön som ligger i lä från Tjörn och där berget dessutom är betydligt högre. Där finns ädellövskog. Generellt förknippas utblickar över sjöar och hav med mycket höga upplevelsevärden för betraktaren. En stor vattenyta som havet förmedlar också en ursprunglighet och en känsla av liten mänsklig påverkan. Samtidigt finns en lång kulturhistoria i detta område. Området runt Marstrand har riksantikvarieämbetet utsett som kulturhistoriskt värdeområde. Det är även viktigt med fri sikt mot siluetten av Carlstens fästning. Även den södra delen mot Göteborgs skärgård är utpekad som kulturhistoriskt värdeområde. I den södra delen finns Nordre Älvs estuarium där sötvatten blandas med salt havsvatten. Området är unikt och artrikt. Analys: Skärgården är viktig för både friluftsliv och naturvård. Havets skala är stor och skulle som helhet kunna tåla en vindkraftsanläggning. Det finns få referenspunkter vad gäller höjd eftersom öarna inte är skogklädda. Marstrand med fästningen är dock ett mycket viktigt landmärke som inte får störas. Tillsammans med stora frilufts- och naturvårdsintressen gör det området olämpligt för vindkraftverk. Öppet hav I en zon mellan Paternosterskärgården och Göteborgs skärgård når det öppna havet med endast enstaka öar och skär närmare fastlandet. Analys: Havets skala är stor och skulle som helhet kunna tåla en vindkraftsanläggning. Det är glest mellan öarna och därmed ett mer öppet hav med få referensobjekt. 11

36 Analys Aröd Riksintresse natur/kultur Djup > 50 m Riksintresse friluftsliv Djup m Riksintresse sjöfart/fiske Djup m Skyddade områden Djup 0-10 m Föreslag till naturreservat Djupredovisning saknas Kulturhistoriskt värdeområde RAÄ 30 meter SGU Frisiktområden RAÄ Analys - detaljkarta Varning för bottenaktiviteter (ankring och fiske) Minriskområde Möjligt område för vidare utredning Lövön Pater Noster skären Älgön Marstrand Instön Nordön Tjuvkil Koön Klåverön Kråkerön Tofta Sör-Kråkan Djupa Rännan Kovikshamn Kär Dörjeskär Sälöfjord Räven Vindbruksplaner Kungälv antagen 2010 Våg/vind "Pölsegrunn" St Rossen St Pölsan St Överön Rörö Öckerö antagen 2011 VINDBRUK I HAVET 0 3 km Skala 1: Rådhuset Arkitekter AB Samhällsplanering & Miljö 6 km Utredning och lämplighetsbedömning Augusti 2013