NR ÅRGÅNG 43 KOMMUNIKATION MELLAN VUXENUTBILDARE. Tema Almedalen. Romers utbildning. Sidan 10. Att göra livsförändringar i fängelset.

Transkript

1 NR ÅRGÅNG 43 KOMMUNIKATION MELLAN VUXENUTBILDARE Tema Almedalen Romers utbildning Sidan 10 Att göra livsförändringar i fängelset Sidan 14

2 Interaktiv fysik! Heureka Interaktiv bok ger dig: Filmer med teorigenomgångar och lab-demonstrationer Ledtrådar och lösningar i direkt anslutning till elevbokens övningar Självrättande tester av två slag: Förkunskapstest och Koll på kapitlet Interaktiva simuleringar Boken i digital form med inläst ljud Testa på nok.se/provainteraktiv Gratis fysikhjälp på Facebook! Visste du att vi nu erbjuder gratis fysikhjälp på Facebook till alla Heurekaelever?! facebook.com/heurekalaxhjalp Natur & Kultur Foto: Chones, Shutterstock

3 Hej igen kära läsare! Pigga och utvilade är vi tillbaka i selen igen kanske inte fullproppade med vitamin D men väl med C sällan har man väl sett så många och så stora blåbär och hallon som i år och även svamptillgången har varit strålande för oss med mykologiska drifter. Vi är tillbaka med ett, i vårt tycke, välfyllt nummer med bra innehållslig bredd. Relativt stort utrymme ägnar vi åt styrelsemedlemmars reflektioner från Almedalen där ViS var på plats för andra gången i somras. En viktig fråga söker svar! ViS styrelse funderar sedan en tid över att låta KOM övergå till att bli en webbtidning. Det finns naturligtvis många fördelar med detta inte minst miljömässiga och ekonomiska. Samtidigt är det ni läsare och medlemmar i ViS som bör avgöra den frågan. ViS har i olika sammanhang sökt svar på vad ni tycker men har dessvärre inte fått in så många synpunkter. Varför inte fundera över saken och skicka era tankar till ViS styrelse eller skicka dem till oss redaktörer så gör vi en sammanställning i nästa nummer. Deadline är 20 oktober. Tips från redaktionen I somras stiftade vi för första gången bekantskap med Poesi för fiskar, ett antal korta filmer från Crazy Pictures väldigt skickligt gjorda, effektfulla i Bondklass och innehållsligt tämligen drastiska. För er som inte redan känner till dem är detta ett tips från redaktörerna gå in Youtube och sök på poesi för fiskar. Börja gärna med De arbetslösa en favorit. Legitimationskravet Olegitimerad undervisande lärare kan sätta betyg i ett ämne med hjälp av en kollega som är legitimerad i ett annat ämne förutsatt att de är överens om inte måste rektor rycka in. Om någon då till exempel är legitimerad i matematik men också undervisar olegitimerat i fysik kan hen då sätta betyg även i fysik genom att samverka med sig själv? Slutsatsen av detta måste då bli, i vart fall teoretiskt, att en skola där personalen är duktig på att samarbeta bara behöver en legitimerad lärare.? Då önskar vi god läsning! UR INNEHÅLLET Sid 4 Ett utbildningscentrum för jobb under jord Sid 10 Rosario arbetar för romers utbildning Sid 14 Du har världens chans att göra livsförändringar i fängelset Sid 17 Tankar och intryck under Almedalsveckan Sid 18 Destination Köpenhamn. SiVs resestipendium2014 Sid 22 Möten, seminarier och vård i Almedalen vuxenutbildningen ett givet ämne Sid 26 På tvärs några reflektioner från en förstagångsbesökare i Almedalen Sid 30 Vet vi mer än vi tror vi vet? Sid 32 Vad gör de egentligen i Almedalen? Sid 35 På TExAS blir jag sedd för den jag är Sid 41 ViS ordförande har ordet KOM Kommunikation mellan vuxenutbildare KOM ägs av ViS, Vuxenutbildning i Samverkan, en partipolitiskt obunden och på ideell grund verkande självständig förening. ViS övergripande syfte är att främja vuxnas möjligheter till formell utbildning och validering. KOM utges i en upplaga om ex fyra gånger om året: 1 mars, 1 maj, 1 oktober och 1 december. KOM är ViS medlemstidning, och alla medlemsorganisationer får, som en del av medlemsavgiften, ett exemplar av tidskriften till var och en av sina medarbetare. KOM kan även prenumereras på av individer och organisationer som inte är medlemmar i ViS. Artiklar och övrigt material i KOM får utan särskilt tillstånd användas för fortbildnings- och informationsändamål, förutsatt att källan uppges. Redaktör: Ulrika Grönqvist, tfn E-post: ulrika@gronqvist.se Ronny Spångberg, tfn E-post: ronny.spangberg@nordanstig.se Ansvarig utgivare: Jonas Jonsson Redaktion: Ulrika Grönqvist, Ronny Spångberg och Lisbeth Gustavsson. Annonsering: ulrika@gronqvist.se, tfn Prenumeration: Beställ prenumeration på Hemsida: Tryck: PR-Offset, Mölndal Layout: Iteca, Alingsås, ISSN: Omslagsbild: <namn> <fotograf> 3

4 Ett utbildningscentrum för jobb under jord När Garpenbergs gruva utökade hittade en ny malmfyndighet ökade behovet av utbildad arbetskraft över en natt. På utbildningscentrum Gruvorten utbildar Yrkeshögskolan och Martin Koch-gymnasiet sina elever. Tidigare har en arbetsmarknadsutbildning ordnats och idéer finns också om att erbjuda fortbildningar. År 2002 gjorde Bolidens gruva i Garpenberg en prospektering som visade en ny, stor malmfyndighet på 2000 meters djup i området Lappberget, mellan de två dåvarande gruvorna Garpenberg och Garpenberg Norra. Cirka tio år senare investerade företaget 3,9 miljarder kronor för att kunna öka malmproduktionen i gruvan. Det gjorde Garpenberg till en av världens mest kostnadseffektiva och moderna gruvor. Samtidigt pågår nya prospekteringar i nedlagda gruvor i Bergslagen, bland annat Blötberget och Grängesberg. Om, och i så fall när, de kommer att öppna, är oklart. Klart är i alla fall att behovet av utbildad arbetskraft har ökat de senaste åren. En prognos som den ekonomiska föreningen Bergskraft Bergslagen har gjort tillsammans med länsstyrelsen Västmanland och fyra regionförbund spår att branschen behöver anställa ytterligare 900 personer i Bergslagen, fram till år Det gäller både direktanställning och entreprenad. Men nu har ju konjunkturen gått ned så vi får se hur det går framöver. Här är vi ändå optimister och väntar på att branschen ska ta fart igen. Vi är rustade för det, säger Erik O Sjödin, projektledare på utbildningscentrum Gruvorten, som ligger i Skogshögskolans gamla lokaler mitt emot Garpenbergs herrgård. Gruvortens uppdrag är att förse gruvnäringen i Mellansverige med utbildad personal. Martin Koch-gymnasiet i Hedemoras bergararbetarutbildning har vissa moment förlagda här, i fjol hölls en arbetsmarknadsutbildning och Yrkeshögskolans bergararbetarutbildning är förlagd i lokalerna. Det vi hoppas få mer av är fortbildning och uppdragsutbildningar. Vi har också idéer om att bredda med andra utbildningar, till exempel inom miljö och säkerhet, säger Erik O Sjödin. Utbildningscentrumet är det enda i Europa som har tre simulatorer där man kan lära sig momenten bultborrning, tunneldrivning, produktionsborrning, lastning, betongsprutning och laddning. I simulatorerna får eleverna en chans att lära sig hur maskinerna fungerar innan de ska ut på LIA. Sofia Engberg jobbade tidigare som lastbilschaufför och utbildade sig för att jobba i gruvan, där arbetstiderna är bättre. Foto: Maria Hansson 4

5 5

6 6

7 7

8 När de kommer ut till arbetsplatsen kan de ställa sig i maskinen direkt och börja fokusera på omgivningarna i gruvan istället för att leta efter var spakarna sitter. Det spar in ett par veckor på LIA:n, säger utbildningsledaren Jon Danielsson. LIA:n är förlagd till Garpenbergs gruva och zinkgruvan i Askersund. Handledarna är väldigt nöjda med eleverna och säger att det är stor skillnad jämfört med innan vi hade simulatorerna. Att eleverna lär sig maskinerna redan ovan jord gör också att riskerna minimeras när det väl är skarpt läge, säger Jon Danielsson. Gruvcentrum är en avknoppning från ett projekt som Hedemora Näringsliv driver, kallat Industriell förnyelse. Det pågår mellan och finansieras av kommunen och Region Dalarna. Bakgrunden är att Hedemora, precis som flera andra orter i Bergslagen, har drabbats hårt av varsel inom industrin de senaste åren. Ett exempel är Outokumpus nedläggning av produktionsenheten i Långshyttan, något som berörde 177 personer. Målsättningen med Industriell förnyelse är att stötta och ta tillvara satsningar inom industrinäringen. Numera är det Hedemora kommun som är projektägare för Gruvcentrum. Simulatorerna har finansierats med hjälp av kommunen, Region Dalarna och Tillväxtverket. När simulatorerna invigdes besöktes anläggningen av regeringens gruvsamordnare Christina Lugnet. Hon vill använda erfarenheterna från Gruvcentrum som föregångsexempel, för att snabbt kunna utbilda personal när fler gruvor öppnar. Sedan utbildningens start har ungefär 100 bergarbetare utbildats i Garpenberg. gick den har fått arbete i gruvan, säger Jon Danielsson. Det sista halvåret har han märkt att det blir svårare att få jobb. Av de elva elever som gick ut i våras har alla fått sommarjobb, men fasta anställningar är mer oklart. Söktrycket har också minskat hade vi 180 sökande till YH-utbildningen och nu till hösten har ett 50-tal sökt. Eleverna kommer från hela landet och har en snittålder på 30 år. Det är meriterande att ha arbetslivserfarenhet och särskilt meriterande att ha arbetat inom en liknande bransch. Det har Sofia Engberg gjort, som är en av eleverna som slutförde utbildningen vårterminen Jag har arbetat med att köra lastbil från zinkgruvan. Så upptäckte jag att det är samma tider om man jobbar under jord, men lönen är ju bättre. Då sökte jag in här. Thomas LH Larsson lämnade ett fast jobb inom Kriminalvården och flyttade upp från Göteborg till Dalarna tillsammans med sin sambo. När det blev aktuellt att flytta började jag kolla runt vad det fanns att göra i Dalarna. Då såg jag att det skulle finnas gott om jobb i gruvan, säger han. Båda är nöjda med utbildningen men hade önskat mer LIA nere i gruvan. Vi har gått två personer på en handledare och jag hade önskat att vi hade fått en handledare per person. Man hinner precis komma in i jobbet så är det dags att byta av, säger Sofia Engberg. Ja och det hade gärna fått vara fler veckor i gruvan, säger Thomas LH Larsson. I gruvsimulatorerna tycker de att de har fått spakvana och lärt sig grunderna. grund är det suveränt, säger Sofia Engberg. Om de kommer att få jobb i gruvan i framtiden återstår att se. Om jag inte får fast jobb så finns det alltid ströjobb. Annars får jag gå tillbaka till lastbilen, säger Sofia Engberg. Bland de som har gått YH-utbildningen så har ungefär 75 procent fått jobb i gruvbranschen. Arbetsmarknaden har fått sämre utfall, cirka stycken av de tio som Man känner sig bättre förberedd när man kommer ut på arbetsplatsen. Sedan när man har lärt sig mer så börjar simulatorerna bli lite överflödiga, men som Karin Janson 8

9 9

10 Rosario arbetar för romers utbildning I Sverige bor över romer. Av dessa har bara runt 30 personer högre utbildning och många har svårt att få arbete. Tidningen KOM har träffat Rosario Ali på studieförbundet Sensus, som har anordnat utbildningar riktade till vuxna romer. De senaste åren har tillfälliga migranter från andra EU-länder aktualiserat frågan om romers utanförskap. Nästan oavsett var i landet vi bor, ser vi människor som sitter på gatan och ber att få några slantar i sina pappersmuggar. Hur blev det så här? Även många svenska romer står utanför arbetsmarknaden. Orsakerna till detta kan lätt kopplas samman: ett socialt arv där få eller ingen i familjen är utbildad, brist på kontakter, samt erfarenheter av diskriminering från skola, myndigheter och arbetsgivare. Allt detta leder lätt till en nedåtgående spiral av dålig självkänsla och låg motivation. Vi får ofta höra saker som att det spelar ingen roll, jag får inget jobb även om jag har utbildning, berättar Rosario Ali som arbetar på studieförbundet Sensus med att samordna vuxenutbildningar som riktar sig speciellt till romer. Rosario Ali är själv rom. Hans pappa är italienare och mamman tillhör Taikonsläkten i Sverige. Katarina Taikon, som skrev barnböckerna om Katitzi och kämpade för romers rättigheter, var hans morfars kusin. Med sina dubbla examina i nationalekonomi och statsvetenskap är Rosario ovanlig för att vara rom. I Sverige bor mellan 50 och romer, men det är bara ett trettiotal personer som har högre utbildning. Men en del utbildade romer mörkar också sin identitet för att slippa bli diskriminerade. Romer och somalier ligger på första och andra plats när det gäller diskriminering från exempelvis bostadsbolag och långivare. Och då har romerna ändå varit här i Sverige i 500 år! säger Rosario Ali. Det brukar ta två generationer att kliva upp ett steg till högre utbildning, men för många barn börjar problemen redan i grundskolan, på grund av fördomar och okunskap. När statens delegation för romska frågor frågade lärare varför man inte utredde romska barns frånvaro från skolan, blev svaret att de är romer, det är så vanligt, berättar Rosario Ali. Lägerskolor Före år 1950 gick romska barn sällan i skolan. Ytterst få kunde läsa och skriva. I Lawen Mohtadis bok om Katarina Taikon, Den dag jag blir fri (Natur & Kultur), berättas om familjen Taikon kamp för romers rätt att studera och bli accepterade i samhället. Redan 1933 skrev Katarina Taikons far till Skolöverstyrelsen och bad om skolundervisning för romska barn. På 1950-talet fick barnen till slut gå i lägerskolor eftersom andra barns föräldrar inte ville att deras barn skulle gå i samma skolor som 10

11 Ulf Lundkvist har gjort en serie teckningar om romer. De ska samlas i en bok som ges ut av det icke vinstdrivande förlaget É Romani Glinda förlag. Läs mer på Illustration: Ulf Lundkvist romernas barn. Ofta följde föräldrarna med för att ta igen lite av den skolgång som de hade missat. Den 2 oktober 2015 är det premiär för en film om Katarina Taikons liv. Den baseras på Mohtadis bok. Ökade satsningar på vuxenutbildning under och 1990-talet ledde till att fler vuxna romer kunde gå i skolan erkändes romerna som en av fem nationella minoriteter i Sverige. Det var en vändpunkt, men sedan dess har inte så mycket hänt inrättade regeringen Delegationen för romska frågor, vars uppdrag är att vara nationellt drivande i arbetet med att förbättra romernas situation i Sverige, främja deras rättigheter och bryta deras politiska och sociala marginalisering. Regeringens strategi för romsk inkludering betonade att man särskilt skulle satsa på att främja vuxnas utbildning och se över möjligheterna att anpassa utbildningarna efter romers individuella behov. Med hjälp av pengar från Europeiska socialfonden skapades utbildningsprojektet Romané Bučá. Det kom alltså till innan de utsatta migranterna från andra EU-länder dök upp på gatorna i Sverige. 200 deltagare Knappt 200 personer deltog i Romané Bučá. Projektet ägdes av Sensus och anordnades på ett par olika håll i Mälardalsområdet, bland annat Uppsala, Eskilstuna, Skarpnäck och Sundbyberg. Alla utom Sundbyberg riktade sig främst till romer som var bosatta i respektive område. Sundbybergs folkhögskola hade en tvåårig yrkesutbildning och även kortare kurser, till exempel en truckförarutbildning. Eleverna fick också träffa arbetsförmedlare och socialtjänst för att bygga upp ett ömsesidigt förtroende och lära romerna vilka rättigheter de har. Även tjänstemännen på Arbetsförmedlingen och socialtjänsten fick gå en utbildning för att bli mer medvetna om hur de själva bemötte romer i arbetet. Utbildningarna innehöll också betald praktik. Praktiken var ett bra sätt för deltagarna att finna kontakter. Den gav väldigt goda resultat. De flesta får inte jobb genom Arbetsförmedlingen utan genom personliga kontakter. Romerna har ofta bra kontakt med varandra, vi brukar säga att alla romer känner varandra. Problemet är bara att andra romer inte är potentiella arbetsgivare, säger Rosario Ali. 11

12 Utbildning i hälsofrågor En annan del av kursen handlade om hälsa. Många romer har hjärt- och kärlsjukdomar och problem med leder och rygg. Det beror på att de på kort tid har gått från att försörja sig på fysiskt arbete till ett stillasittande arbete eller inget arbete alls. Men kosten har inte varierat, säger Rosario Ali. Därtill finns problemet med låg självkänsla och låg motivation. En del av kursen handlade om att lyfta fram romska förebilder allt från Soraya Post som är EU-parlamentariker för Feministiskt Initiativ, till busschaufförer eller andra helt vanliga personer som jobbar. Mer än hälften fick jobb Efter kursen fick cirka 57 procent av deltagarna anställningar som var längre än tre månader. De flesta fick jobb på sin praktikplats. Forskarna Kenneth Sundh och Tore Svendsen, som följde projektet, konstaterade efteråt att de mest framgångsrika kurserna i projektet var de som blandade formellt och informellt lärande i individuellt anpassade utbildningar med tydlig yrkesinriktning. Sensus har sökt nya pengar ur Europeiska socialfonden för att starta yrkesutbildningar för romer. En förstudie har gjorts för att få överblick över vilka utbildningar och yrken som behövs framöver. I samarbete med bland andra Stadsmissionen och Röda korset har Sensus också som ambition att hjälpa EU-migranterna i Rumänien och Bulgarien. Där är diskrimineringen av romer mer öppen, och dessutom är det ont om jobb. Även de som har arbetserfarenhet har svårt att få jobb. Därför hjälper vi till att starta sociala företag i de länderna. De sociala företagens syfte är inte att vara vinstdrivande, utan allt överskott återinvesteras i företaget. De anställda får arbeta efter sin förmåga, säger Rosario Ali. Innan han skyndar vidare till nästa möte avslutar han: EU-migranterna har försökt att överleva hemma, men inte lyckats med det. Därför prövar de om de kan få bättre lycka här. Det är egentligen inga konstigheter. Svenskarna gjorde detsamma när de reste till Amerika. Ofta glömmer man var man kommer ifrån. Rosario Ali samordnade utbildningsprojektet Romané Bucá. Foto: Marja Beckman Marja Beckman 12

13 Resestipendium Nätverksgruppen ViS-matematik introducerar resestipendium ViS - matematik vill med sitt resestipendium stimulera till kompetensutveckling inom området matematikundervisning av vuxna och vuxnas matematiklärande. Stipendiet syftar till att belysa den egna undervisningspraktiken genom perspektiv från undervisnings- och lärandepraktiker i andra länder och internationell forskning. Stipendiet, som kan sökas av ViS- medlemmar, riktar sig till matematiklärare och specialpedagoger/lärare som är engagerade inom vuxenutbildningens matematikundervisning. Stipendiet gäller för en persons deltagande i konferensen ALM 23 (Adults Learning Mathematics) som nästa år äger rum på Irland i början av juli. Kostnaderna för konferensdeltagande, samt kostnader för resor, övernattning och mat täcks av stipendiet. Mera information, ansökningskriterier och förväntningar på dokumentation och rapportering finns tillgängliga på hemsidan, Sista ansökningsdag är

14 Du har världens chans att göra livsförändringar i fängelset Ungefär 50 procent av internerna på Sveriges fängelser har endast grundskoleutbildning, eller ingen fullföljd utbildning alls. Det här är berättelsen om Peter som läste in flera gymnasieämnen under den tid han satt inlåst och som i dag lever ett bra liv med jobb och familj. Peter heter egentligen något annat, men av hänsyn till sin familj vill han inte ha sitt riktiga namn i tidningen. Idag är han i 40-årsåldern och har familj och ett bra jobb inom kommunikation och IT på en organisation. För nio år sedan satt han i fängelse för ett grovt ekonomiskt brott. Jag halkade in på grund av min oförmåga att säga nej till män. Jag hade en elak styvfar som gav mig stryk, första gången var jag bara sju månader och han blev arg för att jag inte låg ner i spjälsängen, berättar Peter. Det dysfunktionella familjelivet ledde till att Peter kände sig otroligt nedtryckt och sa ja till alla som bad honom om hjälp. Det räckte med att de sa du som är så duktig. Jag sökte bekräftelse, men inte för den jag var utan för det jag gjorde, för jag hoppades att de då skulle tycka om mig. Under skolgången var jag otroligt tillbakadragen. När jag var tretton år blev jag diskjockey och hittade min grej. Jag trivdes med att stå ensam längst uppe på scenen, berättar Peter. Hans sökande efter bekräftelse fortsatte. För att bli omtyckt måste han bli bäst på det han gjorde, trodde han. Och han blev en känd DJ i norra Sverige. När jag var 26 år flyttade jag till Göteborg. Jag hade hamnat i dåligt sällskap i min gamla hemstad, många använde droger. I Göteborg visste ingen vem jag var och jag gick från att vara jättekänd till att bli ingen. Jag flydde till alkoholen, men på jobbet var jag exemplarisk och slog kassarekord när jag jobbade i barer. Vid ett tillfälle mådde jag så dåligt att jag försökte ta livet av mig. Han lämnade tillfälligt restaurangbranschen och blev så småningom rekryterad till ett IT-företag. Där arbetade också den person som ledde in honom på en ödesdiger väg. Kollegan frågade: Har inte du jobbat i restaurangbranschen, vill du komma till Strömstad och hjälpa till med en restaurang och hotell? Det finns ändå ingenting att göra i IT-företaget på sommaren. Problemet var att restaurangen inte fick alkoholtillstånd, så de måste göra en vinstbolagsaffär. Peter kollade upp vad affärerna innebar och allt såg lagligt ut. Han skrev på pappren utan att veta att kompanjonerna hade näringsförbud på grund av tidigare brottslighet. Företaget stod i Peters namn. 14

15 2003, när polisen upptäckte brottet, bodde Peter utomlands och visste inte att han hemma i Sverige var anhållen i sin frånvaro för bokföringsbrott och grova skattebrott. Först när han kom hem 2006 fick han av sin advokat veta att det här ser inte bra ut, ta med tandborsten och förbered dig på att sitta i häktet. Enligt Peter måste de som genomförde de olagliga affärerna ha sett att Peter var en sådan som det gick att köra med. Jag hade ju varit på möten i fina konferenssalar med stora företagsledare, ekonomichefer och vd:ar. Representanter från banken var där och bjöd på kaffe. Om vi hade suttit i en skruttig källare hade det varit en annan sak, säger Peter. När jag satt på häktet i väntan på rättegång tänkte jag att det var lika bra att göra något bra av saken. Några jobb fanns inte på häktet så jag bestämde mig för att läsa upp några ämnen med sikte på att bli dataingenjör. Efter rättegången, då han dömdes till tre års fängelse, åtta års näringsförbud och en och en halv miljon i skatteskulder, flyttades han till anstalten Högsbo utanför Göteborg. Under fängelsetiden hann han läsa in Matte A, B och C, Fysik A och webbdesign. Han fick bra betyg i alla ämnen. De flesta interner som Peter mötte i fängelset saknade helt studiemotivation. De har världens chans att göra livsförändringar i fängelset! Där finns jättefina verktyg. Det är en barnlek att sitta inne du blir serverad mat tre gånger om dagen, du kan träna och läsa böcker... Men många är bara missnöjda med att de inte får tillräckligt med sömnmedel när de ska sova. De sa: Jag vägrar att snickra stolar, då sitter jag hellre här och låtsas studera. Sedan satt de bara och spelade mulle och drack Redan på häktet fattade de att jag var helt fel placerad. Under fängelsetiden fick jag gå till biblioteket och använda deras dator och hjälpa till och bygga en databas, och en lärare kom till mig en gång i veckan, berättar Peter som studerade när han satt i fängelse. Bilden har inget samband med personerna i texten. Foto: Kriminalvården kaffe. Läraren sa: Ska ni vara här måste ni åtminstone öppna böckerna, annars får ni ingen dagersättning, berättar Peter. Han menar att var och en måste ta ansvar för sina handlingar och inte bara skylla på samhället. Det säger han, trots sin egen dysfunktionella barndom. Jag hade kanske haft en helt annan bakgrund om skolan eller socialtjänsten hade klivit in tidigare. Jag gjorde många pojkstreck, som att krascha fönsterrutor. Min mamma lämnade min styvfar till slut och blev ensamstående med fyra barn. Ofta 15

16 var det ingen som brydde sig om vad jag gjorde. På gymnasiet satt mamma i växeln på skolan och då tvingade hon mig att gå på lektionerna. En del tycker inte att den som dömts för ett brott ska ha rätt att studera och ifrågasätter varför grova brottslingar ska få förkovra sig och ta studieplatser från andra, när de avtjänar sina straff. Då får man styra utbudet av studier, menar Peter och konstaterar att det finns många regler och begränsningar innanför fängelsets murar. Internerna får exempelvis inte läsa kemi. När Peter läste fysik tog läraren ändå in stålstavar, stålkulor och elutrustning eftersom han hade fullt förtroende för Peter. Det jobbigaste var inte att vara inlåst utan omställningen när han släpptes ut på permission. Som den där gången när han fick fyra timmars permis på julafton. Jag åkte hem efter två timmar för jag klarade inte omställningen. Det var fullt med folk och det gamla beteendet fanns kvar i alla mina familjemedlemmar samtidigt som jag själv hade gått vidare, säger han. Peter har idag ett bra jobb som IT-chef på en organisation. Han har också en fru och två små barn. Han tackar KBT-terapeuten på Högsbo för att hans liv är så bra nu. Det var hon som uppmärksammade honom på det stora bekräftelsebehov han hade med sig från barndomen. Hon lärde mig att säga nej. När jag skulle få mitt första barn kontaktade jag henne för att jag var orolig för hur jag skulle hantera föräldraskapet eftersom jag hört att man ofta upprepar misstag som föräldrarna begått. Hon sa: du är den som motgår allt det. Jag är inte ett dugg orolig. Och hon hade rätt, jag gör precis tvärtom mot vad min styvfar gjorde, jag ger mina barn mycket kärlek, trygghet och värme, säger Peter. Fakta om fängelsestudier Ungefär 50 procent av internerna på Sveriges fängelser har endast grundskoleutbildning, eller ingen fullföljd utbildning alls. Inom Kriminalvårdens vuxenutbildning har man påbörjat en dialog med SPSM, Specialpedagogiska Skolmyndigheten, för att få stöd och vägledning i arbetet med internerna. Lena Broo, chef för sektionen för vuxenutbildning på Kriminalvården, har länge efterfrågat en lärarutbildning med inriktning på specialpedagogik för vuxna. Flera tusen interner läser på grundskole- och gymnasienivå i fängelserna varje år. Omkring 35 personer läser på högskolenivå. Högskolestudier är resurskrävande, eftersom varje uppkoppling till högskolan kräver att det finns personal som bevakar datorskärmen. Intagna har av säkerhetsskäl inte tillgång till öppet internet. Dessa resurser ska inte tas från studierna på gymnasienivå och grundläggande nivå, vilket har stramat åt möjligheterna för interner att läsa på högskolenivå. När det finns fler sökande än det finns platser måste ett urval göras. De som inte har gymnasieutbildning prioriteras. Källa: Lena Broo, chef för sektionen för vuxenutbildning på Kriminalvården Marja Beckman 16

17 Tankar och intryck under Almedalsveckan När jag vandrar runt i Visby under Almedalsveckan förundras jag över hur stort det har blivit. Rekord igen när det gäller antal seminarier och arrangemang! Förra året var det valår och premiär för ViS att anordna ett eget seminarium, vilket blev väldigt lyckat. Nu tog vi ett steg ytterligare och arrangerade vi en hel Vuxenutbildningsdag i samverkan med andra organisationer. För mig som studie- och yrkesvägledare finns det hur mycket intressant som helst att delta i: utbildning, arbetsmarknad, fackliga frågor, forskning, nyföretagande, invandring, nyanlända m m. Här berättar jag om några av de många seminarier jag besökte. Yrkesprogramsutredningen Amelie von Zweigbergk, utredare, Yrkesprogramsutredningen, berättade på LO:s seminarium engagerat om de förslag som utredningen tänker lämna: Branschskolor, programråd, yrkescollege m m. En ny valideringsmodell har tagits fram för hotelloch restaurangbranschen. Utredningen kommer också att lägga förslag om PRAO (praktisk arbetslivsorientering). Det värmer ett gammalt studie- och vägledarhjärta från grundskolan: PRAOn har inneburit en möjlighet för elever att komma ut på en arbetsplats och delta i ett arbetslag. Det har stärkt dem att senare söka sommarjobb: att komma över den första rädslan att komma ut i arbetslivet. Studiebesök i all ära, men det kan aldrig ersätta PRAOn! Delegationen för Unga till arbete Vi ViS-are bjöds in till en egen träff av ordförande Lil Ljunggren Lönnberg från delegationen till deras egen lokal Samverkansakuten. Lil ville tillsammans med sina närmaste medarbetare fånga tillfället att träffa oss vuxenutbildare för att informera om regeringens satsning som beslutades om så sent som den 25 juni. All information kan du läsa om på deras hemsida. Det finns nu möjlighet för alla kommuner att ansöka om speciella medel för samverkan och utbildningar för utbildningskontrakten och traineejobben för unga mellan år. Mattecentrum Ett annat projekt som jag imponerats av är den ideella verksamheten Mattecentrum, som driver öppna räknestugor på ett stort antal orter i hela Sverige. Dit är alla elever välkomna, oavsett bakgrund, ålder och kunskapsnivå. Räknestugorna bemannas av volontärer som till vardags är exempelvis ingenjörer, matematiker och naturvetare. Allesammans är superduktiga på matematik och brinner för att dela med sig av sina kunskaper. Som vägledare inom vuxenutbildningen träffar vi ofta på elever som läser på distans eller läser själva inför en prövning och upplever att det är lite tungt. Tipsa dem att gå in på hemsidan: Den person som jag träffade på i Almedalen berättade att de gärna tar emot fler elever. Lotta Sandin Studie- och yrkesvägledare Kunskapscentrum Nordost 17

18 SiV:s resestipendium 2014 Destination Köpenhamn Är det verkligen gratis? Alltså gratis som i att det inte kostar någonting? Ett ljud som kan liknas vid förvåning och förtjusning går genom rummet. Jag och mina europeiska kollegor har just fått veta att det är gratis att studera i Danmark, även som vuxen. Jag, som arbetar som studie- och yrkesvägledare i Sverige, är kanske inte förvånad. Men mina kollegor är, det livslånga lärandet är inte riktigt lika långt hos många av våra grannar ute i Europa. Som mottagare av SiV:s resestipendium 2014 fick jag tillsammans med mina internationella kollegor möjligheten att välkomnas av Studievalg København till en ordentlig genomgång av det danska utbildningssystemet i allmänhet och landets arbete med vägledning och vuxenutbildning i synnerhet. Vi möttes genom ett EUfinansierat projekt en vecka i Köpenhamn, maj Till vardags arbetar jag som studie- och yrkesvägledare på Åsö vuxengymnasium i Stockholm. Vi är en relativt stor skola och har många studerande i genomströmning varje år på grundläggande och gymnasial nivå. Att försöka bistå och vara en god och bra studievägledare innebär, som vi vet, bland annat en gedigen kunskap att förmedla i våra möten. Jag har under mina år i yrket alltid känt att mina kunskaper om utbildning utanför Sveriges gränser har haltat, och det är också därför jag sökte SiV:s resestipendium; att få vältra mig i kunskapen berättat av de som arbetar med det varje dag. I Danmark möts jag av 20 kollegor från hela Europa, vi är fyra från Sverige. Vissa av oss är studievägledare, andra arbetar med utbildning på andra sätt; rektorer, utredare, psykologer, administratörer och så vidare. Min första tanke är att det är lite tråkigt att inte alla är studie- och yrkesvägledare. Fel, fel, fel! I och med att vi har olika roller ser vi också problematiken och möjligheterna från olika håll. Vi ställer frågor utifrån våra perspektiv, vilket ger hela resan en bred och fördjupad dimension. Det vi lär oss jämförs med deltagarnas skolsystem i hemländerna, den samlade kunskapen känns svindlande. Under vår första dag får vi lära oss allt om det danska utbildningssystemet på alla nivåer. Vi lär oss också om de nationella politiska målen: 60 procent av de unga ska slutföra en högre utbildning, 20 procent av den danska befolkningen ska avsluta en universitetsutbildning. Väck vilken sovande dansk studievägledare som helst och fråga om de politiska målen, de kommer att ropa att 60 procent ska avsluta en högre utbildning! Skojar Birtha Theut, internationell rådgivare och som arbetar med högre utbildning i Danmark. 18

19 Vart vi än vänder oss under denna vecka upprepas att 60 procent ska avsluta en högre utbildning. Vi får också veta att vägledningen fokuserar på de 20 procent som behöver det mest. Detta är också någonting som ständigt återkommer, och också det som vi i gruppen diskuterar livligast. Vi är oroliga för den stora massan i mitten, de som varken är svagast eller starkast. De övriga 80 procenten som behöver vägledning ska i första hand få det i grupp eller genom den befintliga e-vägledningen. Genom ett avancerat frågeformulär med 15 frågor nås de 20 procent som anses vara mest i behov av vägledning. Frågorna berör den studerandes syn på sin egen utbildning, studiebakgrund och mål bland annat. På tisdagsförmiddagen har jag på förhand valt att besöka motsvarande Komvux i Köpenhamn: KVUC (Københavns Voksenuddannelsescenter). Det finns 29 VUC i Danmark, självstyrande men finansierade av staten. På skolan läser omkring personer, varav inom ett utbildningsprogram och de är 13 arbetande studievägledare och 4 rådgivare. Uppgifterna för de 17 medarbetarna är att göra studieplaner tillsammans med de studerande, besöka utvalda klasser, hålla utbildningar om studieteknik, ansvara för informationen utåt samt arbeta med elever med frånvaro och förhindra frånvaro. Att arbeta som studievägledare på KVUC är bredare än mitt arbete och jag upplever att vägledarna agerar som mentorer åt eleverna. Vägledningen sker i öppna landskap och det är full aktivitet under vårt besök. Jag som är van att arbeta lugnt och metodiskt på mitt arbetsrum tillsammans med oftast en studerande i taget, blir något stressad av den öppna ytan. Mentorskapet blir jag dock mer nyfiken på som ett sätt att nå måluppfyllelsen om fler godkända elever. Efter KVUC stannar vi kort till på Studievalg København som är på väg att flytta till nya lokaler. Vi får veta att den nya lokalen kommer att sakna all form av tryckt information, det är via internet som information nu ska sökas. Vi får också veta att vägledningen sker ståendes i det öppna landskapet och att man vänder sig till motsvarande gymnasieelever och andra som vill söka högre utbildning. Ett pyttelitet rum finns att tillgå för den som vill prata vid sidan av. Det märks på vissa i gruppen att de blir förvånade över de öppna landskapen Kollegor från hela Europa träffades i Köpenhamn för att lära oss av och med varandra vi möter. Vi diskuterar febrilt vikten av enskildhet och möjligheten till tyst reflektion. Det är ett intressant grepp Danmark har tagit till, men jag är inte helt med på noterna. Jag känner mig som en bakåtsträvare och blir lite provocerad av min egen inställning. Jag tänker även på alla kataloger hemma, alla dessa papper som man sitter och bläddrar i. Att bläddra är ett sätt att minnas, bestämmer jag. På eftermiddagen möts hela gruppen igen för att få lära sig specifikt om vägledningen för de yngre studerande i Danmark. Detta innebär motsvarande grundskolan till och med 25 års ålder och Karina Meinecke från UU København berättar om nästa politiska mål för yngre studerande: 95 procent ska avsluta sin grundskoleutbildning. Hon berättar också att alla under 18 år ska befinna sig i utbildning eller i en aktivitet som leder till utbildning. Alla elever får vägledning klassrumsvis, en del får vägledning i grupp samt några individuell vägledning. Vägledning i klassrum är bland annat arbe- 19

20 Elisabeth Nygaard berättar att alla danskar har möjlighet att ringa, maila eller chatta med en studie- och yrkesvägledare. te med prao, skriva karriärplan och besöka olika utbildningsaktiviteter. Karina berättar att alla unga ska ha en studieplan och att staten kan ta ifrån familjen studiebidraget om barnet saknar en sådan. Vi gör allt för att få tag på elever som saknar studieplan, en sista utväg är att knacka dörr, säger Karina, vilket faller på vägledarens lott. På onsdagen besöker vi återigen förvalda alternativ och jag besöker Proffessionshøjskolen Metropol, en form av universitet som utbildar mot praktiska utbildningar så som lärare, sjuksköterska och socialarbetare. Här arbetar studievägledarna med workshops; hur studerande kan hantera stress, hur man arbetar bäst i grupp, inlärningsmetoder och så vidare. Studievägledarnas uppgift är också grupp- och enskild vägledning (som sker inne på kontoret) samt olika sorters karriärevent. Vi får också veta hur antagningen går till och att man i Danmark kan söka med arbetslivserfarenhet, goda referenser osv. Jag frågar hur det kommer sig att vägledningen just här sker enskilt i tysta rum och vägledarna svarar att de studerande behöver såklart lugn och ro. Jag tänker att äntligen finns det någon i Danmark som tänker som jag. Jag gläds även åt möjligheten att söka utbildning med arbetslivserfarenhet och vitsord. Meritpoängsinflation och svårbegripliga högskoleprov känns i Sverige som en barriär för många högskoletörstande individer. Under torsdagen besöker vi evejledning. Denna internetbaserade portal riktar sig till alla i behov av vägledning och medarbetarna arbetar med samtliga nivåer inom utbildningsväsendet. Under tre år har omkring användare vänt sig till evejledning, över hälften använder sig av chattfunktionen (i snitt pågår vägledningen i 11 minuter men det finns ingen övre gräns), även om det erbjuds telefontid, e- mailfunktion, Facebook och webinar. I ett webinar kan flera ansluta sig och det blir som en form av gruppvägledning. Facebook-sidan är inte bara en informationskanal utan vägledarna kastar ut öppna frågor som följarna kan svara på och diskutera. Aktuell fråga i skrivandet stund är Hvad ville være det bedste, der kunne ske for dig i skolen i år? statlig för att en motsvarande funktion ska fungera hos oss? Jag är helt slut på energi men glad när jag åker från Köpenhamn, så mycket intryck och nya infallsvinklar som har presenterats. Så många arbetssätt och metoder att bearbeta och prova hemma. Att vägledning är viktigt och hela nationens ansvar är härligt att se. Vår turkiska kollega låter hälsa innan han åker hem, att hans mål nu är att se till att utbildningen ska bli gratis i hans region. Tack SiV för möjligheten att genomföra denna resa! Tack alla kollegor och tack Studievalg København! För att läsa mer: Danmark, liksom Sverige, har svårt att attrahera elever att söka yrkesinriktade gymnasieprogram. Karina Meinecke tror att det beror på okunskapen om möjligheterna att studera vidare. Elisabeth Nygaard, biträdande chef på evejledning, är mycket noga med att påpeka att det är vägledning de arbetar med, inte information eller rådgivning. Hon berättar också att brukarna är nöjda över chatten samt de generösa öppettiderna och menar att det snarare är studievägledare som överdriver vikten av att träffa någon på riktigt. Att arbeta med chatt är intressant och jag har själv funderat mycket på hur det skulle kunna fungera på hemmaplan. Jag vet att ett antal kommuner i Sverige har gått ihop för att erbjuda chatvägledning och är såklart nyfiken på hur det fungerar för dem. Trots att de i Danmark påpekar att det är vägledning man arbetar med kan jag inte låta bli att fortsätta fundera över hur de arbetar med information. Jag ifrågasätter mitt eget arbetssätt, informerar jag för mycket? På fel sätt? Krävs det att skolan är Jenny Rosvall Torben Theilgaard visar hur studie- och yrkesvägledningen är organiserad och uppbyggd i Danmark. Snart är tryckt information ett minne blott på Studievalg Köbenhavn. Jag, en studievägledare från Sverige och Urszula Golińska, psykolog från Polen, hittar gemensamma nämnare. Det danska utbildningssystemets uppbyggnad. 20

21 21

22 Möten, seminarier och vård i Almedalen vuxenutbildningen ett givet ämne Vi var sex medlemmar från ViS styrelse som i år for till Almedalen. Uppdraget var att tillsammans med våra samarbetspartners genomföra en vuxenutbildningsdag. Uppdraget var också att bevaka och lyfta vuxenutbildningen på andra evenemang under veckan. I Almedalen ges oändliga möjligheter att lyssna på seminarier och debatter och där höja sin röst för vuxenutbildningens viktiga roll. Nätverkande och möten i Almedalen Almedalen är också ett forum för möten och nätverkande. En pratstund med Kunskapslyftsministerns statssekreterare, en kopp kaffe med Arbetsförmedlingens generaldirektör, ett möte med SCB och ett möte med DUA (Delegationen för Unga till Arbete) en vecka med fantastiska möten och möjligheter att lyfta fram vuxenutbildningens möjligheter och behov! Vuxenutbildningen på agendan i Almedalen Utbildning generellt och vuxenutbildning speciellt hade i år en framträdande plats i Almedalen. ViS egen vuxenutbildningsdag bidrog naturligtvis till att lyfta frågan, men den fanns även med i många andra sammanhang. Vuxenutbildning är ett osexigt ord men verksamheten är avgörande för Sveriges möjlighet att konkurrera på den globala marknaden. Om detta enades en annars debattlysten panel under ett seminarium hos Almega. Vi vet lite mindre varje dag eftersom kunskapsmassan ökar mer än vi kan lära. Vi kan aldrig hänga med. Detta nedslående konstaterande kom från Per Schlingmann under en debatt om kompetensinvesteringar och Sveriges förmåga att hävda sig i den globala konkurrensen. I panelen fanns även Nima Sanandaji, vd och förfat- 22

23 tare. Han menade att den nybakade eleven bara är en varm kropp med kunskap som man också kan hitta gratis. Under seminariet sammanfattade panelmedlemmarna vad de tyckte var de viktigaste uppgifterna för en relevant vuxenutbildning: Ge deltagarna gedigna baskunskaper. Träna deltagarna att lära av. För att klara den snabba utvecklingen behövs en förmåga att ifrågasätta och ompröva sin världsbild. Träna och ge deltagarna modet att vara innovativa. Alla behöver bli nyfikna innovatörer i stort som smått. Det är OK att ha fel, trial and error är bra läromedel. Att lära sig lära. Lärande och utveckling ses oftast som en linjär process när det i stället är en konstant livsgärning. Deltagarna måste få lusten att ständigt vilja lära sig och ta del av nya kunskaper. Men också arbetslivet måste förstå att kontinuerlig vidareutbildning av personalen är ett krav för att attrahera och behålla arbetskraft och för att nå framgång i sin verksamhet. Att bredda perspektiven. Framgång skapas när kunskap från olika områden förenas. Vuxenutbildningen bör erbjuda korta, kärnfulla och återkommande insatser. Panelen var enig om att Sverige har goda förutsättningar att bli en globalt konkurrenskraftig nation. Det beror dels på att vi har en tradition av vuxenutbildning och vidareutbildning och dels på att vi jämfört med många andra länder har platta organisationer och företagskulturer som främjar kreativitet och ifrågasättande. Vård och omsorg, ett annat stort område Med mitt huvudintresse för kompetensutveckling inom vården var det fantastiskt att kunna ta del av så många intressanta debatter och ny kunskap inom detta område som samlats i Almedalsveckans digra program. Demensförbundet ordnade två givande föreläsningar om demens och vårdens svåraste utmaning. Andra intressanta seminarier handlade om psykiatri och om kvalitet och kvalitetmätningar i äldreomsorgen. Även på dessa seminarier hade vuxenutbildningen sin givna plats. En yrkesutbildning räcker inte. En gedigen utbildning utgör en grund men i många debatter efterlystes fortsatt kompetensutveckling för de olika yrkeskategorierna inom vården. Precis som när näringslivet diskuterar vuxenutbildning, diskuterar vården på samma sätt. Man efterfrågar korta, kärnfulla och återkommande utbildningsinsatser. Donners plats, Visby Caroline Waldenström caroline.waldenstrom@wacano.se ViS styrelse 23

24 Basläromedel för alla SFI-kurser! Oavsett om du arbetar med alfabetisering på kurs 1 eller med akademiker på universitetet så har Natur & Kultur läromedlet för dig. Gemensamt har böckerna att de är moderna, noga anpassade för respektive målgrupp och mycket omtyckta av sina användare. K Läs mer på nok.se/sfi S m K Kurs C C FRAMÅT TEXTBOK NYH NYHET NYHET THYRA BRUSEWITZ BODIL RENLUND Mål 2, s 9 11 Framåt C, s 4 8 Kurs B Kurs B B FRAMÅT B FRAMÅT TEXTBOK TEXTBOK NYHET NYHET THYRA BRUSEWITZ THYRA BRUSEWITZ BODIL RENLUND BODIL RENLUND Framåt B, s 4 8 Mål 1, s 9 11 Kurs A ÅT A FRAM ELEVBOK 2 FRAMÅT A ELEVBOK 3 ELEVBOK 1 MARGARETA MÖRLING NYHET MARGARETA MÖRLING MARGARETA MÖRLING Framåt A, s 4 8 Studieväg 1 sfi 24 Framåt B, s 4 8 Svenska till max nybörjare & 1, s 21 Studieväg 2 sfi A FRAMÅT 1 Svenska till max 1, s 21 M

25 Kurs D Sva 1/avancerad intensivkurs NYHET Respons, s 36 Rivstart B2+C1, s Grundläggande sva NYHET Nya Mål 3, s 36 NYHET Svenska till max 2, s 21 Rivstart B1+B2, s Vidare studier NYHET EVA HANSSON STRÖM JENNY UDDLING TEXTBOK Svenska till Mitt i mål, Svenska i max 2, s 21 s 15 sikte, s 21 Rivstart B1 +B2, s Kurs C HET Mål 2, s 9 11 NYHET Svenska till max 1, s 21 Rivstart A1+A2, s Studieväg 3 sfi Natur & Kultur

26 På tvärs Några reflektioner från en förstagångsbesökare i Almedalen. Tre och en halv dag i Almedalen har fyllt mig med nya kunskaper, bra inspel och idéer samt många spännande möten. Dagarna, ja hela Almedalen, har präglats av några återkommande begrepp. Vi måste lära oss att tänka på tvärs bort från stuprörens tid. Digitalisering, integration, att samverka, vara flexibel, bygga team för innovationer och kreativ verksamhetsutveckling. Naturligtvis var vår egen ViS-dag huvudfokus men det blev så mycket mer. Jag vill göra några nedslag från några av de seminarier och möten som jag deltagit i. Från ViS-dagen tar jag bland annat med frågorna runt vuxenutbildningens dubbla uppdrag, Vi ska möta individen så att våra elever kan erbjudas utbildning som leder till personlig utveckling men vi ska samtidigt ge arbetsmarknaden vad den behöver. För att klara detta behöver vuxenutbildningen långsiktighet vad gäller resurstilldelning så att vi kan erbjuda efterfrågat antal utbildningsplatser i hela landet. Roger Mörtvik från utbildningsdepartementet gav under dagens sista heta stolen glädjande hintar inför 2016 på den punkten. När Dan Fagerlund och Geoff Erici, båda med lång erfarenhet av vuxenutbildning, fick utveckla sina drömmar om framtidens vuxenutbildning så var svaren: ett sömlöst utbildningssystem utan stopp och möjlighet att läsa just det individen behöver, att individen kan blanda kurser på olika nivåer och att Vux kan utbilda människor som tänker divergent. Från våra samarbetspartners under dagen tar jag också med behovet att fortsätta att utveckla kvalitativt bra distansutbildning. Om vi inom vuxenutbildning ska kunna erbjuda flexibelt lärande behövs distansundervisning på olika nivåer från SFI till högskoleutbildningar. Vår ViS-dag avslutades med att Roger Mörtvik från utbild- 26

27 ningsdepartementet medverkade och det viktigaste för mig från hans framträdande var att regeringen vill öka och permanenta antalet platser inom yrkesvux. Man vill införliva lärlingsutbildningen i yrkesvux för att skapa flexibilitet. Roger tog också upp att frågor om studiefinansiering behöver ses över när yrkesvux växer och utvecklas. En direkt koppling till VIS arbete hade de möten som vi inbjöds till, både med SCB och med representanter för DUA, delegationen för unga i arbete. SCB har ett projekt där man vill göra statistik mer tillgänglig för lärare och elever. För detta så behöver SCB referenspersoner, både lärare och elever. Vi lyfte vikten av att göra statistik tillgänglig på fler språk än svenska och att erbjuda information till de som läser på grundläggande nivå. Vi hann också vid mötet ta upp den eviga frågan om vilken statistik som är relevant för vuxenutbildningen och hur vi kan får tydliga underlag för vad som ska rapporteras in så att en likvärdighet kan skapas över landet. Vi behöver kunna jämföra äpplen och äpplen istället för äpplen och päron. Den dialogen kommer vi att fortsätta med de på SCB som är ansvariga för vuxenstatistiken. Mötet med Dua, delegationen unga i arbete, var med ordförande Lil Ljunggren, koordinator Peter Agerhäll och kanslichef Pontus Ringborg och styrelserepresentanter för VIS. Mötet blev en bra dialog om vad som konkret kan göras ute i landets olika kommuner. Andra seminarier som jag besökte hade teknik, intresse för teknik och utbildning för framtidens behov som utgångspunkter. På ett seminarium med temat förstör skolan teknikintresserade hos unga? sa bland annat Christer Fugelsang att idag då det är mycket som lockar våra ungdomar gäller det att visa på meningsfullheten i naturvetenskap och teknik. Vi behöver fundera på hur våra skolmiljöer ser ut, tillåter vi kreativitet? Hur ser det ut inom vuxenutbildningen? Jag tror att även vi behöver reflektera över våra lärmiljöer. Men som vi alla vet så är det till sist den inspirerande läraren som kan locka eleven till lärande mot nya höjder som är a och o. På ett seminarium om rekrytering och kompetensutveckling för en hållbar framtid där bland andra Eva Malmström Jonsson, rektor KTH och Maja Fjaestad från stadsrådsberedningen medverkade betonades vikten av att lära sig att lära. Vidare lyfte man kompetenser som nyfikenhet, kritiskt tänkande men också prestigelöshet, tänka på tvärs, samarbete och reflektion. Vi behöver premiera misslyckanden och vi ska vara med och skapa nytt för framtiden! Aida Hadilitz utfrågas av K-G Bergström om arbetet för att få fler unga i arbeten. Det tredje seminariet inom detta område hade rubriken kan ökad teknisk kompetens lyfta svensk innovationskraft?. Här medverkande representanter från näringslivet, kommuner, SKL och departement. Återigen betonades vikten av bred kompetens, att lära sig lära och att tänka nytt. Teknisk kompetens och generiska kunskaper är en bas men för utväxling krävs andra kunskaper i att samarbeta, se saker ur nya perspektiv och våga pröva. 27

28 Till sist några tankar från ett seminarium om det framgångsrika ledarskapet, temat för seminariet var, passion - mod - kärlek. Det var ett samtal mellan Eliza Kucukaslan, framtidens kvinnliga ledare och Peter Grönberg, culture and organisation development, Volvo. Passion Första delen av seminariet fokuserade på passion i ledarskapet och frågor om hur vi bäst tar tillvara allas kompetens och ambitioner. Båda var eniga i vinsten av att engagera de anställda, få alla att växa och som chef har jag den möjligheten. Peter menade att idag finns en alltför stor tro på processer och på hierarkier, vi lever fortfarande efter det Tayloristiska ledarskapet. Men nu är det andra värderingar som gäller, det handlar om eget ansvar, öppenhet och rättvisa. Om vi ska få riktigt engagemang i våra skolor/ organisationer så behöver vi se över hela våra styrmodeller och jobba med demokratiska värderingar. Som ledare måste vi möta individer och se varje individ. Ledaren behöver bottna i sina värderingar, det goda mänskliga och sedan hela tiden leva som man lär. I hela organisationen behövs kommunikation och dialog runt de individuella värderingarna i förhållande till verksamhetens värderingar. En dialog som tar tid och behöver få ta tid. Om vi synliggör värderingar då blir det på riktigt och då behöver det märkas vad jag som ledare menar med öppenhet, vad är min passion och vad belönas i just vår organisation. Ledarskapsseminariet på temat Passion mod - kärlek lockade många. Det var trångt, varmt och inspirerande. Mod Mod som ledare menade de två talarna är att lyssna inåt och stå för sina värderingar. Utmaningen som kräver mod är att få samarbete att fungera i organisationen. Det hjälper inte med rollbeskrivningar och diagram, det går inte strukturera, öppenhet, tillit. Det krävs mod att skapa en kultur av tillit och öppenhet. För att skapa detta behöver ledare ha mod att visa på dilemman, utvecklingsområden och visa på transparens. Som ledare behöver jag avsätta tid för detta. Vi behöver hitta nya modeller för samtal, att ta bort bordet och sitta i en ring och samtala kan vara ett sätt. Medarbetarsamtalet behöver bli ett samtal där vi ömsesidigt ger feedback. Mod som ledare, sa man vidare, är också att våga misslyckas och visa att jag inte är per- 28