Rättsväsendets bemötande av brottsutsatta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
|
|
- Simon Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rättsväsendets bemötande av brottsutsatta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Katrin Lainpelto Jur.dr. och lektor i processrätt Juridiska institutionen, Stockholms universitet Bakgrund till projektet Rättssystemets hantering av våld och övergrepp mot kvinnor och barn (Juridiska institutionen, Stockholms universitet) , finansierat av Brottsoffermyndigheten Fokus: närståendevåld Genomgång av samtliga förundersökningar avseende misshandel mot kvinna/barn och sexualbrott mot kvinna/barn, Stockholms län, år 2004 och 2006 Genomgång av samtliga domar avseende sexualbrott mot kvinna/barn, hela Sverige, år 2004 och 2006 Avhandling Stödbevisning i brottmål 1
2 Bakgrund till projektet Tre polisdistrikt i Stockholm år 2006 Ca 12 % av samtliga anmälningarna rörde barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (högre rörande misshandel) jfr. prevalens, ca 5-8 % av barnbefolkningen har en NPF Inte en enda anmälning ledde till åtal (trots att den misstänkte erkände i en tredjedel av fallen) Varför? Stipendium H.M. Drottning Silvias jubileumsfond för forskning om barn och handikapp (2007) Lindblad, F., Lainpelto, K., Sexual Abuse Allegations by Children with Neuropsychiatric Disorders, 20:2 Journal of Child Sexual Abuse, Bakgrund till projektet Finansiering av aktuellt projekt: Stockholms barnrättscentrum, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet, 2012 Brottsofferfonden, 2012 Beräknas pågå under tre år på heltid 2
3 Syfte Erbjuda ökad kunskap genom en undersökning av hur barn med NPF bemöts i det svenska rättsväsendet när dessa misstänks ha utsatts för brott. Ett helhetsgrepp av alla led i processen (från förundersökning till eventuell dom) Outforskat område i Sverige Definitioner Övergripande barnneuropsykiatriska diagnosgrupper: Intellektuell funktionsnedsättning Autismspektrumstörning ADHD/DAMP Inlärningssvårigheter Motoriska svårigheter Även inkluderat: Tourettes syndrom/ticsstörning Tvångssyndrom 3
4 Del 1: Beskriva neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt identifiera vissa särskilda utredningssvårigheter kopplade till dessa funktionsnedsättningar (ur ett juridiskt perspektiv) Övergripande frågeställningar: Vilka är de övergripande barnneuropsykiatriska funktionsnedsättningarna och i vilken utsträckning förekommer dessa? Vad innebär dessa funktionsnedsättningar vad gäller barnets förmåga att varsebli, förstå, minnas och kommunicera specifika händelser? Del 2: Undersöka barnens utsatthet och mötet med rättsväsendet Material: Samtliga polisanmälningar år 2013 rörande sexuella övergrepp och fysisk misshandel, två polisdistrikt i Stockholm (avgränsning: övergrepp av bekanta) Brist: ej prevalens, stort mörkertal, endast två distrikt. Övergripande frågeställningar: Hur många anmälningar rör barn med NPF och hur många leder till åtal? Behandlas dessa anmälningar annorlunda än andra anmälningar? Associationer mellan brottstyp, funktionsnedsättning, barnets ålder, kön m.m.? Hur tillgodoses behovet av barnpsykologisk/psykiatrisk sakkunskap under förundersökningen? 4
5 Del 2: Undersöka barnens utsatthet och mötet med rättsväsendet Nordamerikanska studier visar att barn med NPF är överrepresenterade vad gäller utsatthet för brott (misshandel och/eller sexuella övergrepp) 11 % av barnen utan NPF 31 % av barnen med NPF 3-4 ggr ökad risk att utsättas för brott. Utsätts oftare för både upprepade och mer allvarliga övergrepp Förövaren finns ofta inom familjen Del 2: Undersöka barnens utsatthet och mötet med rättsväsendet Varför en ökad utsatthet? Större omvårdnads- och omsorgsbehov Safe Targets, begränsad förmåga att förstå och/eller förmedla sina erfarenheter Crosse (2003) familjemedlemmar som har vetskap om sexuella övergrepp väljer i högre grad att bortse från detta faktum, 43 % för barn med NPF jämfört med 11 % för barn utan (skyddstanke) Osynliggjorda, ofta pga. fördomar 5
6 Del 2: Undersöka barnens utsatthet och mötet med rättsväsendet Preliminära resultat från ett polisdistrikt i Stockholm: Misshandelsbrott 12 % Sexualbrott 13 % Jfr. prevalens 5-8 % Högre andel sexualbrott jfr. med år % slutredovisas med FUP (varav 1 sexualbrott) Återstår: Att undersöka om åtal väckts och om eventuell dom meddelats Förhören ska kodas och analyseras Del 2: Undersöka barnens utsatthet och mötet med rättsväsendet Generella slutsatser: Låg åtalsfrekvens vad gäller samtliga ärenden Barnahusverksamheten verkar inte ha påverkat åtalsfrekvensen (jfr. 2006) Barn med NPF hörs inte i alla fall Information om funktionsnedsättningen förs ofta in i utredningen efter barnförhöret, jfr. med barnets rätt att bli hörd Slutredovisas med FUP oftare när det handlar om övergrepp från icke närstående, t.ex. grannar, skolpersonal och äldre barn (inte ett enda fall med övergrepp från närstående slutredovisas med FUP) 6
7 Del 2: Undersöka barnens utsatthet och mötet med rättsväsendet Hur tillgodoses behovet av barnpsykologisk/psykiatrisk sakkunskap under förundersökningen? Handläggning av ärenden rörande övergrepp mot barn, Handbok, Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum, 2012 (utgiven 2006) Beträffande förundersökningar där målsäganden är ett mindre barn eller har något fysiskt eller psykiskt funktionshinder bör åklagaren alltid ta under övervägande att anlita expertis i utredningen för att i första hand vara ett stöd i anslutning till barnförhöret. I vissa fall kan det vara lämpligt att gå så långt att man låter den sakkunnige hålla hela eller delar av förhöret. Del 3: Syfte: Undersöka kunskapen hos rättsväsendets aktörer vad gäller barnneuropsykiatriska funktionsnedsättningar (enkätundersökning bland poliser, åklagare och domare) EJ ÄNNU GENOMFÖRD; exempel från polisdistrikt) Övergripande frågeställningar: Hur uppfattar rättsväsendets aktörer sin kompetens vad gäller att bemöta/bedöma barn med NPF? Tillräcklig grad av kunskap och är denna grundad på neuropsykiatrisk expertis? Särskild utbildning? Inom vilka områden saknas kunskap/kompetens och hur kan detta förbättras? 7
8 Del 4: Syfte: Belysa vissa särskilda utrednings- och bevissvårigheter Två delstudier (4:1 och 4:2) Material: Tingsrätts- och hovrättsdomar, sexualbrott mot barn, 2010 (ej sexuellt ofredande) Övergripande frågeställningar: Vilka typer av diagnosrelaterade argument använder domstolarna/är dessa grundade på neuropsykiatrisk expertis? Finns det felaktiga antaganden rörande funktionsnedsättningen? Anlitas sakkunskap och i vilken form? 8
9 269 tingsrättsdomar från år 2010 rörande sexualbrott 14 domar rör barn med NPF (5 %, jfr. förundersökningar) Har ökat med mer än 100 % sedan 2004 och 2006 (2 %) 9 flickor och 4 pojkar (1 okänd) Medelålder år NPF: Intellektuell funktionsnedsättning (8), ASD (2), ADHD (2), ADHD/ASD (1), ADHD/ASD/Tourettes (1) 10 fall rör grova övergrepp och 4 mindre grova övergrepp Kontrollgrupp 14 domar rörande barn utan NPF 9 tilltalade förnekar brott och 5 erkänner 9 tilltalade döms i tingsrätt och 5 frias (64 resp. 36 %) OBS! Hög friandefrekvens jfr. med övriga brott och sexualbrott mot barn 8 domar överklagas till hovrätt (57 %) 5 domslut fastställs av hovrätt 2 av de tilltalade frias i hovrätt och 1 tidigare friad döms Efter lagakraftvunnen dom döms totalt 9 av de tilltalade (64 %) och 5 frias (36%) Jfr. 14 kontrollgrupp, 86 % döms och 14 % frias. 9
10 Sakkunnig förordnad av domstol (offentlig sakkunnig) eller partssakkunnig Inte en enda offentlig sakkunnig förordnades i de 14 fallen (0 %) I 5 mål åberopades partssakkunnig av åklagaren [som regel skriftliga utlåtanden] (36 %) 2 sakkunniga hördes inför rätten; 3 skriftliga utlåtanden från BUP Frågor rörande NPF besvarades av tingsrätterna själva eller berördes inte i domskälen (64 %) Skepticism mot sakkunniga? (Jfr. NJA 1992 s. 446) Sakkunnigbevisningen handlade om barnets generella trovärdighet Det saknades uttalanden om det specifika barnets kognitiva förutsättningar, såsom barnets förmåga att korrekt uppfatta och tolka händelser, minnesfunktion och intellektuell utveckling och kommunikativ förmåga I 4 av 5 fall där sakkunnigbevisning åberopades friades den tilltalade. Tingsrätten gick således emot den sakkunniges bedömning 10
11 Domskälen kodades och analyserades I många fall använde sig domstolarna av argument relaterade till NPF utan sakkunskap (ofta komplicerade resonemang utan behövlig kunskap) I vissa fall diskuterades barnets beteende utan sakkunskap utan att klargöra för funktionsnedsättningens betydelse för beteendet Exempel: I ett fall ansåg tingsrätten att målsägandens avsaknad av känslor var märkligt. Barnet hade en intellektuell funktionsnedsättning Barn med autism i nedre tonåren, den tilltalade döms, ingen sakkunnigmedverkan. Enligt tingsrätten har förhören, som hållits av en och sammaförhörsledare, genomförts på ett föredömligt sätt. Några ledande frågor har inte förekommit. A har fått god tid på sig att svara på frågorna. A har varit angelägen att säga ifrån och tillrättalägga när det uppstått något missförstånd. Han har berättat om detaljer på ett sätt som gör att han framstår som trovärdig [ ]. Tingsrätten gör den bedömningen att A:s berättelse innehåller sådana detaljer att det är fråga om en självupplevd händelse. 11
12 Hovrättsdom i samma mål, den tilltalade frikänns. [ ] målsäganden under stora delar av förhören döljer sitt ansikte och är mycket ordkarg. Berättelsen innehåller få detaljer och den kan inte anses ha berättats spontant. Diametralt motsatt bedömning av samma utsaga Beskriver vad som eventuellt kan förväntas av ett barn med autism Behov av sakkunskap Sedan 1980-talet har en metod för utsageanalys utvecklats i rättspraxis Utsagans tillförlitlighet undersökt med en kriterieprövning (inlånad från vittnespsykologin) Kriterier: lång, klar, tydlig, detaljerad, sammanhängande, konstant, rimlig, självupplevd och inte innehålla motsägelsefulla uppgifter (Schelin 2007) I 12 fall av 14 användes dessa kriterier av tingsrätterna 12
13 Utsagor från barn med NPF förväntas uppfylla samma krav som barn utan NPF Detaljrikedom var det mest nämnda kriteriet, 10 av 14 fall. I 6 av dessa 10 bedömdes utsagan vara bristfällig Endast i 1 fall nämndes NPF som en eventuell anledning till bristen på detaljer (den tilltalade friades) Felaktiga antaganden aktualiserar ett behov av sakkunskap Bedömer med hjälp av psykologisk schablonkunskap (Christiansson & Ehrencrona, 2012) Betonar ofta ögonkontakt, öppen hållning, förväntat offerbeteende Hur förhåller sig dessa kriterier till barn med NPF? 13
14 Del 4:2: Påverkar vetskapen om den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen värderingen av barnets utsaga, och i så fall, hur? Övergripande frågeställning: Påverkas trovärdighets- och tillförlitlighetsbedömningen av vetskapen om funktionsnedsättningen och, i så fall, på vilket sätt? Experimentell studie 14
15 Del 4:2: Påverkar vetskapen om den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen värderingen av barnets utsaga, och i så fall, hur? Studien har genomförts under år 2013 Har föregåtts av en pilotstudie inom ramen för en studentuppsats Samtliga deltagare var studenter på Juristprogrammet, Stockholms universitet Kontrollgrupp, ca 20 domare Del 4:2: Påverkar vetskapen om den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen värderingen av barnets utsaga, och i så fall, hur? Publicerad studie: Är en barnneuropsykiatrisk funktionsnedsättning detsamma som en processuell funktionsnedsättning? Om objektivitet, saklighet och rättstrygghet (Barnrätt En antologi, Norstedts juridik, 2014) Planerad internationell publikation tillsammans med Institutionen för Neurovetenskap, Uppsala universitet 15
16 Del 4:2: Påverkar vetskapen om den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen värderingen av barnets utsaga, och i så fall, hur? 107 juridikstudenter Samtliga deltagare fick ta del av en skriftlig bakgrundinformation (påstådda övergrepp mot en 11-årig flicka av biologisk pappa) Experimentellt upplägg: Hälften av deltagarna (n= 53) fick veta att flickan hade diagnosen ASD/ADHD (Aspergers syndrom), hälften fick inte denna information (n= 54) Tidigare forskning visar ingen koppling mellan förmåga att lämna tillförlitliga uppgifter och ASD/ADHD Del 4:2: Påverkar vetskapen om den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen värderingen av barnets utsaga, och i så fall, hur? Samtliga deltagare fick sedan läsa SAMMA barnförhör (i dialogform) Därefter fick samtliga deltagare skatta flickans trovärdighet och faktorer kopplade till utsagans tillförlitlighet (10-gradig skala) samt flickans förmåga att berätta i förhållande till sin ålder (normal/bättre/sämre/jag vet inte) Även deltagarnas kön efterfrågades 16
17 Resultatet bekräftas av kontrollgruppen 17
18 Del 4:2: Del 4:2: Påverkar vetskapen om den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen värderingen av barnets utsaga, och i så fall, hur? Forskning har påvisat negativa attityder mot personer med olika typer sjukdomar/funktionsnedsättningar, t.ex. Westbrook m.fl. (1993) visar att personer med astma, diabetes, hjärtsjukdom och ledgångsreumatism är de mest accepterade, medan personer med AIDS, utvecklingsstörning, psykiska funktionsnedsättningar och CP-skada är de minst accepterade Denna hierarki har förblivit densamma de senaste 20 åren (se SOU 1998:16) Kvinnliga förmodade våldtäktsoffer med intellektuella funktionsnedsättningar: de ljuger, de är sexuellt promiskuösa, de är inte tillförlitliga förhörspersoner Del 4:2: Påverkar vetskapen om den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen värderingen av barnets utsaga, och i så fall, hur? Motsatt resultat i Nordamerikanska studier där barn med NPF inte verkar missgynnas. TEORI: Skillnad mellan kompetens och trovärdighet I mål då kompetens och kognitiv förmåga betonas (t.ex. barn som ögonvittnen) uppfattas yngre barn generellt som sämre informanter I mål då trovärdighet, uppriktighet och ärlighet betonas (t.ex. sexuella övergrepp mot barn) anses yngre barn vara bättre informanter pga. sexuell oerfarenhet och bristande förmåga att hitta på sexuella skeenden I och med tilltagande ålder ökar den kognitiva förmågan och då minskar trovärdighet, uppriktighet och ärlighet men kompetens och kognitiv förmåga ökar Samma attribut tillskrivs barn med funktionsnedsättningar och fortlever i högre ålder (gäller även vuxna med funktionsnedsättningar) 18
19 Del 4:2: Påverkar vetskapen om den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen värderingen av barnets utsaga, och i så fall, hur? Teorin bekräftades av en studie av Henry m.fl. (2011) Normalbegåvade och barn med intellektuella funktionsnedsättningar Testgruppen gavs inte tillfälle att påverkas av icke-juridiska faktorer Bedömde att svaren från barnen med intellektuella funktionsnedsättningar var generellt sämre Färre detaljer Del 4:2: Påverkar vetskapen om den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen värderingen av barnets utsaga, och i så fall, hur? Varför skiljer sig resultaten från de Nordamerikanska studierna? Skillnad mellan lekmannadomare och lagfarna domare? I svensk studie förhörsutskrift. Endast i en Nordamerikansk studie har man använt sig av videoinspelade förhör. Gravare form av funktionsnedsättning i Nordamerikanska studier (intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning) Risk för fördomsfulla bedömningar (i positiv och negativ riktning) utan sakkunskap 19
20 Del 5: Intervjua personer med NPF som har varit i kontakt med rättsväsendet med anledning av utsatthet för brott Ej ännu genomförd Kvalitativa intervjuer Sammanfattning Dyster bild Eventuellt stöd för att svenska barn med NPF i högre grad är utsatta för sexuella och/eller fysiska övergrepp Även vid erkännanden så läggs förundersökningarna ner/skyddstanke Sakkunskap/expertis tas inte in under förundersökningarna Förhörskvaliteten har förbättrats sedan 2006, förmodligen till följd av utbildningsinstaser/vidareutbildningar Barnens utsagor bedöms till stor del utan sakkunskap. Objektivitet, saklighet? Både ur ett rättssäkerhets- och rättstrygghetsperspektiv Strukturell diskriminering? Likhet inför lagen? Är det bättre att inte ta upp funktionsnedsättningen? Jfr. Barnkonventionen art. 12 om rätten att bli hörd 20
21 Sammanfattning Fler utbildningsinstanser behövs bland åklagare och domare Fler sakkunniga måste involveras Kommunikationen mellan de sakkunniga och rättsväsendets aktörer måste förbättras Rättsväsendet måste ställa distinkta frågor till de sakkunniga rörande kognitiva förutsättningar Risk för att det skapas och upprätthålls negativa föreställningar i samhället som förstärker synen på dessa barn som safe targets Avslutning 21
Rättsväsendets bemötande av brottsutsatta barn med. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2015-09-04
Rättsväsendets bemötande av brottsutsatta barn med Katrin Lainpelto neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2015-09-04 Jur. dr. och lektor i processrätt Juridiska institutionen, Stockholms universitet
Läs merErt datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda.
Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2014-09-24 ÅM 2014/5010 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-03 B 1041-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm ML./. riksåklagaren
Läs mer3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för?
Svar med anledning av frågor från SVT Nyheter SVT Nyheter har ställt några frågor till Göta hovrätt om den dom som hovrätten nyligen har meddelat i ett uppmärksammat mål om kränkningsersättning. I det
Läs merSEXUELLA ÖVERGREPP MOT FÖRSKOLEBARN:
SEXUELLA ÖVERGREPP MOT FÖRSKOLEBARN: BARNS RÄTT ATT KOMMA TILL UTTRYCK I RÄTTSLIGA SAMMANHANG Emelie Ernberg Doktorand, Göteborgs universitet emelie.ernberg@psy.gu.se Sexuella övergrepp mot förskolebarn:
Läs merAnmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar
Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Pernilla Leviner Jurist och doktorand i socialrätt Stockholms universitet, Juridiska Institutionen
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merÖverklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn
Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-10-22 ÅM 2012/6701 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn Klagande Riksåklagaren
Läs merMonica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books
Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain
Läs merYttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST
YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merBROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4
BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM SOU 2001:72 Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda. Slutbetänkande
Läs merStatistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport
Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens
Läs merRemiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter
1 (7) 2014-03-06 Dnr SU FV-1.1.3-0386-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1. Inledning Europeiska
Läs merVåldtäkt mot barn/sexuellt utnyttjande av barn två HD-domar i mars 2006
Våldtäkt mot barn/sexuellt utnyttjande av barn två HD-domar i mars 2006 RättsPM 2006:5 Brottmålsavdelningen Utvecklingscentrum Göteborg Mars 2006 1 Innehållsförteckning HD:s domar den 7 mars 2006 i mål
Läs merRikspolisstyrelsen Skolverket Sveriges Kommuner och Landsting. Registerkontroll. av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg
Rikspolisstyrelsen Skolverket Sveriges Kommuner och Landsting Registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg Vad är registerkontroll? För att få börja sitt arbete eller
Läs merArbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)
Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten
Läs merAktivitetsersättningen - utvecklingen över tid
Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under
Läs merSOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi
SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi YTTRANDE 2008-02-27 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och
Läs merMänniskor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Läs merLikabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:8 av Tove Sander och Nanna Wikholm (s) om stöd kring sex och samlevnad för unga funktionshindrade Föredragande landstingsråd:
Läs merPolisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet
Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se Regeringens uppdrag till Brå 2013 Kartlägga polisanmälda hot och kränkningar riktade
Läs merSexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete
Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars
Läs merDe tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden
De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan
Läs merJärnboås förskola Verksamhetsår 2014/2015. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Järnboås förskola Verksamhetsår 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planens innehåll sid Vision 2 Skollag 2 Definitioner 2 Ansvarsfördelning 3 Förebyggande arbete 3 Åtgärd 4 Struktur
Läs merRiksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)
Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan Året 2014/15 Sophiaskolan (rev 150119) Sid 2 (11) Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Syfte och begrepp. 3 Syftet med diskrimineringslagen
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 november 2003 T 136-02 KLAGANDE 1. Målsägande C 2. Målsägande D Ombud, tillika målsägandebiträde för 1 och 2: advokaten LG MOTPART BA
Läs merBarnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor
Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013
SDF Västra Innerstaden Mellanhedens förskoleområde Mellanhedens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 Oktober 2012 Linda Tuominen, förskolechef, Mellanhedens förskoleområde
Läs merfokus på anhöriga nr 20 dec 2011
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen
Läs merKollektivavtal och jämställda löner. Kurt Eriksson
Kollektivavtal och jämställda löner Kurt Eriksson Diskrimineringsförbud Lönesättningsprinciperna ska inte vara diskriminerande Diskriminerande eller andra sakligt omotiverade skillnader i löner och andra
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2006 B 1894-05 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MC Ombud och offentlig försvarare: Advokat RE SAKEN Sexuellt
Läs merStockholm den 15 juni 2016. Till Socialdepartementet. Dnr S2016/02084/SF
Stockholm den 15 juni 2016 Till Socialdepartementet Dnr S2016/02084/SF Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras familjer.
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
1(11) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgårdens förskola 20160201-20170131 2(11) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5
Läs merLikabehandling av studenter Funktionsnedsättning ELISABET HEMMINGSSON, ULLA BERGMAN, BODIL RYDERHEIM, KARIN CHERFILS-KARLSSON
Likabehandling av studenter Funktionsnedsättning ELISABET HEMMINGSSON, ULLA BERGMAN, BODIL RYDERHEIM, KARIN CHERFILS-KARLSSON Studenter med funktionsnedsättningar LTH 2005-2014 180 160 140 120 100 80 60
Läs merThe National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide
The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Änglagårdens förskola
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Änglagårdens förskola Vi på Änglagårdens förskola accepterar inte någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Datum
Läs mer* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida
* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLA Beställa Antal ex Adhd / add Vad är adhd/add? - lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add
Läs merRiksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!
Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),
Läs merYttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-05-24 p 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Eva Bohlin Margareta Cassel Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se,
Läs merI särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
1(11) Reviderad 2014-05-05 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgårdens förskola 2(11) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5
Läs merPOLICY - Umeå City IBF -
POLICY - Umeå City IBF - Umeå City IBF:s policy finns till för att visa vad Umeå City IBF står för. All verksamhet och alla beslut som tas på alla nivåer i Umeå City IBF ska bedrivas och tas i enlighet
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola 151015-161014
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gullvivans förskola 151015-161014 Vår vision: På vår förskola skall alla känna sig välkomna, trygga och ha lika rättigheter. Förskolan ska vara fri från
Läs merLÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN
01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla förmågan att använda en historisk referensram om frågor förknippade med sexualitet, samt resonera kring orsaker
Läs merEr beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01. Ert datum
Svarsskrivelse Sida 1 (7) Rättsavdelningen Datum 2016-01-22 ÅM 2015/8347 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AJ./. riksåklagaren
Läs merNORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16
NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...
Läs merFÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM
FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM Birgitta Lagercrantz, Barn- och Ungdomskliniken, Växjö Åsa Persson, Barn- och ungdomskliniken, Kristianstad BAKGRUND Magisteruppsats Astma-
Läs merBetänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)
Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till
Läs meratt få sin sak prövad
Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna
Läs merBROTT MOT BARN OM HUR VÅLDSUTSATTA BARN DRABBAS NÄR FÖRUNDERSÖKNINGEN DRAR UT PÅ TIDEN
BROTT MOT BARN OM HUR VÅLDSUTSATTA BARN DRABBAS NÄR FÖRUNDERSÖKNINGEN DRAR UT PÅ TIDEN 2016 Rädda Barnen Författare: Maria Schillaci och Karin Blomgren Foto: Pernilla Norström (omslag, sid 9, sid 26-27),
Läs merPolicy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund
Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund november 2002 1 Policy mot sexuella trakasserier Syftet med denna policy och vägledning är att motverka
Läs merKvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 2011-03-04 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 maj 2013 Ö 1459-12 SÖKANDE BÅ Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat TO MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande
2010-03-22 Sid 1 (10) Staffansgården-Pumpmakargården och Hammargården Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ht 2010-Vt 2011 På våra förskolor skall alla barn känna trygghet, bli sedda för
Läs merLag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk
Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritesspråk ersätter de två tidigare minoritetsspråkslagarna - lagen (1999:1175) om rätt att använda
Läs merAutismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint
Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Social interaktion Avvikelser inom: Utveckling av språk som syftar till kommunikation Autistiska triaden Beteende-, intresse- och fantasirepertoar
Läs merKortanalys. Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid
Kortanalys Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid Innehåll Livstids fängelse och tidsomvandling av straffet... 3 Antalet livstidsdomar har ökat åren 1975 2004, därefter minskat... 4 Livstids fängelse
Läs merSkolområde Västra. Resursskolan
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolområde Västra Resursskolan Skolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Skolan skall utreda
Läs merRikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter i Polisens brottsbekämpande
Läs merEkendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals
Läs merKommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014
Kommittédirektiv Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet Dir. 2014:20 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.
Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen
Läs merLikabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet*
Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet* (*Bestående av förskolorna Kråkbacken, Marieberg, Nattugglan, Solbacken, Solrosen, Tuna och Ärlan. 2009-04-06 Innehåll 1 Policy Solbackens förskoleenhet
Läs merSekundära insatser (dvs insatser som inte har målet jobb/studier primärt
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Göran Thunberg - tifgt01 E-post: goran.thunberg@vasteras.se Kopia till Utbildning och arbetsmarknadsnämnden Beskrivning och resultatredovisning
Läs mer2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?
Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merN./. Riksåklagaren angående rån m.m.
SVARSSKRIVELSE Sida 1 (10) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1857-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM N./. Riksåklagaren angående rån m.m. Högsta domstolen har förelagt mig
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 B 1000-14 KLAGANDE M R Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-O M MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.
Läs merGrebbestadskolans Likabehandlingsplan
2012-01-04 Grebbestadskolans Likabehandlingsplan ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ges möjligheter att lyckas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Ingen form av diskriminering eller annan
Läs merwww.tris.se info@tris.se HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
TRIS- tjejers rätt i samhället: Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat förtryck och våld Arbetar lokalt och nationellt
Läs merBjörnekullaskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
BJÖRNEKULLASKOLAN Sidan 1 av 9 Björnekullaskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling BJÖRNEKULLASKOLAN Sidan 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Vision Sida 3 2. Definitioner Sida 3 3. Rutiner,
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 december 2013 B 1174-13 KLAGANDE KK Ombud och offentlig försvarare: Advokat GB MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Läs merLikabehandlingsplan. Flurkmarks fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2012/13
Likabehandlingsplan Flurkmarks fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2012/13 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshemmet Gläntan för planen Rektor
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19
Läs merBarnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd
Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle
Läs merBarnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning
Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011
Läs mermeddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S.
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 KLAGANDE E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S. MOTPARTER 1. Riksåklagaren 2. S. M. Ombud, tillika målsägandebiträde:
Läs merObservera. Ny lag om registerkontroll. Sammanfattning
Observera nr 19 DECEMBER 2013 information till församlingar, samfälligheter och stift från svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och från kyrkokansliet Ny lag om registerkontroll Sammanfattning Från
Läs merKORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013
KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling
1 Förskolan Klockarängen Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar:
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
1 Förskolan Bergshöjden Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar: Diskrimineringslagen(2008:576)
Läs merKartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dravets syndrom. Synonym: Severe myoclonic epilepsy of infancy, SMEI.
6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Dravets syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter
1 Stina Forsberg FN:s konvention om barnets rättigheter Barnets rättigheter gäller alla barn (0-18 år) (artikel 1) Inget barn får diskrimineras p.g.a. egna eller vårdnadshavares egenskaper, åsikter eller
Läs merRegeringens proposition 2003/04:78
Regeringens proposition 2003/04:78 Prövningstillstånd för riksåklagaren i hovrätt och i Högsta domstolen Prop. 2003/04:78 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Harpsund den 4 mars 2004
Läs merFörskolans plan mot kränkande behandling och
Förskolechef BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förskolechef Ann-Charlotte Nilsson Mångfald och jämställdhetsgruppen 2014-09-29 1 (6) Förskolans plan
Läs merBilaga 5: Begrepp och definitioner
5 : 1 Bilaga 5: Begrepp och definitioner Det finns en mängd olika begrepp som kan vara bra att känna till. Här kommer de viktigaste med förklaringar. Diskrimineringsgrund Med diskrimineringsgrund menas
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merArbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin
Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet 2012-09-05 Mötet mellan juridik och medicin Allmän och offentlig sjukförsäkring
Läs merLikabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga
Läs merLikabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-
Barn- och ungdomsförvaltningen Starrkärrs förskola Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- 1. Inledning Alla barn är välkomna
Läs merInventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Läs mer