Det ofödda barnet - Gravida missbrukande flickor inom tvångsvård deras egna tankar och funderingar Eva Robertson
|
|
- Ellinor Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det ofödda barnet - Gravida missbrukande flickor inom tvångsvård deras egna tankar och funderingar Eva Robertson Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1
2 Gravida missbrukande flickor.. =En identitet? En objektifiering? Kategoriseringar Vad säger de? Hur använder vi dem? Social kategorisering är en handling där världen sätts, bestäms och avgränsas- skildras på ett bestämt sät Klientens sociala tillkortakommande är ett upprättande av en gräns och ett skapande av ett vi och ett dom (Börjesson&Palmblad 2008) Istället. Gravida flickor/kvinnor med missbruksproblem. =gör det möjligt att handla/förändra. 2
3 Barnmorskors kompetens, en resurs i behandling? Erfarenheter från LVM och LVU vården vid Lunden (SiS Allmän rapport 2005:8) =Tio års arbete och närmare ett tvåårigt utvecklingsprojekt; Flickors och kvinnors behov av barnmorske-resurs inom LVU respektive LVM-vården ( ) Vilka slags behov av kontakt? Hur uttrycks det? Vad behöver de stöd med? På vilket sätt kan barnmorskorna närma sig flickornas/kvinnornas situation och problem och vara till hjälp för dem? På vilket sätt kan en barnmorskeresurs bidra till att utveckla kvinnohälsovården inom LVU- respektive LVM? Hur kan detta arbete fortskrida? 3
4 Modell för kvinnobehandling individuella samtal väninnerelationerna, gemenskapen med de andra kvinnorna i kollektivet symtomtolerans vid återfall i missbruk, trygghet att inte bli övergiven när man visar upp sina problem eftervården och långsiktigheten i behandlingen, på vägen till ett annat liv, med stöd och coaching av behandlingshemmet. För mammor med barn dessutom fokusering på föräldraskapet och relationen till barn. Långsiktigheten i stödet betonas och betydelsen av möjliggörare för kvinnorna, ursprungs-familjen, vänner och professionella (Trulsson 2003) 4
5 Det ofödda barnet Det ofödda barnet - en kraft, en möjlighet till en förändring ett nytt liv Jag fick möjlighet att tänka efter och inse att man måste bryta jag ville inte fortsätta med det livet för barnets skull också. Det inre som oupphörligen tränger sig på- ingen liten sak att känna närvaro av en främmande kropp i sin egen. Livet i missbruk kolliderar med livet som gravid-att vänta barn. Ofta oplanerad graviditet 5
6 Graviditet som drivkraft =moderskapet innebär krav att leva upp till myten om den goda modern Men en starkt idealiserad kvinnobild Moderskapet ses som ett hopp, att genom det väntade barnet få ett värde som mamma, ett ökat socialt värde. När det gäller barnen är ingripanden från samhället ett riskmoment i deras liv, som kan innebära social degradering och förlorat kapital (Trulsson, 2003) Få situationer i livet gör kvinnor med missbruksproblem så motiverade till förändring som graviditeten 6
7 Gravida kvinnor inom LVM har att hantera: Tvånget = att vara frihetsberövad Missbruket= avgiftning, abstinens, suget Trauman och re-traumatiseringar Graviditeten Att bli förälder Separationen från partner / blivande pappan, Sitt sociala nätverk All oro, osäkerhet, rädsla, ångest, brist på självkänsla, jag känsla Det var ändå något som passade mig, jag behövde det fast det var jobbigt att vara inlåst. Men jag tror inte att jag hade fixat det annars. 7
8 Vad har dessa kvinnor med sig? Tidiga separationer, utsatta känslomässiga och sociala villkor Föräldrars missbruk, eller med psykisk sjukdom (=oförutsägbara, skiftande från utbrott till likgiltighet, löften som ständigt bryts) I skolan ofta först tyst, osynlig därefter i puberteten strultjej uppförandestörning (Jansson, 2002; Johnsson, 2002; Trulsson, 2003; Överlien, 2004) Erfarenheter av: Fysiska övergrepp Sexuella övergrepp, utnyttjande och våld Tidigt missbruk-alkohol, cannabis, amfetamin, tabletter svängdörrspatienter Jag ska inte bli som min mamma 8
9 Flickor och kvinnor med missbruksproblem Tre fjärdedelar av kvinnorna på LVM hemmet Lunden uttalade erfarenheter av allvarligt våld/misshandel/övergrepp av sexuell karaktär Survivors not victims Flashbacks vid gynekologisk undersökning eller förlossning - framförallt i positioner som påminner om övergreppssituationer Att förtränga är ett sätt att överleva men dessa minnen finns kvar i kroppen my body remembered what my mind forgot and when the memories came back they came as convulsions. 9
10 Kvinnor nämner missbruk för att döva erfarenheter som förföljer dem och de lever med; -lindra den emotionella smärtan efter övergrepp, djupa kränkningar -psykiska besvär, mardrömmar och rädsla, förutom den skam som de sexuellt avvikande upplevelserna fört med sig -för att kunna hantera sina fortsatta sexuella relationer, ofta fortsatta övergrepp och prostitution (jfr Trulsson, 2003; Hedin & Månsson, l998; Maher, l997; Vaglum & Vaglum, l986). Jag blev sexuellt utnyttjad redan som barn av en släkting, och ingen trodde på mig, bara en gammal kvinna i släkten men henne litade ingen annan på. Det är viktigt att man vågar prata om svåra saker som prostitution vad som kan ha hänt en, om jag har fått någon skada Det gör att det på ett sätt kan kännas lite lättare efteråt. 10
11 När kropp och integritet inte har respekterats under uppväxten så är det svårt att skydda sig från självdestruktivitet som missbruk och asocialitet (Andersson, 1998; Trulsson, 1993) Stigma påverkar individens själv värdering= en risk att se ned på sig själv= bli ett offer för sig själv Kan leda till ett förhållningssätt= att föregripa omgivningens bemötande, alltifrån försvarsattityd, hålla sig undan till en gåpå anda eller växla däremellan Att ha varit utsatt för sexuellt övergrepp leder ofta till att man slutar lita sina egna sinnen av den oförmågan att se, bedöma och benämna sitt liv blir man ytterligare utsatt (Lindenau 2001) 11
12 makten att benämna vem man är.. är grunden för självkänsla och självförtroende (Lindenau 2001) Kvinnors relation till sin egen kropp är sammanvävd med deras självaktning och självkänsla vilket redan från början avgör vilken position de tilldelar sig i olika situationer i livet. Hur kvinnor blir bemötta vid en gynekologisk Undersökning kan påverka deras känsla för sin kropp Jag hade flera tider som jag avbokade, jag har svårt för undersökning, fast barnmorskan var jättebra, försiktig och noga. Hon var bra att tala med och jag vet att jag kan söka upp henne om jag behöver något. 12
13 Gynekologisk undersökning Den kvinna som varit utsatt för övergrepp kan ha den mest extrema form av nedvärdering av sin egen kropp. Hon kan vara benägen att tolka allt som händer på ett sätt som skapar nya upplevelser av kränkningar Jag har aldrig gjort undersökning utan att var påtänd eller varit tvungen till det... =låta kvinnan ha kontroll över situationen innebär ett steg i rätt riktning för att hon skall kunna få/erövra makt över sin egen kropp. Det ger henne en möjlighet till upprättelse, och kan ses som en maktförskjutning som bidrar till att hon kan känna ett ökat värde. 13
14 En gynekologisk undersökning kan bli läkande, reparerande och kunskapsförmedlande och i sin förlängning skjuta makt och handlingspotential till kvinnan Händernas möjlighet att förskjuta makt är sannolikt en outnyttjad resurs för den vårdpersonal som har privilegiet att få ta i patienten, och som i sitt kroppsspråk vill uttrycka respekt och aktning för hennes människovärde (Wijma & Siwe, 2002) 14
15 Vilka ramar finns inom vård och omsorg? En generellt medikaliserad och fragmentiserad vård och omsorg där ofta personalen förutsätter att de vet bäst Vad står holism helhets syn för? Olika kulturer inom social omsorg och hälso- och sjukvård likheter respektive olikheter gällande lagar som styr, förhållningssätt, Viktigt med samarbete, personliga upparbetade kontaktnät, nätverk, graviditetsgrupp- med kontaktperson, sjuksköterska, barnmorska, utredningssekreterare, täta regelbundna möten TID= för samtal-att lyssna- dialog, reflektion, utvärdering Handlingsplaner: Socialt omhändertagande, graviditets och förlossning och planering för att bli förälder med stöd efter förlossningen- få komma till utredningshem, och ha ett långsiktigt kontinuerligt stöd Legitimitet i organisationerna 15
16 Graviditet som drivkraft Oro över att ha skadat sitt barn Lugna denna oro men inte helt ta bort den Oro; något man måste leva med, finns inga garantier Möta deras oro och tala om den, men utan att fokusera på det som redan varit Sånt här skall man inte prata om. Man mår bara sämre om man pratar om det, det är bättre att försöka glömma.. Här sitter jag och bara pratar och pratar, men det kändes skönt att bara få vräka det ur sig. Man får ut frustrationer när man vågar prata om det svåra. På något sätt känns det ångestdämpande, det lättar att tala om det. Hantera strategier- att få behålla sitt barn Det var min räddning, jag hade inte klarat det annars, det var jätteviktigt. 16
17 Relation till blivande pappa Kvinnorna bekymra sig för mannen som oftast finns kvar i sitt missbruk.. Kan vara ett hinder för att kunna fokusera på graviditeten och barnet. Viktigt att ge plats för och tillåtet uttryck för sina frustrationer, rädslor och få förståelse Precis så känns det, kunde jag välja så skulle jag välja min kille och skita i barnet. Jag är jättekär i honom och tänker på honom hela tiden och oroar mig. Involvera mannen i graviditet och förlossning beroende var han finns planera i god tid inför förlossning, en öppen kommunikation 17
18 Bli mentalt och kroppsligt gravid Kroppen och psyket regerar enkelt och logiskt på en situation man inte klarar av, på känslor man inte orkar känna= stänger av (Lindenau 2001) Sen har jag prostituerat mig mycket, till och med när jag var gravid ända till sjunde månaden, jag fattade inte förrän en kompis sa det att det finns kunder som tänder på att man är gravid. Ta in och förstå att de väntar barn, att bekräfta graviditeten visa på de tecken och signaler som kroppen och barnet ger dem Bra med mycket förklaringar men lite efterhand fick chans att tänka efter och fråga om igen. 18
19 Svårigheter att acceptera kroppsliga förändringar som viktuppgång och vetskapen att ha barnet i sin kropp. även tidigare ätstörningsproblematik Barnet är ingen person som jag kan känna något för. Ha tillgång till sina egna upplevelser känna sig hel för att vara mindre sårbar och för att kunna bli tillgänglig för den andra lilla varelsen.. (Bertherat 1996) Fördömelsens lagar att inte se sig ha ett värde Att ha ett jag- att finnas i sin kropp. eller en känsla av att leva i en torktumlare att bitarna av en bara snurrar vidare att inte kunna orientera sig i sin egen kropp- med en rädsla för att gå mer i sönder (Lindenau 2001) Barnmorskorna lyssnar på vad jag säger, ger inte bara information. Det är bra att de kommer hit, att det är täta kontroller och att barnmorskan är tillgänglig på mobil. Det blir mer stöd och lättare att få svar på frågor och det man undrar över. 19
20 Förlossningsförberedelse planeras individuellt, förlossningsplan Börja tidigt i graviditeten förberedelsen kan ske lite i taget, upprepas kanske flera gånger och styrs helt efter kvinnornas mående och önskemål Bestå av information, tid för dialog/frågor, praktiska övningar knep-och-knåp ett eller flera besök på förlossningsavdelningen Syn på smärta, information om smärtlindring Jag fick mycket förberedelse inför förlossningen. Det var bra ingen försköning utan jag var inställd på att det kunde göra ont. Men, ändå inte skrämd utan jag fick också, säj, kunskap om vad som kunde hjälpa mot smärtan. 20
21 Uppmuntra, ha en tillåtande atmosfär för att tala om både positiva /negativa aspekter med att vara gravid Makt över begränsande, förtryckande Makt att möjliggörande Ett system av normer som styr vad vi kan och bör göra Att inte döma/bedöma duglighet Det väcker tankar och det är bra att det var tillåtet att vara strulig, tillåtet att ställa krav och att ni ändå lyssnade på oss. Hjälpande svars sätt: lyssna på deras berättelse, visa ett lugnt deltagande, bekräfta känslor, bekräfta svårigheter, stärka kvinnan i hennes kontroll av utelämnande situationer, lyfta och uppmärksamma välbefinnande (Kitzinger 2006; Simkin&Klaus 2004) 21
22 Föräldrarskap- Livet med barnet en trygg start med sitt barn med långsiktighet i den planering som kvinnan själv deltagit i kontakt med behandlingsinstitutioner för mamma barn- och utredningshem. Stärka nätverket kring kvinnan Pappans delaktighet. ett långsiktigt stöd i föräldraskapet en långsiktig planering med kontinuitet och uppföljande kontakter Tack vare att personalen på Lunden och barnmorskan trodde på mig och stöttade mig för en öppenvårdsbehandling efter tiden på Lunden har det gått bra. Och att jag fick fortsatt stöd av samma barnmorska hela graviditeten och även efteråt. Utan det stödet skulle det inte ha gått. Att bli tagen på allvar och inte bli ifrågasatt 22
23 Praxis modellen Processkarta planering från intagning genom graviditeten förlossning och eftertiden-uppföljningstid Kontaktpersoners centrala roll Behandlingsplan- kontakt/besök från Socialtjänsten Abstinensbehandling Hälsosamtal Individuella samtal och Föräldrarutbildning Spädbarnsutrustning BB-väska -klart minst 2 veckor för beräknad förlossning Förlossningsplan-handlingsplan före, under och efter förlossningen; vem som ska vara med (anhöriga, personal mm), vem ska underrättas, aktuella telefon nummer. Vision: Utveckla kunskap i graviditetsgruppen - få mer tid, tid för reflektion, att utvärdera, öka samarbete, egen liten enhet, möjlighet till långsiktigt uppföljning 23
24 Kvinnornas önskemål, synpunkter: att bli lyssnad till, sedd, bli tagen på allvar inte ifrågasatt Tillitsfulla relationer, tillgänglighet Lyssna på andra kvinnors liknande erfarenheter Kunna sätta ord på upplevelser- lyfta skuldbördan Att se sig själv som helhet Vara väl förberedd få kunskap under graviditet, förlossning och föräldrarskap Uppmuntran/öppning för möjligheter att formulera och ställa krav på behandling Långsiktigt stöd Att uppmärksamma för barnmorskor (kontaktpersoner): Ha/ta tid, lyssna aktivt, kontinuitet, bygga relationer Fråga om beröring ev. icke-röra-ställen, positioner, be om tillåtelse Samarbete med partner/anhörig/medföljare Använda sin egen inre styrka - inte vara splittrad eller stressad-närvaro Lyhörd för önskemål, stödjande ord (fåtal) som hjälper i avslappning Följsamhet- till hennes kropp, helst inte ta över, undvika forcerad krystning, flåsa/andas ut barnet, be om lov om att få ta över, involvera och var lyhörd 24
25 Empowerment practice is grounded in recognizing our common humanity (Oudshoorn 2005) Det jämlika vårdsamtalet kräver en ojämlik relation vårdarens underordning till vårdtagarens/patientens behov och situation (Vinthagen 2007) Avgörande är hur stöd ges och mötet mellan människor Tankar om samspel och ömsesidighet- kontext och relationer = utgör grunden för allt växande! from a victim and survivor to be an overcomer (Simkin&Klaus, 2004) 25
26 Referenser Andersson, B. (1998) Ett 12-hem för flickor Omdefinitioner i ungdomsvården. Statens institutionsstyrelse, Forskningsrapport nr 2. Bertherat T., (2004) Kroppen har sin skäl. Stockholm, Wahlsröm&Widstrand Börjesson M. &Palmblad E. (2008) Strultjejer, arbetssökande och samarbetsvilliga. Liber. Hedin, U-C. & Månsson, S-A. (l998).vägen ut! Om kvinnors uppbrott ur prostitution, Stockholm: Carlssons Bokförlag. Jansson, I. (2002) Ann en kvinna med dubbla diagnoser och hennes möjligheter till vård. i Leissner, T. & Hedin, U-C (red.): Könsperspektiv på missbruk. Stockholm: Bjurner och Bruno. Johnsson, E. (2002) Självmordsförsök bland narkotikamissbrukare. Lund Dissertations in Social Work. Nr 10, Lunds universitet. Kitzinger S. (2006) Birth Crisis. London, Routledge. Lindenau, L. (2001) Ägget. Om läkning efter traumatiska upplevelser. Stockholm: Egalité. Maher, L. (1997) Sexed Work, Gender, Race, and Resistance in a Brooklyn Drug Market. Oxford: Clarendon Studies in Criminology Oudshoorn A. (2005) Power and empowerment; critical concept in the nurse-client relationship. Contemporary Nurse. 2005(20): Robertson E. (2007) Genusperspektiv; varför behövs det? In: Fossum B, editor. Kommunikation samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur;. p Simkin, P., & Klaus, P. (2004). When survivors give birth. Seattle, Washington: Classic Day Publishing. SiS (2005) Barnmorskors kompetens, en resurs i behandling? Erfarenheter från LVM och LVU vården vid Lunden Allmän rapport 2005:8 Skau, G-M. (2001) Mellan makt och hjälp: förhållandet mellan klient och hjälpare i ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Stockholm: Liber. Trulsson, K. (1993) Kvinnorummet Vision, verklighet, vardag. Rapport från ett behandlingshem för kvinnor. Stockholm: Kvinnoforum Utbildning AB. Trulsson, K. (l998) "Det är i alla fall mitt barn" En studie om att vara missbrukare och mamma. Stockholm: Carlssons Bokförlag. Trulsson, K. (2003) Konturer av ett kvinnligt fält. Om missbrukande kvinnors möten i familjeliv och behandling. Akademisk avhandling, Socialhögskolan, Lunds universitet. Vaglum P. & Vaglum S. (l986) Partnerrelasjoner og alkholmisbruk i en grupppe kvinnelige alkholmisbrukende psykiatriske pasienter Noen forelopige resultater. Kvinnoforskning kring rusmedel 2. NAD-publikation. Nr 14. Wijma, B. & Siwe, K. (2002) Empowerment i gynstolen. Teori. Empiri och möjligheter. Kvinnovetenskaplig tidskrift nummer 2 3; Vinthagen S. (2007)Kommunikation ur ett maktperspektiv. In: Fossum B, editor. Kommunikation samtal och bemötande i vården Lund: Studentlitteratur;. p Överlien, C. (2004) Girls on the Verge of Exploding: Voices of sexual abuse, agency and sexuality at a youth detention home. Doctoral Dissertation. Department of Child Studies, Linköping Studies in Arts and Science
En liten guide till kvinnohälsa
En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är
Läs merFortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA
Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Hur lyckas vi hitta våra mammor som är i behov av extra stöd? Hur får vi förtroende från våra kvinnor med funktionsnedsättning som väntar barn? Hur lägger man
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merKLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN
Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merAtt vara sin egen fiende
Att vara sin egen fiende Att möta aggressivitet Funderingar, strategier, metoder, ansvar, förklaringar Kunskap Owe Sjölander 2015 Vem är förövaren? En person, ofta en man, som utför Handlingar mot en annan
Läs merVåldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk
Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk Internationella brottsofferdagen 2015 Vem är jag och vad gör jag här? Vilka personer talar jag om? Boendeverksamheten Varför särskilt utsatta? Språkets betydelse
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merHANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV
11.10.2010 HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV IDENTIFIERA & STÖDA-FLYGBLADET 2010 Lotta Lindroos Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Förlossningsrädsla... 1 2.1 Orsaker... 2 2.2. Identifiering av förlossningsrädda
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merFlickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1
Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar
Läs merFör dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.
För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten
Läs merBARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK
BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merPrövotid---------------Motivation/Stabilisering----------------Behandling----------------Utsluss
Behandlingens olika faser Prövotid---------------Motivation/Stabilisering----------------Behandling----------------Utsluss I behandling tror vi på tiden som läkande faktor, finns inga genvägar till ett
Läs merMän och abort. Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet. SFPOG symposium 24 april 2010
Män och abort Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet SFPOG symposium 24 april 2010 Artiklar Kero A, Lalos A, Wulff M. Home abortion - male involvement - antagen för publicering mars 2010
Läs merProblemformulering och frågor
Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merBarn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer
Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Utbildning med Länsstyrelsen Linda Jonsson Socionom, doktorand Linköpings Universitet 1 2 Barn-------------------------Sexhandel
Läs merSammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov
Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består
Läs merFrågor och svar om MFJ
Frågor och svar om MFJ 1. Är det inte lite gubbigt med bara män i styrelsen? 2. Vilka utmaningar kommer bli störst för föreningen? 3. Är ni kvinnohatare? 4. Är inte det stora samhällsproblemet män som
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merSadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare
Läs merLuk.19:31-43 Fastlagssönd. 1:a årg. 090222
Luk.19:31-43 Fastlagssönd. 1:a årg. 090222 Det börjar dra ihop sig för Jesus och hans vänner. De känner det nog i luften. Jesus känner på sig att det kommer att hända något. Det syns på honom, det hörs
Läs merEN FILM OM OLLE LJUNGSTRÖM
diskussionsunderlag EN FILM OM OLLE LJUNGSTRÖM Yta och innehåll Musikern Olle Lungström slog igenom med bandet Reeperbahn i början av 80-talet. Efter flera skivsläpp med Reeperbahn, och även med andra
Läs merKursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16
Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas
Läs merSafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)
Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN HARABACKENS FÖRSKOLA NOV 2015/OKT 2016. ORSA Barn- och utbildningsförvaltningen
LIKABEHANDLINGSPLAN HARABACKENS FÖRSKOLA NOV 2015/OKT 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola år 1-5 a för planen Silvia Teichert, Anneli Liljedahl Vår vision På Harabackens
Läs merGRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person
Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande
Läs merHan fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom
Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,
Läs merInsatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19) Remiss från Socialdepartementet
PM 2009:135 RVII (Dnr 001-1158/2009) Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19) Remiss från Socialdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande
Läs merBARN PÅ SJUKHUS. Ca 100 000 barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv
BARN PÅ SJUKHUS Cecilia Ljunggren Leg barnsjuksköterska, Fil mag pediatrisk omv. vet. Universitetsadj. Lunds Universitet Medicinska fakulteten, Health Sciences Centre cecilia.ljunggren@med.lu.se Ca 100
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merFråga, lyssna, var intresserad
Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:
Läs merNORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16
NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...
Läs merVi är anhöriga. Är du en av oss?
Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att
Läs merÖvergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
Läs merSjälvbestämmande och delaktighet
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet
Läs merRegionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete
Äldre, alkohol och äldreomsorg utmaningar och dilemman Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor
Läs merEtt existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016
Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Bo Blåvarg leg psykolog Verksamhetschef Ersta Vändpunkten Ordförande SEPT 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende
Läs merMäns våld mot kvinnor
Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad
Läs merKommunikation och bemötande. Empati
Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,
Läs merVasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla www.rb.se/high- five
Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt Highfive Idrott för alla www.rb.se/highfive Syfte Alla medlemmar i Vasa Gymnastik
Läs merTävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer
Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,
Läs merKyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan.
Läs merLikabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011
Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade
Läs merJAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS
JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merMELISSA DELIR. Vilsen längtan hem
MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa
Läs merEnkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm
Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merHandlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck
BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merPROGRAM. Hon Hen Han. en utställning om kön, genus och jämställdhet. Måndag torsdag 7.30 20.00 Fredag 7.30 19.00 Lördag 9.00 16.00
PROGRAM Hon Hen Han en utställning om kön, genus och jämställdhet Måndag torsdag 7.30 20.00 Fredag 7.30 19.00 Lördag 9.00 16.00 PROGRAMÖVERSIKT Alla föredrag äger rum på Ekonomikum, Kyrkogårdsgatan 10.
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier
Läs merLikabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-
Barn- och ungdomsförvaltningen Starrkärrs förskola Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- 1. Inledning Alla barn är välkomna
Läs merKroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv
Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv Tomas Kumlin Lektor i sociologi Vilka sociala faktorer spelar roll för fysisk aktivitet? 2 1 Sociala faktorer med betydelse för fysisk aktivitet Strukturella
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merLantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv
Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig
Läs merVärdegrund och uppdrag
MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen
Läs merKusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år. Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merDet handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.
1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till
Läs merKolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar
Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merArbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem
Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem Läsåret 2013/2014 Fritidshemmet Lilla Skytte Tärnaby Fritidshemmet delar lokaler med förskoleklass och skolan. Fritidshemmet ligger vackert med utsikt över sjön
Läs merLiten guide till kvinnofridsfrågor
Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA
Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,
Läs merOm du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet?
Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Parterapi med ungavuxna.. Jag kommer att berätta om mitt arbete med unga par, närheten till den egna ursprungsfamiljen finns mer närvarande,
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merMariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan
Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan 2009-09-23 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget
Läs merPlan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR
Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för
Läs merFörskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merSocialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1
Läs merVIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola
VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Stenshults förskola 2014/2015 1 Innehåll 1. VISION... 3 2. FÖRSKOLECHEFS STÄLLNINGSTAGANDE... 3 3. BAKGRUND...
Läs merDefinition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång
Läs merAll vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Läs merLikabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision
Läs merFör anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång
Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18
Läs merLikabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola
Datum 2015-04-29 Sida 1/10 Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling Björkhälls förskola Karin Svensson Till förvaltningen senast
Läs merInger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet
IDROTT HELA LIVET ÖREBRO 2015 ÄH, NU LÄGGER JAG AV! OM UNGDOMAR SOM SLUTAR MED IDROTT Inger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet Foton: Mats Ragnarsson
Läs merom detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund
1 om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund Detta är en bilderbok för tonåringar och för vuxna, en bok som handlar om utanförskap och vilsenhet. Det är en poetisk bok med korta
Läs merBarns delaktighet i familjerättsliga processer
Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart
Läs merHaga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015. Gladan
Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Gladan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef
Läs merBarnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost
Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Lotta Berg Eklundh forskningsledare Cristina Sohl Stjernberg - projektledare Bakgrund Kajsa Askesjö och Cristina Sohl
Läs merLikabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11
Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn
Läs merTrygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1
Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som
Läs merLikabehandlingsplan. Linblommans förskola
Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka
Läs merLärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merSandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från
Läs merAtt möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap
Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap Mikaela Starke Fil Dr & socionom Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Hur är det att vara förälder idag? Att få ihop
Läs mer