1. Beskrivning av kablarnas fullständiga material

Transkript

1 Kmplettering av ansökan m nätkncessin för linje för ny 72,5 kv kraftledning mellan statin Sälsätern ch statin Tandådalen i Malung-Sälens kmmun i Dalarnas län, Dnr Begäran Energimarknadsinspektinen (Ei) har begärt in kmpletterande uppgifter i ärende Ei har begärt in kmpletterande uppgifter på tre punkter. Nedan redvisas Malungs Elnät ABs kmplettering. 1. Beskrivning av kablarnas fullständiga material Ei lämnar följande begäran m uppgifter m planerade kablar: Kmplettera med uppgifter m markkablarnas fullständiga materielinnehåll ch dess miljöpåverkan på den lkala miljön. Malungs Elnäts kmplettering Kablarna sm används är tvär- ch längsvattentäta med en ledare av aluminium ch en mantel av PE (PEX). Kablarna innehåller varken bly eller lja ch materialet i kablarna bedöms inte ge upphv till skadr på närmiljön vid installatin ch drift. För mer infrmatin m kablarnas utfrmning, se prduktblad i bilaga Skyddade arter Ei lämnar följande begäran m skyddade arter: Kmplettera med uppgifter m vilka rödlistade arter (växter ch djur) sm riskerar att påverkas, hur de kan kmma påverkas ch vilka skyddsåtgärder sm krävs. Förtydliga m några arter skyddade enligt artskyddsförrdningen har identifierats. Ei behöver ha uppgifterna för att kunna göra en bedömning m sträckningen är lämplig ch m skyddsåtgärderna är tillräckliga. Miljöknsekvensbeskrivningen ska följa upp resultaten från naturvärdesinventeringen. Malungs Elnäts kmplettering Skyddade arter År 2018 (12-14 juni) utfördes en naturvärdesinventering längs med den planerade sträckningen mellan Sälsätern ch Närsjön. Under inventeringen sm berör sträckan Sälsätern-Tandådalen

2 hittades de rödlistade växt- ch svamparterna: garnlav (NT=nära htad), vilettgrå tagellav (NT), klflarnlav (NT), gräddticka (VU=sårbar), svamparten gammelgranskål (VU) ch knärt (NT). Av dessa är rkidéarten knärt fridlyst enligt 4 artskyddsförrdningen. Knärt nterades i ett bjekt utanför arbetsmrådet ch bedöms därmed inte påverkas av sträckningen. Garnlav, vilettgrå tagellav, gräddticka ch gammelgranskål hittades inm det planerade arbetsmrådet. Arterna trivs på den döda veden ch de gamla träden sm finns i mrådet. Bevarandet ch återställandet av den döda veden samt de gamla träden är därför viktig för dessa arters frtsatta gynnsamma bevarandestatus. Även klflarnlav har hittats i mråden sm berörs av sträckningen (främst i brandfält, då på högstubbar ch brandskattad tall). Extra försiktighet bör därför vidtas i brandfält vid högstubbar ch brandskattad tall. Under inventeringen 2018 gjrdes även bservatiner av fågelarter längs med den tilltänkta kabelsträckan Sälsätern-Tandådalen: tretåig hackspett, dubbelbeckasin, spillkråka, gråsiska, rmvråk, tjäder ch stenfalk. Enligt 4 artskyddsförrdningen är alla vilda fåglar fridlysta. Av de bserverade nämnda fågelarterna är tretåig hackspett (NT), dubbelbeckasin (NT) ch spillkråka (NT) dessutm rödlistade ch tillsammans med tjäder har arterna enligt fågeldirektivet ett sådant uninsintresse att särskilda skyddsmråden behöver utses. Även den rödlistade fjärilen sexfläckig bastardsvärmare (NT) bserverades vid inventeringen. Tretåig hackspett, dubbelbeckasin, tjäder ch stenfalk bserverades bland annat vid myren sydöst m Gusjösätern, söder m Fjällvägen. Myren har vid genmförd naturvärdesinventering klassats sm naturvärdesbjekt (NVO 308) ch är viktig för fågellivet i mrådet. I samband med naturvärdesinventeringen år 2018 sammanställdes även ett PM PÅVERKAN OCH SKYDDSÅTGÄRDER PÅ MYRAR VID ANLÄGGNING AV MARKKABEL I SÄLENOMRÅDET (se bilaga 1). Enligt denna bedöms myren inte direkt påverkas av anläggandet av markkabel då planeringsförutsättningar är att förlägga markkabel på 1,4 meters djup. För mrådet där sexfläckiga bastardsvärmare påträffades (NVO 306) är naturvärden starkare knutna till gamla ch levande träd än till död ved. Arbetsmrådet kmmer att sträcka sig genm det identifierade mrådet längs en sträcka av cirka 1900 meter. Där bör extra försiktighet vidtas vid gamla träd. Utöver inventeringen har en sökning i artdatabanken utförts inm en zn m 50 meter från den planerade ledningssträckningen. Inm mrådet finns bservatiner av 42 fågelarter ch sm tidigare nämnt är alla vilda fåglar fridlysta enligt 4 artskyddsförrdningen. Av bservatinerna utgörs följande av rödlistade arter: bivråk (NT), havsörn (NT), ängspiplärka (NT) ch hussvala (VU). Utöver detta har de bserverade arterna bfink, dmherre, gråspett, hökuggla, ringduva, sparvhök, större hackspett, svartmes, bivråk ch havsörn enligt fågeldirektivet ett sådant uninsintresse att särskilda skyddsmråden behöver utses. Bivråk ch hussvala bserverades förbiflygande ch var därmed inte statinär på platsen. Ängspiplärkan nterades utanför arbetsmrådet. Observatinen av havsörnen har gjrts inm mrådet vid Östfjällsvägen med en nggrannhet på ±500 meter. Inga rvfågelbn bserverades vid naturvärdesinventeringen ch det bedöms sm sannlikt att anläggande av kabeln påverkar havsörnens livsmiljö på ett sådant sätt att artens ppulatinsnivå påverkas.

3 Förutm fågelarter visade sökningen i Artdataprtalen även 4 andra djurarter samt 24 växt- ch svamparter. Av dessa arter är enbart vitmssa ch rkidén Jungfru Marie nycklar fridlysta enligt 4 artskyddsförrdningen. Vitmssa bserverades öster m Sälens fjällkyrka ch Jungfru Marie nycklar bserverades vid Sälens fjällkyrka. Båda bservatinerna ligger utanför det planerade arbetsmrådet. Skadeförebyggande åtgärder Det sm i första hand kan kmma att påverka fåglarnas häckningsmöjligheter är de träd sm kan behöva avverkas. Extra uppmärksamhet ska därför vidtas vid detaljprjektering så att träd sm är viktiga för fåglarnas häckning inte avverkas (döda eller gamla träd). Övriga skadeförebyggande åtgärder beskrivits i framtagen miljöknsekvensbeskrivning. 3. Beskrivning av planerad rasering Ei lämnar följande begäran m rasering av befintlig luftledning: Ei har sm rutin att pröva återkallelse av ledning samtidigt sm vi prövar tillstånd för den nya ledningen. Kmplettera därför ansökan med uppgifter m raseringen samt en karta över den ledning sm ska raseras. Ei kan vid behv villkra beslutet m återkallelse med att den nya ledningen byggs inm en viss tid. Följande uppgifter m raseringen behövs: a) Ledningens längd, ålder samt antal stlpplatser? b) Vilka anläggningsdelar består ledningen av? c) En beskrivning av planerad rasering. d) Vilka återställningsåtgärder kmmer att genmföras? e) Består anläggningsdelar av material sm kan utgöra en risk eller skulle kunna ha påverkan på den lkala miljön? f) För delar av sm eventuellt lämnas kvar krävs en redgörelse för anläggningsdelens påverkan på den lkala miljön. Redgörelsen ska inbegripa risker för förreningsspridning till yt- ch grundvatten samt påverkan på nuvarande ch framtida markanvändning. g) Vilka risker för mgivande mark ch vatten kan återställningsåtgärder medföra? h) Finns det platsspecifika mtstående intressen sm krckar med det allmänna intresset att ta brt ev. förrening? Malungs Elnäts kmplettering En karta över den sträcka sm raseras återfinns i bilaga 2. a, b) Material ch knstruktin Den befintliga luftledningen uppfördes 1978 i enbenta trästlpar ch en krtare bit kabel på en sträcka m ca 14,5 km. Ledningen är uppförd i 155 stlpar. Luftledningen är i huvudsak uppförd med en knstruktin bestående av stlpben i trä, linr i metall, islatrer i glas/prslin ch reglar av stål.

4 Stlpbenen är nedgrävda ca 2 meter i marken. Markkabeln har en ledare av aluminium ch en mantel av PE (PEX). Markkabeln innehåller varken bly eller lja. c) Beskrivning av rasering Luftledning En rasering inleds vanligtvis med att faslinrna avisleras. Linrna tas lss från islatrerna ch läggs i ett linhjul sm är fäst i regel eller islatr, därefter splas faslinrna upp på stra trummr med hjälp av s.k. linsplningsutrustning. Splningen sker i små etapper ch på platser längs ledningen där tillgängligheten är gd, för att det ska vara så enkelt sm möjligt att transprtera brt trummrna. Efter att linrna är mhändertagna mnteras reglar ch islatrer ner ch stlpbenen avlägsnas. Vid avlägsnande av stlparna hålls dessa fast av en gripkl ch marken närmast stlpen grävs upp. Stlpen dras därefter upp ch hålet efter stlpen återfylls. Kraftledningsstlparna på aktuell ledning är nedgrävda ca 2 meter i marken. Flera stlpar står i skgsch myrmark med lösare jrdar, dessa har förstärkt förankring med hjälp av stenkilar, alternativt med brunnsringar ch stenkilar. En del av stlparna är stagförankrade med en förankring av impregnerad träsyll ch spnt. När eventuella reglar är nedmnterade grävs stlparna nrmalt upp med hjälp av en traktrgrävare (hjul- eller larvamaskin). Stlparna avlägsnas i hela sin längd. Stlpar i berg är fästa med bergdubb sm kapas i höjd med berget. Stag i frm av t.ex. bergöglr kapas i regel i bergnivå ch underliggande delar lämnas kvar. Stagförankringar i jrd tas brt ned till cm jrddjup. Slipers i stagförankringar, sm ligger på 2-2,5 meters djup, tas nrmalt inte upp då det innebär schaktgrpar på m3. Brunnsringar kmmer att tas brt ned till ca 1 meters djup. Linr, reglar ch annan metall tas m hand ch skickas till återvinning. Islatrer i glas eller prslin ch annat material sm inte kan återvinnas skickas till depni. Trästlpar skickas till gdkänd anläggning för destruering. Markkabel Beslut m markkabeln kan användas i lkalnätet är inte taget. Om den kan användas i lkalnätet kmmer kabeln att ligga kvar i marken, annars kmmer den att grävas upp. Grävs den befintliga kabeln upp kmmer ett schakt att tas upp för att blttlägga kabeln sm eventuellt sedan klipps av vid lämpliga punkter. Efter upptagande kmmer kabeln att skickas för destruering.

5 d) Vilka återställningsåtgärder kmmer att genmföras? Ett förebyggande arbete för att minska risken för skadr vid genmförandet sker i samband med detaljplaneringen. Vid detaljplaneringen av rivningen, sm nrmalt görs efter att kncessin beviljats, utreds det nya schaktets placering i detalj. Hänsyn tas då till identifierade intressen ch rådande markförhållande så att schaktet placeras på ett så sknsamt sätt sm möjligt, dels för att minska skadr sm kan uppkmma ch dels för att minska behvet av återställningsåtgärder. Marker med dålig bärighet (t.ex. fuktig ch blöt mark) ska vid behv förstärkas tillfälligt. Detta görs ckså för att minska körskadr i känsliga våtmarker/myrar, strandzner ch hällmarker. Efter att rivningsarbetet är avslutat avlägsnas dessa tillfälliga förstärkningar. Om körskadr eller andra skadr (t.ex. avgrävda dräneringsrör ch uppgrävda vägar) har uppstått under rivningen ska marken återställas så att dess ursprungliga funktin bibehålls. Vid schaktning i känslig naturmiljö separeras det övre jrdlagret från de underliggande massrna (alven), så att det övre lagret kan återföras överst. Marken packas i samband med återställningsarbetet för att begränsa risken för efterföljande sättningar. Efter utfört arbete återställs marken ch hjulspår efter maskiner utjämnas för att förhindra fördämningar samt spår i naturen. De grpar sm schaktas upp i samband med avlägsnandet av stlpar återfylls. Efter arbetets färdigställande sker en slutbesiktning ch eventuella markskadr regleras av entreprenör sm utfört jbbet. Därefter undertecknas en nöjdhetsförklaring mellan entreprenör ch markägare. e) Anläggningsdelar sm riskerar att ha påverkan på den lkala miljön Stlparna ch vissa stagförankringar på den aktuella ledningen är impregnerade med krest. Krest ingår i PAH (plycyclic armtic hydrcarbns) sm binds starkt till rganiskt material. Fältstudier av utlakning av krest har sammanfattats i en studie av Statens Gelgiska Institut 1 ch visar på att spridningen är mycket begränsad. Enligt rapprten finns inga studier sm tyder på att PAH når mer än en halvmeter ut ch ned från träet. En rapprt sm Svenska kraftnät 2 tagit fram visar ckså att spridningen av krest från kraftledningsstlpar, avsett markslag, är begränsad. 1 SGI, Krestimpregnerade sliprars inverkan på skridning av krest i mark litteraturstudie. 2 Svenska kraftnät, Om krest, kraftledning ch vår miljö.

6 I rapprten redvisas resultat av genmförda studier beträffande spridning av krest. Studien visar att förreningarna från de krestbehandlade stlparna tydligt minskar med ökat avstånd ch djup från stlpen. Spridningen är begränsad p.g.a. hög adsrptin, långsam transprthastighet ch nedbrytning i mark. Spridningen av krest skedde upp till åtta decimeter från stlparna ch när stlparna var i kntakt med grundvatten tycktes inte spridningen vara mer än en halv till en meter. Detta avsett hur höga halterna var vid källan. Om markkabeln lämnas kvar kmmer det inte bli aktuellt med några åtgärder. Därmed blir det ingen påverkan på närmiljö för den markförlagda sträckan. f) Delar sm eventuellt lämnas kvar Anläggningsdelar sm t.ex. stagfundament under jrd i myrmark kan kmma att lämnas kvar där nyttan med ett upptagande av allt material (träspnt ch syll vid stagförankringar) inte bedöms överväga den påverkan på natur- ch eventuellt kulturmiljön sm schaktningen medför. Ett sådant schakt blir mer mfattande ch medför även ökade transprter av massr ch material i känslig miljö än m delarna lämnas kvar i mark. Risken för spridning av ämnen från impregneringen ch påverkan på vatten ch känsliga miljöer bedöms sm mycket liten, se även punkt e). Rivningsarbetena kan kmma att ge tillfälliga störningar i frm av buller ch försvårad framkmlighet. Dessa störningar är tillfälliga ch rivningen av ledningen bedöms inte påverka pågående eller framtida markanvändning i mrådet. Prvtagningar av marken i syfte att identifiera krestförreningar samt en bedömning av riskerna för människrs hälsa ch miljö utförs vid de stlpplatser där krestimpregnerat trä lämnas kvar i marken. g) Risker för mark ch vatten sm återställningsåtgärder kan medföra Risker sm kan uppstå vid återställningsåtgärder är bl.a. läckage från entreprenadmaskiner, körskadr, skadr på vattendrag (framförallt grumling) ch strandzner (framförallt körskadr) ch att värdefull natur skadas. Med hänsynstagande till de förbyggande åtgärder sm beskrivs i MKB ch i detta dkument kan risker för skadr vid återställandet minimeras. h) Platsspecifika mtstående intressen sm krckar med det allmänna intresset Rivningen berör tre nyckelbitper där de utpekade nyckelbitperna är lkaliserade utanför den ledning sm ska rivas.

7 Den första är belägen nrr m Sälfjällstangen där nyckelbitpens värden är knutna till en barrnaturskg ch en naturlig skgsbäck. I mrådet finns rikligt med grva träd, lågr, hänglav, ch rmbunkar. Området är även källpåverkat. Den andra är belägen söder m myren Gubbmyran. Värdena finns i nyckelbitpen ch är knutna till barrnaturskg samt barrskg där det finns spärrgreniga grva träd samt inslag av senvuxna träd. Vid rivning i mrådet ska frdnstrafiken så lång sm möjligt hålla sig i ledningsgata ch extra hänsyn tas till träd i mrådet. Den tredje är belägen söder m Dammkölen ch nyckelbitpens värden är knutna till en naturlig skgsbäck där det ckså finns rikligt med lågr samt hänglav ch vedsvampar. Området är ckså källpåverkat ch det förekmmer rikligt med rmbunkar. Eftersm rivningen av ledningen sker precis utanför nyckelbitpernas yttermråden bedöms själva upptagningen av stlparna inte påverka intressena. Däremt krävs extra vaksamhet för trafik till ch från rivningsplatserna. I rivningsmrådet finns även ett vattenskyddsmråde, Sälfjällstangen, beslutad den 6 juni 1988 med upprättade skyddsföreskrifter (20FS 1988:34). Skyddsföreskrifterna skall tillämpas så att grundvattentäkten inte riskerar att förrenas. Schaktarbetet kmmer att utföras inm det inre samt yttre skyddsmrådet. De planerade raseringarna berör två mråden med naturvärden sm är upptagna i Länsstyrelsens urskgsinventering (genmfördes 2003). Det första är Transtrand 14 Området ch beskrivs sm ett artrikt ch värdefullt mråde. Det är grvt inventerat ch utgörs av grannaturskg i fjällets sluttningar mt öster, med skgsmyrmsaik nedanför. Det andra är Transtrand 28 Området vilket utgörs av en nrdsluttning med mycket höga naturvärden i en gammal tall/granskg. Rivningen berör våtmarkerna VMI 1, VMI 2, VMI 3, VMI 4 sm finns beskrivna i miljöknsekvensbeskrivningen. Vid transprt ch rivning i våtmark finns risker, se vidare punkt 3f. Flera mindre vattendrag krsas av kabelsträckningen. Om det blir aktuellt att avlägsna kabeln finns risk att dessa vattendrag blir påverkade. För att minimera riskerna vid avlägsnande av markkabel vidtas de försiktighetsåtgärder för schakt ch transprt sm beskrivs i detta dkument samt miljöknsekvensbeskrivningen. Skyddsåtgärder: Nyckelbitper Frdnstrafik ch rivning ska så långt möjligt ske i befintlig ledningsgata. De utpekade nyckelbitperna är lkaliserade utanför den ledning sm ska rivas. Körvägar planeras utanför nyckelbitper. Vattenskyddsmrådet

8 Skyddsföreskrifterna för vattenskyddsmrådet Sälfjällstangen kmmer att följas. De skyddsåtgärder sm kan bli aktuella i vattenskyddsmrådets inre mråde är nedanstående punkter. I övrigt kmmer str aktsamhet att tillämpas så att eventuella lyckr i anläggningsskedet, såsm spill ch läckage av drivmedel eller ljr från entreprenadmaskiner, inte riskerar att förrena grundvattentäkten. Anmälan skall göras till miljö ch hälsskyddsnämnden innan arbete påbörjas med arbetsmaskiner med större mängd hydraullja än de sm förekmmer i mindre hjultraktrer ch lastbilar. Naturvärden Frdnstrafik ch rivning ska så långt möjligt ske i befintlig ledningsgata. Kntaktpersn Kntaktpersn vid frågr gällande denna ansökan är telefn: eller sm kan nås på: Vänliga hälsningar Malungs Elnät AB Bilagr Bilaga 1. Prduktblad kabel Bilaga 2. Karta över sträcka sm ska raseras