1. Beskrivning av hur genomfört samråd uppfyller kraven enligt 6 kap 24, 29 och 30 miljöbalken

Transkript

1 Komplettering av ansökan om nätkoncession för linje för ny 72,5 kv kraftledning mellan station Tandådalen samt planerad ny station Närsjön i Malung-Sälens kommun i Dalarnas län, Dnr Begäran Energimarknadsinspektionen (Ei) har begärt in kompletterande uppgifter i ärende Ei har begärt in kompletterande uppgifter på sju punkter. Nedan redovisas Malungs Elnät ABs komplettering. 1. Beskrivning av hur genomfört samråd uppfyller kraven enligt 6 kap 24, 29 och 30 miljöbalken. Ei lämnar följande begäran om beskrivning av samrådet: Komplettera med en beskrivning av hur samrådet har gått till utifrån följande paragrafer 6 kap 24, 29 och 30 miljöbalken. I miljöbalken 6 kap. 24 beskrivs genomförandet av undersökningssamråd. I näst sista stycket framgår att undersökningssamrådet får genomföras så att det också uppfyller kraven på det avgränsningssamråd som ska göras inom ramen för en specifik miljöbedömning beskriver genomförandet av avgränsningssamråd; avgränsningssamrådet ska ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden samt de övriga statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten eller åtgärden. Malungs Elnät har genomfört samråd med en bred krets där fastighetsägare, närboende, länsstyrelse, tillsynsmyndighet, berörda kommuner och övriga statliga myndigheter direktaviserades. Allmänheten har informerats om pågående samråd genom annons i lokal press. Som en del i samrådet har Malung Elnät bjudit in till samrådsmöte som hölls i form av Öppet hus.

2 Malung Elnät har samrått med länsstyrelsen i frågan om betydande miljöpåverkan. Malung Elnät bedömer att genomfört samråd har skett enligt miljöbalkens bestämmelser. 2. Komplettering av GIS-fil Ei lämnar följande begäran om GIS-fil: Komplettera med en korrekt GIS-fil. Ei behöver ha in en ny GISfil då tidigare inlämnad GIS-fil och koncessionskarta inte stämmer överens. Korrekt GIS-fil finns bifogat denna komplettering. 3. Uppgifter om påverkan på Västerdalälven, Österdalälven, riksintresse skyddade vattendrag Ei lämnar följande begäran om uppgifter gällande riksintresse: Komplettera med uppgifter om hur Västerdalälven, Österdalälven riksintresse för skyddade vattendrag kan komma att påverkas och vilka skyddsåtgärder som krävs. Ledningen berör riksintresset Västerdalälven, Österdalälven, riksintresse skyddade vattendrag. I området finns flertal mindre vattendrag som ingår i riksintresset. Den största risken för skada på vattendragen är körskador, grumling och utsläpp. Vid entreprenadens genomförande vidtas försiktighetsåtgärder för att inte riskera skador på vattendrag: Förflyttning av maskiner ska i möjligaste mån utföras på befintliga vägar och patrullstigar inom befintliga ledningsgator. Ingen dikning får ske. Marker med dålig bärighet (t.ex. fuktig och blöt mark) ska vid behov förstärkas tillfälligt. Detta görs också för att minska körskador i känsliga strandzoner. Om möjligt undviks dock körning helt i känsliga områden. Upplag av material, uppställning av maskiner och bodar undviks där det finns risk för utsläpp/läckage till vattendrag. Körning med motorfordon ska i möjligaste mån undvikas i och intill vattendrag. Om det uppstår körskador vid ett vattendrag kan skadan begränsas genom att absorberande material, exempelvis halm, läggs i körspåren. Åtgärden motverkar att slam rinner ut i vattendraget.

3 Korsning av större vattendrag kommer att genomföras med schaktfria metoder. Metodval görs vid detaljprojekteringen. 4. Beskrivning av kablarnas fullständiga material Ei lämnar följande begäran om uppgifter om planerade kablar: Komplettera med uppgifter om markkablarnas fullständiga materielinnehåll och dess miljöpåverkan på den lokala miljön. Kablarna som används är tvär- och längsvattentäta med en ledare av aluminium och en mantel av PE (PEX). Kablarna innehåller varken bly eller olja och materialet i kablarna bedöms inte ge upphov till skador på närmiljön vid installation och drift. För mer information om kablarnas utformning, se produktblad i bilaga Skyddade arter Ei lämnar följande begäran om skyddade arter: Komplettera med uppgifter om vilka rödlistade arter (växter och djur) som riskerar att påverkas, hur de kan komma påverkas och vilka skyddsåtgärder som krävs. Förtydliga om några arter skyddade enligt artskyddsförordningen har identifierats. Ei behöver ha uppgifterna för att kunna göra en bedömning om sträckningen är lämplig och om skyddsåtgärderna är tillräckliga. Miljökonsekvensbeskrivningen ska följa upp resultaten från naturvärdesinventeringen. Skyddade arter År 2018 (12-14 juni) utfördes en naturvärdesinventering längs med den planerade sträckningen mellan Sälsätern och Närsjön. Under inventeringen som berör sträckan Tandådalen-Närsjön hittades de rödlistade växt- och svamparterna: garnlav (NT=nära hotad), violettgrå tagellav (NT) och kolflarnlav (NT). Av dessa är inga fridlysta enligt 4 artskyddsförordningen. Garnlav och violettgrå tagellav hittades i områden som ligger inom arbetsområdet. Arterna trivs på den döda veden och gamla träden som finns i området. Bevarandet och återställandet av den döda veden samt de gamla träden är därför viktig för dessa arters fortsatta gynnsamma bevarandestatus. Även kolflarnlav har hittats i områden som berörs av sträckningen (främst i brandfält, då på högstubbar och brandskattad tall). Extra försiktighet bör därför vidtas i brandfält vid högstubbar och brandskattad tall. Under inventeringen 2018 gjordes även observationer av fågelarter längs med den tilltänkta kabelsträckan Tandådalen-Närsjön: tretåig hackspett, gråsiska, gök, morkulla och rödbena. Enligt 4 artskyddsförordningen är alla vilda fåglar fridlysta. Av de observerade arterna är tretåig hackspett

4 (NT) rödlistad samt har enligt fågeldirektivet ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses. Tretåig hackspett observerades inom området NVO 313, där både födosökande fåglar och boendehålor noterades. Ledningssträckningen sker i nära anslutning till väg. Arten häckar vanligtvis i ett nytt bohål varje år och endast i undantagsfall används häckningshål från tidigare år. Utöver inventeringen har en sökning i artdatabanken utförts inom en zon om 50 meter från den planerade ledningssträckningen. I sökningen observerades 17 fågelarter och som tidigare nämnt är alla vilda fåglar fridlysta enligt 4 artskyddsförordningen. Av observationerna utgörs följande av rödlistade arter: hussvala (VU), kungsfågel (VU) och tornseglare (VU). Utöver detta finns även observationer av grönbena och bofink vilka båda har ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses enligt fågeldirektivet. Hussvalan, kungsfågeln och tornseglaren var födosökande och noterades utanför arbetsområdet. Bofinken och grönbenan observerades också utanför arbetsområdet. Förutom fågelarter visade sökningen även observationer av brun mosaikslända samt växtarterna betesdaggkåpa, källdaggkåpa och sprängört. Av dessa arter är inga fridlysta eller rödlistade. Arterna observerades också utanför det planerade arbetsområdet. Skadeförebyggande åtgärder Det som i första hand kan komma att påverka fåglarnas häckningsmöjligheter är de träd som kan behöva avverkas. Extra uppmärksamhet ska därför vidtas vid detaljprojektering så att träd som är viktiga för fåglarnas häckning inte avverkas (döda eller gamla träd). Speciellt inom NVO 313. Övriga skadeförebyggande åtgärder beskrivits i framtagen miljökonsekvensbeskrivning. 6. Beskrivning av planerad rasering Ei lämnar följande begäran om rasering av befintlig luftledning: Ei har som rutin att pröva återkallelse av ledning samtidigt som vi prövar tillstånd för den nya ledningen. Komplettera därför ansökan med uppgifter om raseringen samt en karta över den ledning som ska raseras. Ei kan vid behov villkora beslutet om återkallelse med att den nya ledningen byggs inom en viss tid. Följande uppgifter om raseringen behövs: a) Ledningens längd, ålder samt antal stolpplatser? b) Vilka anläggningsdelar består ledningen av? c) En beskrivning av planerad rasering. d) Vilka återställningsåtgärder kommer att genomföras? e) Består anläggningsdelar av material som kan utgöra en risk eller skulle kunna ha påverkan på den lokala miljön?

5 f) För delar av som eventuellt lämnas kvar krävs en redogörelse för anläggningsdelens påverkan på den lokala miljön. Redogörelsen ska inbegripa risker för föroreningsspridning till yt- och grundvatten samt påverkan på nuvarande och framtida markanvändning. g) Vilka risker för omgivande mark och vatten kan återställningsåtgärder medföra? En karta över den sträcka som raseras återfinns i bilaga 2. a, b) Material och konstruktion Den befintliga luftledningen är uppförd 1983 i enbenta trästolpar på en sträcka om ca 4,5 km. Ledningen är uppförd i 51 stolpar. Ledningen är i huvudsak uppförd med en konstruktion bestående av stolpben i trä, linor i metall, isolatorer i glas/porslin och regel av stål. Stolpbenen är nedgrävda ca 2 meter i marken. c) Beskrivning av rasering En rasering inleds vanligtvis med att faslinorna avisoleras. Linorna tas loss från isolatorerna och läggs i ett linhjul som är fäst i regel eller isolator, därefter spolas faslinorna upp på stora trummor med hjälp av s.k. linspolningsutrustning. Spolningen sker i små etapper och på platser längs ledningen där tillgängligheten är god, för att det ska vara så enkelt som möjligt att transportera bort trummorna. Efter att linorna är omhändertagna monteras reglar och isolatorer ner och stolpbenen avlägsnas. Vid avlägsnande av stolparna hålls dessa fast av en gripklo och marken närmast stolpen grävs upp. Stolpen dras därefter upp och hålet efter stolpen återfylls. Kraftledningsstolparna på aktuell ledning är nedgrävda ca 2 meter i marken. Flera stolpar står i skogsoch myrmark med lösare jordar, dessa har förstärkt förankring med hjälp av stenkilar, alternativt med brunnsringar och stenkilar. En del av stolparna är stagförankrade med en förankring av impregnerad träsyll och spont. När eventuella reglar är nedmonterade grävs stolparna normalt upp med hjälp av en traktorgrävare (hjul- eller larvamaskin). Stolparna avlägsnas i hela sin längd. Stolpar i berg är fästa med bergdubb som kapas höjd med berget. Stag i form av t.ex. bergöglor kapas i regel i bergnivå och underliggande delar lämnas kvar. Stagförankringar i jord tas bort ned till cm jorddjup. Slipers i stagförankringar, som ligger på 2-2,5 meters djup, tas normalt inte upp då det innebär schaktgropar på m3. Brunnsringar kommer att tas bort ned till ca 1 meters djup. Linor, reglar och annan metall tas om hand och skickas till återvinning. Isolatorer i glas eller porslin och annat material som inte kan återvinnas skickas till deponi. Trästolpar skickas till godkänd anläggning för destruering.

6 d) Vilka återställningsåtgärder kommer att genomföras? Ett förebyggande arbete för att minska risken för skador vid genomförandet sker i samband med detaljplaneringen. Vid detaljplaneringen av rivningen, som normalt görs efter att koncession beviljats, utreds det nya schaktets placering i detalj. Hänsyn tas då till identifierade intressen och rådande markförhållande så att kabelschaktet placeras på ett så skonsamt sätt som möjligt, dels för att minska skador som kan uppkomma och dels för att minska behovet av återställningsåtgärder. Marker med dålig bärighet (t.ex. fuktig och blöt mark) ska vid behov förstärkas tillfälligt. Detta görs också för att minska körskador i känsliga våtmarker/myrar, strandzoner och hällmarker. Efter att rivningsarbetet är avslutat avlägsnas dessa tillfälliga förstärkningar. Om körskador eller andra skador (t.ex. avgrävda dräneringsrör och uppgrävda vägar) har uppstått under rivningen ska marken återställas så att dess ursprungliga funktion bibehålls. Vid schaktning i känslig naturmiljö separeras det övre jordlagret från de underliggande massorna (alven), så att det övre lagret kan återföras överst. Marken packas i samband med återställningsarbetet för att begränsa risken för efterföljande sättningar. Efter utfört arbete återställs marken och hjulspår efter maskiner utjämnas för att förhindra fördämningar samt spår i naturen. De gropar som schaktas upp i samband med avlägsnandet at stolpar återfylls. Efter arbetets färdigställande sker en slutbesiktning och eventuella markskador regleras av entreprenör som utfört jobbet. Därefter undertecknas en nöjdhetsförklaring mellan entreprenör och markägare. e) Anläggningsdelar som riskerar att ha påverkan på den lokala miljön Stolparna och vissa stagförankringar på den aktuella ledningen är impregnerade med kreosot. Kreosot ingår i PAH (polycyclic aromtic hydrocarbons) som binds starkt till organiskt material. Fältstudier av utlakning av kreosot har sammanfattats i en studie av Statens Geologiska Institut 1 och visar på att spridningen är mycket begränsad. Enligt rapporten från finns inga studier som tyder på att PAH når mer än en halvmeter ut från och ned under träet. En rapport som Svenska kraftnät tagit fram 2 visar också att spridningen av kreosot från kraftledningsstolpar, oavsett markslag, är begränsad. 1 SGI, Kreosotimpregnerade sliprars inverkan på skridning av kreosot i mark litteraturstudie. 2 Svenska kraftnät, Om kreosot, kraftledning och vår miljö.

7 I rapporten redovisas resultat av genomförda studier beträffande spridning av kreosot. Studien visar att föroreningarna från de kreosotbehandlade stolparna tydligt minskar med ökat avstånd och djup från stolpen. Spridningen är begränsad p.g.a. hög adsorption, långsam transporthastighet och nedbrytning i mark. Spridningen av kreosot skedde upp till åtta decimeter från stolparna och när stolparna var i kontakt med grundvatten tycktes inte spridningen vara mer än en halv till en meter. Detta oavsett hur höga halterna var vid källan. f) Delar som eventuellt lämnas kvar Anläggningsdelar som t.ex. stagfundament under jord i myrmark kan komma att lämnas kvar där nyttan med ett upptagande av allt material (träspont och syll vid stagförankringar) inte bedöms överväga den påverkan på natur- och eventuellt kulturmiljön som schaktningen medför. Ett sådant schakt blir mer omfattande och medför även ökade transporter av massor och material i känslig miljö än om delarna lämnas kvar i mark. Risken för spridning av ämnen från impregneringen och påverkan på vatten och känsliga miljöer bedöms som mycket liten, se även punkt e). Rivningsarbetena kan komma att ge tillfälliga störningar i form av buller och försvårad framkomlighet. Dessa störningar är tillfälliga och rivningen av ledningen bedöms inte påverka pågående eller framtida markanvändning i området. Provtagningar av marken i syfte att identifiera kreosotföroreningar samt en bedömning av riskerna för människors hälsa och miljö utförs vid de stolpplatser där kreosotimpregnerat trä lämnas kvar i marken. g) Risker för mark och vatten som återställningsåtgärder kan medföra Risker som kan uppstå vid återställningsåtgärder är bl.a. läckage från entreprenadmaskiner, körskador, skador på vattendrag (framförallt grumlig) och strandzoner (framförallt körskador) och att värdefull natur skadas. Med hänsynstagande till de förbyggande åtgärder som beskrivs i MKB och i detta dokument kan risker för skador vid återställandet minimeras. 7. Platsspecifika motstående intressen som krockar med det allmänna intresset Ei lämnar följande begäran om motstående intressen: Finns det platsspecifika motstående intressen som krockar med det allmänna intresset att ta bort ev. förorening?

8